Motivering
Bakgrund
Propositionen grundar sig på regeringsprogrammet och
utgör en fortsättning på den överföring av
förvaltningen och styrningen samt lagstiftningsberedningen
i fråga om dagvården från social- och
hälsovårdsministeriet till undervisnings- och
kulturministeriet som genomfördes 2013. Överföringen
fullföljdes då inte helt, eftersom Institutet
för hälsa och välfärd bibehöll sina
uppgifter som sakkunnigämbetsverk inom dagvård.
De ändringar i lagen om barndagvård som gjordes
vid överföringen av barndagvården var
avsedda att vara temporära till dess att ny lagstiftning
som gäller småbarnspedagogik bereds.
Den föreliggande propositionen är det första steget
på vägen till en ny lag om småbarnspedagogik.
Eftersom det krävs fortsatt beredning för att
genomföra en totalreform är det bra att regeringen
nu föreslår att reformen genomförs i
etapper. Utskottet anser det i alla fall vara viktigt att den gällande
dagvårdslagen ses över i sin helhet.
Definitionen av småbarnspedagogik och målen
för småbarnspedagogiken
Det är välkommet att propositionen definierar småbarnspedagogik
som en helhet som består av fostran, undervisning och vård
och utgår från barnets bästa. Lagförslaget
betonar starkare än tidigare att barnets bästa
ska stå i första rummet vid planeringen av småbarnspedagogiken
och fullföljandet av barnets rätt i småbarnspedagogiken.
Förslaget understryker likaså vikten av att ta
hänsyn till barnets önskemål och av att
såväl barnet som föräldrarna
får delta i planeringen och genomförandet av småbarnspedagogiken.
Utskottet understöder att lagens rubrik ändras till
lag om småbarnspedagogik och att begreppet dagvård
ersätts med begreppet småbarnspedagogik. Båda
begreppen förekommer i lagtexten, eftersom det nu är
fråga om enbart en delreform. I 1 § i lagförslaget
konstateras att med barndagvård avses senare i lagen småbarnspedagogik. Att
barndagvård inte överallt ersatts med småbarnspedagogik
kan leda till en viss oklarhet om tolkningen av begreppen. Utskottet
vill uppmärksamma behovet av att begreppen förtydligas.
Likaså fäster utskottet uppmärksamhet
vid särdragen hos familjedagvård.
I förslaget är målen för
småbarnspedagogiken generellt hållna och baserar
sig på en helhetsmässig syn på barns
uppväxt, utveckling och inlärning. Utöver
målen för verksamheten tar lagen upp mål
som gäller övergripande hälsa och välbefinnande,
växelverkan, likvärdighet och delaktighet. Även
motionens betydelse har förtjänstfullt lyfts fram
i propositionen.
Utskottet konstaterar att en högklassig småbarnspedagogik är
en investering i barnets framtid och spelar en stor roll i förebyggandet
av sociala och hälsorelaterade problem och inlärningssvårigheter.
En högklassig småbarnspedagogik stärker
jämlikheten mellan barnen, minskar välfärdsskillnaderna
och förebygger marginalisering. Enligt internationella
studier är det de mest utsatta barnen som får
störst nytta av en god småbarnspedagogik.
Enligt lagförslaget ska den småbarnspedagogiska
miljön vara såväl fysiskt som psykiskt trygg.
Propositionsmotiven lyfter fram vikten av att förebygga
och vid behov ingripa mot mobbning. Utskottet konstaterar att åtgärder
mot mobbning förebygger marginalisering och stöder
en jämlik och rättvis småbarnspedagogik.
Planer för småbarnspedagogik
Enligt propositionen ska Utbildningsstyrelsen vara sakkunnigämbetsverk
för småbarnspedagogiken i stället för
Institutet för hälsa och välfärd. Utbildningsstyrelsen
ska i fortsättningen göra upp grunderna för
planen för småbarnspedagogik. Avsikten är
att i en kompletterande budgetproposition för 2015 reservera
tilläggsanslag för denna nya uppgift för
Utbildningsstyrelsen. Det är viktigt att se till att Utbildningsstyrelsen
får tillräckliga resurser, menar utskottet.
Utbildningsstyrelsens plan för grunderna för småbarnspedagogiken
kan kompletteras med kommunspecifika planer för småbarnspedagogiken.
Det är enligt lagförslaget inte obligatoriskt att
göra upp lokala planer, men utskottet ser dock detta som
behövligt. I de lokala planerna kan man beakta samarbetet
mellan de kommunala myndigheter som ansvarar för småbarnspedagogiken,
undervisningen samt social- och hälsovården samt
skapa nödvändiga samarbetsstrukturer. Det är
också skäl att genom planerna säkerställa
att det förebyggande stöd som behövs inom
småbarnspedagogiken sammankopplas och integreras med förskoleundervisningen
och den grundläggande utbildningen.
Enligt propositionen bör det utarbetas individuella
planer för småbarnspedagogik för alla barn.
De flesta kommuner gör det redan i dag. Under sakkunnigutfrågningen
har det framförts oro för att de mål
för barnets inlärning och utveckling som skrivs
in i den individuella planen för småbarnspedagogik
leder till att man utvärderar hur barnen lär sig
och utvecklas i olika takt. Utvärderingen borde i stället
fokusera mer på att den småbarnspedagogiska verksamheten stöder
barnets utveckling, inlärning och välbefinnande.
