Allmän motivering
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Inkomsterna från farledsavgiften används för att
täcka kostnaderna för farledshållning,
fartygstrafikservice och isbrytning. Avgiftsinflödet resulterade
2009—2011 i en undertäckning på totalt
ca 37 miljoner euro, men t.ex. 2006—2008 i en övertäckning
på sammanlagt ca 51 miljoner euro. De senaste årens
minus beror bland annat på att fartygsanlöpen
minskat till följd av den ekonomiska lågkonjunkturen
och på att kostnaderna för farledshållning
stigit. De stränga isvintrarna har gjort att i synnerhet
kostnaderna för isbrytning ökat. Priset på de
drivmedel som används i isbrytare uppges ha fyrdubblats
under de senaste tio åren.
Utskottet vill understryka hur beroende vår utrikeshandel är
av sjöfarten. Exporten och importen sker till 80 procent
sjövägen, och exportens andel av Finlands bnp är
ca 40 procent. Det är livsviktigt för företagens
export att farlederna är i gott skick och isbrytningen
effektiv och därför måste finansieringen
av dem tryggas.
Men man måste komma ihåg att det krävs långa
sjötransporter för att få ut våra
viktigaste exportprodukter på marknaden och att sjöfarten får
det allt svårare att hävda sig i konkurrensen när
drivmedelspriserna stiger och utsläppsbestämmelserna
stramas åt. Därför har man rätt
att förvänta sig att höjningen av den
skatteliknande farledsavgiften håller sig på en
befogad och acceptabel nivå. Regeringen bör om
inte förr så senast i nästa trafikpolitiska
redogörelse ta ställning till hur de stigande
kostnaderna för isbrytning och farledshållning
ska fördelas mellan rederibranschen och staten.
Den nuvarande lagstiftningen om farledsavgift och de lika stora
höjningarna är enligt utskottets mening inte tillräckligt
rättvisa mot exempelvis de rederier som investerat i fartyg
med ypperliga isegenskaper. De här fartygen klarar själva
gång i svåra isförhållanden
och har under normala vintrar även kunna hjälpa
fartyg med lägre isklass. Systemet tar inte heller hänsyn
till miljökraven på fartyg. Det finns behov av
att utveckla farledsavgiftssystemet ytterligare och låta
det basera sig på användningen av olika former
av farledsservice. Som det påpekats för utskottet
behövs det en samlad analys av strukturen och grunderna.
Utskottet anser att systemet måste ses över i
sin helhet och föreslår ett uttalande om detta.
Farledsavgiftens storlek.
Propositionen bygger på antagandet att godstransporterna
i utrikestrafiken ökar med ca 3 procent 2012. Antalet fartygsanlöp
väntas öka ungefär lika mycket. Utan en
höjning av avgiften räknar regeringen med att
avgiftsinflödet blir 71,7 miljoner euro och med en höjning
på 12 procent 80,3 miljoner euro 2012.
Under utskottsutfrågningen presenterades preciserade
prognoser bl.a. för tillväxten i godstransporterna
i utrikestrafiken 2012. I ljuset av dem är det rimligt
att anta att trafiken ökar med 3,2 procent nästa år.
Enligt rapport från kommunikationsministeriet kan man genom
att höja farledsavgiften för alla fartygstyper
med 9,5 procent nå propositionens mål, en inkomst
på 80,3 miljoner euro och en kostnadstäckning
på 86,3 procent. Sjöfarten och de för
näringslivet nödvändiga sjötransporterna
får absolut inte belastas med alltför stora höjningar
av farledsavgiften, menar utskottet och föreslår
en höjning med 9,5 procent.
Detaljmotivering
6 §. Farledsavgiftens pris per enhet.
Utskottet föreslår att farledsavgiften höjs
med 9,5 procent för alla fartygstyper. Om den preciserade
trafikprognosen för 2012 besannas, inbringar denna sänkning
av avgiften de inkomster och ger den kostnadstäckning som
propositionen förutsätter. Utskottet drar av 2,5
procent på avgifterna i paragrafen.
8 §. Farledsavgiftens maximibelopp per fartygsanlöp.
Med hänvisning till kommentaren under 6 § föreslår
utskottet en 2,5 procent lägre avgift i 8 §.