Allmän motivering

Kulturutskottet konstaterar att regeringen föreslår att det i den gällande lagen om barndagvård görs ändringar som utgör en fortsättning på den överföring till ett annat förvaltningsområde som gjordes 2014 och ändringar som bildar ett första steg på vägen mot en ny lag om småbarnspedagogik. Att göra den småbarnspedagogiska verksamheten till en del av systemet för fostran och utbildning bidrar till utvecklingen av en enhetlig och smidig studieväg för barnen från småbarnsfostran via förskola till grundläggande utbildning. Denna delreform är avsedd att utgöra en integrerad del av detta komplex och det främsta målet är att varje barn får lämplig fostran. Samtidigt stärks samverkan mellan småbarnsfostran och grundläggande utbildning och då går det att harmonisera arbetskulturen och pedagogiken i daghemmen och skolorna.

När man bedömer propositionen måste man komma ihåg att det nu gäller en delreform som ännu inte behandlar all verksamhet eller alla aspekter som anknyter till småbarnsfostran. Under den fortsatta beredningen måste det göras en noggrann bedömning av vad som sammantaget är barnets bästa med avseende på målen för fostran och undervisningen och vården av barnet. Utskottet ser det dock som mycket betydelsefullt och välkommet att den äntligen stiftas en lag om småbarnspedagogik, låt vara att det är frågan om en delreform.

Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Den småbarnspedagogiska verksamhetens betydelse

Småbarnspedagogiken bildar en viktig grund för barnets utveckling och lärande. Hittills har småbarnspedagogik haft dagvårdssystemet som referensram. Utskottet ser det som nödvändigt att den nya lagen om småbarnspedagogik i praktiken bidrar till alla barns rätt till pedagogiskt och innehållsligt högkvalitativ småbarnspedagogik oberoende av var barnet bor eller hur familjen har det ställt ekonomiskt. Barn har rätt till småbarnspedagogik av hög kvalitet. Kvalitet i småbarnspedagogik innebär kvalitet i barnets uppväxt och utveckling, inte bara i servicesystemet. Enligt undersökningar har en bra småbarnspedagogik långvarig betydelse, för alla de viktigaste förändringarna i utvecklingen sker före skolåldern. Småbarnspedagogiken och utvecklingen av den bör därför ligga till grund för organiseringen av de anknytande tjänsterna.

Lagstiftningen om småbarnspedagogik påverkar barnets liv under de år barnet får del av den småbarnspedagogiska verksamheten men också långt in i framtiden. Att delta i småbarnspedagogisk verksamhet gynnar barnets sociala och intellektuella utveckling. En förutsättning för det är dock att småbarnspedagogiken håller hög klass. Enligt sakkunniga visar forskningsprojektet EPPE, som omfattade 3 000 barn i Storbritannien åren 1999—2004 att de positiva effekterna av högklassig småbarnspedagogik fortgår långt in i skolåren. Den största nyttan av god småbarnspedagogik får mindre bemedlade barn med ökad risk för att senare ställas utanför utbildningsmöjligheterna. Högklassig småbarnspedagogik är enligt forskarna det effektivaste sättet att förebygga marginalisering.

Utskottet understryker att en viktig princip för Finland i genomförandet av småbarnspedagogiken har varit den så kallade educare-modellen, där fostran, undervisning och vård utgör en innehållsmässig helhet. Dessa delområden inom småbarnspedagogiken kan dock betonas på olika sätt i fråga om barn i olika ålder eller inom olika verksamhetsformer. Educare-modellen syftar till att skapa en övergripande arbetskultur inom omsorg, fostran och utbildning. Utskottet framhåller att den här helheten är viktig som stöd för de små barnens uppväxt. Styrningen och utvecklingen av småbarnspedagogiken ska ses som ett funktionellt block med barnet i centrum. Den ska ta hänsyn till de villkor, behov och utvecklingsmål som gäller för barn i olika åldrar. Det är betydligt mer än bara mål för omsorgen.

