Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Utrikesutskottet beredde den 5 september 2003 förvaltningsutskottet tillfälle att yttra sig om statsrådets redogörelse om konventets resultat och förberedelserna inför regeringskonferensen (SRR 2/2003 rd) beträffande sitt behörighetsområde. Den 9 september 2003 beslutade utskottet behandla frågan och lämna ett utlåtande.
Utskottet har hört
kanslichef Pekka Kilpi, inrikesministeriet
regionutvecklingsdirektör Mårten Johansson, inrikesministeriet
lagstiftningsråd Laura Yli-Vakkuri, inrikesministeriet
Dessutom har utskottet fått ett skriftligt utlåtande från
I redogörelsen presenterar statsrådet Europeiska konventets förslag om upprättande av en konstitution för Europa samt lägger fram statsrådets utgångspunkter och mål för regeringskonferensen som inleds i Rom den 4 oktober 2003.
Utskottet har informerats om konventets förslag beträffande följande frågor som ingår i utskottets behörighet: särförhållandena i vårt land, gränsområdessamarbete, inrikes frågor, insyn i beslutsprocessen, handlingars offentlighet, god förvaltning samt offentliga välfärdstjänster och offentlig basal service.
Redan när Finland gick med i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet slogs särförhållandena i vårt land och anknytande regionala strukturproblem fast. Därmed blev det tillåtet att införliva glesbygd i definitionen på områden som får statsstöd. I Finlands EU-förhandlingar var en tryggad regional utveckling i norra och östra Finland en framträdande fråga. Det resulterade i att glest befolkade regioner i vårt land fick en särställning genom ett tilläggsprotokoll till anslutningsfördraget. I tilläggsprotokollet placerades regionerna i mål 6, men vid översynen av Agenda 2000 införlivades de i mål 1.
De finländska företrädarna i konventet föreslog att mycket glest bebyggda områden i vårt land skulle tillförsäkras en särställning i fördraget om en konstitution. Det faller sig naturligt att en ny artikel om dessa områden till exempel införlivas i del III med gemensamma bestämmelser. Redan nu erkänns Frankrikes, Spaniens och Portugals utomeuropeiska territorier i bestämmelserna. De särskilda problemen i glesbygden i norra och östra Finland är bestående. Därför anser utskottet att de utan vidare måste erkännas i fördraget. Tillfälliga lösningar kan aldrig ge områdena fullgoda garantier för sin särställning. Utskottet menar att frågan bör få en framträdande roll på regeringskonferensen och har högsta prioritet för Finland.
De finländska företrädarna i konventet har föreslagit att en ny rättslig grund för gränssamarbetet med tredje länder skrivs in i artiklarna. Det är ett måste eftersom unionen inte har något instrument för finansiering av gemensamma projekt på båda sidorna om den yttre gränsen. Också med avseende på den nordliga dimensionen är det viktigt att ta fram ett finansiellt instrument som kan utnyttjas oberoende av de yttre gränserna. Enligt vad utskottet har erfarit håller kommissionen på att ta fram en mekanism som tillåter gemensamma projekt utan hinder av yttre gränser. Tanken är att det skall finnas gemensamma procedurer, en gemensam modell för administrationen och en gemensam finansiell ram. Ett problem i sammanhanget förefaller att vara att EU inte har någon rättslig grund för den typen av aktiviteter.
Med hänvisning till redogörelsen finner utskottet det nödvändigt att det tas fram garantier för att den nationella behörigheten i frågor som gäller offentliga välfärdstjänster och offentlig basal service inte kan inskränkas genom handelspolitiken vad beträffar finansiering, tillhandahållande eller produktion av tjänster.
Bestämmelserna om god förvaltning i stadgan om de grundläggande rättigheterna kom ursprungligen till på ett finländskt initiativ. Enligt stadgan består god förvaltning av tre huvudsakliga element: var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid. Innebörden i artikel II-41 är motiverad och bör bifallas. Målen i artikeln är ett steg i rätt riktning. Däremot bör det ses som en brist att artikeln inte lyfter fram kravet på behörig behandling, ett krav som spelar en väsentlig roll för god förvaltning. Kravet finns inskrivet som en av garantierna för god förvaltning i 21 § 1 mom. i Finlands grundlag.
Förvaltningsutskottet anför som sitt utlåtande
att fördraget om en konstitution utan vidare måste innehålla en bestämmelse som tillförsäkrar mycket glesbebyggda områden i norra och östra Finland en bestående särställning och tillåter att regionerna får utvecklas också i framtiden, särskilt genom statsstöd och strukturfonderna, och att Finland betraktar kravet på en sådan bestämmelse som ett av de viktigaste målen för regeringskonferensen,
att fördraget också måste innehålla en bestämmelse om en rättslig grund för gränsöverskridande samarbete med tredje länder,
att det ges garantier för att den nationella behörigheten beträffande offentliga välfärdstjänster och offentlig basal service inte kan inskränkas genom handelspolitiken och
att Finland föreslår att artikel II—41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna formuleras om för att bättre motsvara den allmänna innebörden av god förvaltning.
Helsingfors den 17 september 2003
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Ossi Lantto