Allmänt

I regeringens årsberättelse 2017 konstateras att Finlands säkerhets- och försvarspolitiska omvärld har förändrats. Enligt berättelsen har kraven på försvaret ökat. Försvaret av Finland kräver en till omvärlden anpassad helhet av mark-, sjö- och luftförsvar, gemensamma prestationskapaciteter som stöder dem och förmåga att ta emot och lämna internationellt stöd och bistånd. 

I början av 2017 blev försvarsredogörelsen klar. Försvarsutskottet lämnade betänkande (FsUB 4/2017 rd) om redogörelsen. I redogörelsen ingår riktlinjer för hur Finlands försvarsförmåga ska upprätthållas, utvecklas och användas på medellång sikt, alltså inom en period på 8–12 år. Enligt de sakkunniga som utskottet hört ska genomförandet av de här riktlinjerna garantera att försvarsförmågan svarar mot de krav som omvärlden ställer. Inom underhållet och utvecklingen av försvaret under redogörelseperioden prioriteras samtliga försvarsgrenars beredskap, ersättande av kapaciteter som tas ur drift samt spaning, cyberförsvar och fjärrpåverkan. 

Förebyggande försvarsförmåga

I årsberättelsen utvärderas hur de samhälleliga effektmålen har uppnåtts. Följande funktioner fick betyget god: en försvarspolitik som främjar Finlands intressen, att garantera ett säkert samhälle genom myndighetssamarbete och att stärka den internationella säkerheten. Däremot fick förebyggande försvarsförmåga betyget nöjaktig. 

Enligt utredning förklaras betyget nöjaktig med att vår säkerhetspolitiska miljö har förändrats och att försvarssystemet ställts inför interna utmaningar. Exempelvis har försvarsmakten tvingats satsa ansenliga summor på beredskapsfrågor. Arbetet med beredskapen har också krävt en hel del personella resurser. 

Utskottet påpekar att också materiell beredskap är av stor vikt för den förebyggande försvarsförmågan. En stor utmaning är att arméns massiva materiel föråldras över hela linjen och ersättande vapensystem måste köpas in i ett läge där marinens och flygvapnets huvudsakliga materiel kommer att bytas ut på 2020-talet. Utskottet ser det som viktigt att genomföra riktlinjen i försvarsredogörelsen att beredskapen ska förbättras med 50 miljoner euro från och med 2018 och att ett årligt tillskott beviljas för att bibehålla nivån på investeringar i materiel (150 miljoner euro utöver indexhöjningarna från och med 2021), så att också armén kan köpa in tillräckligt med modern försvarsmateriel. 

Andra centrala faktorer som påverkar försvarsförmågan

Den materiella beredskapen måste upprätthållas inom de tre försvarsgrenarna och dessutom måste det säkerställas att försvarets personal är rätt dimensionerad med tanke på att uppgifterna blir mer omfattande. Flexibilitetskraven på personalen är redan nu höga till följd av de ökade uppgifterna och kraven med avseende på beredskapen, bevärings- och reservistutbildningen som kvalitativt och kvantitativt ska vara tillräcklig, de nya uppgifterna inom cyberförsvar och militär underrättelseverksamhet samt det omfattande internationella samarbetet. Utskottet har under hela valperioden regelbundet påpekat att försvarsmaktens styrka på 12 000 personer (8 000 soldater och 4 000 civila) är underdimensionerad. Utskottet välkomnar att försvarsmakten får 100 nya tjänster nästa år för att upprätthålla aktionsberedskapen, utbilda värnpliktiga och utveckla nya kapaciteter. Men det här tillskottet kommer inte att räcka till. Det är ytterst viktigt att nästa redogörelse om försvaret tydligt stakar ut vilken personalstyrka som behövs för att försvarsmakten ska kunna sköta sina lagfästa uppgifter på bästa möjliga sätt. 

