Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 25 februari 2009 en proposition med förslag till lag om ändring av kommunikationsmarknadslagen och lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar (RP 223/2008 rd) till kommunikationsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
konsultativ tjänsteman Maaret Suomi, kommunikationsministeriet
konsultativ jurist Pertti Suortti och jurist Saara Punkka, Kommunikationsverket
jurist Paula Hannula, Konsumentverket
chef för informationsamhällsfrågor Heikki Lunnas, Finlands Kommunförbund
jurist Anna Tsakirakis, DNA Oy
jurist Pauliina Luukkonen, Digita Ab
direktör för samhällskontakter Jyri Järvihaavisto, Elisa Abp
utvecklingsdirektör Tapio Haapanen, TeliaSonera Abp
jurist Mikko Hoikka, Mediernas Centralförbund rf
beredskapschef Kari Wirman, FiCom
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av
Regeringen föreslår att kommunikationsmarknadslagen och lagen om radiofrekvenser och teleutrustning ändras.
Det föreslås att innehållet i skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster ändras så att hastigheten på en internetförbindelse som erbjuds för alla till skäligt pris i första fasen höjas kan till 1 Mbit/s genom förordning av kommunikationsministeriet.
Dessutom ska skyldigheter för företag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster också kunna åläggas nätföretag.
Kommunikationsministeriet ska bevilja teleföretag nätkoncession, om företaget utövar televerksamhet med stöd av radiotillstånd och användningsändamålet för koncessionen ändras så att det krävs nätkoncession. Koncessionen ska inte förklaras ledig att sökas. I övrigt tillämpas samma bestämmelser när koncession beviljas som när koncession beviljas av statsrådet.
Kommunikationsverket ska bevilja nätkoncession som gäller kortvarig och småskalig verksamhet. Koncession ska inte länge krävas för småskalig digital televisionsverksamhet.
Ändringar som bara gäller användningen av radiofrekvenser och som är av större samhällelig betydelse ska behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde, medan övriga ändringar av planen för användningen av radiofrekvenser ska fastställas genom förordning av kommunikationsministeriet.
Dessutom innehåller propositionen mindre ändringsförslag, som anknyter till den tekniska utvecklingen i branschen och till erfarenheterna från tillämpningspraxis. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 juli 2009.
Sammanfattningsvis finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar.
Ett av de viktigaste syftena med propositionen är att förbättra tillgången till snabba dataförbindelser. Det ska göras genom satsningar på fiberkablar och tjänstestrukturen i informationssamhället. I början av december 2008 antog statsrådet ett principbeslut om ett nationellt bredbandsprogram. Det första steget av handlingsprogrammet löper fram till slutet av 2010 och ska garantera att alla fasta bostäder, företag och serviceställen inom den offentliga förvaltningen ska få tillgång till 1 Mbit/s bredband. I det andra steget är målet att så gott som alla i hela landet i slutet av 2015 ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband. Tanken är att garantera att kommunikationsinfrastrukturen utvecklas så mycket att allmänheten och företagen oberoende av hemvist eller säte får tillgång till informationstjänster utifrån utbud och eget behov. Det spelar en stor betydelse för vårt informationssamhälle de närmaste åren att bredbandsprogrammet fortgår och att de strategiska målen uppnås, påpekar utskottet.
En del av de sakkunniga framhöll att bredbandsutbudet bör fungera på marknadsbasis och att marknadens funktion kommer att garantera ett tillräckligt stort utbud också i glesbygden.Utvecklingen på senare tid pekar dock mot att så inte har skett. Även om merparten av abonnenterna i dagsläget har Internetuppkopplingar med den föreslagna hastigheten, är utbudet inte jämnt fördelat över hela landet. Propositionen är viktig för den regionala jämlikheten och utvecklingen av informationssamhället, påpekar utskottet. I takt med att informationssamhället utvecklas tillhandahålls allt fler samhällstjänster elektroniskt. Det kan ha positiva effekter, inte minst för glesbygden, i och med att tjänsteutbudet breddas och blir lättare tillgängligt. Extra viktigt är det att se till att konsumenter, företag, läroanstalter m.fl. i glesbygden får tillgång till bredband och därmed till de anknytande tjänsterna i överensstämmelse med propositionen. I avsnittet om ekonomiska konsekvenser påpekar regeringen att en dataöverföringskapacitet på 1 Mbit/s inte medför någon ersättningsskyldighet för staten. Det är enligt utskottet dock positivt att propositionen beaktar att eventuella oskäligt höga kostnader måste ersättas i framtiden. Följaktligen är de föreslagna ersättningsbestämmelserna korrekta och adekvata.
Man bör beakta att också datanät och tjänsterna där är sårbara. Tillgången till elektroniska tjänster kan försämras av störningar, problem med informationssäkerheten eller medvetna angrepp mot näten. Därför bör elektroniska tjänster byggas upp med hänsyn till att tjänster av stor relevans för allmänhetens hälsa och säkerhet inte får vara helt och hållet beroende av att datanäten fungerar. Inte bara utbudet på e-tjänster är viktigt. Minst lika viktigt är det att satsa på reservsystem och säkerhetsmekanismer i e-tjänsterna, understryker utskottet.
Följaktligen föreslår kommunikationsutskottet
att lagförslagen godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 24 mars 2009
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
riksdagssekreterare Juha Perttula