Motivering

Yrkeshögskolesystemet infördes på försök i början av 1990-talet. En permanent lag stiftades 1995 och alla yrkeshögskolor har varit permanenta sedan augusti 2000. Det är nu första gången sedan dess som systemets strukturer ses över. Regeringens proposition utgör det första steget i detta reformarbete. De viktigaste förändringarna rör grunderna för beviljande av tillstånd, bestämmelserna om utbildningsuppgift och grunderna för fastställande av basfinansieringen. Målet är ett högklassigt och effektivt yrkeshögskolesystem. Reformen har fått ett brett stöd och det anses viktigt att tidsplanen håller.

Då en ändring av yrkeshögskolelagen godkändes 2009 förutsatte riksdagen bland annat att regeringen följer upp hur antalet studieplatser förändras, hur utbildningsinnehållen utvecklas och hur de studerande kommer in på arbetsmarknaden. Enligt bedömning av de utredare som granskat yrkeshögskolornas kvalitet, genomslagskraft och effektivitet förekommer det ineffektivitet i yrkeshögskolesystemet. De viktigaste problemen är enligt utredarna det nuvarande yrkeshögskolenätets utspriddhet, obalansen mellan utbildningsutbudet och utbildningsefterfrågan både regionalt och inom utbildningsområdena samt de långa utbildningstiderna och höga avbrottssiffrorna. Det är viktigt att förbättra effektiviteten, kvaliteten på undervisningen, regionalutvecklingens genomslag, högskolornas möjligheter till internationalisering och nivån på servicen till studerande och andra. Utskottet tillstyrker därför lagförslagen.

Utskottet hänvisar till tidigare överväganden om att båda sektorerna får utvecklas utifrån sina egna premisser och utbildningsinnehållet och att skillnaderna i examina förtydligas ytterligare (bl.a. KuUB 6/2009 rd — RP 26/2009 rd). Denna skillnad ska också märkas i examensbenämningarna.

Det bör understrykas att reformens andra fas är synnerligen avgörande när det gäller utvecklingen av strukturerna för yrkeshögskoleväsendet. I statsrådets rambeslut från i vår (SRR 3/2013 rd och SRR 4/2013 rd) upprepar regeringen, i enlighet med tidigare beslut, sitt starka stöd för att yrkeshögskolereformen ska genomföras helt och fullt. Enligt regeringen kommer man i samband med tidsplanen för totalreformen av statsandelssystemet att avgöra hur man ska genomföra överföringen av yrkeshögskolornas finansiering från kommunerna till staten samt förändringen av den juridiska statusen. Staten bereder sig på att år 2015 göra finansiella investeringar i yrkeshögskolorna till stöd för reformen. Ställningen för statsfinanserna inger viss osäkerhet i fråga om reformen. Enligt bland annat rambeslutet och regeringsprogrammet sänks den statliga finanseringen av yrkeshögskolorna med sammanlagt 31 miljoner euro för åren 2014—2015. Nedskärningarna görs dels genom att antalet nybörjarplatser reduceras redan 2013, dels genom sänkningar av priserna per enhet. Det är enligt utskottet absolut nödvändigt att regeringen så fort som möjligt lägger fram sina förslag om reformens andra fas. Det är likaså nödvändigt att de ändringar i momslagstiftningen som enligt propositionens motiv behövs bereds så att det inte kan uppstå motstridiga tolkningar till exempel om återbäringen av moms på fastigheter.

Tillstånd.

De gällande tillstånden för yrkeshögskolorna utgör en helhet som har uppstått i takt med att yrkeshögskolesystemet har utvecklats. Vissa ändringar har gjorts i fråga om enskilda yrkeshögskolor. Någon övergripande utvärdering och uppdatering av tillstånden för att få dem att motsvara de krav som dagens samhälle och arbetsliv ställer och de ändringar som skett i högskolornas verksamhetsmiljö har dock inte gjorts. Översynen av tillstånden syftar enligt regeringsprogrammet till att sammanföra det existerande högskolenätet till tillräckligt omfattande och innovativa inlärningsmiljöer av hög kvalitet.

Utskottet understryker att när nya tillstånd beviljas är det viktigt att utöver utbildningsbehovet betona synpunkter som gäller verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Samtliga enheter ska ha förutsättningar att erbjuda de studerande kvalitativt jämlika utbildnings- och studerandetjänster. De ska likaså ha möjlighet att bedriva en forsknings- och utvecklingsverksamhet till förmån särskilt för små och medelstora företag och regioner.