Småbarnspedagogiken bildar en viktig grund för barnets lärande. Det är av största vikt att tidigt upptäcka inlärningsproblem för att förebygga framtida utslagning. En intakt och sammanhängande studiestig kräver djupa insikter i barnets utveckling och inlärning och utveckling av pedagogiska modeller som lämpar sig för småbarnspedagogiken. Det stöd och den vägledning som ges inom ramen för småbarnspedagogiken banar väg för både nya kunskaper och för det självförtroende som behövs i lärandet. Gott självförtroende ger också utrymme för att visa respekt för andra och godkänna det som är annorlunda. I dag lever många barn naturligt i en multikulturell vardag. Utskottet vill också lyfta fram betydelsen av en gendersensitiv fostran.

En likabehandling av alla barn förutsätter att småbarnspedagogiken utvecklas till ett innehållsmässigt starkt komplex som gör det möjligt att redan i den tidiga barndomen motverka tendenser till marginalisering. Särskild vikt måste fästas vid detta i den fortsatta beredningen av lagen om småbarnspedagogik.

Innehållet i och styrningen av verksamheten

I propositionen föreslås det att målen för småbarnspedagogiken ska uppdateras så att de motsvarar kraven i dagens samhälle och verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken. I 2 a § i lagförslaget finns en förteckning där syftena räknas upp i tio punkter. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska utarbetas utifrån de reviderade målen. Utskottet understryker att den föreslagna bestämmelsen med syftena för småbarnspedagogiken är mycket viktig, eftersom den lägger grunden för innehållet i småbarnspedagogiken och för den riksomfattande, lokala och individuella planeringen. Den praktiska verksamheten får genom bestämmelsen redskap för det pedagogiska helhetsgrepp som hela reformen syftar till.

Enligt gällande 2 a § ska dagvården stödja dagvårdsbarnens hem i deras uppgift att fostra barnen samt tillsammans med hemmen främja en balanserad utveckling av barnets personlighet. Enligt punkt 19 den nya bestämmelsen finns är syftet att i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet. Dessutom ska planen för småbarnspedagogik enligt 7 a § göras upp i samarbete med barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Utskottet poängterar att enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har föräldrarna huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet. Staten ska ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran, och barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. (Artikel 18).

I lagen införs begreppet småbarnspedagogik för att ersätta begreppet barndagvård i hela lagstiftningen om småbarnspedagogik. Med småbarnspedagogik avses en sådan planmässig och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och omsorg och som ges i dagvården. Utskottet ser det som nödvändigt att understryka att den fortsatta beredningen i större detalj tar ställning till de småbarnspedagogiska tjänster som ges inom familjedagvården och till barn i deltidsvård eller dygnetruntvård. Även barn som behöver särskilt stöd måste beaktas, oberoende av vårdarrangemangen.

Utskottet konstaterar att barnets rätt till småbarnspedagogisk verksamhet kommer att ställa särskilda krav på verksamhetens innehåll, utvecklingen av samarbetet mellan daghemmens olika yrkesgrupper och utvecklingen av alla anställdas kompetens. Närmare bestämmelser om personalen är under beredning, men utskottet understryker såväl behovet att utbilda den befintliga personalen som det allmänna behovet att omvärdera de till olika yrkesgrupper hörande yrkespersonernas roller i småbarnspedagogik och därmed omvärdera de riksomfattande utbildningslösningarna.

Utskottet vill också hänvisa till sitt utlåtande om ändring av bestämmelserna om förskoleundervisningen (KuUB 11/2014 rd — RP 135/2014 rd). Utskottet underströk bland annat att en av det finländska utbildningssystemets viktigaste framgångsfaktorer är en hög utbildningsnivå bland lärarna. Barnträdgårdslärarna har utbildning på universitetsnivå, vilket garanterar att de har ett brett pedagogiskt perspektiv på hur dagvården ska utformas.

