Allmän motivering
1. Allmänt
Yrkeshögskolesystemet, som genomfördes i snabb
takt under senaste decennium, har visat sig vara en lyckad nyskapelse.
Yrkeshögskolorna har en allmänt erkänd
och godkänd status som ett element i högskoleväsendet.
Också utomlands har yrkeshögskolorna rosats.
Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde
finns totalt 29 yrkeshögskolor, som regionalt sett breder
ut sig som ett nät över hela landet. Nätet
har byggts upp med hänsyn till en regional och språklig
balans. På det hela taget har det varit en krävande
uppgift att få läroanstalter som i många
fall haft olika historisk bakgrund att smälta samman till
mångsektoriella enheter.
Yrkeshögskolor har inrättats såväl
i kommunal som privat regi. Från första början
har ambitionen varit att yrkeshögskolorna skall bidra till en
höjning av kompetensnivån i den egna regionen
genom att tillhandahålla allsidig högre utbildning
som stöder utvecklingen av arbetslivet. Yrkeshögskolornas
regionala utbildnings- och serviceuppgift ansågs också ge
eftertryck åt ett kommunalt och framförallt landskapsbaserat
huvudmannaskap.
I initialskedet koncentrerade sig yrkeshögskolorna
främst på undervisning och på att utveckla
den. På senaste år har yrkeshögskolorna satsat
kraftigt på FoU-verksamhet. Likaså har yrkeshögskolornas
regionala uppgifter blivit allt viktigare samtidigt som internationaliseringen trätt
in i bilden. Här bör det alldeles särskilt
påpekas att yrkeshögskolornas kunnande och innovativitet
visat sig viktiga både för det programarbete som
utförs inom ramen för Europeiska unionens regional-
och strukturpolitik och för utvecklingen av kunskapscentra.
Den gällande lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995)
sitter enligt utskottets uppfattning fortfarande väl. Utskottet
har i detta utlåtande tagit ställning endast till
den föreslagna yrkeshögskolelagen. Ett undantag
utgör reglerna för studietiden inom lärarutbildningen.
2. Det administrativa systemet
Hela regelverket och förhållandet till den
kommunala självstyrelsen.
Propositionen med förslag till yrkeshögskolelag
innehåller en mängd organisatoriska element vars
innehållsliga relation lagförslaget i många
stycken lämnar öppen. Yrkeshögskolorna
ingår enligt lagförslaget åtminstone
i tre olika organisationer. De utgör en del av högskolesystemet
och är en av bitarna i högskoleväsendet
(2 §). De är också högskolor under
undervisningsministeriet (1 §) samt av sina huvudmän ägda
eller förvaltade enheter med självstyrelse i fråga
om sina inre angelägenheter (6 § och 3 § 1
mom.).
I ett förvaltningsrättsligt perspektiv kan
det också konstateras att bestämmelserna om att
yrkeshögskolorna ingår i högskoleväsendet
och utgör en del av högskolesystemet är
vaga vad gäller den administrativa substansen, eftersom
varken högskoleväsendet eller högskolesystemet definieras
närmare i lagförslaget.
Relationen yrkeshögskolor—huvudmän.
Det sägs inte något i propositionen om hur
en yrkeshögskola står i förhållande
till huvudmannen. Följden är att det kan uppstå oklarhet
om hur förvaltningen och beslutsfattandet skall ordnas. Därför
bör bestämmelserna preciseras. Visserligen framgår
det av propositionen att huvudmannen utnämner rektorn (13 § 2
mom.) och tillsätter styrelsen (11 § 4 mom.) samt
beslutar om det totala antalet styrelsemedlemmar och om en del av
medlemmarna i styrelsen (11 § 3 mom.). Valet av styrelsemedlemmarna
regleras i yrkeshögskolans stadgar, som godkänns
av styrelsen. Av lagförslaget följer att huvudmannen
inte nödvändigtvis får in sin representant
i styrelsen. I dagsläget är det huvudsakligen
huvudmannen som beslutar om hur förvaltningen vid en kommunal
eller privat yrkeshögskola skall ordnas.
Sett ur ett huvudmannaperspektiv är det enligt utskottet
nödvändigt att huvudmannen får får
besluta om yrkeshögskolans verksamhets- och ekonomiplan
och budget. Detta framgår endast indirekt av det första
lagförslagets 12 § om styrelsens uppgifter. Förvaltningsutskottet
vill som en positiv sak framhålla att verksamhets- och
ekonomiplanen samt budgeten ger huvudmannen möjlighet att
se till att yrkeshögskolan bidrar till att höja
kunskapsnivån inom ett eget område genom att erbjuda
mångsidig högskoleutbildning som gynnar en utveckling
av arbetslivet.
