Motivering
Tillstånd för yrkeshögskola
Hur tillstånd beviljas.
Utifrån 6 § i yrkeshögskolelagen
krävs det tillstånd för att driva en
yrkeshögskola. Villkoren för tillstånd
föreslås bli kompletterade med att sökanden
ska ha ekonomiska och operativa förutsättningar
att ordna yrkesskolans uppgifter på behörigt sätt.
Utskottet har bedömt tillståndsvillkoren mot 123 § 2
mom. i grundlagen (GrUU 74/2002 rd). Där
sägs det att bestämmelser om rätten för
stat och kommuner att i privata läroanstalter ordna annan
undervisning än den som motsvarar universitetsundervisning
ska utfärdas genom lag. Enligt förarbetena till
grundlagen (GrUB 10/1998 rd) hänvisar
den här typen av regleringsreservation i grundlagen till
att den mer ingående regleringen bestäms utifrån
en kombination av grundlagen och en vanlig lag. Utskottet har inte
ansett det vara något problem i konstitutionellt hänseende
att det krävs tillstånd för att få driva
yrkeshögskola, och förslaget kräver ingen ny
bedömning av frågan (GrUU 74/2002
rd).
Statsrådet har enligt förslaget rätt
att fritt bevilja tillstånd för yrkeshögskola.
Utskottet har också lagt fast att lagstiftningsordningen
inte påverkas av det i den här typen av regleringar,
men har ändå ansett det vara mer lämpligt
att bestämmelsen innebär bunden tillståndsprövning (GrUU
74/2002 rd).
Återkallelse av tillstånd.
På grundval av 6 § 3 mom. kan statsrådet ändra
eller återkalla tillståndet om "orsaker som har
samband med upprätthållandet av yrkeshögskolan
kräver detta". De föreslagna bestämmelserna
stämmer överens med de gällande bestämmelserna,
som utskottet har ansett vara problematiska eftersom de är
diffusa, särskilt om man beaktar att återkallelse
av tillstånd är en myndighetsåtgärd
som ingriper betydligt mer kraftfullt i sammanslutningens rättsliga
ställning än avslag på ansökan.
Utskottet upprepar sin åsikt att bestämmelserna
bör preciseras i det här hänseendet (GrUU
74/2002 rd).
När tillstånd upphör att gälla.
Enligt ikraftträdandebestämmelsen i det första
lagförslaget upphör tillstånden för
alla yrkeshögskolor att gälla när lagen
träder i kraft. En översyn av tillståndsbestämmelserna
ingår nämligen i revideringen av yrkeshögskolesystemet.
Av propositionen framgår det att systemet inte längre
tillgodoser utbildningsbehoven i samhället och arbetslivet
och inte uppfyller behoven i högskoleomvärlden.
Utskottet har ansett att bestående tillstånd
i sig inte är skyddade mot åtgärder från
lagstiftarens sida. Eventuella inskränkningar visavi lagstiftaren
kan hänga samman med skyddet för de grundläggande
fri- och rättigheterna. Men tillståndshavaren
bör kunna lita på att tillståndsvillkoren
håller och är skyddade mot ändringar
som inte är kopplade till särskilda orsaker eller
skeenden som inträffat efter att tillståndet beviljades
(GrUU 19/1998 rd).
När tillståndet upphör att gälla
påverkas den rättsliga ställningen för
den sammanslutning som driver en yrkeshögskola på samma
sätt som när tillståndet återkallas,
vilket också kan göras när det sker väsentliga
förändringar i utbildningsbehovet. Tillståndshavaren
har alltså inte haft någon grundad anledning att
tro att tillståndet fortgår. Bestämmelserna
hänger också samman med den översyn av
yrkeshögskolorna som görs till följd
av en förändrad omvärld. Lagstiftningen
bereder inga konstitutionella problem.
Bestämmelserna påverkar också de
studerande som studerar vid yrkeshögskolor som dras och
som inte hinner bli klara med studierna innan lagen träder
i kraft. Förslaget är av betydelse med avseende
på 16 § 2 mom. i grundlagen, som föreskriver
att det allmänna ska säkerställa lika möjligheter
för var och en att enligt sin förmåga och
sina särskilda behov också få annan utbildning än
grundläggande utbildning. Därför är
det viktigt att de studerandes villkor tryggas i en övergångsbestämmelse
om temporärt tillstånd och möjlighet
att slutföra studierna på en annan yrkeshögskola.