Motivering
Med hänvisning till talmanskonferensens förslag
och övrig utredning anser utskottet att förslaget
behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker förslagen,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Förslaget till ändring av riksdagens arbetsordning
syftar till att det frivilliga systemet för insamling av
uppgifter om ledamöternas bindningar, som baserat sig på talmanskonferensens
beslut, ska bli obligatoriskt. Det frivilliga systemet har visserligen
fungerat, men ett obligatoriskt system är en effektivare
garanti för öppenhet och transparens. Också Greco,
Europarådets organ mot korruption, har rekommenderat Finland
att införa obligatorisk anmälan om bindningar
för ledamöternas del. Förslaget förbättrar allmänhetens
och massmedias möjligheter att få information
om ledamöternas bindningar och stärker därigenom
legitimiteten för det politiska systemet.
Följden av att någon försummar sin
skyldighet att redogöra för sina bindningar är
att talmannen meddelar om försummelsen i plenum. I ett
internationellt perspektiv är det en tämligen lindrig
sanktion, men den kan anses lämpa sig väl för
vårt politiska system, särskilt med tanke på arten
av riksdagsledamotens arbete och på att det bygger på det
förtroende som väljarna ger uttryck för
i val.
I motiven (s. 4—5) till talmanskonferensens förslag
behandlas frågan om vilken författningsnivå bestämmelserna
om ledamöternas bindningar ska ligga på. Grundlagsutskottet
instämmer i talmanskonferensens bedömning att
det är naturligt och motiverat att bestämmelser
med det nu föreslagna innehållet tas in i riksdagens
arbetsordning.
Grundlagsutskottet noterar att det i förslaget till
76 b § i arbetsordningen finns bestämmelser också om
uppgifternas offentlighet, publicering i allmänt datanät
och radering av uppgifterna i registret. Bestämmelserna
har betydelse med avseende på 10 § 1 mom. i grundlagen
på den punkten att närmare bestämmelser
om skydd för personuppgifter ska utfärdas genom
lag. I sin etablerade praxis har grundlagsutskottet ansett att det
heltäckande och utförligt ska regleras i lag exempelvis
om innehållet i uppgifterna, det tillåtna användningsändamålet
inklusive rätten att lämna ut registrerade uppgifter
och den tid uppgifterna ska finnas kvar i registret (se t.ex. GrUU
42/2014 rd, s. 2/I). Riksdagens arbetsordning
bör enligt förarbetena till grundlagen till sin normstatus
i sak anses ligga på lagnivå. Det är bara
inskränkningarna i arbetsordningens innehåll som
avslöjar arbetsordningens särställning
i förhållande till lagar: i arbetsordningen ingår
bestämmelser om procedurerna under riksmötena samt
om riksdagens organ och riksdagsarbetet (GrUB 10/1998
rd, s. 16). Registret över bindningar är
ett av riksdagen fört register över riksdagsledamöter.
Utskottet menar därför att kravet i 10 § 1
mom. i grundlagen att bestämmelser ska utfärdas
genom lag uppfylls när det föreskrivs om saken
i riksdagens arbetsordning.
29 §. Redogörelser för bindningar
(Ny).
I 29 § i riksdagens arbetsordning föreskrivs
om den redogörelse för statsrådsmedlemmarnas
bindningar som ska ges och förfarandet i samband med detta.
Enligt den sista meningen i bestämmelsen ska förfarandet
tillämpas också när någon annan än
en statsrådsmedlem enligt lag lämnar en redogörelse
till riksdagen för sina bindningar. Med detta avses bland
andra den som valts till justitieombudsman, biträdande
justitieombudsman eller ställföreträdare
för de biträdande justitieombudsmännen.
Däremot är inte avsikten att redogörelser
för riksdagsledamöters bindningar ska behandlas
på det sätt som föreskrivs i 29 § i riksdagens
arbetsordning. Utskottet föreslår därför
att det till 29 § fogas en hänvisningsbestämmelse
enligt vilken det föreskrivs om redogörelser för
riksdagsledamöters bindningar i 76 a §.
76 a §. Ledamöters bindningar.
Utskottet understryker att det i 76 a § 2 mom. uttryckligen är frågan
om inkomster som ledamoten fått från uppdrag som
inte hör till ledamotsuppdraget eller från näringsverksamhet
och som kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet
som riksdagsledamot.
Ikraftträdande.
Utskottet föreslår i likhet med talmanskonferensen
att riksdagens beslut om ändring av riksdagens arbetsordning
träder i kraft vid ingången av valperioden 2015—2018. Resultatet
av nästa riksdagsval fastställs den 22 april 2015.
Utskottet har kompletterat ikraftträdandebestämmelsen
så att ändringarna träder i kraft samma
dag.