Allmän motivering
Utskottet konstaterar att regeringen föreslår
vissa ändringar i lagen om djursjukdomar, lagen om bekämpande
av djursjukdomar, som med lätthet sprida sig, lagen om
medicinsk behandling av djur, lagen om utövning av veterinäryrket,
läkemedelslagen, djurskyddslagen och lagen om veterinär
gränskontroll för att de verkställighetsuppgifter
som jord- och skogsbruksministeriet har med stöd av de
här lagarna eller författningar som utfärdats
med stöd av dem ska kunna flyttas över på Livsmedelssäkerhetsverket.
Det huvudsakliga syftet med att sammanföra uppgifterna
på en enda aktör är att göra
förvaltningen klarare och resursanvändningen effektivare.
I samband med överföringen av uppgifterna ska
sådana nödvändiga ändringar
som grundlagen kräver göras i lagarna.
Utskottet påpekar att totalreformen av lagen om djursjukdomar är
så pass omfattande att den inte har gått att bereda
och genomföra enligt samma tidsplan som Livsmedelssäkerhetsverket nu
inrättas. För att alla bemyndiganden att utfärda
förordning och bestämmelser som inskränker näringsfriheten
ska kunna ses över i motsvarighet till kraven i grundlagen
måste hela tillämpningsområdet bedömas
på nytt med tanke på grundlagen. Meningen är
att inleda totalreformen 2007 och den beräknas ta omkring
tre år.
Vad gäller de föreslagna ändringarna
i veterinärvårdslagen noterar utskottet att kommunalveterinären
enligt gällande lags 14 § 1 mom. har rätt
att bära upp ett arvode och resekostnadsersättning
som fastställs i tjänstekollektivavtalet och ersättning
för förbrukade läkemedel och förnödenheter
hos djurägaren eller djurinnehavaren. I 14 § 2
mom. i förslaget till lag om ändring av veterinärvårdslagen
föreslås att det genom förordning av
statsrådet bestäms närmare på vilket
sätt arvodena ska beaktas som pensionsgrundande för
kommunalveterinärerna. I veterinärvårdsförordningen
föreskrivs i detalj hur arvodena ska beaktas enligt veterinärvårdslagen.
Utskottet framhåller att det inte framgår av propositionen
om bemyndigandet längre behövs efter de ändringar
som gjorts i lagstiftningen om kommunala pensioner. Det stöder
sig på utredning i saken när det inskärper
att ändringar i den nuvarande ordningen inte bör
göras utan att det utreds i detalj om bemyndigandena behövs
eller inte. Därför bör behovet av bemyndiganden
utredas och utvärderas särskilt i samband med
den pågående totalreformen av veterinärvårdslagen.
Föreslagna 48 § 1 mom. i djurskyddslagen ger Livsmedelssäkerhetsverket
och länsstyrelsen rätt att förordna tjänsteveterinärer
att utföra utredningar och undersökningar bl.a.
i djurhållningsenheter. Vid utfrågningen av sakkunniga har
det i detta sammanhang påpekats att man i samband med lagändringen
bör se närmare på kommunalveterinärernas
ställning i djurskyddstillsynen eftersom kommunalveterinärerna
anser sig vara jäviga att utöva tillsyn över
sina egna klienter. Utskottet konstaterar att gällande 48 § 1
mom. i djurskyddslagen täcker in alla veterinärer,
också tjänsteveterinärerna. För
att 124 § i grundlagen ska kunna beaktas föreslår regeringen
att bestämmelsen preciseras så att den bara gäller
tjänsteveterinärer som alltså inte skulle
få se sin ställning förändrad.
I förvaltningslagen (434/2003) finns bestämmelser
bl.a. om jäv, jävsgrunder och avgörande
av jävsfrågor. Utskottet uppmärksammar å andra
sidan att jävsproblemet också kan dyka upp i utbetalningen
av jordbruksstöd bl.a. i tillsynen över kriterierna
för djurens välbefinnande. I 9 § i gällande veterinärvårdslag
föreskrivs om tjänsten som kommunalveterinär
och därför måste frågan om jäv
för kommunalveterinärer också tas upp
i samband med den pågående totalreformen av veterinärvårdslagen.
