Allmän motivering

Jord- och skogsbruksutskottet begränsar sitt utlåtande till vissa uttalanden.

Detaljerade överväganden

Skogslagen och lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

(RP 63/1996 rd, jord- och skogsbruksutskottet)

1. Riksdagen förutsatte den 3 december 1996 att regeringen ger akt på verkställigheten av bestämmelserna om skogsförnyelse i skogslagstiftningen och vid behov vidtar åtgärder för att utveckla lagstiftningen för att eventuella missförhållanden vid förnyelserna ska kunna elimineras.
2. Riksdagen förutsatte att statsbudgeten utarbetas med hänsyn till att det behövs tillräckliga anslag för åtgärder som avses i skogslagstiftningen.
3. Riksdagen förutsatte att beslut som påverkar skogscentralernas personalresurser fattas med hänsyn till att den reviderade lagstiftningen ger centralerna nya och fler uppgifter.

Utskottets övervägande

1. Av berättelsen framgår att enligt statsrådets förordning () om ändring av skogsförordningen skulle skogscentralen före utgången av 2002 ingripa i sådan skogsförnyelse på ett avverkat område som skett under den tid lagen om enskilda skogar () var i kraft, om skyldigheten att förnya skogen inte hade fullgjorts. Med beaktande av det som sägs i berättelsen i fråga om detta och de ändringar som på senare tid gjorts i skogslagstiftningen samt det nationella skogsprogrammet 2015 som är under beredning anser utskottet att uttalandet kan strykas.
2. Med beaktande av det som sägs i berättelsen i fråga om detta och att anslagsbehovet bedöms i det nationella skogsprogrammet 2015 som är under beredning anser utskottet att uttalandet kan strykas.
3. Av berättelsen framgår att det av statsfinansiella orsaker inte är möjligt att öka anslaget för ändamålet, utan skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio bör öka produktiviteten i sin verksamhet. Med hänvisning till uttalandet Utvecklingen och effektiviseringen av skogscentralernas verksamhet (RP 175/2005 rd — RSv 200/2005 rd) och vad som sägs om det i berättelsen anser utskottet att uttalandet kan strykas.

Mjölkkvoter

(RP 29/1997 rd, jord- och skogsbruksutskottet)

1. Riksdagen förutsatte den 16 maj 1997 att när en produktionsring eller en sammanslutning upplöses ska de delägares intresse tryggas som fortsätter med verksamheten genom att de, om de så vill, får behålla hela den referenskvantitet som beviljats produktionsringen. I sista hand bör de beviljas en tilläggskvot motsvarande hela den kvantitet de fråntagits. Med hänvisning till 5 § i jord- och skogsbruksministeriets beslut den 12 mars 1997 om överföring av referenskvantiteter för mejerimjölk () förutsatte riksdagen att i fall där syskon genom ett gemensamt arrendeavtal hyrt dels mark och dels mjölkkvoter bör den som fortsätter med verksamheten ges garantier för att mjölkproduktionskvantiteten inte förändras.
2. Riksdagen förutsatte att när producenternas referenskvantiteter överskrids eller underskrids ska utjämningen ske på köparnivå i proportion till referenskvantiteterna. Detta förutsätter att 16 § i det ovannämnda beslutet av jord- och skogsbruksministeriet ändras.
3. Riksdagen förutsatte att om ett extra produktionsstöd betalas med anledning av att referenskvantiteter minskas för att anpassa referenskvantiteterna för mejerimjölk till landskvoten, bör finansieringen av detta produktionsstöd ordnas så att det inte leder till att andra nationella stöd minskas. Vid behov bör gårdsbrukets utvecklingsfonds medel användas för detta ändamål. Riksdagen förutsatte vidare att stödet flexibelt betalas ut, bland annat på så sätt att producenterna ges rätt att få detta stöd också i de fall då de nyligen har köpt extra referenskvantiteter men ännu inte har kunnat utnyttja dem i sin produktion. Landsbygdsnäringsdistrikten bör ges tillräcklig prövningsrätt vid tillämpningen av beslutet.

