Motivering

Jordbruk

Utskottet ser det som viktigt att främja jordbrukets och landsbygdens konkurrenskraft och strukturutveckling. Jordbrukspolitiken bör bidra till lönsam verksamhet på aktiva gårdar, till att odlarnas inkomster utvecklas positivt och att produktionen av livsmedel med inhemska råvaror bevaras på nuvarande nivå. Det är viktigt att familjejordbruket utvecklas med målet att höja produktiviteten och förbättra konkurrenskraften.

Odlarna i södra Finland kommer under avtalsperioden att gå miste om stora delar av sin inkomst om förhandlingsresultatet i fråga om artikel 141 i anslutningsfördraget genomförs som sådant, påpekar utskottet. Fullmakterna att betala inkomststöd kommer stegvis att sjunka under stödperioden 2008—2013 från högst 93,9 miljoner euro 2008 till högst 62,93 miljoner euro 2013. För produktionen 2007 kunde högst 94 miljoner betalas ut i stöd. Stödbortfallet inom produktionen av svinkött och fjäderfäkött kommer att vara mer än 60 procent under avtalsperioden. Om det inte avdelas tillräckliga medel för strukturutveckling, kommer tillgången på inhemska råvaror för livsmedelsindustrin att minska.

Enligt utredning behövs det årligen ca 140—150 euro för att finansiera strukturstöden. Men under ramperioden kommer Gårdsbrukets utvecklingsfond bara att ha ungefär 95 miljoner euro per år att tillgå för ändamålet. Kommissionens beslut om artikel 141 i anslutningsfördraget kräver att startstöd och investeringsstöd för animalieproduktion betalas enligt förhöjda stödnivåer. Eftersom målet är att startstöden ska vara desamma i hela landet, är medlen särskilt knappt tilltagna i stödområde C. Därför anser utskottet det påkallat att öka utvecklingsfondens finansiella medel.

Det är viktigt att främja odlarnas inkomstutveckling med fiskala medel. Genom skatteändringar kan man underlätta för gårdar särskilt i södra Finland att anpassa sig till följderna av 141-lösningen och förbättra läget för de odlare som fortsätter med sin produktion. Enligt regeringsprogrammet är regeringen beredd att sänka jordbrukets produktionskostnader genom att flytta jordbruket till samma elacciskategori som industrin och genom att höja återbäringen av accisen på brännolja. Dessutom står det i programmet att arvs- och gåvoskatten ska slopas helt vid generationsväxlingar på jord- och skogsbrukslägenheter.

Rambeslutet kräver att personalen ska skäras ner inom jordbruksforskningen. Utskottet ser det i alla fall som mycket angeläget att forskningen kring jordbruk och landsbygd tilldelas de anslag den behöver för att hålla samma nivå som förut och att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär garanteras heltäckande utbildning och rådgivning som tillgodoser landsbygdsföretagens behov och som ger en gedigen kunskapsbas för landsbygdsutveckling.

Skogsbruk

Det föreslagna tilläggsanslaget om 41,7 miljoner euro inom ramarna för jord- och skogsbruksministeriet 2009—2012 ska främst täcka skogscentralernas och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios utgifter för ökad rådgivning till skogsägare, utgifterna för att genomföra handlingsprogrammet METSO 2008—2016 i ekonomiskogar och kostnaderna för att bygga om skogsbilvägar. Inom ramarna för skogscentralerna och utvecklingscentralen beviljas 14,5 miljoner euro mer än i tidigare rambeslut. Tillskottet ska gå till ökad rådgivning till skogsägare och en översyn av datasystemen. Det är viktiga satsningar med tanke på ökat utnyttjande av skogarna. För att garantera industrins virkesförsörjning måste vi framför allt satsa på att snabbt öka avverkningen, eftersom virkesförsörjningen hotas av en snabb nedgång i tillgången på importvirke. Skogscentralerna spelar en viktig roll när det gäller att snabbt och effektivt utnyttja information om skogstillgångarna, öka rådgivningen till skogsägarna och påskynda tjänstemarknaden inom skogsbruket.

För skogscentralernas del pekar utskottet på en lägesrapport den 15 februari 2008 från en arbetsgrupp som tillsatts av statsrådets kansli för att utreda skogsindustrins och skogssektorns verksamhetsbetingelser. Gruppen föreslår en tilläggssatsning med fem miljoner euro på skogscentralerna i tilläggsbudgeten för innevarande år. Med hänvisning till rapporten framhåller utskottet att det i dagsläget är motiverat att disponera skogscentralernas resurser dels för insamling av terränginformation, dels på snabbverkande rådgivning och marknadsföring. Skogscentralernas främsta resultatmål bör vid sidan av insatser för att främja ett hållbart skogsbruk vara att bättre få ut virket på marknaden. Det behövs effektivare skogsvård för att målen ska nås. I ett principbeslut den 27 mars 2008 om det nationella skogsprogrammet 2015 föreslog statsrådet att skogscentralerna ska få 55 miljoner euro per år i statsbidrag.