Om de centrala planerna

Regeringen föreslår bestämmelser om de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik. Avsikten är att grundernas status ska ändras från anvisningar till föreskrifter grundade på lag och att den som anordnar dagvården ska beakta föreskrifterna vid planeringen och ordnandet av verksamheten. Avsikten med grunderna är att främja verkställandet av småbarnspedagogiken på samma sätt i hela landet, att genomföra de lagstadgade målen för småbarnspedagogiken och att styra utvecklandet av småbarnspedagogikens kvalitet.

I lagen föreslås helt nya bestämmelser om daghemmets gruppstorlek, planen för småbarnspedagogik, delaktighet och påverkan, utvärdering och samarbete. Utbildningsstyrelsen ska vara expertmyndighet. Enligt förslaget ska de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik fastställas på lagnivå. Utskottet konstaterar att det som i propositionen föreskrivs om största gruppstorlek inte ändrar de gällande bestämmelserna om relationstalet. Utskottet kan därför stödja förslaget.

För varje barn på ett daghem eller i familjedagvård ska en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp utgående från genomförandet av barnets fostran, undervisning och vård. Utskottet understryker att den individuella planen för småbarnspedagogik och den tid som åtgår för att göra upp den ska stödja och vara till nytta för barnets välfärd och utveckling.

Det är enligt utskottet lämpligt att Utbildningsstyrelsen blir expertmyndighet och de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik blir förpliktande. Det stärker jämlikheten mellan barnen på ett riksomfattande nivå.

Under utskottets sakkunnigutfrågning påpekade många parter att också den lokala planen bör vara obligatorisk. Utskottet omfattar denna tanke och föreslår i detaljmotiven en ändring av 9 a § i lagförslaget.

Bestämmelsen om gruppstorlek och dess praktiska betydelse

Propositionen begränsar antalet barn som får vara på plats i gruppen samtidigt till 12 när det gäller barn under tre år och 21 barn när det gäller barn som fyllt tre år. Detta gäller barn i heldagsvård. Enigt utredning hindrar bestämmelsen dock inte att olika slags grupper bildas. Det är enligt förslaget fortfarande möjligt att bilda grupper till exempel av barn i olika åldrar eller grupper inriktade på särskilda verksamheter. Att det i lagen bestäms om gruppstorleken betyder inte heller att det alltid måste finnas tre personer i vård- och uppfostringsuppgifter i en grupp, utan det kan också finnas färre. En grupp kan bestå av endast en person i uppfostringsuppgifter och fyra barn. Enligt utredning till utskottet hindrar inte bestämmelsen om gruppstorlek verksamheten i enheter där man utgår från principen att inte arbeta i fasta barngrupper utan i smågrupper som kan växla från dag till dag och beroende på den aktuella situationen.

Den som ordnar verksamheten ska se till att barnets välfärd och bästa alltid går först när man bildar grupperna. Arrangören ska till exempel bedöma om barnet kan dra nytta av växlande grupper eller om det passar barnets person, ålder eller utveckling bättre med en fast barngrupp där omsättningen av barn och vuxna inte är så stor.

Liksom i dag ska det sörjas för att relationstalet mellan barn och vuxna följs. I växlande grupper kan man göra som tidigare, men bestämmelsen betyder att man inte kan ha grupper som överskrider bestämmelserna. Trots den största gruppstorleken kan barnen också i fortsättningen delta till exempel i daghemmets gemensamma evenemang, bland annat i utflykter.

Under sakkunnigutfrågningen framfördes det en oro över att olika utvecklingsriktningar som anammats inom dagvården äventyras genom den nya lagstiftningen och dess harmoniseringssträvanden. Utskottet ser det som ytterst viktigt att reformen av småbarnspedagogiken inte heller i framtiden leder till stelnade verksamhetsformer eller hinder för försöksverksamhet eller att den inte grundlöst försvårar verksamheten för daghem som under etablerade former tillämpar en särskild uppfostringsprincip eller pedagogik.

