UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
Propositionen hänför sig till en strukturreform inom Brottspåföljdsmyndigheten. Det föreslås en ny lag om Brottspåföljdsmyndigheten (lagförslag 1), genom vilken den gällande lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009) upphävs och vissa lagar som har samband med den ändras. Genom de föreslagna lagarna genomförs organisationsförändringar i anslutning till strukturreformen .
Bakgrunden till propositionen är det projekt för utvärdering av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsstrukturer (Rise 2.0) som myndigheten genomförde under det första halvåret 2020. I projektet beaktades de omständigheter som framkommit i externa utvärderingar under de senaste åren. Det handlade om problem med regionstrukturen och styrsystemet och om oenhetlighet i verksamhetsmodeller och praxis (se RP, s. 5). Utifrån utvärderingen sammanställde Brottspåföljdsmyndigheten ett förslag om hur organisationsstrukturerna kunde utvecklas.
Vid behandlingen av den gällande lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009) ansåg lagutskottet att det var angeläget att följa den nya organisationens funktionssätt och verksamhetens effektivitet och i förekommande fall se över organisationen så att verksamheten blir ändamålsenlig (LaUB 13/2009 rd). Lagutskottet välkomnar därför att organisationsstrukturens funktion nu har utvärderats och att regeringen har vidtagit behövliga fortsatta utvecklingsåtgärder och överlämnat den här propositionen till riksdagen. Som det framgår av propositionen har inga betydande förändringar i organisationen gjorts under de senaste tio åren, med undantag för att ansvaret för att ordna hälso- och sjukvård för fångar vid ingången av 2016 överfördes till Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som är underställd Institutet för hälsa och välfärd (RP, s. 9).
Som det framgår av propositionen är syftet med organisationsreformen och den nu aktuella propositionen att reformera Brottspåföljdsmyndighetens organisationsstruktur och lednings- och styrsystem så att de bättre än för närvarande stöder ordnandet av Brottspåföljdsmyndighetens kärnverksamhet, uppnåendet av de strategiska målen och utvecklingen av verksamheten (se s. 5 och 14). Målet är att göra Brottspåföljdsmyndigheten till ett mer enhetligt verk på riksnivå och förbättra dess genomförandeförmåga. Man strävar efter att göra verksamheten enhetligare och öka effektiviteten. Ett annat mål är att med hjälp av enhetliga tillvägagångssätt och klientprocesser förbättra rättssäkerheten för och likabehandlingen av personer som avtjänar straff. Lagutskottet anser att propositionens syften är viktiga och motiverade.
Enligt inkommen utredning har projektet inte som mål att minska antalet anställda. Det föreslås inte heller några ändringar när det gäller verksamhetsställena i samband med organisationsreformen (RP, s. 17).
Enligt vad utskottet erfar är det meningen att i denna fas av reformen göra endast de nödvändiga tekniska ändringar som hänför sig till Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform i de anknytande lagarna. Vid justitieministeriet inleddes hösten 2021 nästa reformprojekt som gäller fängelselagen och häktningslagen. Det projektet går djupare in på innehållet i bestämmelserna än den nu aktuella ändringen.
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Brottspåföljdsmyndighetens organisation
Bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens nuvarande organisationsstruktur finns i den gällande lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/ 2009). Vid Brottspåföljdsmyndigheten finns en centralförvaltningsenhet och en utbildningscentral. Det kan även inrättas andra enheter för myndighetens gemensamma uppgifter. Med avseende på myndighetens verksamhet delas landet in i regioner. I regionerna finns det enheter, som utgörs av fängelser, enheter för samhällspåföljder och övriga enheter som svarar för straffverkställighet och verkställighet av häktning. I en region kan det också finnas ett bedömningscentrum och enheter som svarar för gemensamma uppgifter i regionen.
Närmare bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens nuvarande uppgifter och organisation finns i statsrådets förordning om Brottspåföljdsmyndigheten (1739/2015). Till Brottspåföljdsmyndigheten hör en centralförvaltningsenhet, tre brottspåföljdsregioner, en verkställighetsenhet och en utbildningscentral. Centralförvaltningsenheten har enheter så som det föreskrivs i myndighetens arbetsordning. Inom en brottspåföljdsregion finns ett bedömningscentrum, enheter för samhällspåföljder och fängelser samt vid behov andra enheter som svarar för straffverkställighet och verkställighet av häktning. Verkställighetsenheten kan ha verksamhetsställen vid olika enheter inom en brottspåföljdsregion.
