Motivering

Syftet med yrkesproven är att öka yrkesutbildningens kontakter med arbetslivet, säkerställa ut-bildningens kvalitet och effektivisera övergången från utbildning till arbetsliv. Regeringen avser med propositionen att förenhetliga bedömningen av de studerande, generera information om inlärningsresultaten och om hur undervisningsarrangemangen samt handläggnings- och stödåt-gärderna har utfallit. Kvalitetssäkring inom yrkesutbildning hör också till prioriteringarna EU:s Köpenhanmsprocess, vars mål Finland förbundit sig att driva på. Utskottet finner förslaget behövligt och tillstyrker propositionen men med följande anmärkningar.

Utvecklings- och försöksverksamheten kring yrkesproven inleddes 2000 och fortgår under hela den pågående programperioden för EU:s strukturfonder, d.v.s. till utgången av 2006. Resultaten har varit positiva. Yrkesproven har ökat den studerandes studiemotivation och företrädan för arbetslivet har sätt dem som en bra möjlighet att delta i uppläggningen av yrkesutbildningen och bedömningen av den. Arbetslivets representanter har aktivt deltagit i utvecklingen av yrkesproven och varit helt för att denna bedömningsmetod ska tas i bruk. Lärarna bedömer att yrkesproven har intensifierat samarbetet mellan läroanstalterna och arbetslivet, gjord de studerande mer motiverade och avancerade samt påverkat undervisningsarrangemangen och undervisningens innehåll på ett positivt sätt.

Utskottet understryker att en kvalitativ bedömning spelar en avgörande roll för utvecklingen av yrkesproven. Bedömningen av de studerande utifrån yrkesprov är ett element i den sammantagna bedömningen i utbildningen för yrkesinriktade grundexamina. Här hos oss har man också sedan 2002 arbetat på att ta fram ett nytt i de praktiska proven integrerat system för bedömning av inlärningsresultaten. Integrationen har gjorts av bedömningsexperter med hjälp av extern kvalitetssäkrig. Utskottet understyrker hur viktigt det är med extern kvalitetssäkring, eftersom man då kan försäkra sig om att bedömningsmetoderna är tillförlitliga och samtidigt identifiera andra kritiska faktorer i bedömningens tillförlitlighet, såsom tillförlitlighetsproblem beroende på platsen för provet och bedömaren, för att säkerställa en hög kvalitet på resultatbedömningen.

Yrkesproven ska enligt propositionen ingå i den läroplanspasserade grundläggande yrkesut-bildningen med början senast i den utbildning som inleds i augusti 2006. Antalet yrkesprov kommer att uppgå till ca 150 000 per år, om det i genomsnitt går fyra yrkesprov på en examen. Utbildningsanordnarna måste skjuta till mer resurser om yrkesproven ska kunna utvecklas och tas i bruk. Enligt propositionsmotiven har utbildningsstyrelsen uträttat att de genomsnittliga mer-kostnaderna per yrkesprov är ca 158 euro. När systemet blivit etablerat åkbesparingar gjorts på annan bedömning kommer utbildningsanordnarnas merkostnader enligt propositionen att bli ca 80 euro per studerande och år. Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att priserna per enhet inte nödvändigtvis tar tillräcklig hänsyn till merkostnaderna för utbildningsanordnarna. Utskottet understryker vikten av att merkostnaderna till följd av de omfattande uppgifterna och kvalitetssäkringen vägs in när de genomsnittliga eurobeloppen för priserna per enhet fastställs. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottet har också uppmärksamgjorts på hur de arbetsgivare som deltar i inlärningen i arbetet och yrkesproven kompenseras för kostnaderna för proven. Praxis varierar och en del av läroan-stalterna betalar för kostnaderna. Inom social- och hälsovårdssektorn förekommer t.ex. utbild-ningsersättningar, som utbildningsanordnaren betalar till den arbetsgivare som instruerar inlär-ningen i arbetet. I de fall där ersättning betalas, bör arbetsgivaren enligt utskottets mening an-vända ersättningen för inlärning i arbetet och på att utveckla denna inlärningsform.

Utbildningsanordnaren ska tillsätta ett eller flera organ för att planera och genomföra yrkesprov. Organet godkänner bl.a. de planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som utgör en del av utbildningsanordnarens läroplan, övervakar yrkesprovsverksamheten samt fattar beslut om bedömare av yrkesprov. Uppläggningen är, menar utskottet, viktig med tanke på kvalitetssäkringen. Organen bör representera arbetslivets parter i ett brett perspektiv, anser utskottet.

Enligt 25 b § 1 mom. i propositionen fattas beslut om bedömningen av yrkesprov av de lärare och företrädare för arbetslivet som utses av organet, antingen tillsammans eller var för sig. Pro-positionen tillåter alltså att beslutet om bedömningen av ett yrkesprov fattas av en representant för arbetslivet ensam. Utskottet ser det som angeläget att också en lärare alltid deltar i beslutet. Utskottet understryker att alltid då det är möjligt bör det ordnas ett gemensamt möte för läraren, den studerande och representanten för arbetslivet där bedömningen kommenteras.

Utskottet har uppmärksamgjorts på systemet med två betyg. Det är bra med både ett examens-betyg och ett särskilt yrkesprovsbetyg, menar utskottet. Men det gäller att ge akt på förfarandet och i förekommande fall överväga om det vore bättre att övergå till ett system med ett enda be-tyg i utbildningen för ungdomar.

Utskottet vill lyfta fram den viktiga roll handledaren i inlärningen i arbetet spelar exempelvis när det gäller att motivera den studerande i arbetet. Därför måste varje arbetsplats inom ramen för inlärning i arbetet utse en handledare bland de personer som är intresserade av uppdraget.

Det behövs omfattande och effektiv information till såväl arbetslivet som de studerande när systemet permanentas. Över lag grävs det mer information om yrkesutbildning inom arbetslivet när yrkesproven införs. Det finns nämligen annars risk för att man inom arbetslivet inte kan skilja mellan två olika system, fristående examina för vuxna och yrkesprov inom den läroplanspasse-rade utbildningen för yrkesinriktade grundexamina för unga.

Bestämmelser om ändringssökande.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande om propositionen med förslag till lag om anordnande av studentexamen (GrUU 18/2005 rd, RP 31/2005 rd) att rättssäkerhetsbestämmelserna i lagen om yrkesinriktad utbildning avviker från bestämmelserna i gymnasielagen.

Undervisningsministeriet uppger att det föreslagna rättelseförfarandet gällande bedömningen av studie-, yrkesprovs- och examensprestationer och besvärsförbudet i 44 § 5 mom. i lagförslaget överensstämmer med det förfarande att söka rättelse i bedömning som anges i 34 § 6 mom. i gymnasielagen och också med de föreslagna bestämmelserna om bedömningen av prov och kontrollbedömning i propositionen om anordnande av studentexamen. Inte heller de besluten kan överklagas. Utskottet ser det dock som angeläget att undervisningsministeriet går genom bestämmelserna om ändringssökande i hela utbildningslagstiftningen och bereder eventuella ändringsförslag så att rättsäkerheten är den samma i alla utbildningsformer.