I 39 § om inspektion i den gällande djurskyddslagen
finns ingen särskild bestämmelse om inspektioner
på områden som omfattas av hemfriden. För
att inspektionsrätten ska kunna begränsas på det
sätt som den nya grundlagen avser föreslås
39 § nu bli kompletterad med ett nytt 5 mom. om inspektioner
på områden som omfattas av hemfriden. Grundlagsutskottet
behandlar i sitt utlåtande om propositionen de föreslagna
bestämmelserna men har ingenting att anmärka mot
dem. Enligt dem ska tillsynsmyndigheterna ha rätt att utföra
inspektion på områden som omfattas av hemfriden
om det är nödvändigt för att
utreda de omständigheter som inspektionen gäller
och om det finns anledning att misstänka att djurets ägare
eller innehavare har gjort sig skyldig till straffbart förfarande
som strider mot djurskyddslagen. Utgångspunkten kan anses
vara en sådan misstanke att det hos myndigheten med stöd
av den tillgängliga informationen om fallet uppstår
en rationell och motiverbar misstanke om att ägaren bryter
mot lagstiftningen om hållande av djur eller djurarter.
I en utredning till utskottet nämns praktiska situationer
där djurens välbefinnande kan misstänkas stå på spel
vid foderleveranser eller omständigheter kring avhämtningen
av producerad mjölk. Å andra sidan vill utskottet
peka på ett vanligt problem i praktiken, nämligen
att man först på ort och ställe de facto
kan konstatera om det skett ett brott mot lagstiftningen om djurs
välbefinnande och hur grov handlingen är.
Regeringen föreslår ändringar i lagen
om veterinär gränskontroll. De gäller överföring
av gränskontrollerna från jord- och skogsbruksministeriet
till Livsmedelssäkerhetsverket. Propositionen innebär
inga ändringar i gränsveterinärernas
uppgifter. Om deras uppgifter föreskrivs i 34 § i
den nya livsmedelslagen (23/2006). I både livsmedelslagen
och lagen om veterinär gränskontroll föreskrivs
om import av livsmedel av animaliskt ursprung från länder
utanför Europeiska unionen. Enligt 34 § i livsmedelslagen
kontrollerar tullverket importen av livsmedel av icke-animaliskt
ursprung från länder utanför Europeiska
unionen. Genom livsmedelslagen sätts EU:s nya livsmedelslagstiftning
och gränskontrollagstiftning i kraft. Men utskottet påpekar
att definitionen av livsmedel av animaliskt ursprung inte är
likadan i EU:s livsmedelslagstiftning som i EU:s gränskontrollagstiftning.
Det är nödvändigt att vidta åtgärder
i saken så fort som möjligt för att arbetsfördelningen
mellan myndigheterna ska kunna ordnas på lämpligt
sätt.
Med hänvisning till propositionens motivering och annan
utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen.
Det tillstyrker lagförslagen men med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Detaljmotivering
4. Lag om ändring av djurskyddslagen
30 §.
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att om förslaget
till lag om ändring av djurskyddslagen ska behandlas i
vanlig lagstiftningsordning måste bestämmelsen
om tillstånd att transportera djur preciseras med bestämmelser
om att bevilja, förvägra och återkalla
tillstånd.
Av en utredning till utskottet framgår att djurtransporter
i gemenskapen för tillfället regleras i rådets
direktiv om skydd av djur vid transport (91/628/EEG).
Kraven i direktivet har satts i kraft i Finland genom 29 och 30 § i
djurskyddslagen och statsrådets förordning (491/1996)
som utfärdats med stöd av dem. Det generella problemet
med lagstiftningen just nu är författningsnivån
som inte i alla delar svarar mot grundlagens krav. Rådets
förordning om skydd av djur under transport (EG) Nr 1/2005
som upphäver direktivet ska börja tillämpas
från den 5 januari 2007. Förordningen gör
det nödvändigt att revidera all lagstiftning om
transport av djur. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt
en arbetsgrupp för ändamålet. Meningen är
att en proposition med förslag till lag om ändring
av lagen om transport av djur och djurskyddslagen ska lämnas
till riksdagen under höstsessionen 2006. Lagändringarna
avses träda i kraft samtidigt med rådets förordning
om transport av djur, dvs. den 5 januari 2007.