För att uppnå de mål som anges i det föregående avsnittet föreslås det i propositionen en ny organisationsstruktur för Brottspåföljdsmyndigheten. I detta syfte stiftas en ny lag om Brottspåföljdsmyndigheten (lagförslag 1).
Enligt propositionen är Brottspåföljdsmyndigheten, som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och verkar under styrning och övervakning av justitieministeriet, även i fortsättningen ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Enligt förslaget ska Brottspåföljdsmyndigheten bestå av fyra ansvarsområden som i sin tur är indelade i enheter. Brottspåföljdsmyndigheten omfattar ansvarsområdet för utveckling och styrning, ansvarsområdet för klientprocesser, ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster och ansvarsområdet för operativ verksamhet.
Enligt propositionen ska det finnas elva brottspåföljdscentraler inom ansvarsområdet för operativ verksamhet. Bestämmelser om dem utfärdas genom förordning av statsrådet (se RP, s. 16). En brottspåföljdscentral svarar inom sitt verksamhetsområde för verkställigheten av straff och häktning och för andra uppgifter som brottspåföljdscentralen har enligt lag eller Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. En brottspåföljdscentral svarar för att dess verksamhet är laglig, enhetlig och resultatrik samt för utvecklingen av verkställigheten av straff och häktning under styrning av Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden.
Enligt propositionen ska det vid brottspåföljdscentralerna finnas enheter, bland annat byråer för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter för verkställighet av straff eller häktning (se RP, s. 15). Bestämmelser om enheterna vid brottspåföljdscentralerna utfärdas genom förordning av justitieministeriet.
Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som det föreskrivs om i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, ska fortsättningsvis svara för ordnandet av hälso- och sjukvården för fångar.
Efter den föreslagna reformen kommer ansvarsområdena att sköta de uppgifter som i den nuvarande organisationen sköts av centralförvaltningsenheten, regioncentrumen, bedömningscentrumen, verkställighetsenheten och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral. Brottspåföljdscentralerna ska sköta de uppgifter som för närvarande sköts av byråerna för samhällspåföljder och av fängelserna.
Som det konstateras i det föregående avsnittet anser lagutskottet att propositionens mål, bland annat om att uppnå nationellt enhetliga tillvägagångssätt, är motiverade. Sammantaget sett anser utskottet också att den organisationsstruktur som föreslås för att uppnå målen i princip är lämplig.
Under utfrågningen i utskottet aktualiserades i anknytning till säkerställandet av fängelsesäkerheten och förhindrandet av kriminalitet i fängelserna frågan om huruvida det bör inrättas ett separat ansvarsområde för säkerhet i samband med organisationsreformen.
Justitieministeriet uppger att vid beredningen av och måluppställningen för organisationsreformen har utgångspunkten varit att principen om säkerhet fullt ut genomsyrar Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. Detta har sin grund i både lagstiftningen och Brottspåföljdsmyndighetens egna värderingar och strategi. Den gängse uppfattningen om god fängelsesäkerhet utgår från ett dynamiskt säkerhetsbegrepp, som lägger fokus på växelverkan, närvaro och observation. God fängelsesäkerhet förutsätter bland annat en fungerande övervakning, inspektioner och inhämtande och analys av information som syftar till att förebygga brottslighet. Den innefattar också rehabilitering och handledning som motsvarar fångarnas behov, placering av fångar utifrån en risk- och behovsbedömning och god hantering av klientprocesserna, ett kompetent, professionellt och interaktivt närarbete, lokaler som stöder säkerheten samt fungerande övervakningssystem. Uppgiften att sörja för säkerheten i fängelserna kan inte på ett naturligt sätt skiljas från den övriga operativa fängelseverksamheten.
Enligt inkommen utredning är planen att de uppgiftsområden som är centrala med tanke på fängelsesäkerheten ska höra till ansvarsområdet för operativ verksamhet och till brottspåföljdscentralerna. Ansvarsområdet för operativ verksamhet ska förutom stöduppgifter för den operativa ledningen också innefatta bland annat styrning av övervakningen och närarbetet, underhåll och utveckling av fångtransporterna, brandskydd och beredskap samt de uppgifter i anslutning till elektronisk övervakning som centraliseras, brottsbekämpnings- och analysverksamhet samt styrning av det rehabiliterande och handledande arbetet.