I samband med att tillstånden ses över är det viktigt att i överensstämmelse med regeringens riktlinjer se till att det i varje landskap finns en eller flera högskolor. Då högskolenätet koncentreras är det likaså viktigt att se till att kompetensen i regionerna överförs.

Enligt ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1 kan statsrådet bevilja tillfälligt tillstånd för högst två år, om ett nytt tillstånd som gäller tills vidare inte beviljas. Tillfälliga tillstånd kan också beviljas om två yrkeshögskolor förväntas gå samman och den nya yrkeshögskolan väntas ansöka om ett enda tillstånd inom två år. Sakkunniga har fäst utskottets uppmärksamhet vid att två år är en alltför kort tid för det tillfälliga tillståndet. Utskottet stöder dock regeringen och understryker att en kortare tid är det bästa för att trygga en högklassig undervisning och säkerställa tillgången till studerandetjänster. Det är alltså den bästa lösningen också för de studerandes del. Det är viktigt att de studerande kan slutföra sina studier vid en annan yrkeshögskola utan något avbrott. Utskottet omfattar regeringens uppfattning att tillfälliga tillstånd påskyndar den strukturella utvecklingen av yrkeshögskolesektorn.

Grundlagsutskottet har i ett utlåtande behandlat förslagen om tillstånd och anser att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet har ansett att permanenta tillstånd i sig inte är skyddade mot åtgärder från lagstiftarens sida. När tillståndet upphör att gälla påverkas den rättsliga ställningen för den sammanslutning som driver en yrkeshögskola på samma sätt som när tillståndet återkallas, vilket också kan göras när det sker väsentliga förändringar i utbildningsbehovet. Tillståndshavaren har alltså inte haft någon grundad anledning att tro att tillståndet fortgår. Bestämmelserna hänger också samman med den översyn av yrkeshögskolorna som görs till följd av förändringarna i omvärlden. Lagstiftningen bereder inga konstitutionella problem i det avseendet.

Bestämmelserna om utbildningsuppgift.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om utbildningsuppgift revideras och att förfarandet med beslut om utbildningsprogram slopas. I fortsättningen fastställer tillstånden yrkeshögskolans utbildningsansvar, det vill säga vilka examina som kan avläggas och vilka examensbenämningar som används vid de olika yrkeshögskolorna. Dessutom kan tillståndet ge rätt att ordna yrkespedagogisk lärarutbildning.

Utskottet menar att reformen ger yrkeshögskolorna flexiblare möjligheter att reagera på förändringar i arbetsmarknadens behov. Det är enligt utskottet välkommet att yrkeshögskolornas utbildningsuppgifter bestäms på det sätt som föreslås. Det säkrar på ett bättre sätt än för närvarande ett tillräckligt och arbetslivsbaserat utbildningsutbud och därigenom också ett arbetskraftsutbud på alla områden enligt samhällets behov.

Utskottet har uppmärksammats på att endast en yrkeshögskoleexamen och examensbenämning har slopats i den förteckning över examina som finns som bilaga till utkastet till förordning, nämligen iktyonom (YH). Med stöd av inkommen utredning ser utskottet inte denna strykning som motiverad, trots att den yrkeshögskola som har anordnat utbildningen inte har förnyat sitt tillstånd för den. Fiskerinäringen växer i och med att konsumtionen av fisk ökar och de hälsomässiga och ekonomiska fördelarna med fisk är obestridliga. Enligt fiskerinäringen behöver detta specialområde utbildat folk med goda yrkesfärdigheter. Iktyonomexamen ger vida möjligheter att arbeta inom livsmedelsindustrin eller primärproduktionen, i myndighetsuppgifter eller som förman, produktutvecklare eller rådgivare inom fiskeri- eller miljösektorn. Iktyonomerna får också utbildning till exempel i fältarbete i samband med miljöutredningar, planering och genomförande av saneringar av sjöar och vattendrag och fiskbestånd samt i hur man utarbetar skötsel- och nyttjandeplaner för fiskeområden. Iktyonomerna har dessutom lätt för att få jobb. Det är alltså viktigt att det fortsatt ordnas iktyonomutbildning.

Revidering av grunderna för finansieringen.

Den nuvarande finansieringen av yrkeshögskolorna medför incitamentproblem eftersom den knappast alls belönar effektivitet eller uppnådda mål. Inte heller kvaliteten eller genomslagskraften, som hör till de viktigaste högskolepolitiska målen, syns för närvarande i finansieringen av yrkeshögskolorna.

I grunderna för bestämmande av finansieringen och i finansieringskriterierna beaktas enligt propositionen yrkeshögskolornas hela lagfästa verksamhet med tonvikt på kvalitet, genomslagskraft och effektivitet. Dessa förändringar är nödvändiga och understöds av utskottet.

