Allmän motivering
Allmänt
De 13 skogscentraler som är verksamma på landskapsnivå och
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio vars verksamhet är
rikstäckande bildar en organisation som främjar
och övervakar skogsbruket. Organisationens verksamhet baserar
sig på lagen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral
(1474/1995), nedan skogscentralslagen, och den finansieras
till betydande del med ett anslag som årligen tas med i
statsbudgeten. En proposition med förslag till lag om Finlands
skogscentral (RP 260/2010 rd) behandlas för närvarande
i riksdagen. Syftet är att utveckla organisationen.
Det ingår i skogscentralernas offentliga förvaltningsuppgifter
att genomföra skogslagarna och främja skogsbruket.
Centralerna verkställer skogslagarna och övervakar
att de följs och främjar skogsnaturens mångfald
och en hållbar användning och skötsel
av skogen. De samordnar och främjar samarbete inom skogsbruket
och tillhandahåller utbildning, information och rådgivning
för skogsägare. Skogscentralen informerar skogsägarna
bl.a. om i vilket tillstånd deras skog är (skogsvårds-
och avverkningsmeddelande) och hur skogarna ska behandlas på ett hållbart
sätt. Informationen om skogstillgångar behövs
i arbetet med både myndighetsuppgifterna och de främjande
uppgifterna. Också rådgivningen till skogsägare
om vilka skötselåtgärder som behövs
på skogsfastigheten (främjande uppgift) baserar
sig på informationen om skogstillgångar.
En viktig uppgift är alltså att samla in och upprätthålla
så omfattande och aktuell information som möjligt
om skogstillgångar i enskilda skogar. Informationen om
skogstillgångar gör det möjligt att rikta
tillsyns- och granskningsverksamheten på ett ändamålsenligt
sätt, minskar betydligt behovet av terrängundersökningar och
möjliggör tillräcklig rådgivning
i samband med myndighetsuppgifterna.
Tjänsteleverantörerna inom skogssektorn behöver
information om skogstillgångarna för att kunna
planera och genomföra åtgärder men också med
avseende på den direkta marknadsföringen av sina
tjänster. Nationella skogsprogrammet 2015 lägger
vikt vid en effektivare användning av information om skogstillgångar.
I slutrapporten från arbetsgruppen för skogsindustrins
och skogssektorns verksamhetsbetingelser (statsrådets kanslis
publikationsserie 24/2008) föreslås det
att den pågående moderniseringen av datasystemen över
skogstillgångar och metoderna för skogsbruksplanering
som pågår vid skogscentralerna måste
påskyndas.
Utskottet ser det som viktigt att Finlands skogscentral snarast
möjligt börjar använda kostnadseffektivare
datasystem. Sådan information om skogstillgångar
som betraktas som personuppgifter får bara lämnas
ut till tjänsteleverantörer inom skogssektorn
för direkt marknadsföring om markägaren
har gett sitt samtycke till det. Markägarens kontaktuppgifter
får lämnas ut för direkt marknadsföring
om inte markägaren har förbjudit det. Det bör
då ses till att markägaren de facto har möjlighet
att hindra att informationen lämnas ut för direkt
marknadsföring. I lagförslaget finns det en hithörande
bestämmelse som gäller skyldigheten att informera
de registrerade innan informationssystemet införs.
I nuläget har informationen om skogstillgångar
använts av skogscentralerna och i ganska stor utsträckning
av skogsvårdsföreningarna också. Informationen
kan användas som hjälp för direkt marknadsföring
av skogstjänster. Ur en konkurrensrättslig synvinkel är
det viktigt att garantera att de aktörer som erbjuder skogstjänster har
lika möjligheter att använda uppgifter som har
samlats in med hjälp av offentliga medel. Det är
viktigt att garantera lika villkor för alla aktörer
på marknaden.
Behovet av det lagstiftningsprojekt som gäller skoglig
information på skogscentralerna har kommit fram i och med
den utveckling som skett på andra förvaltningsområden
när det gäller reglering av behandlingen av personuppgifter.
Som ett exempel från jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
kan man nämna lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens
informationssystem (284/2008). Den gäller jordbruks-, livsmedels-
och landsbygdsnäringsförvaltningen och anknytande
myndighetsuppgifter. Skogscentralerna sköter förutom
myndighetsuppgifter också andra offentliga förvaltningsuppgifter
och utövar affärsverksamhet. För att
informationen om skogstillgångar ska hålla hög
standard måste man kunna kombinera personuppgifter från
olika delområden. I ljuset av grundlagsutskottets avgörandepraxis är
det klart att en sådan behandling av personuppgifter fordrar
reglering i lag.
Personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999) är allmänna
lagar som skogscentralerna tillämpar i sitt arbete. I anknytning
till utvecklingen av skogscentralernas informationssystem har jord-
och skogsbruksministeriet utrett om det för ändamålet
behövs särskilda bestämmelser som kompletterar
personuppgiftslagen. Ministeriet kom fram till att informationssystemen
utgör ett personregister. Till exempel kan information
om skogstillgångar som gäller en viss fysisk person
enkelt hittas i informationssystemet trots att informationen om
skogstillgångar och markägarnas kontaktuppgifter är registrerade
i olika delar av det.
När insamlingen av uppgifter till informationssystemet
och behovet av att kombinera uppgifterna med varandra granskades,
kom man fram till att personuppgiftslagen som allmän lag inte
täcker in alla behov av att behandla personuppgifter och
att det därför behövs särskilda
bestämmelser om behandlingen av personuppgifter. Personuppgiftslagen
tillåter behandling av personuppgifter bl.a. när
det är fråga om en lagstadgad uppgift. Behovet
av särskilda bestämmelser beror uttryckligen på att
den planerade behandlingen av markägares personuppgifter inte
till alla delar grundar sig på sådana uppgifter
som speciallagstiftningen föreskriver tillräckligt
detaljerat om med avseende på skogscentraler.
Propositionen har två viktiga mål med anknytning
till genomförandet av de grundläggande fri- och
rättigheterna. Den ska säkerställa att offentlighetslagen
tillämpas på de uppgifter som hör till
skogscentralens system för skoglig information och på utlämnandet
av dem. Eftersom det rör sig om personuppgifter, är
ambitionen samtidigt att dataskyddet fullföljs. Här
kan det konstateras att offentlighetslagen innehåller en
bestämmelse om myndigheters personregister där
det hänvisas till bestämmelserna om skydd för
personuppgifter. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter
i personuppgiftslagen och den föreslagna lagen begränsar
alltså utlämnandet av offentliga uppgifter från
informationssystemet.
Det är ett viktigt mål att undvika bestämmelser
som överlappar personuppgiftslagen och offentlighetslagen.
I lagförslaget ingår bara bestämmelser
om sådana användningsändamål med
skogliga data som personuppgiftslagen inte föreskriver
om i tillräcklig grad. Det har varit nödvändigt
att ta med vissa bestämmelser om tillämpningen
av offentlighetslagen. Det beror på att den registerföring
som hör till systemet för skoglig information är
en offentlig förvaltningsuppgift och skötseln
av en sådan ska ordnas så att de grundläggande
fri- och rättigheterna, rättssäkerheten
eller andra krav på god förvaltning inte äventyras.
Enligt lagförslaget ska registerföringen med anknytning
till informationssystemet höra till skogscentralens offentliga
förvaltningsuppgifter. Lagförslaget gäller
uttryckligen behandling av personuppgifter. Enligt propositionen
får även sådana uppgifter som inte är
personuppgifter registreras i systemet för skoglig information.
På dessa uppgifter tillämpas också lagen om
offentlighet i myndigheternas verksamhet. Avsikten är att
den föreslagna lagen, personuppgiftslagen och lagen om
offentlighet i myndigheternas verksamhet ska tillämpas
parallellt på behandlingen av personuppgifter i systemet
för skoglig information.
Det är angeläget att den föreslagna
lagen samordnar behovet av skydd för personuppgifter, konkurrensneutraliteten
och ett utökat utbud av privata tjänster. I en
utredning som utskottet fått påpekas det att de
grundläggande fri- och rättigheterna sinsemellan är
likvärdiga. Propositionen samordnar de grundläggande
fri- och rättigheter som gäller offentlighet och
skydd för personuppgifter. Näringsfriheten är
beaktad i de bestämmelser som ska se till att aktörerna
inom skogssektorn på lika villkor får tillgång
till uppgifterna för marknadsföring av tjänster.
Särskilda frågor
Lagförslaget föreskriver också om
utlämnande av uppgifter till tredje man. Men det ingår
ingen definition av tredje man eftersom personuppgiftslagen, som
innehåller definitionen, tillämpas på den
behandling av skogliga data som avses i förslaget. Utskottet
ser det som viktigt att lagförslaget innehåller
en hänvisning till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen.
Momentet föreskriver om utlämnande av information
från myndigheternas personregister och kräver
att mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för
personuppgifter har rätt att registrera och använda
sådana personuppgifter. Med bestämmelser om skydd
för personuppgifter avses här bestämmelserna
i den föreslagna lagen, personuppgiftslagen eller någon
annan lag.
Markägarens kontaktuppgifter ska få lämnas ut
för direkt marknadsföring som anknyter till skogsbruk,
om inte markägaren har förbjudit det. Det är
viktigt att möjligast effektivt gå ut med information
om möjligheten att förbjuda utlämnandet
av information, så att de registrerade de facto har möjlighet
att påverka hur uppgifterna om dem behandlas. Samtidigt
påpekar utskottet att markägarens kontaktuppgifter
och informationen om skogstillgångarna och om var de är belägna
bara får lämnas ut för direkt marknadsföring
som anknyter till skogsbruk om markägaren har gett sitt
samtycke till det.
