Detaljmotivering

1. Yrkeshögskolelag

1 §.

De yrkeshögskolor som avses i paragrafen är underställda undervisningsministeriet. Uttrycket kan vara problematiskt både med avseende på yrkeshögskolornas självstyrelse och de kommunala och privata huvudmännen. Avsikten är att uttrycka att de yrkeshögskolor som avses i lagen hör till undervisningsministeriets ansvarsområde. Därför formulerar utskottet om paragrafen.

4 §.

Enligt paragrafen har yrkeshögskolorna till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på kraven i arbetslivet och arbetslivsutvecklingen samt på forskning och konstnärliga utgångspunkter, att stödja individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen och stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen. Utskottet menar att också kunskaper om den regionala näringsstrukturen är ett viktigt led i studierna vid yrkeshögskolorna. Genom utbildningen kan de studerande få större kännedom om den befintliga och den kommande näringsstrukturen. Därför föreslår utskottet att 1 mom. får en bestämmelse om näringsstrukturen.

Utskottet vill här referera till förvaltningsutskottets synpunkter på uppgiftsbeskrivningen för yrkeshögskolorna när det gäller forskningen kontra universitetens uppgifter. Utskottet påpekar att uttrycket "högskoleundervisning ... som baserar sig på ... forsknings och konstnärliga utgångspunkter" innebär att undervisningen baserar sig på forskning och vetenskaplig kunskap som genereras av forskningsinstitut, universitet, yrkeshögskolor och arbetslivet både i Finland och i utlandet. Extra viktigt är det enligt utskottet att yrkeshögskolorna när de bedriver "tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen" satsar på att utveckla sin egen verksamhet för att kunna utnyttja och tillämpa kunskap som genereras av andra aktörer. Effektiv kunskapshantering är framför allt att skaffa sig kompetens och metodologiska kunskaper, att lära sig ta fram och sprida information metodiskt och att bearbeta kunskaperna allt efter behoven vid respektive tidpunkt och tillföra dem en visionär dimension.

Utskottet understryker att yrkeshögskolorna bedriver vuxenutbildning och har en stor uppgift i att stärka och fokusera arbetslivskompetensen. Därför föreslår utskottet ett nytt 2 mom. Då blir 2 mom. i propositionen ett nytt 3 mom.

6 §.

I tillståndet för en yrkeshögskola kan det enligt 6 § 2 mom. föreskrivas att skolan har utvecklingsförpliktelser och andra förpliktelser. Nu föreslås en precisering så att en yrkeshögskola endast kan åläggas förpliktelser som gäller dess uppgifter. Därför föreslår utskottet en ändring i 2 mom.

8 §.

Paragrafen föreskriver om målen för verksamheten vid yrkeshögskolorna och om samordnad tillämpning av målen.

Rikstäckande gemensamma projekt och samarbete yrkeshögskolorna emellan spelar överlag en viktig roll för de enskilda yrkeshögskolornas verksamhet, men också för resultaten, understryker utskottet. Exempel på viktiga och nyttiga aktiviteter är biblioteken, FUNET-verksamheten och den virtuella yrkeshögskolan. Denna typ av nätverksbygge är av största vikt dels för de nationella målen, dels för möjligheterna att höja standarden på verksamheten vid yrkeshögskolorna. När utvecklingsinsatserna skall sättas in bör berörda parter komma överens om dem tillsammans och försöka sålla fram de optimala aktörerna för varje projekt. På så sätt blir resultaten bättre. Samprojekten i 32 § 3 mom. är tänkta att gälla hela landet, understryker utskottet. Ett viktigt element är att projekten skall genomföras med del- eller totalfinansiering genom budgetmedel från undervisningsministeriet. Därför föreslår utskottet ett tillägg i 2 mom.

Rubrikerna i 4 kap. och 10 §.

Utskottet föreslår en ny 14 § i kapitlet. Paragrafen gäller huvudmannens uppgifter. Därför måste kapitelrubriken och rubriken i 10 § som gäller den interna förvaltningen ändras.

11 §.

