Inledning
I utlåtandet tar utskottet i korthet ställning till de uttalanden i regeringens årsberättelse som utskottet självt har medverkat till.
En långsiktig uppgifts-, resurs-och finansieringsplan för polisen och bestämmelserna om en polismans rätt till nödvärn (RP 224/2010 rd)
Riksdagen har förutsatt att regeringen utarbetar en uppdaterad långsiktig uppgifts-, resurs-och finansieringsplan för polisen och att det görs ett åtagande att efterleva den. Dessutom har riksdagen förutsatt att regeringen noga ger akt på hur bestämmelserna om en polismans rätt till nödvärn fungerar och i förekommande fall vidtar åtgärder för att ändra lagstiftningen.
Utskottet menar att uttalandet är viktigt och poängterar att regeringen bör utarbeta planen också av den anledningen att polisens resursläge hotar att förvärras under de närmaste åren. Planen gör det möjligt att långsiktigt arbeta för en balansering av uppgifterna och resurserna. Planen har fortfarande inte lagts fram fastän uttalandet godkändes under riksmötet 2010.
I det här avseendet menar utskottet att det inte räcker med en plan som bygger på ramarna för valperioden, utan planen bör omfatta åtminstone de tio kommande åren, alltså tiden fram till 2025, och gärna en ännu längre period fram till slutet av nästa årtionde.
Uttalandets syfte är uttryckligen att beskriva polisens omvärldsvillkor, identifiera de viktigaste förändringsfaktorerna och bedöma deras betydelse. Med hänsyn till de här frågorna bör det läggas fram en långsiktig uppgifts-, resurs- och finansieringsplan som tar avstamp i uppgifterna, servicen och allmänhetens behov. Planen ska också kräva att en godtagbar nivå på service och prestationer bestäms. Man kan tänka sig att det kan finnas flera service- och prestationsnivåer, framför allt om det ekonomiska läget är fortsatt svårt en längre tid. Om det då visar sig att någon alternativ service- eller prestationsnivå kvalitativt eller kvantitativt är lägre än den adekvata målnivån, finns det skäl att ärligt medge att man måste nöja sig med en lägre service- eller prestationsnivå. Utskottet kommer att analysera planen separat.
Polis 2020 – Långsiktsplan för polisens personalbehov (rapport av inrikesministeriets arbetsgrupp 11.3.2009) är ett exempel på en långsiktig personalplan som enligt utskottet kan fungera som modell för hur uttalandets krav i fråga om personalbehov kan beaktas på behörigt sätt.
Interoperabiliteten i informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (RP 246/2010 rd – FvUB 34/2010 rd)
När riksdagen godkände förslaget till lag om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen förutsatte den att regeringen ger akt på hur lagstiftningens mål, såsom informationssystemens interoperabilitet och kostnadseffektivitet, genomförs och vidtar behövliga åtgärder om det visar sig att målen inte nås.
Enligt lagen avses med interoperabilitet att informationssystemen är tekniskt interoperabla med övriga myndigheters informationssystem inom den offentliga förvaltningen när systemen utnyttjar samma information. Utskottet lyfter fram lagens mål att effektivisera den offentliga förvaltningen och förbättra de offentliga tjänsterna. Med tanke på hela informationsförvaltningen och användningen och nyttjandet av informationsteknik kan den synvinkel och de verktyg som lagen erbjuder i det här avseendet anses vara begränsade i relation till lagens syfte. I vilket fall som helst ser utskottet det som viktigt att utifrån uttalandet kunna behandla frågor som gäller informationssystemen inom den offentliga förvaltningen i ett bredare och mer omfattande perspektiv än enbart ur lagens synvinkel.
Informationssystemen står för stora kostnader i de offentliga finanserna. Därför är det nödvändigt att de planeras och genomförs med största noggrannhet. Inom den offentliga sektorn finns det dock tyvärr exempel på informationsförvaltningsprojekt som dragit ut på tiden och rentav misslyckats helt och hållet. I sådana fall måste det bland annat undersökas om beställaren har den kompetens som behövs och, i gengäld, om leverantören är kapabel att genomföra det planerade projektet.
Målet bör vara att systemen ska vara lätta att använda och styra, både för myndigheterna och för allmänheten. De här egenskaperna är två viktiga element i kostnads- och serviceeffektiviteten. Här noterar utskottet att det är positivt att statens totala utgifter för informationsförvaltning 2013 och 2014 var lägre än tidigare.
Övriga uttalanden
Med hänvisning till årsberättelsen anser utskottet att de åtgärder som vidtagits med anledning av följande uttalande är tillräckliga. Uttalandet kan strykas i berättelsen:
Alla andra uttalanden som utskottet självt har medverkat till är fortfarande behövliga och får inte strykas.
I övrigt hänvisar utskottet till berättelsen och ser ingen anledning att här gå närmare in på den.