Motivering
Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen
(1559/2001), nedan lagen om nationellt stöd, trädde
i kraft den 1 januari 2002. Lagen har senare ändrats eftersom
stödsystemet och vissa lagar har ändrats. Lagen ändras
nu för att förhandlingsresultatet mellan Finland
och kommissionen angående nationellt stöd till
södra Finland för 2008—2013 ska kunna
beaktas.
Utifrån det stödprogram som kommissionen har
godkänt betalas det ut stöd för tre huvudgrupper:
1) idisslare (mjölkproduktion, nötköttsproduktion,
får- och getskötsel och hästhållning),
2) svin- och fjäderfähållning (svinuppfödning, äggproduktion
och produktion av fjäderfäkött) och 3)
trädgårdsodling (växthusproduktion och
lagring av trädgårdsprodukter). Dessutom får
arealbaserat stöd betalas ut till husdjursgårdar
i form av hektarstöd och på grundval av odlingsarealer
för frilandsgrönsaker och stärkelsepotatis
till södra Finland i form av stöd till specialväxter.
Stödperioden 2008—2013 kommer betalningsfullmakten
för inkomststöd gradvis att sjunka från
högst 93,9 2008 till högst 62,93 miljoner euro
2013. För 2007 års produktion var det tillåtet
att betala högst 94,0 miljoner euro i stöd. I
slutet av stödperioden revideras kompensationsbidraget,
men effekterna beaktas inte i betalningsfullmakten.
I en rapport till utskottet påpekas det att ett kriterium
för hektarstödet till husdjursgårdar är att
driftscentrumet på sökandens gård och åkermarken
måste finnas på stödberättigat
område. Om en stor del av åkrarna finns på stödområde C,
betyder detta att skiftena inte får något hektarstöd
för hursdjursgårdar. Utskottet påpekar
att förhandlingsresultatet mellan Finland och kommissionen
gäller stöd enligt artikel 141 som bara kan betalas
ut till stödområdena A och B. Kommissionens beslut
K(2008)696 om stödprogrammet tillåter således
inte att stöd ges ut till åkerskiften i stödområde
C. I meddelandet till kommissionen har Finland lämnat en
förteckning över kommunerna i stödområdena
A och B.
Kompensationen för strukturförändringar inom
svin- och fjäderfähållningen ska grunda
sig på en referenskvantitet, som huvudsakligen består
av det antal djurenheter som sökanden har fått
stöd för stödåret 2007. I en
rapport till utskottet anses det att sökandena bör
ha möjlighet att välja om referenskvantiteten
ska grunda sig på stödet per djur 2006 eller 2007.
Av kommissionens beslut om det nationella stödet till södra Finland
framgår det emellertid att det direkta inkomststödet
till svin- och fjäderfähållningen ska frikopplas
från produktionen från och med 2009 och att beloppet
i stället ska räknas ut på referenskvantiteten.
Enligt beslutet ska referenskvantiteten basera sig på respektive
gårdars djurenheter 2007 eller, i särskilda fall,
2006. Också djurenheter som lagts till vid uthyrning, investeringar
för utvidgning och nybygge av en produktionsbyggnad ska
beaktas. Därmed strider den fria valmöjligheten
mellan stödåren 2006 och 2007 mot det notifierade
och outtagna 141-beslutet. Enligt propositionen ska referenskvantiteten
kunna fastställas enligt antalet djurenheter 2006, om det
antal djurenheter som stödet grundar sig på 2007
var minst 10 procent mindre än normalt på grund
av ombyggnad av produktionsbyggnaden, ändrat produktionssätt eller
på grund av produktionscykeln.
I en rapport till utskottet framhålls det att djurenheterna
inom kalkonproduktionen bör omprövas. I bilaga
II till kommissionens beslut om det nationella stödet till
södra Finland läggs bland annat omräkningskoefficienterna
för djurenheter fast. I överensstämmelse
med beslutet är omräkningskoefficienten för
moderdjur av kalkon 0,026 och för en djurenhet behövs
det minst 190 slaktade kalkoner. Liknande bestämmelser
om koefficienter finns i kommissionens beslut K(2005)4411 om 2007.
Enligt beslutet är avelshannar till kalkoner inte stödberättigade. Stödet
till kalkoner stödåret 2007 läggs fast
utifrån antalet slaktade fåglar och en djurenhet
består av 223 slaktade kalkoner. Koefficienten per stödenhet
har varit lika stor ända sedan 2000. Om djurenheterna för
kalkon ska omprövas kräver det, enligt uppgifter
till utskottet, för det första att stödkriterierna
för stödåret 2007 ändras retroaktivt.
Med beaktande av kommissionens beslut kräver det för
det andra också nya förhandlingar mellan Finland
och kommissionen och ett nytt beslut av kommissionen om de nationella
stöden till södra Finland.
Det utfärdas årligen bestämmelser
genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet hur stödet
till växthusproduktion ska verkställas. Förordningen
innehåller också tekniska krav på växthus.
Om de tekniska kraven medför allvarliga problem kan de
i förekommande fall ändras eller lindras i jord-
och skogsbruksministeriets förordning för stödåret
2009. Det är viktigt att ministeriet utreder vilka problem ändringen eventuellt
kan medföra för de tekniska kraven på växthus
hösten 2008 och samtidigt bedömmer om förordningen
behöver ändras. Syftet med att undantag inte ska
kunna medges från de tekniska kraven på växthus är,
enligt uppgifter till utskottet, att stödet ska gå till
yrkesmässigt högkvalitativ odling och att det
ska finnas färre möjligheter att kringgå stödvillkoret.
Med hänvisning till propositionen och annan information
anser utskottet förslaget vara nödvändigt
och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med anmärkningarna ovan och ändringsförslagen
nedan.
Detaljmotivering
10 d §. Höjning av referenskvantiteten för
från produktionen frikopplat stöd för
svin- och fjäderfähushållning.
Referenskvantiteten ska enligt 1 mom. kunna höjas bland
annat, om de djurenheter som stödet för 2007 baserar
sig på av de orsaker som framgår av 2 och 3 punkten
har varit minst 10 procent färre än produktionsbyggnadens
storlek hade tillåtit och produktionen fortsätter
2008. Procentsatsen är för stor och utskottet
föreslår därför att den i 2
och 3 punkten ändras till 3 procent.
Av 2 mom. framgår det också att det betraktas
som en investering för utvidgning eller nybygge av en produktionsbyggnad,
om sökanden har lämnat in ansökningar
om bygglov och miljötillstånd senast den 1 augusti
2007 och byggnadsarbetet inte har startat före den 1 januari 2006.
Det har ansetts att den 1 januari 2006 är för
sent. Man måste också kunna ta hänsyn
till de fall då ärendet drar ut på tiden
till exempel när ett miljötillstånd har överklagats.
Utskottet föreslår att tidpunkten ändras
till den 1 januari 2005.