Enligt propositionsmotiven får bl.a. fastighetens läge
användas som grund när markägarnas kontaktuppgifter
sorteras för att lämnas ut. Man ska alltså kunna
välja ut uppgifter t.ex. för direkt marknadsföring
utifrån vilka markägare som har objekt för
vård av ungskog i en viss by. Utskottet lyfter här
fram att beslutet om att lämna ut uppgifter ska fattas
efter noggrann prövning av kravet på att det ska
finnas ett behov. Lagförslagets 9 och 3 mom. ska föreskriva
att det är tillåtet att lämna ut uppgifter
endast till den del uppgifterna behövs för det
marknadsföringssyfte som uppgetts. Den här prövningen
av behovet gäller också urvalskriterierna. Den
som begär uppgifterna bör därför
motivera varför han eller hon behöver få dem
sorterade efter by. Det är den registeransvarige som i
sista hand avgör om urvalskriteriet är befogat
i relation till den direkta marknadsföringen och om uppgifterna t.ex.
ska lämnas ut sorterade efter kommun i stället
för efter by. Lagen föreslås innehålla
en bestämmelse om att det krävs samtycke av markägaren
för att lämna ut uppgifter också om de lämnas
ut utan kontaktuppgifter, om det på grundval av uppgifterna
om läge är möjligt att ta reda på vilken
markägares fastighet de gäller.
Utskottet noterar att andra villkor i regel gäller
för privata markägare än för
sammanslutningar i lagen. Men villkoren i fråga om skydd för
uppgifter är bättre för privata markägare
i egenskap av fysiska personer än för markägare som är
bolag eller sammanslutningar. Det beror på att uppgifterna
till följd av de grundläggande fri- och rättigheterna
kan vara begränsat offentliga om det är fråga
om skydd för personuppgifter. Om uppgifterna gäller
bolag och sammanslutningar är de alltså inte personuppgifter.
Visserligen måste man ta hänsyn till att den information
om skogstillgångar som samlas in i första hand
gäller privata markägares skogar. Orsaken finns
i de offentliga förvaltningsuppgifter som skogscentralerna
har enligt lag. Skogsbruksrådgivningen, utbildningen och
informationen är riktad till privata markägare.
Dessutom gäller finansieringen av ett hållbart
skogsbruk huvudsakligen privata markägare. Därför har
uppgifterna om skogstillgångar främst samlats
in om privatägda skogar. Ur statsfinansiell synvinkel har
det inte varit möjligt eller lämpligt att i samma
mån samla in information om sammanslutningars skogar.
Utskottet påpekar att systemet för skoglig
information ändå innehåller uppgifter
om sammanslutningars skogstillgångar i fråga om
arbete som innebär utövning av offentlig makt.
Men lagen ska inte tillämpas på behandlingen av
de här uppgifterna eftersom de inte är personuppgifter.
Offentligheten och en eventuell sekretess för uppgifterna
bestäms enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Lagförslaget innehåller en övergångsbestämmelse
om att personer som arbetar inom skogscentralens affärsverksamhet
under övergångstiden kan beviljas rätt
att använda de uppgifter i systemet som behövs
i kundförhållanden med anknytning till affärsverksamheten.
Enligt utredning finns de uppgifter som berör kundförhållanden
för närvarande i samma datasystem som de uppgifter
som gäller skogscentralernas offentliga förvaltningsuppgifter.
En övergångstid föreslås alltså av
praktiska skäl. Enheten för affärsverksamhet
i den nya skogscentralsorganisationen måste alltså bygga
upp ett eget separat datasystem. Utskottet understryker att övergångstiden
bör bli så kort som möjligt.
Det är ytterst viktigt att lagförslaget också innehåller
en bestämmelse om korrekta uppgifter där det föreskrivs
att den registeransvarige ska ge tredje man en redogörelse
för uppgifternas korrekthet när uppgifter i informationssystemet
lämnas ut. På motsvarande sätt ska en
redogörelse även ges till markägare (registrerade) när
de utnyttjar sin rätt till insyn enligt personuppgiftslagen.
Personuppgiftslagens (528/2007) 32 § föreskriver
att den som i egenskap av självständig näringsutövare
handlar för den registeransvariges räkning eller
den till vilken den registeransvarige lämnar ut uppgifter
genom teknisk anslutning ska innan behandlingen av uppgifterna inleds
ge den registeransvarige tillbörliga utredningar och förbindelser
och i övrigt tillräckliga garantier för
att personuppgifterna skyddas på det sätt som
avses i paragrafens 1 mom. Utskottet menar därför
att den föreslagna lagen inte behöver kompletteras
med en bestämmelse om att den som begär uppgifterna
ska lägga fram dokumentation över att de skyddas
på tillbörligt sätt innan den tekniska
anslutningen öppnas.
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är
behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget
med anmärkningarna ovan.