Allmän motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottets bedömning är att de föreslagna ändringarna pekar i rätt riktning och stärker tillståndsmyndigheternas möjligheter att reagera på och ingripa i fenomen inom den svarta ekonomin. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, nedan EU:s förordning om trafikidkare, och förordning (EG) nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg, nedan EU:s förordning om tillstånd för godstrafik, träder i kraft den 4 december 2011.

Ikraftträdandet av förordningarna och behovet att behandla trafiktillstånd enligt dem sätter en mycket strikt tidsgräns för behandlingen av propositionen. Utskottet ser det som nödvändigt att arbetet på att vidareutveckla insatserna mot svart ekonomi fortsätter 2012 i fråga om den här lagstiftningen. Utskottet hänvisar också till regeringsprogrammet där ett av de främsta projekten är att motarbeta svart ekonomi.

Utvecklingsbehov.

Under sakkunnigutfrågningen lades det fram flera förbättringsförslag som utskottet anser vara bra men som regeringen måste undersöka närmare. Från sakkunnighåll har det t.ex. framhållits att tillståndsmyndigheterna bör ges större möjligheter att hindra bl.a. företag med kort livslängd eller bulvanegenskaper att etablera sig i branschen och motverka användningen av företag som kan jämställas med landsbygdsföretag. I tillståndsprövningen bör det ingå en möjlighet att göra en allsidig bedömning av juridiska personers och ansvarspersoners goda anseende och lämplighet i anslutning till ansökningsförfarandet. Myndigheterna bör veta hur de sökande har skött sina offentligrättsliga avgifter och lagfästa förpliktelser och hur de har betalat skatt och lämnat skattedeklarationer. Ett ytterligare förslag har varit att man i bedömningen av gott anseende också ska beakta om de sökande har försummat att betala ut löner.

Under sakkunnigutfrågningen framhölls det att kravet på gott anseende bör utsträckas till att gälla alla organisationsanknutna personer exempelvis i överensstämmelse med definitionen på organisationsanknuten person i 2 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (). En sådan utvidgning skulle dock leda till att arbetet hopar sig hos tillståndsmyndigheten till den grad att det blir väsentligt svårare för myndigheten att identifiera också allvarliga problem och reagera på dem med den snabbhet som behövs. Däremot är utgångsläget för en partiell utvidgning bättre, i det fall att Enheten för utredning av grå ekonomi tilläts utarbeta fullgöranderapporter och på så vis underlätta för tillståndsmyndigheten. Men det kräver ändringar i lagstiftningen om enheten.

Utskottet anser att det är ytterst viktigt att i den fortsatta beredningen se på hur bestämmelserna om cabotage fungerar i praktiken och vilka möjligheter rörliga polisen har att effektivt övervaka dem. Dessutom måste man se till att de undantag från kravet på trafiktillstånd som lagen tillåter inte möjliggör en osund konkurrens på transportmarknaden.

Förutsättningarna för myndighetstillsyn.

Utskottet vill lyfta fram möjligheterna för de tillsynsmyndigheter som avses i den här lagstiftningen att faktiskt fullfölja sitt lagfästa kontrolluppdrag. Det finns ca 16 500 innehavare av tillstånd för godstrafik och ca 64 000 tillstånd i hela landet. Tillståndsförvaltningen inom godstrafiken har 15 årsverken att tillgå i hela landet. Tillsynsmyndigheterna måste ha den personal som behövs för att klara av den ökade arbetsbördan och garantier måste finnas för att den datatekniska utrustning och de informationsregister som behövs för kontrollen fungerar. Den aktuella reformen får inte leda till att tillståndshandläggningen blir betydligt långsammare.

Myndighetssamarbete och ett fungerande informationsutbyte måste uppmärksammas både nationellt och internationellt. För att riskvärderingssystemet ska fungera måste arbetarskyddsförvaltningen, skatteförvaltningen och polisen regelbundet lämna ut information till tillståndsmyndigheten. Annars har bestämmelsen de facto ingen betydelse. Under den fortsatta beredningen måste det ses till att lagstiftningen om informationsutbyte är exakt och heltäckande.

Sakkunniga har framhållit möjligheten att bredda informationsutbytet mellan myndigheterna på så sätt att en myndighet på eget initiativ kan informera en annan myndighet om sådant som den varseblivit i sin egen verksamhet och som kan vara relevant i den andra myndighetens arbete. Också det här kräver reglering på lagnivå och fortsatt beredning.

Tillsynen och tillståndsförvaltningen spelar bara en sekundär roll i arbetet mot svart ekonomi. Det är lika viktigt att bestämmelserna är klara och att rätt och tillräcklig information lämnas ut, så att aktörerna kan handla rätt. Dessutom är det angeläget att man på olika sätt försöker påverka allmänhetens attityder för att komma åt den svarta ekonomin.