De nya ramarna medger ett tillskott på fem miljoner euro för finansiering av hållbart skogsbruk (KEMERA). Det ska enbart användas för att bygga om skogsvägar. Det är en liten förbättring, men den genomsnittliga årliga finansieringen, ca 72 miljoner euro, motsvarar inte det årliga behovet enligt det nationella skogsprogrammet, 85 miljoner euro. Det kan därför hända att allt färre skogsvårdsarbeten (plantskog och ungskog) och skogsförbättringsarbeten (dikning och skogsvägar) blir utförda. Följden blir minskad virkesavkastning i ett läge där den bör höjas med alla tänkbara metoder för att den framtida tillgången på virkesråvara ska vara tryggad och det ökande behovet av flis för energiproduktion ska kunna tillgodoses. I en inkommen utredning framhålls det också att fjolåret och det innevarande året har visat att skogsägarna är villiga att satsa betydligt mer på vårdarbeten i sina skogar än tidigare år. I fjol utfördes mer arbeten enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk och det ledde till att statens anslag för ändamålet tog slut långt före årsskiftet. I år ser anslagen ut att ta slut redan i månadsskiftet oktober-november. Därför vill utskottet att nivån på ramanslagen för olika åtgärder inom skogssektorn omprövas i de årliga budgetpropositionerna allteftersom åtgärderna behöver läggas om. Samtidigt bör statsfinanserna planeras så att finansieringsbehoven ska kunna vägas in redan i de årliga budgetpropositionerna och tillläggsbudgetpropositioner undvikas.

För METSO avsätts anslag både inom jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden. Jord- och skogsbruksministeriets årliga anslag på 11,7 miljoner euro täcker ungefär hälften av det som behövs enligt programmet, 21 miljoner euro. Miljöministeriets årliga anslag på 28 miljoner euro täcker ungefär 40 procent av det uppskattade behovet, 66 miljoner euro. Enligt utredning räcker anslagen till för att starta METSO och skapa beredskap för att börja genomföra programmet med full effekt i början av 2010. Trots detta innehåller rambeslutet inte tillräckliga anslag för att genomföra METSO.

Vad gäller finansieringen av trafikleder är det positivt med tanke på skogsbruket att ett tillskott är disponerat både för basväghållning och basbanhållning för att trygga virkesförsöjningen. Det avsevärda tillskottet för bidrag till enskilda vägar är likaså positivt med tanke på virkestransporterna. Utskottet påpekar ändå att anslagen för trafikleder förblir nästan på samma nivå som tidigare trots att det t.ex. i det nationella skogsprogrammet konstaterats att ett tillskott behövs. För såväl invånare som företagsverksamhet på landsbygden är det därför mycket viktigt att trafikledernas skick och servicenivån förbättras. Inte minst vägnätet av lägre klass har försämrats och behöver rustas upp.

Utskottet understryker också i det här sammanhanget vikten av utbildning i skogsbruk. Det är nödvändigt att trygga tillgången på kompetent arbetskraft. För att användningen av inhemskt virke ska kunna öka behövs det tusentals yrkesutbildade inom virkesproduktion och drivning. Utbildningen måste komma igång genast. Det råder brist på skogsmaskinsförare och timmerbilsförare, vilket redan nu begränsar virkesanskaffningen.

Skogsforskningsinstitutet medverkar för att genomföra det nationella skogsprogrammet enligt överenskommelse med ministeriet. Dessutom bidrar institutet till att genomföra forskningsprogrammet kring landets skogskluster. Rambeslutet kräver att institutets personal ska skäras ner med 12 procent 2008—2011. Det är samhällsekonomiskt sett mycket viktigt att säkerställa skogsklustrets internationella konkurrenskraft, påpekar utskottet. Betydelsen av kompetens i skogsforskning och skogsteknologi framhävs ytterligare av de ovan beskrivna utmaningarna för att trygga industrins virkesförsörjning. Virkesproduktionen är vital för hela samhället. Därför måste vi öka forskningen och utvecklingen inom skogssektorn och se till att dagens regionala forskningsstationer kan fungera.