Motivering

Utan att ta ställning till förslagets finanspolitiska och skattetekniska aspekter behandlar utskottet frågan främst med tanke på hur förslaget inverkar på bilbeståndets utveckling och därigenom på trafiksäkerheten, den inre marknaden, bilisternas ställning och trafikens miljöeffekter. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att vidta åtgärder för att främja den inre marknaden och minska på personbilarnas koldioxidutsläpp.

Kommissionens förslag innebär att ifall anskaffningsskatt förekommer i en medlemsstat, bör en koldioxidkomponent införas i den trots att hela anskaffningsskatten kommer att avskaffas senast år 2016. Koldioxidkomponenten bör ingå även i bruksskatten. Enligt utredningar som gjorts i Finland är det skattetekniskt säkrare att inkludera koldioxidkomponenten i bruksskatten än att förknippa den med anskaffningsskatten. Utskottet konstaterar att en lösning som går ut på att man inför en ny skattekomponent i en skatt som kommer att avskaffas senast efter en övergångsperiod inte är den bästa möjliga ur förvaltningssynpunkt.

Förslaget är värt att understödas i Finland särskilt eftersom vår nuvarande beskattning av personbilar genom bilskatt och fordonsskatt endast svagt uppmuntrar till val av bilmodeller som är förnuftiga med tanke på koldioxidutsläppet. Utskottet anser att koldioxiden sin betydelse till trots och jämfört med övriga utsläpp i vägtrafiken har reglerats relativt lite - det har skett egentligen bara genom media. Enligt utredning antas den finska vägtrafikens koldioxidutsläpp inte öka särskilt mycket, men 2005 uppskattades de vara ca 9,5 % större än 1990. År 2012 kommer koldioxidutsläppen att ha stigit till ca 11 % mer än de var 1990 om inga nya åtgärder vidtas. Därefter förutspås nivån långsamt sjunka. Personbilarnas koldioxidutsläpp är för tillfället ca 4,6 % ovanför 1990 års nivå och beräknas sjunka till samma värden omkring 2015.

Utskottet har uppmanats beakta att avskaffandet av den nuvarande anskaffningsskatten närmast är ett statsekonomiskt problem. Ur miljösynpunkt är det också problematiskt om bilbeståndet växer och koldioxidutsläppen ökar till en följd av att anskaffningsskatten slopas. Utskottet konstaterar att trafikproblemen och miljöriskerna ökar för att bilarna blir fler. En sådan utveckling går stick i stäv med direktivförslagets målsättningar. Visserligen har sakkunniga påpekat att en ökning av bilbeståndet inte automatiskt leder till ökad trafik. Resultatet kan också bli att motsvarande mängd trafik sköts av ett större bilbestånd. Verkningarna är svåra att bedöma på förhand. Kommissionen anser dock att de negativa effekterna kan hållas i styr med hjälp av en effektiv styrning av de årliga skatterna.

Om koldioxidkomponenten inkluderas i den årliga fordonsskatten innebär det för Finlands del ett betydande framsteg i jämförelse med den rådande situationen. Den nuvarande bruksskattemodellen innehåller ingen miljöstyrning. Enligt de experter som konsulterats ser det ut som om den allmänna opinionen i det här fallet starkt understödde en effektivare miljöstyrning.

Utskottet har också lagt märke till att fordonsskatten är förknippad med inte bara ett statsekonomiskt intresse, utan även trafikpolitiska målsättningar och sådana målsättningar som tangerar regionpolitik och jämlikhet. Därför borde principerna för graden av kompensation fastställas på ett politiskt plan. Å andra sidan är det uppenbart att fordonsskattens nuvarande, genomsnittliga grundskatteandel (100 euro per bil om året) inte möjliggör en fungerande ekonomisk styrning som faktiskt skulle inverka på valet av bilmodell. Koldioxidstyrningen som ingår i direktivförslaget förutsätter också en höjning av fordonsskattens genomsnittliga grundskatteandel för att det ska bli tillräckligt stora skillnader mellan de olika bilmodellerna. En höjning av fordonsskattens grundskatteandel skulle också innebära att bilar som nått slutet av sin produktcykel snabbare skulle avlägsnas ur bilbeståndet. Detta skulle minska koldioxidutsläppen och förbättra trafiksäkerheten.

Utskottet anser det vara problematiskt att låta den koldioxidbaserade beskattningen på en gång gälla hela bilbeståndet, eftersom de som redan betalat hög anskaffningsskatt då också blir tvungna att betala högre bruksskatt. Om däremot endast nya bilar påverkas av den nya beskattningen, förblir styreffekten liten och dessutom kan det uppmuntra till att hålla kvar gamla bilar ännu längre än tidigare. Utskottet anser därför att man, då man förbereder sig för att avskaffa anskaffningsskatten till år 2016 såsom föreslagits, bör sträva till en gradvis övergång till bruksskatt genom att sänka anskaffningsskatten för nya bilar samtidigt som bruksskatten tas i bruk eller höjs. Utskottet påpekar att ett dylikt sporrande system ger bästa resultat ur miljösynpunkt.

Utskottet konstaterar att fordonsbeskattningen bör utvecklas i riktning mot koldioxidbaserad beskattning. Med hjälp av bruksskattens styreffekt och en sänkning av anskaffningsskatten uppmuntrar systemet bilister till att övergå till nyare fordon. Utskottet anser därför att Finland i princip bör förhålla sig positivt till kommissionens förslag. Med hjälp av en beskattning av det här slaget kan man uppnå positiva miljöeffekter t.ex. i och med att bilbeståndet förnyas. Bilbeståndets föryngring inverkar positivt också på trafiksäkerheten. Utskottet tycker dock att reformen av skattesystemet bör ske gradvis under en rimlig övergångsperiod för att undvika negativa följder både ur bilisternas synvinkel och med tanke på statsekonomin.