Detta måste beaktas när man beslutar om innehållet
i planen.
Mångprofessionellt samarbete
Det är positivt att den föreslagna lagen har
en bestämmelse om vikten av mångprofessionellt samarbete.
Utskottet understryker att de småbarnspedagogiska tjänsterna är
ett väsentligt element i det komplex som de mångprofessionella barn-
och familjetjänsterna bildar. Småbarnspedagogiken
har en central roll i det förebyggande barnskyddet och
som öppenvårdstjänst inom barnskyddet.
Familjen har en central ställning när det gäller
barnets hälsa och välbefinnande. De som svarar
för den småbarnspedagogiska verksamheten måste
därför ha kompetens att upptäcka om familjerna
behöver stöd.
Utskottet understryker att den småbarnspedagogiska
verksamheten måste ha ett fast etablerat och nära
samarbete med socialvårdens familjetjänster och
hälso- och sjukvården i övrigt. Barnen
och familjerna är kunder och klienter hos flera kommunala
serviceleverantörer, så det är viktigt
att tjänsterna samordnas, att leverantörerna samarbetar
och att tjänsterna bildar ett sammanhängande,
integrerat koncept oberoende av sektorsgränserna.
En grundläggande förutsättning för
en högklassig småbarnspedagogik är att
det finns tillräckligt med kompetent personal med olika
utbildning. I reformens första steg ingår inga
bestämmelser om behörighetskrav för anställda
eller om personalstruktur eller personaldimensionering. Den småbarnspedagogiska
verksamheten är till sin natur ett mångprofessionellt samarbete
med tillgång till bred kompetens och expertis inom många
områden. Utskottet ser det som viktigt att också innehållet
i utbildningen utvecklas så att det svarar mot de småbarnspedagogiska
behoven.
Gruppstorlek
I propositionen föreslås bestämmelser
om gruppstorlek. Det får i en grupp i ett daghem samtidigt
finnas högst det antal barn på plats som svarar
mot tre personer i vård- och fostringsuppgifter. Syftet
med denna avgränsning är att främja uppnåendet
av målen för småbarnspedagogiken och
beaktandet av barnets individuella behov. Bestämmelsen
syftar till att antalet relationer för växelverkan
inte ska bli onödigt stort och till att minska ljudnivån
i gruppen och den stress barnen upplever. Enligt motiven gäller
avgränsningen barn i heldagsvård. Utskottet påpekar
att man vid dimensioneringen också måste ta hänsyn
till hur barn som får deltidsvård och barn som
behöver särskilt stöd påverkar
gruppstorleken. Dessa faktorer har beaktats i dagvårdsförordningen,
där det finns bestämmelser om antalet personer
som deltar i vård- och fostringsuppgifter och antalet barn, dvs.
det så kallade relationstalet. Dessa bestämmelser ändras
inte i detta sammanhang.
Utskottet menar att det fortsättningsvis är
viktigt att personalen dimensioneras med hjälp av relationstalet.
Samtidigt påpekar utskottet att regleringen av gruppstorleken
inte ska hindra att man bildar olika slag av grupper eller att verksamhet
utövas i smågrupper som bildas utifrån de
befintliga grupperna eller genom samarbete med andra grupper på daghemmet.
Den gruppstorlek som bestäms i lag utgör i fråga
om antalet barn en maxgräns som inte får överskridas.
Enligt propositionen påverkar regleringen av gruppstorleken
inte det totala personalantal som behövs, eftersom relationen
mellan antalet personal och antalet barn inte ändras. Det är
dock skäl att följa hur den nya bestämmelsen
påverkar kommunernas kostnader.
Utvärdering, utveckling och egenkontroll
Det är välkommet att det i lagen föreslås
en ny bestämmelse om utvärdering av den småbarnspedagogiska
verksamheten. Den som ordnar småbarnspedagogisk verksamhet
ska utvärdera sin verksamhet och även delta i
utomstående utvärdering av verksamheten. Utvärderingen
ska också enligt propositionen ingå i de uppgifter som
hör till Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Utskottet understryker att utvärderingen av småbarnspedagogiken
inte kan byggas upp på samma sätt som utvärderingen
av annan undervisning, där tonvikten i hög grad
läggs på inlärningsresultaten. Det är
viktigt att ta hänsyn till småbarnspedagogikens
särart. Det är mycket viktigt att utvärderingen
tilldelas tillräckligt med resurser.
Likaså är det viktigt att forskningen och
utvecklingen inom småbarnspedagogiken fortsätter.
Bestämmelser om forskningen och utvecklingen fanns tidigare
i socialvårdslagen. Trots överföringen
mellan förvaltningsområdena måste utvecklingen
fortsätta i ett mellankommunalt samarbete som organiserats
av kompetenscentrumen inom det sociala området
utifrån de lokala behoven.
Utskottet vill ytterligare uppmärksamma egenkontrollen
i fråga om den småbarnspedagogiska verksamheten.
De privata dagvårdsproducenterna omfattas av skyldigheten
att göra upp en plan för egenkontroll. I och med
den nya socialvårdslagen gäller denna skyldighet
såväl privata som offentliga leverantörer
av socialtjänster. Eftersom dagvård inte är
en social tjänst, gäller skyldigheten inte leverantörer
av dagvårdstjänster. Utskottet anser att det vore
angeläget att införa egenkontroll i alla dagvårdstjänster.