Utskottet föreslår att de bestämmelser
som grundlagsutskottet kräver genomförs genom
att 30 § i djurskyddslagen kompletteras med en bestämmelse
med samma innehåll som 21 § i statsrådets
förordning (491/1996) om beviljande och återkallande
av tillstånd. Bestämmelsen innebär ingen
behovsprövning utan tillstånd ska beviljas om
de nödvändiga villkoren uppfylls. Samtidigt föreslås
den bli preciserad såsom grundlagen kräver genom
att möjligheten att återkalla tillstånd
knyts till väsentliga förseelser och till att tillståndsinnehavaren
inte åtgärdar bristerna inom en sådan
skälig tid som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Den nya bestämmelsen föreslås bli intagen
som nytt 2 mom. i paragrafen. Det betyder att 2 mom. som regeringen
vill ändra på och nuvarande 3 och 4 mom. blir
3—5 mom.
5. Lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket
5 §.
Ett villkor för legitimation som veterinär är att
en sökande har förvärvat tillräckliga
kunskaper i finska eller svenska. Utskottet föreslår
att lydelsen preciseras på denna punkt.
11 §.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att
utövare av veterinäryrket enligt föreslagna 11 § är
skyldiga att i sin yrkesutövning utöver gällande
lagstiftning iaktta de befallningar som Livsmedelssäkerhetsverket
och länsstyrelsen ger i egenskap av tillsynsmyndigheter.
Det framhåller att befallningarnas innehåll och
omfattning inte är på något vis angiven
i lag och att en administrativ underställning rimmar illa
med den grundläggande rättigheten till yrkesutövning
enligt 18 § 1 mom. i grundlagen. Därför
vill utskottet stryka bestämmelsen.
På de grunder som framgår av grundlagsutskottets
utlåtande föreslår jord- och skogsbruksutskottet
att 11 § upphävs. På grund av detta föreslås ändringar
i lagförslagets ingress och i 23 § 1 punkten och
37 § 1 mom.
23 §.
Utskottet föreslår att 1 mom. justeras på grund
av det som anförts om 11 §.
Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att Livsmedelssäkerhetsverket
med stöd av föreslagna 23 § "med beaktande
av förseelsens art och omfattning" genom sitt beslut kan
meddela en utövare av veterinäryrket närmare
föreskrifter för yrkesutövningen, tills
vidare eller för viss tid begränsa rätten
att utöva yrket eller tills vidare eller för viss
tid frånta utövaren av veterinäryrket
denna rätt, om denne har handlat felaktigt eller klandervärt
vid utövningen av veterinäryrket i de fall som
avses i lagen.
Enligt grundlagsutskottets mening möjliggör förslaget
ett mycket kraftfullt ingrepp i rätten att utöva
veterinäryrket (begränsning eller fråntagande)
också om det klandervärda i yrkesutövarens
förfarande vore relativt lindrigt. Det är ett problem
med tanke på bestämmelsens proportionalitet och
näringsfriheten enligt 18 § 1 mom. i grundlagen.
Grundlagsutskottet kräver att lagen kompletteras med bestämmelser
om det felaktiga förfarandets eller försummelsens
allvarlighet och upprepade förekomst och att det av bestämmelsen
bör framgå att rätten till yrkesutövning kan
begränsas eller fråntas yrkesutövaren
först när anmärkningar eller varningar
till utövaren av veterinäryrket inte har lett
till att bristerna i verksamheten åtgärdats.
Utifrån detta föreslår utskottet
att 23 § kompletteras med ett nytt 2 mom. om att villkor
för att begränsa eller frånta rätten
till yrkesutövning är att felaktigheten eller
försummelsen är allvarlig och upprepad och att
bristerna inte har åtgärdats oberoende av Livsmedelssäkerhetsverkets anmärkningar
eller varningar.
26 §.
