Regeringen föreslår att det stiftas en lag om vattenvårdsförvaltningen och att miljöskyddslagen och vattenlagen ändras. Genom de föreslagna lagarna genomförs förpliktelserna enligt gemenskapens ramdirektiv för vatten. Genom den föreslagna lagen om vattenvårdsförvaltningen verkställs också de åtgärder som förutsätts i protokollet om vatten och hälsa från Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa till konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

Den föreslagna lagen om vattenvårdsförvaltningen innehåller grundläggande föreskrifter om vattenvårdsförvaltningen och de förfaranden som denna förutsätter. Detaljerade bestämmelser om verkställigheten av lagen ges genom förordning. I enlighet med direktivet föreskriver lagen om vattenförvaltningsområden, myndigheternas samarbete, internationellt samarbete, utredning av faktorer som påverkar vattenstatus, allmänna mål för vattenstatusen, övervakning, karakterisering av vatten, klassificering av vatten, planering av vattenvården samt allmänhetens och övriga intressenters deltagande i planeringen.

Det allmänna syftet med vattenvårdens olika åtgärder är att skydda, förbättra och återställa vattnen så att ytvattnens och grundvattnens status inte försämras och att deras status är åtminstone god. Ytvattnen indelas enligt karakteristika i naturliga typer och enligt vattnets kemiska och ekologiska status i klasser som beskriver vattnets status jämfört med dess naturliga tillstånd. Belastningen genom mänsklig verksamhet på yt- och grundvattnen samt ändringar i vattendrag ska utredas. Förvaltningsplaner jämte åtgärdsprogram ska upprättas inom vattenförvaltningsområdena. I dessa ska också särskilda hälsorelaterade synpunkter läggas fram. I förvaltningsplanen ska även ingå en miljörapport enligt parlamentets och rådets direktiv om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. De regionala miljöcentralerna har det huvudsakliga ansvaret för planeringen och övervakningen och de kommunala hälsomyndigheterna i hälsofrågor. Den första samordnade förvaltningsplanen ska offentliggöras senast den 22 december 2009.

De förslag som utarbetats inom vattenförvaltningsområdena ska godkännas av statsrådet. Myndigheterna ska ta hänsyn till förvaltningsplanerna i sin verksamhet. Målen i förvaltningsplanen ålägger inte verksamhetsutövarna och medborgarna direkta förpliktelser. Målen blir bindande särskilt genom annan lagstiftning, tillståndsbeslut och eventuella lokala miljöskyddsföreskrifter.

Miljöskyddslagen ändras genom en precisering av vissa bestämmelser som föranleds av den föreslagna lagen om vattenvårdsförvaltningen. Lagändringarna ansluter sig dels till anordnandet av övervakning av vattnens status genom att den kontroll som utförs av verksamhetsutövaren ska beaktas, dels till förvaltningsplanens inverkan vid tillståndsprövningen. Kommunala föreskrifter om miljöskydd får en mer framträdande roll när det gäller att förbättra vattenstatusen. Det regleringssystem för så kallade prioriterade farliga ämnen, som förutsätts i ramdirektivet för vatten ska genomföras med hjälp av miljöskyddslagen samt förordningar som statsrådet utfärdar med stöd av den. I anslutning därtill ska bestämmelserna om inskrivning i datasystemet för miljövårdsinformation preciseras för att det ska gå att få information om användningen av dessa ämnen.

Även de ändringar som föreslås i vattenlagen är en följd av den föreslagna lagen om vattenvårdsförvaltningen. Ändringarna gäller hur förvaltningsplanen ska beaktas vid tillståndsprövning. I övriga delar utreder vattenlagskommittén vilka bestämmelser som behövs i vattenlagenför för att genomföra direktivet.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet om vatten och hälsa. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen.

Syftet med protokollet är att på alla lämpliga nivåer främja skyddet av både individuell och kollektiv hälsa och välmående genom att utveckla vattenvården inom ramen för en hållbar utveckling. Enligt protokollet ska parterna uppställa och offentliggöra nationella och lokala mål som ska uppnås eller upprätthållas i syfte att förebygga vattenrelaterade sjukdomar. Parterna ska också sörja för allmänhetens möjligheter att delta.

Direktivet skulle genomföras i den nationella lagstiftningen den 22 december 2003.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter att de har godkänts och blivit stadfästa. Lagen om sättande i kraft av protokollet avses träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av republikens president samtidigt som protokollet träder i kraft för Finlands del. Protokollet träder internationellt i kraft 90 dagar efter det att sexton ratificerings-, godkännande- eller anslutningsinstrument har deponerats hos Förenta Nationerna.