Allmän motivering
Syftet med lagen om penninginsamlingar (255/2006) är
att möjliggöra penninginsamlingar för
finansiering av allmännyttig verksamhet och förhindra
oredlig verksamhet i samband med penninginsamlingar. Den gällande
lagen trädde i kraft den 1 juli 2006.
I sitt svar förutsatte riksdagen bland annat att regeringen
noga följer hur den nya lagen om penninginsamlingar tillämpas
och fungerar med avseende på bland annat gränsdragningsfallen med
anledning av definitionen av penninginsamling respektive allmännyttig
verksamhet, en effektiv övervakning av penninginsamlingar
och stävjande av missbruk, samt som en separat fråga överväger
om den evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet
och församlingar inom dem och kyrkliga samfälligheter
av särskilda skäl kan beviljas tillstånd
till penninginsamling (RSv 203/2005 rd — RP
102/2005 rd).
Den aktuella propositionen innehåller en partiell reform
av lagen. Regeringen föreslår att de sammanslutningar
och stiftelser som får tillstånd i fortsättningen
inte uteslutande ska behöva vara allmännyttiga.
Det ska räcka med att de har ett allmännyttigt
syfte. Däremot måste de insamlade medlen uteslutande
användas för allmännyttiga syften. Därmed
förtydligas och vidgas villkoren för penninginsamling
samtidigt som det säkerställs att man inte främjar
enskilda intressen utan att penninginsamlingar fortfarande är
ett sätt att finansiera allmännyttig verksamhet.
Tillståndsförfarandet blir smidigare i och
med att insamlingstiden förlängs från
två till fem år för vissa typer av insamlingar.
Regeringen föreslår också att tillståndet
ska kunna återkallas om det inte längre går
att använda medlen för ändamålet
i tillståndet. Dessutom förtydligas bestämmelserna
om användningen av insamlade medel.
Vidare föreslås ett stift inom den evangelisk-lutherska
kyrkan och den ortodoxa kyrkan få rätt att samla
in pengar för diakonalt arbete. Diakoni är kyrkans
välgörenhetsarbete. Diakonala insamlingar avser
inte att få in medel till den lagstadgade verksamhet som
kyrkan bedriver med skattemedel utan de insamlade medlen går
till hjälpbehövande.
Lagen får också en bestämmelse om
att universiteten har rätt att samla in medel för
att stödja verksamhet enligt 2 § i universitetslagen.
Enligt paragrafen har universiteten till uppgift att främja
den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga
bildningen, att meddela på forskning grundad högsta
undervisning och att fostra de studerande till att tjäna
fosterlandet och mänskligheten. Förslaget förtydligar
lagen och är i samklang med dess syfte, det vill säga
att möjliggöra finansiering av allmännyttig
verksamhet.
Sammanfattningsvis anser förvaltningsutskottet att
propositionen är behövlig och uppfyller sitt syfte.
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande
synpunkter och ändringsförslag.
Reformen av lagen om penninginsamlingar
Lagen om penninginsamlingar representerar förhållandevis
ny lagstiftning och den har i princip fungerat bra. Under behandlingens
gång har utskottet dock kunnat konstatera att det sker
stora omvälvningar i omvärlden. Allt fler insamlingar görs över
webben och gräsrotsfinansiering tillämpas i allt
större utsträckning för att få in pengar
för olika ändamål. Det går inte
längre att tolka den gällande lagen helt entydigt
eller att dra strikta gränser för vad som är
verksamhet utan motprestation. Det har också ansetts att
systemet kan bli enklare och smidigare.
Förvaltningsutskottet anser att lagen om penninginsamlingar
bör omprövas eftersom omvärldens förändras.
Men det krävs ingående utredningar av de grundläggande
frågorna, och det har inte låtit sig göras
inom ramen för behandlingen i utskottet. Vidare bör
det noteras att exempelvis gräsrotsfinansiering också i
hög grad är en fråga om regleringen av
finansmarknaden och dessutom tangerar konsumentskyddet. För närvarande
utreder inrikesministeriet utvecklingstrenderna och ändringsbehoven
inom lagstiftningen om penninginsamlingar. Förvaltningsutskottet
förutsätter att utredningen görs skyndsamt
och att den tar ställning till olika möjligheter
att anordna penninginsamlingar, inbegripet ett system med anmälan,
och behandlar en lagreform med avseende på behovet att
utveckla och reglera gräsrotsfinansiering. Utredningen ska
också beakta behovet av effektiv övervakning av
penninginsamlingar och gå in på frågan hur
det ska garanteras att en penninginsamling är tillförlitlig
och att pengarna går till laglig verksamhet (Utskottets
förslag till uttalande).
Detaljmotivering
Lag om ändring av lagen om penninginsamlingar
6 §. Insamlingsändamål.
Den nya bestämmelsen om universiteten avser att säkerställa
att universiteten får anordna penninginsamlingar för att
få in medel för att stödja verksamhet
enligt 2 § i universitetslagen.
I detaljmotiven står det bland annat att universiteten
inte får samla in medel till sina kapitalfonder utan att
de insamlade medlen måste gå direkt till det syfte
som anges i 2 § i universitetslagen och uteslutande till
det syfte som anges i insamlingstillståndet. I sitt utlåtande
anser kulturutskottet det viktigt att stödet till verksamheten
också inbegriper att samla in medel till universitetens
kapitalfonder, när avkastningen går till att stödja
verksamhet enligt 2 § i universitetslagen. Utskottet ansåg
att lagen om penninginsamlingar måste få en bestämmelse
om detta (KuUU 3/2014 rd). Efter att
propositionen lämnades till riksdagen beslutade regeringen
i samband med rambeslutet (SRR 4/2014 rd)
att universiteten ska rekapitaliseras med ett tre gånger så stort
belopp av statliga medel som det insamlade privata kapitalet, men
högst med 150 miljoner euro.
Förvaltningsutskottet anser det motiverat att 6 § 1
mom. kompletteras med en bestämmelse, enligt vad kulturutskottet
föreslår, om att universiteten har rätt
att anordna penninginsamlingar 2014—2017 också för
att rekapitalisera universiteten. Samtidigt görs en teknisk ändring
i den svenska lagtexten.
Kulturutskottet föreslår också att
förvaltningsutskottet i sitt betänkande tar in
ett uttalande om att det bör övervägas
om bestämmelsen behöver få längre
giltighetstid. Förvaltningsutskottet anser att behovet
av längre giltighetstid och andra ändringar kan
diskuteras till exempel samtidigt som en ny reform av lagen enligt vad
som sägs ovan i övrigt utreds.