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att
Livsmedelssäkerhetsverket utifrån föreslagna
26 § "vid behov" temporärt kan förbjuda
en utövare av veterinäryrket att utöva
yrket eller temporärt begränsa rätten
att utöva yrket. Det anser att de begränsande åtgärderna
måste bedömas med tanke på näringsfriheten
i 18 § 1 mom. i grundlagen och begränsningarnas
proportionalitet. Begränsningarna bör vara nödvändiga
för att uppnå ett godtagbart syfte. Därför bör
26 § ändras genom att uttrycket "vid behov" stryks
och att ett förbud eller en begränsning är möjliga
bara om de är "nödvändiga".
Utskottet föreslår att paragrafen ändras
i enlighet med grundlagsutskottets utlåtande.
37 §.
Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras på grund
av det som sägs om 11 §.
6. Lag om ändring av veterinärvårdslagen
20 §.
Grundlagsutskottet anser att lagförslagen medger ett
mycket kraftfullt ingrepp i rätten att utöva veterinäryrket
(begränsning eller fråntagande) också om
det klandervärda i yrkesutövarens förfarande
vore lindrigt. Livsmedelssäkerhetsverket kan enligt 20 § i
förslaget till ändring av veterinärvårdslagen
bestämma att verksamhet inom privatveterinärvård
ska avbrytas tills bristerna eller missförhållandena
har blivit avhjälpta. Begränsningarna ska vara
rätt proportionerade och nödvändiga för
att uppnå ett godtagbart syfte. Enligt grundlagsutskottet
bör lagförslaget ändras så att
verksamheten kan avbrytas bara om det är nödvändigt.
Med stöd av det ovan sagda föreslår
utskottet att paragrafen kompletteras med en begränsning som
gäller avbrott i verksamheten. Det ska kunna bestämmas
att verksamheten ska kunna avbrytas bara om det är nödvändigt
på grund av att det innebär en risk för
djurs hälsa eller välbefinnande.
7. Lag om ändring av lagen om djursjukdomar
12 §.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande
att det med stöd av 1 mom. är möjligt
att utfärda en lång rad bestämmelser
för att förebygga djursjukdomar, förhindra
deras spridning och utreda sjukdomsläget. Regleringen är
rätt öppen, för enbart syftet att utfärda
bestämmelser räcker inte till för att
uppfylla kravet på nödvändig exakthet.
Därför bör bestämmelsen preciseras
med en beskrivning åtminstone av de situationer som gör
det möjligt att utfärda bestämmelser.
Grundlagsutskottet uppmärksammar vidare att det enligt
2 mom. genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet
kan utfärdas närmare bestämmelser om
sådana åtgärder, förordnanden,
förbud, villkor och begränsningar som avses i
1 mom. Utifrån 4 mom. kan det genom förordning
av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivas att länsveterinären,
kommunalveterinären eller besiktningsveterinären
inom ramen för de befogenheter de har enligt 5 § i
Livsmedelssäkerhetsverkets ställe fattar beslut
om de åtgärder, förordnanden, förbud,
villkor och begränsningar som avses i 2 mom. Genom förordningen utfärdas
bestämmelser om myndigheternas utövande
av sina beslutsbefogenheter. Grundlagsutskottet konstaterar att
regleringen är inexakt och att bemyndigandet
behöver justeras så att det närmare framgår
när och på vilka villkor befogenheter kan delegeras
till myndigheterna.
Med stöd av det som sägs ovan föreslår
utskottet att det inledande stycket i 1 mom. kompletteras med en
bestämmelse om att de föreskrifter som avses i
momentet kan utfärdas bara om förekomsten eller
spridningen av en djursjukdom kan innebära risk för
människors hälsa, allvarlig risk för
djurs hälsa eller ekonomiska förluster för
djurproduktionen.
Utskottet föreslår också att bemyndigandet
att utfärda förordning i 4 mom. begränsas
så att befogenheter genom förordning kan delegeras
bara till länsveterinären. Vidare vill utskottet
begränsa och ändra bemyndigandebestämmelsen
så att länsveterinären inte längre
kan delegeras befogenheter att fatta beslut om åtgärder,
villkor, begränsningar och förbud som avses i
1 mom., utan bara befogenhet att i enskilda fall bevilja undantag
från förbud och begränsningar som föreskrivs
genom förordning, när verksamheten inte innebär
risk för spridning av djursjukdomar. Så vitt utskottet
kan se innebär preciseringen en väsentlig inskränkning
av bemyndigandets räckvidd.
