Allmän motivering

Lagen om regionförvaltningsverken () och lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna () föreslås bli ändrade så att myndigheternas nuvarande tredelade styrsystem bli tvådelat. Målet är en klarare och enklare styrmodell.

Bakgrunden är statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen (SRR 1/2013 rd) I sitt betänkande om redogörelsen ansåg förvaltningsutskottet att det är uppenbart att styrningen av regionförvaltningsmyndigheterna bör göras tydligare och enklare och att den administrativa bördan bör lindras. Utskottet ansåg det motiverat att övergå till ett tvådelat system. (FvUB 8/2013 rd)

För att uppnå de allmänna mål som gäller regionförvaltningsverkens och närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet och för beaktande av regionernas synpunkter utarbetas enligt propositionen för regionförvaltningsverken och för närings-, trafik- och miljöcentralerna med tanke på den allmänna planeringen, styrningen och ordnandet av verksamheten ett gemensamt strategidokument. Dessutom ska varje regionförvaltningsverk och NTM-central ha ett resultatavtal. De nuvarande operativa resultatmålshandlingarna slopas. Ett gemensamt strategidokumentet och resultatavtal för enskilda ämbetsverk utarbetas för regeringens mandatperiod och deras innehåll ses vid behov över årligen med beaktande av de statsfinansiella ramarna och statsbudgeten.

Ansvarsområdena vid regionförvaltningsverken ingår fortsättningsvis sina egna resultatavtal uteslutande med arbetarskyddsavdelningen vid social- och hälsovårdsministeriet, och strategidokumentet ska innehålla ett eget avsnitt för planering och styrning av de uppgifter som gäller arbetarskyddet. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Med avseende på den strategiska planeringen är det av betydelse att endast ett gemensamt strategidokument utarbetas för regionförvaltningsverken och NTM-centralerna. För närvarande har regionförvaltningsverken fått sitt eget strategidokument och NTM-centralerna sitt eget. Det föreslagna gemensamma strategidokumentet kan innehålla både gemensamma strategiska mål och strategiska mål som endast gäller en myndighet.

Utskottet anser att ett gemensamt strategidokument gör styrstrukturen lättare och tydligare. Ett gemensamt dokument ger möglighet att lyfta styrningen till en mer strategisk nivå och att öka den sektorsövergripande synen på utvecklingen av statens regionförvaltning och på prioriteringen av verksamheten. Den strategiska tonvikten gör dessutom styrningen mer systematisk och långsiktig.

Utöver ett gemensamt strategidokument får de enskilda regionförvaltningsverken och NTM-centralerna var sitt resultatavtal. Resultatavtalen är strukturerade enligt samhällsinflytande, operativa resultat och resurshantering. Resultatavtalet bygger på de allmänna mål som ställs upp i strategidokumentet, på landskapsprogrammen i området och på genomförandeplanerna för dessa. I resultatavtalen fastställs för varje regionförvaltningsverk och NTM-central prioriteringarna, de centrala riktlinjerna för verksamheten, samarbetsfrågorna och anslagsramarna. Enligt utredning ska regionförvaltningsverkens anslagsramar fastställas enligt förvaltningsområde. Omkostnadsanslagen fördelas dock mellan NTM-centralerna utifrån kriterier som avtalas gemensamt av de styrande instanserna. NTM-centralerna producerar själva dispositionsplaner för anslagen enligt ansvarsområde samt en personalplan som bilaga till resultatavtalet. Förfarandet stämmer överens med nuvarande praxis.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det uttryckts oro över ministeriets möjligheter att genomföra styrningen av sitt ansvarsområde. När de operativa resultatmålsdokumenten slopas har det ansetts viktigt att vid behov ge ministerierna möjlighet att styra sitt ansvarsområde som en del av resultatavtalsprocessen utan att man därför skulle tvingas bygga upp en separat parallell styrprocess för styrning som gäller lagstiftningen eller inriktning av substansanslag eller genomförandet av förvaltningsområdenas strategier.

Enligt utredning till utskottet är utgångspunkten för propositionen liksom för övriga insatser för att utveckla resultatstyrningen för statsförvaltningens förvaltningsområden att resultatavtalet utformas på en mer strategisk nivå än nu och att bara de allra viktigaste sakområdena tas upp i avtalet. Antalet resultatmål ska minskas. I styrningen aktualiseras förvaltningsområdenas mest centrala och ändringskrävande frågor och för alla lagstadgade uppgifter vid verk och centraler behöver det inte dessutom utarbetas resultatmål. Men det betyder inte att de inte vid behov kan följas genom indikatorer. Det går också fortfarande för sig att uppställa målvärden för dessa indikatorer. Dessutom framgår av propositionsmotiven att resultatavtalet av särskilda orsaker ska kunna innehålla ett avsnitt med resultatmål enligt förvaltningsområde.

Utskottet ser det som viktigt att man i den nya typen av resultatavtal finner en balans mellan en sektorsövergripande styrning som är mer strategisk än för närvarande, och styrningen av separata förvaltningsområden. Utskottet menar att propositionen förbättrar möjligheterna att utveckla och styra regionförvaltningsverken och NTM-centralerna som sammantagna ämbetsverk och samtidigt bevara möjligheterna för de ministerier som ansvarar för substansstyrningen att uppställa behövliga mål. I fråga om NTM-centralerna utreds frågor i anslutning till detta i ett för närvarande pågående projekt för att förenkla styrningen och planeringen i NTM-centralerna. Ett av projektets mål är att för resultatavtalsprocessen finna förfaranden som motsvarar förvaltningsområdenas styrbehov tillräckligt, samt andra styrningsfrämjande förfaranden.

Utskottet anser det behövligt att också personalen kan delta i att bereda samordningen av planering och styrning.

I takt med att resultatstyrningen får en större strategisk tonvikt blir också de styrande ministeriernas och centralförvaltningsmyndigheternas informationsstyrning viktigare. Men en betydande ökning av informationsstyrningen kan också göra förfarandet tungrott. Utskottet ser det som viktigt att den nya styrprocessen inte ökar den administrativa bördan.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande ändringsförslag.