Enligt paragrafen är rektor ordförande för styrelsen. Dessutom är lärarna i huvudsyssla, övrig personal i huvudsyssla och heltidsstuderande grupper företrädda i styrelsen. Vidare består styrelsen enligt vad huvudmannen beslutar till högst en tredjedel av personer som företräder näringslivet och arbetslivet i övrigt inom yrkeshögskolans ansvarsområde. Utskottet menar att styrelsen för yrkeshögskolorna måste vara både dynamisk och kraftfull. Därför föreslår utskottet att också företrädare för den övriga ledningen samt för näringslivet och andra sektorer i arbetslivet skall tas med i styrelserna. Företrädarna för näringslivet och arbetslivet i övrigt skall dock inte få ha mer än högst en tredjedel av ledamotsplatserna i en styrelse. Regler om val av ledamöter i styrelsen ingår i skolornas stadgar. Därför föreslår utskottet att 1—3 mom. ändras.

Enligt 3 mom. ingår det bestämmelser om val av styrelseledamöter i stadgarna för respektive yrkeshögskola. Utskottet anser att huvudmannen lämpligen kunde utse styrelseledamöterna. Då finns det de bästa möjligheterna att anpassa sammansättningen efter situationen, om till exempel ändringar behövs för att styrelsen skall vara regionalt eller utbildningsmässigt representativ eller om vissa krav på jämställdhet mellan könen måste uppfyllas.

I paragrafen används verbet "tillsätta". Enligt utskottet kan detta föra tankarna i en alltför tungrodd riktning när det gäller sammansättningen. Därför föreslår utskottet att verbet "utse" används i stället.

12 §.

Enligt vad utskottet har erfarit har det felaktigt blivit kvar i 12 § 2 mom. 3 punkten att styrelsen skall göra förslag till framställningar om ett nytt utbildningsprogram till huvudmannen. Frågor som gäller utbildningen och utvecklingen av den, vari också ett nytt utbildningsprogram ingår, är interna frågor inom yrkeshögskolorna själva. Det framgår av 18 § 3 mom. om det behövs resurser för ett nytt utbildningsprogram är det huvudmannen som fattar beslutet i samband med budgeten och på förslag av yrkeshögskolan. Därför föreslår utskottet att utbildningsprogram inte skall nämnas i 3 punkten.

Enligt 2 mom. 6 punkten skall styrelsen godkänna stadgar för yrkeshögskolans interna förvaltning inom de ramar som huvudmannens förvaltningsstadga eller någon liknande handling tillåter. Enligt motiven till propositionen avser bestämmelsen bara att huvudmannens förvaltningsstadga eller någon liknande handling och stadgarna för yrkeshögskolan bildar ett sammanhängande regelverk med bestämmelser om uppgifter som hör till huvudmannens förvaltning och yrkeshögskolans interna förvaltning. Formuleringen är något missvisande. Därför föreslår utskottet att 6 punkten förtydligas och att huvudmannens förvaltningsstadga stryks.

13 §.

I 2 mom. finns bestämmelser om val av rektor. Valet av privat huvudman går till på ett annat sätt. Därför har utskottet preciserat formuleringen i momentet.

14 §. (Ny) Huvudmannens uppgifter.

Huvudmannen beslutar om vissa frågor som ingår i yrkesskolornas interna förvaltning och som hör till huvudmannens intressesfär. Exempel på sådana frågor är bestämmelserna i 11 § om rätten att besluta om det totala antalet ledamöter i styrelsen och antalet representanter för olika grupper, rättten att tillsätta styrelse samt rätten att utnämna eller anställa rektor och besluta om prorektor. Med avseende på en tydlig kompetensfördelning mellan huvudmannen och den interna förvaltningen är det lämpligast att lagen också har bestämmelser om vissa frågor som ingår i huvudmannens befogenheter. Bland dem märks rätt att besluta om den strategiska utvecklingen av yrkeshögskolan, att besluta om en verksamhets- och ekonomiplan för yrkeshögskolan och om budgeten, att göra framställningar till statsrådet om ändringar i yrkeshögskolans utbildningsuppgifter och att i förekommande fall utse en delegation för yrkeshögskolan. Delegationen skall inte vara ett förvaltningsorgan, utan snarare ett samarbetsorgan bestående av till exempel företrädare för de orter där yrkeshögskolan finns. Tanken är att delegationen skall vara ett rådgivande organ. Den skall till exempel kunna tillhandahålla multiprofessionell kunskap inom olika samhällsområden. Med hjälp av kunskapen skall till exempel en yrkeshögskola som en samkommun är huvudman för få hjälp med att utveckla sin verksamhet och stöd i sina aktiviteter. Utskottet menar att det för tydlighetens skull är bäst att lagen får en egen paragraf om huvudmannens uppgifter. Utskottet föreslår följaktligen en ny 14 §. Då blir de föreslagna 14—41 § i stället 15—42 §.