8. Lag om ändring av lagen om djursjukdomar, som med
lätthet sprida sig
2 §.
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att arbetsplikten
i föreslagna 1 mom. som gäller alla legitimerade
veterinärer som inte har fyllt 50 år och veterinärmedicinekandidater
och veterinärmedicinestuderande måste bedömas
med tanke på den personliga friheten enligt 7 § 1
mom. och näringsfriheten enligt 18 § i grundlagen.
Arbetsplikten gäller i 1 § angivna situationer
där bl.a. epizooti yppar sig i landet eller det föreligger
uppenbar fara för att en sådan sjukdom sprider
sig till landet. I lagen anges inte exakt hur länge arbetsplikten
varar och det förefaller vara en onödigt långt
gående åtgärd att utsträcka
den till veterinärmedicinestuderande. Bestämmelsen
uppfyller inte det krav på exakthet och noggrann avgränsning
som förutsätts av en begränsning av en
grundläggande rättighet och är dessutom
problematisk med tanke på proportionaliteten. Grundlagsutskottet
kräver i sitt utlåtande att bestämmelsen
preciseras för att lagen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Utifrån det som sägs ovan föreslår
utskottet att arbetsplikten i 1 mom. begränsas till de
veterinärmedicinekandidater som har rätt att tillfälligt
utöva veterinäryrket. Samtidigt ska arbetsplikten
preciseras att gälla sådana veterinäruppgifter
som är nödvändiga på grund av
sjukdomsläget och som myndigheterna inte har tillräckliga
personella resurser att ta hand om när det handlar om en
vitt utbredd epizooti. Vidare föreslås den arbetspliktiges
utbildning, arbetserfarenhet, hälsotillstånd och
familjeförhållanden bli beaktade. Arbetsplikten
bör begränsas så att den får
vara sammanlagt högst två månader. Vidare
bör paragrafen kompletteras med en bestämmelse
om att den arbetspliktiges tidigare anställning inte avbryts
på grund av arbetskommenderingen.
5 §.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande
att det utifrån paragrafen kan föreskrivas genom
förordning av jord- och skogsbruksministeriet om nödvändiga
begränsningar och förbud som gäller utövande
av kringföringshandel med djur för att bekämpa
epizooti. Förfarandet ingriper i näringsfriheten
enligt 18 § 1 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet anser
vidare att ett förbud eller en begränsning förutsätter
att de allmänna villkoren för en begränsning
av en grundläggande rättighet, som att det ska
föreskrivas om saken genom lag och att regleringen är
exakt och noggrant avgränsad, uppfylls. I 80 § 1
mom. i grundlagen sägs att bestämmelser om grunderna
för individens rättigheter och skyldigheter ska
utfärdas genom lag. Utskottet anser att bekämpningen
av en djursjukdom och nödvändighetskriteriet inte
genom den föreslagna lagen i tillräcklig utsträckning
kommer åt att styra förordningsutfärdarens
prövningsrätt. Därför måste
bestämmelsen preciseras för att lagförslaget ska
kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Med stöd av det ovan sagda föreslår
utskottet att bestämmelsen i paragrafen begränsas
genom att hänvisningen till kringföringshandel
med djur och anordnande av djurutställningar och andra
motsvarande tillställningar stryks.
6 §.
Grundlagsutskottet noterar att det med stöd av paragrafen
och med avvikelse från bestämmelserna i livsmedelslagen
eller bestämmelser som utfärdats med stöd
av den genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet
kan utfärdas bestämmelser om slaktning och köttbesiktning
av djur från ett smittoområde som avses i 7 §.
Grundlagsutskottet ser bemyndigandet som alltför öppet
eftersom det i lagen inte finns några villkor som begränsar
förordningsutfärdarens prövningsrätt.
Den föreslagna bestämmelsen uppfyller inte kraven
på reglering genom lag och inte heller de anknytande kraven
på exakthet, noggrann avgränsning och proportionalitet.
