Förslaget

Europeiska kommisssionen lade den 1 januari 2004 fram ett förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden. Förslaget reglerar den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden i fråga om både etableringsfriheten och tillfälligt tillhandahållande av tjänster över gränserna. Syftet med förslaget är att främja den fria rörligheten för tjänster framför allt genom att förenkla administrativa förfaranden.

Europaparlamentet röstade den 16 februari 2006 om direktivet vid den första behandlingen. Kommissionen lade fram ett nytt omarbetat förslag till direktiv den 4 april 2006 på basis av omröstningsresultatet. Rådet har fört diskussioner ända sedan direktivet framlades men inte kunnat nå politisk överenskommelse i frågan.

Kommissionens förslag motsvarar i stor utsträckning omröstningsresultatet i Europaparlamentet. Kommissionens förslag innehåller närmast de element i rådets arbete som också Europaparlamentet antog. Kommissionen anser att det nya ändrade förslaget fortfarande spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i EU. Öppnande av tjänstemarknaden tillsammans med en hög nivå av sysselsättning, socialt skydd och miljöskydd skapar enligt kommissionen grund för en harmonisk och hållbar ekonomisk och social utveckling.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen ger fortfarande sitt stöd till ett starkt tjänstedirektiv och ett så brett tillämpningsområde som möjligt och anser att direktivet är nödvändigt för genomförande av målen för Lissabonstrategin. Tjänstemarknadens roll för utveckling av EU:s konkurrenskraft är avgörande.

Det är viktigt att särskilt artiklarna om etableringsfriheten i kommissionens förslag inte försvagas, menar regeringen. Det är viktigt att starka formuleringar om etableringsfriheten garanteras. Dessa gäller bland annat genomgång av och rapportering om tillståndssystem och andra krav. Dessa formuleringar stärker på ett avgörande sätt implementeringsprocessen och förbättrar förutsättningar för insyn i implementeringen. Dessutom ger det en viktig signal till tjänsteleverantörer om medlemsstaternas engagemang när det gäller direktivet. Särskilt viktigt är en genomgång av systemen för finländska exportföretag. Avskaffande av administrativa bördor och olika krav som utgör hinder för tjänsternas fria rörlighet gagnar finländska exportföretag. Direktivet skapar rättslig säkerhet och sporrar sålunda tänsteföretag som ofta är små eller medelstora företag att också exportera. Därför är det viktigt att vid bedömningen av direktivet utöver de direkta effekterna beaktas också de indirekta positiva effekterna i och med att osäkerhetsfaktorerna minskar och den administrativa bördan blir lättare.