16 (15) §.

Utskottet understryker än en gång att yrkeshögskolorna skall bedriva målinriktad och dynamisk verksamhet. I sin verksamhet bör de kunna förutse kommande utvecklingsbehov inom arbetslivet och kraftfullt satsa på att främja utvecklingen på regional nivå. Som regeringen säger i motiven till propositionen kräver detta att yrkeshögskolorna har rätt att "inom ramen för lagstiftningen och övriga bestämmelser få undervisa på det sätt som den önskar, både i fråga om innehållet och metoderna". Det är av största vikt att yrkeshögskolorna fokuserar sina insatser på strategiskt ledarskap och utvecklingsarbete som har en styrande effekt på personalens arbete, men som samtidigt höjer deras yrkeskompetens. Det krävs en stark "lärande organisation" för att målen skall kunna nås.

17 (16) §.

Utöver arbetspraktik och lärdomsprov måste yrkeshögskolorna inom vissa utbildningsområden också ordna en del av undervisningen ute på arbetsplatser (till exempel produktionsinriktad utbildning). Undervisning som ges i form av praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats måste skrivas in i ett skriftligt avtal mellan yrkeshögskolan och arbetsplatsen. Utskottet har fogat en bestämmelse om utbildning på arbetsplatser till paragrafen.

19 (18) §.

I dagläget har yrkeshögskolorna delegationer. Vanligen är delegationerna tillsatta antingen för det utbildningsområde som yrkeshögskolan representerar eller för ett utbildningsprogram. Deras uppgift är att bistå yrkeshögskolorna i arbetet med att utveckla utbildningen. Dessutom kan vissa yrkeshögskolor behöva ha en mer snävt inriktad delegation eller en delegation som är gemensam för olika utbildningsområden eller utbildningsprogram. Delegationerna kan ses som ett samarbetsorgan för yrkeshögskolorna och närings- och arbetslivet i regionen. Utskottet påpekar att delegationerna utför ett viktigt arbete och att de därför också bör nämnas i lagen. Utskottet föreslår att paragrafen får ett nytt 4 mom. med bestämmelser om delegationerna.

24 (23) §.

Enligt propositionen kan en heltidsstuderande vara frånvarande sammanlagt två terminer förutsatt att han eller hon gör en frånvaroanmälan. Frånvarotiden räknas inte in i den totala studietiden. Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det klart fram att denna paragraf, som lades till lagen 2001, medför en hel del svårigheter och finansiella underskott för yrkeshögskolorna. Dessutom strider bestämmelsen mot det generella utbildningspolitiska målet att studietiderna skall förkortas.

Förhandsuppgifter från Statistikcentralen visar att det 2002 fanns 126 800 studerande inom den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen. Av dem hade drygt 90 % meddelat att de är närvarande och knappa 10 % att de är frånvarande, vilket är 12 400 studerande. Drygt 15 % av de 34 700 förstaårsstuderandena var frånvarande. Det är tre procentenheter fler än året innan. Yrkeshögskolorna har tagit in nya studerande i stället för dem. De förstaårsstuderande som var frånvarande var till största delen män. Av männen gjorde nästan 24 % och av kvinnorna drygt 9 % frånvaroanmälan. Den stora frånvaroprocenten under det första året kan sannolikt till största delen förklaras med att männen fullgjorde sin värnplikt.

När kulturutskottet behandlade den proposition som gällde frånvarotiden ansågs frånvaron vara ganska lång. Utskottet varnade också för riskerna och nu ser farhågorna ut att besannas. Därför är det enligt utskottet viktigt att undervisningsministeriet fortsatt följer upp hur frånvarobenägenheten utvecklas. Studerande som är frånvarande det första året måste ha vägande skäl, understryker utskottet. I förekommande fall bör bestämmelserna om frånvaro ses över på nytt.

27 (26) §.

I 3 mom. finns bestämmelser om hur en studerande kan söka rättelse hos yrkeshögskolans examensnämnd. I förslaget finns däremot inga bestämmelser om examensnämndens uppgifter eller sammansättning. Därför föreslår utskottet att paragrafen får ett nytt 4 mom. som föreskriver att närmare bestämmelser om examensnämndens uppgifter och sammansättning utfärdas genom förordning av statsrådet.

28 (27) §.