Enligt utlåtandet måste regleringen preciseras
för att lagen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Enligt utredning till utskottet behövs det föreslagna
bemyndigandet inte längre med hänsyn till den
senaste utvecklingen inom livsmedelslagstiftningen. Därför
föreslår utskottet att paragrafen upphävs.
7 §.
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att
föreslagna 9—11 § inom smittoområde, skyddszon
och avvärjningsområde förbjuder vissa åtgärder,
som handel med djur, persontrafik från och till området
och offentliga nöjen utan tillstånd av kommunalveterinären
eller länsveterinären. Enligt 7 § 2 mom.
kan det genom förordning utfärdas närmare
bestämmelser på vilka villkor länsveterinären
eller kommunalveterinären kan avvika från begränsningar
och förbud. Grundlagsutskottet menar att förbud
och begränsningar spelar en viss roll inte bara med tanke
på näringsfriheten enligt 18 § 1 mom.
och rörelsefriheten enligt 9 § 1 mom. i grundlagen utan
också med tanke på mötesfriheten enligt 13 § 1
mom. i grundlagen. Förbudsmöjligheten i tillståndssystemet
hänger nära samman inte minst med föreningsfriheten.
Tillstånd beviljas helt enligt prövning. Det finns
inga bestämmelser i lag om tillståndsvillkor.
Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen bör bestämmelser
om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter
utfärdas genom lag. Förbuden och begränsningarna
hänger dessutom bara samman med områdesbegreppet
och därmed är bestämmelsen problematisk också med
tanke på proportionaliteten. Begränsningarna uppfyller
inte kraven på att det ska föreskrivas om allmänna
begränsningar i de grundläggande rättigheterna
genom lag och att regleringen ska vara exakt och noggrant avgränsad, och
dessutom framgår det väsentliga innehållet
i tillståndsvillkoren inte direkt av lagen. För
att den föreslagna lagen till denna del ska kunna behandlas
i vanlig lagstiftningsordning anser grundlagsutskottet att lagen
måste preciseras och kompletteras med villkoren för
tillstånd till avvikelse.
Utifrån det som sägs ovan föreslår
utskottet att bestämmelserna om upprättande av
ett smittoområde och en skyddszon liksom bestämmelserna
om tillståndsvillkor preciseras. Villkoret för
tillstånd föreslås vara att den verksamhet som
tillståndet gäller inte innebär risk
för spridning av epizooti. Genom förordning av
jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare
bestämmelser om tillståndsvillkoren. Vidare vill
utskottet begränsa möjligheten att bevilja tillstånd
så att det bara är länsveterinären
som i enskilda fall kan bevilja tillstånd. Ändringarna
kan göras så att 2 mom. ändras och paragrafen
kompletteras med ett nytt 3 mom. och då blir 3 mom. i propositionen
4 mom. På grund av det nya momentet och ändringen
i 2 mom. föreslås ändringar också i
det inledande stycket till 9 § 1 mom., det inledande stycket
till 10 § 1 mom. och i 11 § 1 mom.
9 §.
Utskottet föreslår på grund av det
som anförs om 7 § att 1 mom. och 5 mom. justeras.
10 §.
Utskottet föreslår på grund av det
som anförs om 7 § att 1 mom. justeras.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande
att det med stöd av 2 mom. kan föreskrivas genom förordning
av jord- och skogsbruksministeriet om nödvändiga
förbud eller begränsningar gällande postbefordring
från smittoområdet till en plats utanför
detsamma. Man ingriper genom förordning i rätten
enligt 12 § 1 mom. i grundlagen att ta emot information
och andra meddelanden utan att någon i förväg
hindrar det. Närmare bestämmelser om förbud
mot yttrandefriheten kan enligt grundlagen bara utfärdas
genom lag. Grundlagsutskottet vill att lagförslaget preciseras
på denna punkt för att det ska kunna behandlas
i vanlig lagstiftningsordning.
Av en utredning till utskottet framgår att postbefordran
från ett smittoområde inte nödvändigtvis
behöver begränsas eller förbjudas särskilt.
Utskottet föreslår att 2 mom. stryks.
11 §.
Utskottet föreslår på grund av det
som sägs om 7 § att 1 mom. och 2 mom. justeras.