Motivering

Fastighetsskatten på en obebyggd byggplats

I propositionen föreslås en sådan ändring i fastighetsskattelagen () att 14 kommuner i huvudstadsregionen med randområde förpliktas att fastställa en skatteprocentsats för obebyggda byggplatser som planerats för bostadsändamål och att procentsatsen ska vara en procentenhet högre än den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen, men högst 3,0 procent.

Det är redan enligt den gällande lagen möjligt att ha en frivillig höjd fastighetsskatteprocentsats för obebyggda byggplatser. År 2005 tillämpar 94 kommuner en sådan särskild skatteprocentsats, två av dem inom tillämpningsområdet för det nu aktuella lagförslaget. Enligt utredning har den höjda fastighetsskattesatsen gynnat bebyggande av lediga byggplatser. Årligen har det börjat byggas på omkring var tionde byggplats med höjd fastighetsskatt. Kommunerna bedömer att den höjda fastighetsskatten också indirekt har gynnat kommunens upphandling av råmark.

Propositionen har framför allt bostads- och markanvändningspolitiska syften. Enligt motiveringen finns det bara omkring 4 000 tomter som uppfyller villkoren i lagförslaget. Tomterna svarar mot omkring 2 miljoner kvadratmeter våningsyta och två års byggbehov. Genom fastighetsskatten kan några hundra byggplatser per år lösgöras för byggnadsproduktion. Den höjda fastighetsskatten beräknas öka fastighetsskatteintäkterna med 1—2 miljoner euro i de kommuner som omfattas av lagförslaget. Om byggandet sker enligt planen kan också satsningarna på gatunätet och andra nät nyttiggöras.

Utskottet noterar att propositionens verkningar i praktiken är beroende bl.a. av hur höga skatteprocentsatser kommunerna fastställer och i vilken mån kommunerna utnyttjar möjligheten i föreslagna 12 b § 3 mom. att fastställa en höjd skatteprocentsats också för sådana byggplatser som omfattas av begränsningen i 2 mom. Utbudet på byggmark påverkas också av andra faktorer, viktigast bland dem fluktuationerna i marknadspriserna och förväntningarna på dem.

Vid utfrågningen av sakkunniga har kommunerna kommit med olika slag av uppfattningar om propositionens verkningar. En del kommuner anser att en höjd skatteprocentsats ökar tomtutbudet och utnyttjandet av obebyggda byggplatser. I andra kommuner anses propositionen ha marginella verkningar.

Förvaltningsutskottet tillstyrker förslaget i propositionen. Men det behövs också andra verktyg för att få fart på bostadsproduktionen. Den markpolitiska lagstiftningen ger kommunerna en bred uppsättning verktyg för upphandling av råmark. Kommunerna kan t.ex. genom en effektiv planläggningspolitik och snabbare planläggningsprocesser uppnå betydande effekter. Utbudet på byggbar mark och villkoren för bostadsproduktion till skäliga priser skulle dessutom i betydande grad påverkas om sådana obebyggda markområden som staten äger bättre kunde utnyttjas för bostadsproduktion.

Fastighetsskatt för kraftverk

Regeringen föreslår att fastighetsskatteprocentsatsen för kärnkraftverk och andra kraftverk höjs med max 2,5 procentenheter. Kraftverk på högst 10 megawoltampere ska omfattas av den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen.

Enligt utredning tar drygt 120 kommuner 2005 ut fastighetsskatt på kraftverksfastigheter enligt den särskilda skatteprocentsatsen för kraftverk. Den kalkylerade fastighetsskatten för kraftverken i de här kommunerna var 22,8 miljoner euro 2005, varav kärnkraftverken utgjorde 4,8 miljoner euro och övriga kraftverk 18,0 miljoner euro. De utgjorde 3,2 procent av de totala fastighetsskatteintäkterna. Förslagen om kraftverken beräknas öka fastighetsskatteintäkterna med gott och väl 14 miljoner euro.

Propositionen har beröringspunkter med en proposition om en reform av statsandelar till kommunerna (RP 88/2005 rd), som är under behandling i riksdagen. Enligt den kommer man från och med 2006 vid den utjämning av statsandelar som grundar sig på kommunens skatteinkomster att beräkna den kalkylerade fastighetsskatten för kraftverk och kärnkraftverk utifrån den allmänna fastighetsskatteprocenten och inte som nu den genomsnittliga procentsatsen för varje fastighetsskatteslag. Det betyder att en höjning av fastighetsskatteprocentsatsen för kraftverk och kärnkraftverk inte inverkar på utjämningen för kommunernas del, eftersom den sker enligt den allmänna genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatsen. Därmed får kommunerna behålla nyttan av den höjda skatteprocentsatsen.

Utskottet har uppmärksammat situationen för kommuner där det finns kraftverk i samband med den föregående statsandelsreformen (FvUB 24/1996 rd). Den föreliggande propositionen hjälper upp situationen för kraftverken. Den spelar en alldeles särskild roll för vattenkraftskommunerna i norra Finland som inte får skatteinkomster av kraftbolagens verksamhet i form av samfundsskatteandelar eller stora kommunalskattebelopp och som fastighetsskatten därmed spelar en stor ekonomisk roll för.

Brådskande behandling nödvändig

Utskottet noterar den sena tidpunkten för att lämna propositionen. Åtminstone i en del av kommunerna har besluten om fastighetsskatteprocentsatsen redan fattats. Utskottet påskyndar lagförslagets behandling och lagens ikraftträdande för att kommunerna ska kunna uppge sina fastighetsskatteprocentsatser för 2006 till skattestyrelsen på det sätt som fastighetsskattelagen kräver och väga in lagändringarna i sina budgetförberedelser.