Med stöd av 27 § kan en studerande som har gjort sig skyldig till förseelse bestraffas disciplinärt med varning eller med avstängning för en viss tid, högst ett år. Förslaget är alltför öppet formulerat. Bestämmelsen säger inte ut vilken typ av förseelse som kan bestraffas med stöd av paragrafen. Dessutom är stränghetsgraden på påföljden inte kopplad till hur klandervärd förseelsen är. Därför måste bestämmelsen preciseras. Vidare bör paragrafen få bestämmelser om att en studerande måste höras när det gäller den enskildes rättigheter och om vem det är vid yrkeshögskolan som beslutar om disciplinära påföljder. Utskottet föreslår därför att paragrafen ändras.

31 (30) §.

Paragrafen hänvisar till kommunallagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (484/1996). För närvarande behandlar riksdagen en proposition med förslag till lag om kommunala tjänsteinnehavare och till lag om ändring av kommunallagen (RP 196/2002 rd). Genom propositionen upphävs lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet. Därför föreslår utskottet att hänvisningen i 1 mom. till lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet ändras till en hänvisning till lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

32 (31) §.

Med hänvisning till utlåtandet från förvaltningsutskottet föreslår utskottet att paragrafen får ett nytt 2 mom. om anläggningskostnader. Momentet har av misstag fallit bort i propositionen.

34 (33) §.

Utskottet föreslår en språklig ändring.

40 (39) §.

I paragrafen föreskrivs att styrelsen och rektorn för en yrkeshögskola utan hinder av bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har rätt att få de uppgifter av statliga och kommunala myndigheter som de behöver för att utföra sina uppgifter.

I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att paragrafen är alltför öppen och därför strider mot grundlagsutskottets praxis för skydd av personuppgifter. En yrkeshögskola har med stöd av paragrafen ospecificerad och omfattande rätt att få alla möjliga sekretessbelagda uppgifter av alla statliga och kommunala myndigheter. Bestämmelsen säger ingenting om i vilket syfte det är nödvändigt att yrkeshögskolorna får uppgifter för sin tjänsteutövning, eller om uppgifterna över huvud taget behövs. Grundlagsutskottet anser att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning under förutsättning att bestämmelserna preciseras väsentligt eller paragrafen stryks.

Enligt vad utskottet har erfarit behöver yrkeshögskolorna uppgifter om till exempel näringslivet och arbetslivet i sin egen region och om anknytande utbildningsbehov, information om befolkningen i sitt distrikt och uppgifter om annan utbildning i området för att kunna planera, ordna och utveckla sitt utbildningsutbud. Undervisningsministeriet uppger att bestämmelsen lyftes över från den gällande lagen och i den lydelse som den fick i samband med offentlighetslagen. Om man ser till de aktuella uppgifterna är hänvisningen till sekretessbestämmelserna i offentlighetslagen onödiga. Tidigare tillämpades bestämmelsen också på information om intagning av studerande eftersom det kan finnas en del känsliga uppgifter. Numera tillämpas lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998) på antagning av studerande. Dessutom är det inte lämpligt att rätten till information bara gäller styrelsen och rektorn. I stället bör det vara yrkeshögskolan över lag som innehar rätten i egenskap av en inrättning med offentliga uppdrag.

För utvecklingen och genomförandet av utbildningspolitiken måste undervisningsministeriet ha tillgång till nödvändig information om yrkeshögskolorna. Det finns till exempel samlad information om hur många studerande vid yrkeshögskolorna som avbryter sina studier och hur personer med examen från yrkeshögskola klarar sig på arbetsmarknaden. Uppgifterna lagras i yrkeshögskolornas databas (AMKOTA). Utskottet föreslår att paragrafen får ett nytt 2 mom. som ger undervisningsministeriet rätt att få uppgifter.

Dessutom föreslår utskottet att 1 mom. preciseras för att bestämmelsen skall uppfylla kraven på exakt avgränsning och noggranhet i grundlagen.

41 (40) §.

Enligt förslaget kan också privata sammanslutningar eller stiftelser få tillstånd för att driva en yrkeshögskola. Därför kräver 124 § i grundlagen att 41 § har en bestämmelse om att lagen om förvaltningsförfarande iakttas vid yrkeshögskolorna. Av samma anledning måste lagen föreskriva om att yrkeshögskolorna iakttar lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och lagen om delgivning i förvaltningsärenden. Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras och att paragrafrubriken ändras.

43 (42) §.

