Motivering

Allmänt

Den temporära lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift () gäller sedan början av 2003 i vissa kommuner i det nordligaste Finland och i de så kallade A-skärgårdskommunerna. Särskilt kommunerna i norr lider av arbetslöshet och flyttningsunderskott. Dessutom har företagen i försöksområdet extra kostnader och därmed nedsatt sysselsättningsförmåga på grund av geografiska faktorer, klimatförhållanden, långa transportsträckor, avsides läge och gles bosättning. Enligt lagen har befrielse från socialskyddsavgift beviljats privata arbetsgivare och statliga affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk (). Befrielsen har uppgått till högst 30 000 euro per år och arbetsgivare. Befrielsen utgör de minimis-stöd enligt kommissionens förordning (EG) nr 60/2001 (FvUB 11/2002 rd — RP 120/2002 rd).

I landskapet Kajanaland gäller en motsvarande befrielse från socialskyddsavgift 2005—2009 (). I Kajanaland är tillämpningsområdet större och omfattar också kommuner, samkommuner, landskapet Kajanaland samt den evangelisk-lutherska kyrkan, dess församlingar och kyrkliga samfälligheter och det ortodoxa kyrkosamfundet och dess församlingar ( FvUB 18/2004 rd — RP 144/2004 rd).

Förlängning av giltighetstiden för befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift och utvidgning av tillämpningsområdet

I propositionen föreslås att giltighetstiden för lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003—2005 () förlängs till 2009. Lagens tillämpningsområde utvidgas så att avdraget för socialskyddsavgift ska kunna göras av privata arbetsgivare och statliga affärsverk och dessutom av i lagens 3 § avsedd kommun, samkommuner som finns i dessa kommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan, dess församlingar och kyrkliga samfälligheter samt det ortodoxa kyrkosamfundet och dess församlingar.

Genom att utsträcka tillämpningsområdet till kommuner och församlingar strävar man efter att eliminera obalansen mellan lönekostnaderna för privata och offentliga arbetsgivare samt att jämställa kommunerna och församlingarna i nämnda område med kommunerna i landskapet Kajanaland. Genom att utvidga försöket till kommunarbetsgivare och församlingar vill man bidra till sysselsättningen i området, där kommunernas andel som arbetsgivare är stor.

Enligt lagförslaget gäller avgiftsbefrielsens maximibelopp 30 000 euro per år också kommunala och kyrkliga arbetsgivare.

Genom att fortsätta försöket vill man få fram erfarenheter över en längre period om avdragets inverkan på sysselsättningen och arbetsgivarnas sysselsättningsbetingelser. Genom långvarigare avgiftsbefrielse vill man också bidra till att de lokala arbetsgivarna blir villigare att anställa personal.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet förslaget behövligt och ändamålsenligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.