Regeringen föreslår vissa ändringar av bestämmelserna om kyrkans personal i 6 kap. i kyrkolagen. Bestämmelsen om tjänsteinnehavares rätt att få ledighet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag ändras så att den också gäller anställda i arbetsavtalsförhållande. Samtidigt uppdateras hänvisningarna till kommunallagen enligt den nya kommunallagen (410/2015).
Till 6 kap. i kyrkolagen fogas dessutom enligt förslaget en ny bestämmelse om sysselsättningsledighet och om arbetsgivarens anmälningsskyldighet. Enligt förslaget ska tjänsteinnehavare ha samma rätt till sysselsättningsledighet som arbetstagare har enligt arbetsavtalslagen (55/2001). Analogt är arbetsgivaren i överensstämmelse med arbetsavtalslagen skyldig att meddela arbets- och näringsbyrån om uppsägning av en tjänsteinnehavare av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker samt att meddela tjänsteinnehavaren om dennes rätt till en sysselsättningsplan. I nuläget träffas avtal om sysselsättningsledighet genom ett protokoll med kollektivavtalsverkan.
De arbetsgivare som avses i 6 kap. 1 § i kyrkolagen har både tjänsteinnehavare och arbetstagare bland sina anställda. Utskottet anser att de föreslagna ändringarna behövs och fyller sitt syfte. De främjar likabehandlingen av kyrkans personal och skapar klarhet när det gäller personalens ställning.
Kyrkolagens 6 kap. föreslås bli ändrat också så att det är frivilligt för kyrkliga arbetsgivare att föra matrikel, precis som i kommunerna. På utlämnande av uppgifter om tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas ändå bestämmelserna i matrikellagen. Matrikelns betydelse för kyrkliga arbetsgivare har förändrats då arbetsgivarna har fått tillgång till andra system som ersätter uppgifterna i matrikeln. Sådana är i synnerhet system skapade för löneräkning och övrig personaladministration. Syftet är att avstå från flerfaldig insamling av samma uppgifter.
Församlingarna är självständiga, separata juridiska personer precis som kommunerna. Församlingarna utgör inte en likadan helhet tillsammans med kyrkans centralförvaltning som staten med sina ämbetsverk och enheter. Enligt kyrkolagen är en kyrklig samfällighet och de tillhörande församlingarna en enda arbetsgivare i ärenden som gäller anställningsvillkoren.
Kyrkostyrelsens uppgift är bland annat att sköta löneräkning och de tillhörande betalningstjänsterna för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, stiften och kyrkans centralfond. I samband med kyrkostyrelsen finns Kyrkans servicecentral (Kipa), som har hand om bland annat löneräkningen. De ekonomiska församlingsenheterna har gradvis börjat anlita servicecentralen, de sista under 2016. Centralen samlar in de uppgifter som behövs för löneutbetalningen. Kyrkans arbetsmarknadsverk får exempelvis de uppgifter som behövs för kostnadsberäkning vid kollektivavtalsförhandlingar av servicecentralen då den tidigare fick dem av de ekonomiska församlingsenheterna.
Domkapitlet ska också i fortsättningen föra matrikel över stiftets präster och lektorer. Det avviker från andra matrikelskyldiga på så sätt att skyldigheten inte hänger ihop med anställningsförhållandet utan med domkapitlets lagfästa uppgifter. Domkapitlen behöver informationen i matrikeln för uppgifter som gäller kyrkliga val och tillsättning av prästtjänster och för uppgifter som gäller tillsyn och övervakning av prästerna. Kyrkliga val är här direkt val av kyrkoherde, val av kontraktsprost och val av prästassessor. Matrikeln är stiftsspecifik eftersom präster och lektorer alltid lyder under ett visst stifts tillsyn och övervakning. Enligt erhållen utredning har domkapitlen ett gemensamt matrikelprogram som byttes ut våren 2015. Databasen förvaltas av kyrkostyrelsen och används av domkapitlen.
Med hänvisning till propositionen och det som sägs ovan anser utskottet att också förslagen angående matrikeln är behövliga och ändamålsenliga.
Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.