Det förefaller som om grunden för en definition
av huvudmannens ställning står att finna i det
allmänna konstaterandet i 43 §, nämligen
att i fråga om ärenden som hör till huvudmannens befogenheter
iakttas vad som bestäms i kommunallagen (365/1995),
lagen om aktiebolag (734/1978) och lagen om stiftelser
(109/1930). Trots skrivningen är det helt klart
att denna bestämmelse inte kan innebära att lagen
om stiftelser eller lagen om aktiebolag skall tillämpas
exempelvis på en samkommun som är huvudman för
en yrkeshögskola.
Såväl yrkeshögskolans förvaltning
som huvudmannens ställning påverkas också av
8 § 2 mom., där det föreskrivs att undervisningsministeriet,
huvudmannen och yrkeshögskolan för ett visst antal år
skall avtala om mål för yrkeshögskolans
verksamhet som är viktiga med tanke på den nationella
högskolepolitiken. När det gäller yrkeshögskolorna är
tanken enligt propositionen att staten svarar för högskolepolitiken
på riksnivå och yrkeshögskolornas huvudmän
på det regionala planet.
I yrkeshögskolorna bestäms gränserna
för den interna förvaltningens, även
beroende på huvudmannens ställning, av de befogenheter
staten som lagstiftare och idkare av högskolepolitik och
som part i mål- och resultatavtalsförhandlingar
ger yrkeshögskolan.
Trots bristerna i lagförslaget kan yrkeshögskolornas
förvaltning enligt utskottets mening i praktiken läggas
upp utifrån de föreslagna bestämmelserna
så att såväl självstyrelsen
som huvudmannens ställning är i balans med tanke
på yrkeshögskolans uppgifter. Men för
detta krävs att mål- och resultatavtalen under
inga villkor får leda till att den kommunala självstyrelsen kringskärs
och att kontakten och växelverkan mellan huvudmannen och
yrkeshögskolan därmed försvagas. Dessutom
bör lagförslaget ändras så att
det alltid skall vara möjligt för huvudmannen
att få in en representant i yrkeshögskolans styrelse.
Intern förvaltning.
Utskottet föreslår att 10 § om förvaltningsorgan
skall kompletteras för att det skall vara möjligt
att i förekommande fall tillsätta en delegation
vid en yrkeshögskola. Detta organ, som främst
skulle vara rådgivande, kunde exempelvis erbjuda sådan
kunskap från olika samhällssektorer som behövs
för att utveckla en samkommuns yrkeshögskola och
dess verksamhet.
3. Finansiering
Basfinansiering.
Lagförslaget introducerar det nya begreppet basfinansiering.
Enligt utredning till utskottet avses med detta begrepp finansiering
i form av statsandel till åtskillnad från andra
i 8 kap. angivna former av finansiering till yrkeshögskolor.
Statsandel för anläggningsprojekt.
Utskottet föreslår att 31 § kompletteras
med ett nytt 2 mom., som i likhet med den nu gällande lagen
föreskriver om statsandel för anläggningsprojekt.
Utskottet föreslår följande formulering
för det nya 2 mom. i 31 §: "Huvudmannen för
en yrkeshögskola beviljas statsandel för anläggningsprojekt
vid en yrkeshögskola enligt lagen om finansiering av undervisnings-
och kulturverksamhet."
4. Andra överväganden
Yrkeshögskolornas uppgifter.
Utskottet vill för en bedömning av stringensen
i bestämmelsen fästa kulturutskottets uppmärksamhet
på yrkeshögskolornas uppgifter är angivna
när det gäller forskning (4 §) jämfört
med universitetens uppgifter (vetenskaplig forskning och på vetenskaplig
forskning grundad undervisning).
Rätt att få uppgifter.
I 39 § föreslås att styrelsen och
rektorn för en yrkeshögskola utan hinder av bestämmelserna
om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
(621/1999) skall ha rätt att få sådana
uppgifter av statliga och kommunala myndigheter som de behöver
för att sköta sina uppgifter.
