Allmän motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, nedan EU:s förordning om trafikidkare, och förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006, nedan EU:s förordning om internationell busstrafik, träder i kraft den 4 december 2011. Under sakkunnigutfrågningen lades fram flera förbättringsförslag som utskottet anser vara bra men som regeringen måste undersöka närmare. I praktiken sätter förordningarnas ikraftträdande och behovet att behandla kollektivtrafik- och gemenskapstillstånd enligt dem en tidsgräns för behandlingen av propositionen.

Riksdagen fattade senast i februari 2011 beslut om åtgärder mot svart ekonomi utifrån revisionsutskottets betänkande ReUB 9/2010 rd. Åsikten är att det krävs omfattande, mot olika näringar riktade insatser i kampen mot svart ekonomi. Utskottets bedömning är att de föreslagna ändringarna pekar i rätt riktning och stärker tillståndsmyndigheternas möjligheter att reagera på och ingripa i fenomen inom den svarta ekonomin. En effektiv myndighetstillsyn motverkar förekomsten av svart ekonomi och stärker tilltron till konkurrensneutralitet inom de olika sektorerna. Utskottet ser det som nödvändigt att arbetet på att vidareutveckla insatserna mot svart ekonomi fortsätter 2012.

Utvecklingsförslag.

Från sakkunnighåll har det framhållits att tillståndsmyndigheterna bör ges större möjligheter att hindra bl.a. företag med kort livslängd eller bulvanegenskaper att etablera sig i branschen. För att kunna upptäcka oegentligheter behövs det tillräcklig information om huruvida offentligrättsliga avgifter betalts och lagfästa skyldigheter fullgjort samt huruvida skatter betalts och skattedeklaration lämnats in. I tillståndsprövningen bör ingå möjligheten att göra en allsidig bedömning av juridiska personers och ansvarspersoners goda anseende och lämplighet i anslutning till ansökningsförfarandet.

Under sakkunnigutfrågningen framhölls det att kravet på gott anseende bör utsträckas till att gälla alla organisationsanknutna personer exempelvis i överensstämmelse med definitionen på organisationsanknuten person i 2 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (). En sådan utvidgning skulle dock leda till att arbetet hopar sig hos tillståndsmyndigheten till den grad att myndigheten inte klarar av att identifiera svårare problem och reagera på dem med den snabbhet som behövs. Däremot är utgångsläget för en partiell utvidgning bättre, i det fall att Enheten för utredning av grå ekonomi tilläts utarbeta fullgöranderapporter och på så vis underlätta för tillståndsmyndigheten. Men det kräver ändringar i lagstiftningen om enheten.

Under sakkunnigutfrågningen poängterades det också att informationsutbytet mellan myndigheterna måste breddas genom att göra bestämmelserna om detta dubbelriktade. Det betyder dels att en myndighet skulle ges rätt att av en annan myndighet få sekretessbelagda myndighetsuppgifter för egna uppdrag, dels att en myndighet på eget initiativ kan informera en annan myndighet om sådant som den varseblivit i sin egen verksamhet och som kan vara relevant i den andra myndighetens arbete. Också det här kräver reglering på lagnivå och fortsatt beredning.

Ett ytterligare förslag var att man i bedömningen av de sökandes goda anseende också ska ta hänsyn till om det finns utestående löner och om det finns behov att förhindra att samma personer efter att företaget gått i konkurs fortsätter med samma verksamhet.

De ovan relaterade utvecklingsförslagen bör lämpligen beaktas i den fortsatta beredning, menar utskottet. Det är också viktigt att myndigheterna faktiskt kan fullfölja sitt lagfästa kontrolluppdrag. Kontrollmyndigheterna måste ha den personal som behövs för att klara av den ökade arbetsbördan och garantier måste finnas för att den datatekniska utrustning och de informationsregister som behövs för kontrollen fungerar. Utskottet inskärper vikten av att myndigheterna utbyter information och att man ger akt på hur detta fungerar i praktiken och snabbt löser eventuella problem.