Paragrafen föreskriver att en yrkeshögskola har en studentkår som omfattar alla heltidsstuderande vid yrkeshögskolan. Förslaget hänger samman med det obligatoriska medlemskapet i en studentkår. Grundlagsutskottet bedömer bestämmelsen med avseende på bestämmelserna om föreningsfrihet i grundlagen. Med hänvisning till skälen i motiven till utlåtandet anser grundlagsutskottet att bestämmelsen strider mot föreningsfriheten som är skyddad i 13 § i grundlagen.

Därför måste bestämmelsen justeras för att lagförslaget skall kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Kulturutskottet föreslår att passusen om studerandekår stryks i 43 § (42 § i RP).

Studentföreningarna och yrkeshögskolorna har tillsammans byggt upp verksamheten i studentföreningarna. I de flesta fall har yrkeshögskolorna lyckats skapa ett effektivt och välfungerande nätverk av studentföreningar, understryker kulturutskottet. Studerandeföreningarna är ett viktigt element i yrkeshögskolelivet och de kan medverka till att utveckla och förbättra verksamheten vid yrkeshögskolorna. Dessutom är studerandekårerna en förbindelselänk mellan medlemmarna samt bevakar de studerandens intressen och främjar eras samhälleliga och sociala ambitioner. Enligt propositionen spelar de studerande också en viktig roll för den interna förvaltningen. En del studentföreningar är också engagerade i studentbostäderna.

Enligt vad utskottet har erfarit är socialpolitik och utbildningspolitik de viktigaste delområdena i yrkeshögskolestuderandenas intressebevakning. Dessa sektorer bevakas mycket noga samtidigt som de studerande ägnar sig åt aktivt utvecklingsarbete inom själva utbildningen. Intressebevakning har inte bara med utveckling av utbildningen att göra utan är nära förknippad med de studerandes livssituation under utbildningstiden. Föreningarna representerar de studerande i olika organ inom yrkeshögskolornas förvaltning samt i arbetsgrupper, alltså i arbetsgrupper och beslutande organ som på frivillig väg engagerat de studerande i arbetet. Studentföreningarna deltar i samhällsdebatten och lyfter fram frågor som gäller bevakningen av de studerandes intressen. Tack vare studentaktiviteterna får de studerande chansen att lära sig mer om och delta i samhällspåverkan.

Det är angeläget att det utreds vilken roll studerandekårerna vid yrkeshögskolorna har för de offentligrättsliga uppgifterna i samhället och att deras roll stärks, understryker kulturutskottet. Regeringen bör se till att medlemskap i organ som bevakar de studerandes intressen och är en förbindelselänk mellan medlemmarna definieras på ett och samma sätt för alla studerande inom högskolesektorn.

Kulturutskottet företräder den principiella ståndpunkten att det behövs en stark elevkår med offentligrättsliga uppgifter. Men grundlagsutskottets hållning hindrar att en sådan lag, som också föreslås av regeringen, stiftas i vanlig lagstiftningsordning.

Det är viktigt att finansieringen av studentverksamheten vid yrkeshögskolorna ordnas på ett tillfredsställande sätt så snart som möjligt när finansieringen av yrkeshögskolorna ses över.

Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen godkänner tre uttalanden (Utskottets förslag till uttalande 2, 3 och 4).

43 §.

I paragrafen föreskrivs om annan lagstiftning som skall iakttas. I fråga om ärenden som hör till huvudmannens befogenheter iakttas komunallagen, lagen omaktiebolag och lagen omstiftelser. Utskottet har gjort en språklig precisering i paragrafen. Ändringen påverkar inte den svenska lagtexten.

45 §.

I paragrafen finns bestämmelser om ikraftträdelsen och vissa procedurer under en övergångsperiod. Utskottet föreslår att de felaktiga paragrafhänvisningarna i 3 mom. ändras. Samtidigt föreslår utskottet att 1 mom. delas upp på två moment.

2. Lag om yrkespedagogisk lärarutbildning

2, 5 och 6 §.

Enligt utskottet är det att de yrkespedagogiska lärarhögskolorna får finnas kvar inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen. De kan med fördel fortfarande vara yrkespedagogiska lärarhögskolor. Därför föreslår utskottet ändringar i 2, 5 och 6 §.

10 §.

De bestämmelser om studietiden inom lärarutbildningen som nu ingår i förordning gäller den enskildes rättigheter och skyldigheter. Enligt grundlagen skall sådana bestämmelser ingå i lag. Utskottet föreslår att bestämmelserna fogas till lagförslaget i 4 kap. i en ny 10 §. Då blir 10—14 § nya 11—15 §.