Av lagförslaget framgår inte hurdana sekretessbelagda
uppgifter, exempelvis personuppgifter, styrelsen eller rektorn vid
en yrkeshögskola över huvud taget kunde behöva
för att kunna sköta sina uppgifter. Men det är
helt klart att den föreslagna bestämmelsen, som
motsvarar den gällande lagen, inte heller på andra
punkter är så noga avgränsad och exakt
som grundlagen kräver.
Enligt erhållen utredning har de i paragrafen avsedda
uppgifterna anknytning till utveckling, planering och uppläggning
av utbildningen vidyrkeshögskolan. Yrkeshögskolorna
behöver för undervisningen uppgifter om exempelvis
närings- och arbetslivet och hit hörande utbildningsbehov
inom det egna området, lokala demografiska uppgifter samt
uppgifter om utbildningen i områdena kring det egna området.
Med tanke på uppgifternas karaktär bör
hänvisningen till bestämmelserna om sekretess
i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet strykas, konstaterar
utskottet. Motsvarande bestämmelse i den gällande
lagen har enligt utredning till utskottet tidigare tillämpats
också på antagningsuppgifter som kan vara känsliga
i vissa fall. Numera gäller dock för dessa uppgifter
lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998).
Undervisningsministeriet behöver uppgifter om yrkeshögskolorna
för att kunna utveckla och genomdriva utbildningspolitiken.
Uppgifter av detta slag har samlats in bl.a. om studerande som avbrutit
sina studier och om sysselsättningsläget för
dem som utexaminerats från yrkeshögskolor. Numera
ingår uppgifterna i yrkeshögskolornas databas
AMKOTA. Det är på sin plats att undervisningsministeriets
rätt att få uppgifter framgår av lagen.
Bestämmelserna om rätt att få uppgifter
kan anses nödvändiga inte bara för tydlighetens
skull utan också för att yrkeshögskolorna är
kommunala och privata. Utskottet har tidigare i olika sammanhang
understrukit att exempelvis kommunerna inte bör avkrävas
på onödiga uppgifter. Med hänsyn till
kravet på att bestämmelserna skall vara exakta
anser utskottet följaktligen att de uppgifter som samlas
in i det nu föreliggande fallet är av den arten
att de bör vara nödvändiga.
Med stöd av det ovan sagda föreslår
utskottet att 39 § får följande formulering: "En
yrkeshögskola har rätt att i sitt uppdrag av statliga
och kommunala myndigheter få sådana nödvändiga statistiska
uppgifter och andra likartade uppgifter som den behöver
för att planera och organisera utbildningen.
Yrkeshögskolan skall på begäran
till undervisningsministeriet sända sådana nödvändiga uppgifter
som denne begärt och som behövs för utvärdering,
utveckling, statistikföring och uppföljning av
utbildningen."
Ändringssökande.
När det gäller egentligt ändringssökande
har utskottet ingenting att anmärka mot det första
lagförslaget (41 §). Men när det gäller
bedömningen av studieprestationer framgår det
inte av propositionen om en särskild granskning av ärendet ännu är
möjlig efter rätttelseförfarandet, ett
delvis genom förordning reglerat förfarande som
tillämpas vid universiteten.
Studierätt.
En heltidsstuderande skall slutföra de studier som
leder till yrkeshögskoleexamen inom en tid som är
högst ett år längre än deras omfattning.
En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan
vara frånvarande under sammanlagt två läsår.
Denna tid räknas inte in i maximistudietiden (23 § 1
mom.).
Enligt information till utskottet utnyttjar rätt många
av dem som antagit som studerande sin frånvarorätt
genast under det första året. Detta är ett
problem för yrkeshögskolorna som skall bedriva
en planmässig verksamhet. Situationen är inte
heller tillfredsställande för dem som inte blev
antagna men som det funnits plats för om studieplatserna
hade besatts normalt.
Studietid.
Utskottet föreslår att bestämmelserna om
studietiden inom lärarutbildningen, som för närvarande
ingår i en förordning, tas in i det andra lagförslaget
såsom gällande individens rätttigheter
och skyldigheter. Detta kunde ske genom tillägg av en ny
10 § i slutet av 4 kap. som följer:
"Studietid
Studierna skall slutföras inom en tid som är högst
ett år längre än den tid som motsvarar
deras omfattning, om inte yrkeshögskolan av särskilda
skäl beviljar den studerande undantag från detta.
Lärarutbildningsstudier som är avsedda att slutföras
på deltid skall slutföras på tre år."