En del av de sakkunniga ansåg att kravet på 55 studiepoäng som finansieringskriterium för effektiviteten är alltför strängt. Indikatorns vikt är 24 procent. Det är enligt utskottets mening dock en viktig faktor i strävan efter ökad effektivitet. Samtidigt är det dock viktigt att se till att det inte leder till sänkt undervisningskvalitet.

Regional genomslagskraft.

Då yrkeshögskolesystemet skapades och under försöksstadiet ansågs det regionalpolitiska perspektivet vara viktigt. I propositionen sägs att detta perspektiv sedermera har blivit mångsidigare och fått nya högskolepolitiska målsättningar allteftersom yrkeshögskolesystemet har utvecklats.

Utskottet understryker att merparten av yrkeshögskolorna till sin natur är regionala högskolor för vilka kopplingarna till arbetslivet och regionutvecklingen är av central vikt. Den regionala genomslaget bör stärkas ytterligare. Högskolornas betydelse ökar då de blir bättre och effektivare. Genom att profilera sig kan yrkeshögskolorna ytterligare höja kvaliteten och främja samarbetet såväl mellan yrkeshögskolorna som med andra skolor och regionala aktörer. När finansieringsgrunderna slås fast i större detalj måste regeringen överväga hur det regionala genomslaget kan ges ökad vikt.

Export av utbildning.

Utskottet har i ett flertal sammanhang uppmärksammats på att utbildningsexporten hämmas av lagstiftningen. Det har vid sakkunnigutfrågningen också i detta ärende framförts att högskolornas förutsättningar borde stärkas bland annat genom att slopa de hinder för utbildningsexport som finns i lagstiftningen. Utskottet menar att möjligheterna att undanröja hindren i lagstiftningen måste utredas. Ett sätt att göra det kunde vara att göra klar åtskillnad mellan den forskarutbildning som ges som normal undervisning och den forskarutbildning som exporteras. Frågan om utländska studerande och export av utbildning bör därför utredas. När utredningen är klar kan ärendet avgöras. Utskottet föreslår ett uttalande i frågan (Utskottets förslag till uttalande).

Treårig arbetslivsperiod.

Utskottet har uppmärksammats på att högre yrkeshögskoleexamen förutsätter tre års arbetserfarenhet efter avlagd grundexamen. Utskottet anser dock att den gällande bestämmelsen behövs. Arbetslivsperioden ger den trovärdighet och kompetens som krävs vid studier för högre yrkeshögskoleexamen och ute i arbetslivet. Noteras bör också att yrkeshögskoleexamen är en väg till anställning. Programmen för högre yrkeshögskoleexamen har utvecklats med hänsyn till de anställda och till arbetslivet. Likaså har pedagogiken utvecklats för att svara mot denna examensmodell. Yrkeshögskolan profilerar sig därigenom som ett unikt och starkt arbetslivsorienterat alternativ, jämfört med universitetsutbildningen där de studerande i regel går ut i arbetslivet först efter magisterexamen.

Motions- och idrottstjänster.

I samband med lagändringen 2009 godkände riksdagen också ett uttalande där den förutsatte att regeringen bevakar hur yrkeshögskolorna ordnar motionsmöjligheter för de studerande och i förekommande fall vidtar åtgärder för att förbättra möjligheterna. Utskottet menar att motionstjänsterna är viktiga för att förbättra de studerandes allmänna hälsa. Därigenom främjar de också studierna på yrkeshögskolorna. Det är ytterst viktigt att den utredning om studerandetjänsterna som anknyter till reformen och tillståndsförfarandet också omfattar idrotts- och välfärdstjänsterna för de studerande. Utredningen bör absolut innehålla en beskrivning av hur motions- och idrottstjänsterna ordnas. Beskrivningen kan utgå från de nivårekommendationer som getts för idrotten i högskolorna. Detta villkor ålägger varje huvudman för en yrkeshögskola att ordna motions- och idrottstjänsterna så att de fungerar i praktiken.

Hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande.

Riksdagen förutsatte i samband med lagändringen 2009 att situationen inom hälsovården för de yrkeshögskolestuderande följs upp. År 2010 beviljade riksdagen anslag för ett treårigt försök på två orter utifrån SHVS:s modell. Syftet var att genom försöksverksamheten 2011—2014 undersöka om SHVS-modellen lämpar sig för hälso- och sjukvård avsedd för yrkeshögskolestuderande. Bestående lösningar måste tas fram utifrån de erfarenheter försöket ger.