Allmän motivering

Av motiveringarna framgår som propositionens mål att förstärka Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios roll som utvecklingscentral för skogscentralerna. Tapios primära uppgift är att producera tjänster för skogscentralerna och att utveckla och koordinera skogscentralernas riksomfattande samarbete. Utskottet noterar att en mängd uppgifter hänför sig till de regionala och självständiga skogscentralernas verksamhet, och för att dessa uppgifter ska kunna skötas effektivt krävs enhetlighet samt ofta även avtal på riksnivå. För uppgifter av detta slag har skogscentralerna inrättat en inofficiell samarbetsgrupp för skogscentralerna, som sköter uppgifter som är gemensamma för skogscentralerna med stöd av skogscentralernas inbördes samarbetsavtal, vilka har godkänts av de regionala skogscentralernas direktioner, samt de fullmakter som utfärdas av skogscentralernas ledningsmöten.

Utskottet konstaterar också att uppgiftsfördelningen mellan skogscentralerna och utvecklingscentralen i dagsläget är oklar, vilket har bidragit till en situation där skogscentralerna genom ett ömsesidigt avtal har inrättat den ovan nämnda samarbetsgruppen för skogscentralerna. Därför anser utskottet att den aktuella lagen skapar klarhet i verksamhetsrelationerna mellan utvecklingscentralen och skogscentralerna och bidrar till att skapa förutsättningar för utveckling av skogscentralernas arbete. Utfrågningen av sakkunniga ger vid handen att de uppgifter som skogscentralernas samarbetsgrupp har haft hand om på grund av den föreslagna lagändringen kan övertas av utvecklingscentralen. Därmed kan samarbetsgruppen läggas ner vilket också utskottet förutsätter.

Utskottet poängterar också rent allmänt att de regionala skogscentralernas och utvecklingscentralens verksamhet framdeles i alla avseenden bör utvecklas därhän att klara kostnadsfördelar uppnås. I en utredning som utskottet tagit del av konstateras att de främsta kostnadsfördelarna kan uppnås genom centralisering av skogscentralernas förvaltnings- och stödtjänster, gemensamt anlitande av skogscentralernas sakkunniga, samordnande och certifiering av skogscentralernas verksamhetssystem, ökat utnyttjande av beställar-utförarmodellen, utveckling av elektronisk kommunikation, förnyande av produktionen och upprätthållandet av information om skogstillgångarna, centralisering av skogscentralernas datasystem samt utvecklande av kundtjänsterna så att kunden oavsett skogens läge får information om sin egen skog varvid infotjänsterna kan utökas kvalitativt och kvantitativt. Även om det aktuella lagförslaget inte leder till omedelbara kostnadsfördelar, anser utskottet det viktigt att lagen främjar skogscentralernas riksomfattande samarbete så att de ovan konstaterade utvecklingsprojekten kan genomföras. Utskottet finner det angeläget att jord- och skogsbruksministeriet följer upp uppfyllelsen av noggrant uppställda mål vid årliga resultatförhandlingar med skogscentralerna. Samtidigt konstaterar utskottet att omläggningen bör lägga grund för en mer omfattande utveckling av skogscentralerna. På grund av de förväntningar om förnyelse och utveckling som ställs på skogscentralernas verksamhet behöver centralerna ökade gemensamma utvecklingsresurser som de själva kan styra.

Med hänvisning till det ovan anförda förutsätter utskottet att jord- och skogsbruksutskottet senast i slutet av 2006 tillställs en utredning om lagändringens inverkan på utvecklandet och effektiviseringen av skogscentralernas verksamhet (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottet framhåller betydelsen av lagförslagets 10 § om utvecklingscentralens direktion när man konsoliderar utvecklingscentralens roll i utvecklandet av skogscentralerna. Direktionen, bestående av sju medlemmar, tillsätts av jord- och skogsbruksministeriet. Eftersom skogscentralerna själva har det yttersta ansvaret för utvecklingen av sin verksamhet finner utskottet det ändamålsenligt att man ökar antalet företrädare för skogscentralerna i utvecklingscentralens direktion. Dessutom menar utskottet att utvecklingscentralens personal ska välja sin företrädare i direktionen bland sina egna medlemmar.

Utskottet har tagit del av en utredning enligt vilken målet ursprungligen var att den nu aktuella propositionen skulle ha omfattat också bestämmelser om organiserande av skogscentralernas myndighetsverksamhet. För utredning av konstitutionella frågor avskildes dessa bestämmelser dock för separat beredning. Utskottet anser det viktigt att arbetet på en lagrevidering som främjar skogsbruket också i detta avseende kan utföras i skyndsam ordning.

I sitt betänkande om regeringens proposition med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (JsUB 8/2004 rd — RP 174/2004 rd) förutsatte utskottet att förberedelserna för en övergripande revidering av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk startar med en gång och att en proposition om reformen föreläggs riksdagen senast den 1 januari 2006. Också i detta sammanhang talar utskottet för att den övergripande revideringen av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk ska slutföras i skyndsam ordning. Vid revideringen bör man öka stödens effekt och samtidigt förtydliga och förenkla stödsystemen. Samtidigt betonar utskottet starkt att måluppfyllelsen för det nationella skogsprogrammet 2010 kräver ytterligare insatser för egentlig skogsvård och skogsförbättring. Tillläggsresurser kan uppbringas redan inom ramen för de nuvarande finansieringsramarna genom effektivering av skogscentralernas verksamhet och genom förnyande av stödbestämmelserna i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet förslaget behövligt och ändamålsenligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget med ändringsförslagen nedan.