Utskottets övervägande

1. Med hänvisning till berättelsen anser utskottet att uttalandet kan strykas.
2. Med hänvisning till berättelsen anser utskottet att uttalandet kan strykas. Utskottet påpekar i varje fall att gemenskapens system med mjölkkvoter ska tillämpas fram till slutet av mars 2015 enligt de gällande besluten. I sitt betänkande om statsrådets redogörelse om jordbrukspolitiken (JsUB 7/2006 rd — SRR 4/2005 rd) framhöll utskottet att det också för mjölkproduktionen är nödvändigt att villkoren för jordbruksproduktion garanteras i hela EU-området, däribland områden med särskilda problem. Det viktigaste instrumentet för mjölkproduktionen är vid sidan av nationella stödåtgärder EU:s system med mjölkkvoter. Därför bör Finland absolut göra sitt yttersta i EU för att det ländervisa kvotsystemet får fortsätta i EU ännu efter 2015. Det ger de bästa garantierna för en regional fördelning av mjölkproduktionen i EU och det medverkar i sin tur till att produktionsenheterna inte växer ut till industriell produktion med skadliga effekter också för miljön.
3. Med hänvisning till punkt 2 ovan anser utskottet att uttalandet kan strykas.

Stödjande av skogsbrukslägenheter

(RP 197/1997 rd, jord- och skogsbruksutskottet)

Riksdagen förutsatte den 10 december 1997 att möjligheterna till jordreglering och finansiering enligt landsbygdsnäringslagen utnyttjas på ett kompenserande sätt på det lokala planet i syfte att åstadkomma större ägor för de instansers skogslägenheter som bedriver skogsbruk och att verkningarna av att lagen upphävs också i övrigt följs upp.

Utskottets övervägande

Med hänvisning till berättelsen föreslår utskottet att uttalandet stryks.

Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

(RP 174/2004 rd — RSv 138/2004 rd, jord- och skogsbruksutskottet)

1. Riksdagen förutsatte den 27 oktober 2004 att de temporära bestämmelserna om stöd för tillvaratagande och flisning av energivirke inte sätts i kraft förrän det står klart att motsvarande stödbestämmelser får gälla efter 2005 utan att statens övriga stöd till skogsvårds- och skogsförbättringsåtgärder måste reduceras.
2. Riksdagen förutsatte att förberedelserna för en övergripande revidering av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk startar med en gång och att en proposition om reformen föreläggs riksdagen senast den 1 januari 2006.

Utskottets övervägande

Med hänvisning till berättelsen föreslår utskottet att uttalandena stryks.

Utvecklingen och effektiviseringen av skogscentralernas verksamhet

(RP 175/2005 rd — RSv 200/2005 rd, jord- och skogsbruksutskottet)

Riksdagen förutsatte den 12 december 2005 att jord- och skogsbruksutskottet före utgången av 2006 tillställs en utredning om lagändringens konsekvenser för utvecklingen och effektiviseringen av skogscentralernas verksamhet.

Utskottets övervägande

Med hänvisning till berättelsen föreslår utskottet att uttalandet stryks.

Sammanfattning

Utskottet konstaterar att följande uttalanden kan strykas i berättelsen:

• Skogslagen och lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (RP 63/1996 rd, jord- och skogsbruksutskottet), uttalandena 1—3.
• Mjölkkvoter (RP 29/1997 rd, jord- och skogsbruksutskottet); uttalandena 1—3.
• Stödjande av skogsbrukslägenheter (RP 197/1997 rd, jord- och skogsbruksutskottet); uttalandet.
• Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (RP 174/2004 rd — RSv 138/2004 rd, jord- och skogsbruksutskottet); uttalande 1 och 2.
• Utvecklingen och effektiviseringen av skogscentralernas verksamhet (RP 175/2005 rd — RSv 200/2005 rd, jord- och skogsbruksutskottet); uttalandet.