Försvarets lokalutgifter är ungefär 260 miljoner euro 2018. Det betyder att mer än 10 procent går åt till fastighetsutgifterna, som ökar hela tiden. Utskottet ser det som oroväckande att de fortsatt ökande fastighetsutgifterna verkar vara svåra att stävja trots de massiva spar- och anpassningsåtgärderna. Kostnadstrycket kommer framöver att öka också till följd av investeringar i skyddsutrymmen som krävs på grund av strategiska kapacitetsprojekt, förbättringar av lagerlokaler för sprängämnen i syfte att uppfylla kraven i lagstiftningen och renoveringar för att förbättra inomhusluften i kaserner. 

I sitt betänkande om försvarsredogörelsen menar utskottet att det är nödvändigt att göra en kritisk bedömning av den nuvarande modellen, som innebär att försvarsmakten är hyresgäst hos Senatfastigheter. Utskottet förutsätter att det inom statsförvaltningen genast startas en utredning av alternativa handlingsmodeller. 

Riksdagens uttalanden och ställningstaganden

Arbetsfördelningen mellan försvarsmakten och polisen i skötseln av säkerhetsuppgifter

Vid behandlingen av proposition RP 187/2016 rd förutsatte riksdagen att försvarsministeriet och inrikesministeriet lämnar en utredning om arbetsfördelningen mellan försvarsmakten och polisen i skötseln av säkerhetsuppgifter före utgången av 2018. I årsberättelsen uppger regeringen att den utredning som riksdagen begärt kommer att lämnas i slutet av höstsessionen, så att uppföljningsperioden är så täckande som möjligt. Utskottet anser att uttalandet kan strykas. 

Ekonomiska förmåner för värnpliktiga

I sitt betänkande om värnpliktslagen 2007 förutsatte riksdagen att regeringen vidtar åtgärder för att beväringstjänstgöringen ska beaktas i pensionen och hemförlovningspenning betalas till dem som hemförlovas. Vidare förutsatte riksdagen att de ekonomiska förmånerna för värnpliktiga förbättras. 

Utskottet noterar att de ekonomiska förmånerna till värnpliktiga, till exempel dagpenningarna, har höjts de senaste åren. Däremot har projekten för att återinföra hemförlovningspenningen eller att beväringstjänstgöringen ska beaktas i pensionen inte avancerat. Beslut om detta ska fattas inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Utskottet anser att utvecklingen av värnpliktssystemet är ett fundamentalt element i vårt försvar. Genomförandet av åtgärderna skulle på ett konkret sätt visa på ett stabilt samhällsstöd för att bevara och utveckla systemet med värnplikt. Därför bör uttalandet stå kvar. 

Samlad bedömning av beredskapslagen

Riksdagen förutsatte den 9 december 2011 att statsrådet bör göra en samlad granskning av beredskapslagens förhållande till 23 § i grundlagen (de grundläggande fri- och rättigheterna under undantagsförhållanden). Justitieministeriet inledde äntligen år 2017 en utredning av förhållandet mellan beredskapslagen och 23 § i grundlagen. Utredningen görs i form av ett projekt vid statsrådets kansli. Avsikten är att göra en samlad bedömning av frågan och utreda dels till vilka delar de bestämmelser i beredskapslagen som krävde att lagen stiftas i grundlagsordning fortfarande står i konflikt med grundlagens nya 23 §, dels huruvida dessa konflikter kan elimineras genom ändring av beredskapslagen. Enligt utredning kommer forskningsprojektet att slutföras inom kort. Således kan uttalandet strykas eftersom det har blivit onödigt. 

Statsrådets försvarspolitiska redogörelse

I försvarsutskottets betänkande om försvarsredogörelsen ingår ett uttalande om att en parlamentarisk uppföljning som omfattar alla riksdagspartier ska ordnas också vid beredningen av framtida redogörelser om säkerhet. Utskottet påpekar att alla regeringar lämnar redogörelser om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Uttalandet om parlamentarisk uppföljning bör stå kvar tills redogörelsen/redogörelserna om de här politikområdena nästa gång har lämnats till riksdagen.