Gruppstorleken och lokalerna

Enligt utredning från undervisnings- och kulturministeriet är syftet med bestämmelsen om gruppstorlek att förebygga situationer där man ökar en barngrupps storlek genom att höja antalet personer i vård- och uppfostringsuppgifter. I situationer där någon maxstorlek inte fastställts har man ofta utökat gruppen med en vuxen och ett motsvarande antal barn. Vid ökningen av antalet barn och vuxna beaktas dock inte alltid lokalerna. Barnet kan utsättas för buller, stress, trötthet och en stor mängd relationer för växelverkan utan att dess behov av individuell fostran, undervisning och vård tillgodoses. Utskottet föreslår i detaljmotiven ett tillägg till lagförslaget med anledning av detta.

Enligt inkommen utredning syftar propositionen till att precisera bestämmelserna om miljön för småbarnspedagogiken. Miljön för småbarnspedagogik ska med beaktande av barnets ålder och utveckling vara utvecklande och främja inlärning samt vara hälsosam och trygg. Dessutom förutsätts att lokalerna och redskapen för verksamheten ska vara ändamålsenliga och att också tillgängligheten ska beaktas. Miljön för småbarnspedagogik ska ses ur fler synvinklar än i den gällande bestämmelsen. Vidare fogas det till lagen en bestämmelse om tillräckliga och ändamålsenliga lokaler och redskap. Miljön för småbarnspedagogiken omfattar den byggda miljön, dvs. lokalerna i verksamhetsenheten och den övriga närmiljön, såsom gården. Den omfattar både den fysiska omgivningen och till exempel den psykiska och sociala miljön. Det innebär att t.ex. förebyggande av mobbning och ingripande i mobbning är en del av en utvecklande miljö som främjar inlärning och är hälsosam och trygg. I redskapen för verksamheten ingår t.ex. olika lek- och motionsredskap.

Utskottet betonar att lokalerna måste vara tillräckligt stora, hälsosamma och fungerande, eftersom det är ytterst viktigt för barnets välfärd och utveckling. Utskottet påpekar att förekomsten av fukt- och mögelskador i skolor och daghem är 12—18 procent av byggnadernas våningsyta, enligt revisionsutskottets betänkande om fukt- och mögelproblem i byggnader (ReUB 1/2013 rd). I de skadade skolorna och daghemmen utnyttjas lokalerna av 172 000—259 200 personer. Utskottet ser det som nödvändigt att barnens välfärd ställs i första rummet och att i synnerhet daghemmens inomhusluftproblem åtgärdas effektivt.

Vikten av motion och rörelse

Barn har rätt till möjligheter att röra på sig. Undersökningar visar att det roligaste barnen vet är att leka och röra på sig. Utskottet ser det som viktigt att propositionen tar upp lek och rörelse som ett mål för småbarnspedagogiken (2 a §) och att ämnet även behandlas i bestämmelsen om samarbetsplikt (11 e §). Målet är att ge barnet möjlighet till positiva erfarenheter genom pedagogisk verksamhet som bygger på lek och rörelse. Utskottet inskärper att människan tillägnar sig förutsättningarna för ett liv i rörelse mycket tidigt. Enligt undersökningar börjar utvecklingen mot en fysiskt aktiv eller passiv livsstil redan i den tidiga barndomen. Småbarnspedagogiken kan möjliggöra och uppmuntra barnet till aktivitet och rörelse och vid sidan av hemmet och övriga aktörer ge barnet viktiga färdigheter som är till gagn längre fram i livet. Att tillfredsställa detta grundläggande behov hos barnet kräver förutom en lämplig fysisk verksamhetsmiljö också kompetenta vuxna i omgivningen. Den småbarnspedagogiska utbildningen måste lyfta fram vikten av motion och rörelse.

Den fortsatta beredningen av lagstiftningen om småbarnsfostran

Utskottet har ovan i flera sammanhang tagit upp den fortsatta beredningen av lagen om småbarnspedagogik. Innan reformens andra steg genomförs är det viktigt att undervisnings- och kulturministeriet och den kommande regeringen noggrant analyserar de samhälleliga målen och innehållet i lagstiftningen så att småbarnspedagogiken verkligen tillämpar fostringsprinciper som är till barnets bästa. Utskottet föreslår ett uttalande om den fortsatta beredningen av reformen och om uppföljningen av den. (Utskottets förslag till uttalande).