Utskottet erfar att det också inom de andra ansvarsområdena kommer att finnas uppgifter som påverkar säkerheten. Vid utbildningsenheterna inom ansvarsområdet för utveckling och styrning ges grundläggande och kompletterande utbildning för personalen. Här är förbättring av säkerhetskompetensen ett centralt innehåll. Den juridiska enheten inom ansvarsområdet sörjer för den rättsliga styrningen av säkerhetsfrågorna och för enhetligheten på riksnivå. Inom ansvarsområdet för klientprocesser beaktas säkerhetsfrågorna i planeringen av strafftiden, placeringen av fångar och utvecklingen av klientprocesserna. Ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster ansvarar bland annat för lokaler och säkerhetsteknik.
Enligt en inkommen utredning har det arbete med brottsbekämpning och analys som Brottspåföljdsmyndigheten utför i syfte att förebygga kriminalitet under fängelsetiden hittills varit rätt splittrat och saknat centraliserad styrning. I samband med den organisationsreform som föreslås i propositionen koncentreras också denna uppgiftshelhet till ansvarsområdet för operativ verksamhet. Till den enhet som inrättas ska bland annat höra inhämtande av information och analysverksamhet i anslutning till kriminalitet under fängelsetiden, upprätthållande av en lägesbild över säkerheten, planering av brottsförebyggande åtgärder, riskhantering samt förvaltning av säkerhetsregistret och av användarrättigheterna till registret och styrning av dem som använder registret. Dessutom ska enheten ha hand om exitverksamheten, som syftar till att hjälpa personer ta sig ur organiserad brottslighet, och sköta utvecklingsuppgifter som syftar till identifiering av personer och förebyggande och rehabilitering i anknytning till radikalisering. Brottspåföljdsmyndighetens brottsbekämpningsuppgifter planeras och genomförs i nära samarbete med polisen i enlighet med den lagstiftning om samarbete mellan Brottspåföljdsmyndigheten och polisen som trädde i kraft den 1 maj 2021.
Om det inrättas ett särskilt ansvarsområde för säkerhet som är fristående från den övriga operativa verksamheten, kommer det enligt vad utskottet erfar att bli en separat och snäv funktion med karaktären av servicefunktion. Denna kunde liksom i den nuvarande organisationsmodellen lätt komma att hamna i periferin av ledningssystemet. Det bästa sättet att effektivisera ledningen av säkerhetsuppgifterna är att i högre grad än för närvarande integrera dem i Brottspåföljdsmyndighetens kärnuppgifter och operativa ledningssystem.
Det centrala målet med reformen är att göra organisationen mer enhetlig. Enligt inkommen utredning skulle det strida mot projektets viktigaste mål att separera säkerhetsfrågorna från den övriga verksamheten och överföra dem till ett särskilt ansvarsområde. Fragmenteringen av Brottspåföljdsmyndighetens organisation är ett stort problem enligt flera externa utvärderingar.
Sammantaget anser lagutskottet att det föreslagna sättet att organisera Brottspåföljdsmyndighetens säkerhetsarbete är motiverat, och det är inte befogat att inrätta ett separat ansvarsområde för säkerheten. Utskottet anser dock att det är viktigt att också följa säkerhetsarbetets funktion och att vid behov vidta åtgärder för att omorganisera verksamheterna om det visar sig vara befogat.
Avgörande av förvaltningsklagan
Enligt 7 § i den föreslagna lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (lagförslag 1) avgörs förvaltningsklagan som har anförts hos Brottspåföljdsmyndigheten över myndigheten eller dess tjänstemäns verksamhet av direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller den tjänsteman inom ansvarsområdet som bestämts i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning.
Enligt den utredning som fåtts hör den juridiska enheten, som svarar för laglighetskontroll och rättslig styrning, till ansvarsområdet för utveckling och styrning. Utskottet anser bestämmelserna vara korrekta. I den föreslagna modellen är avgörandet av förvaltningsklagan mer oberoende än till exempel i en sådan modell där förvaltningsklagan som gäller verksamheten inom ansvarsområdet för operativ verksamhet ska avgöras inom det ansvarsområdet. Enligt vad utskottet erfar skaffas behörig utredning vid behandlingen av ett klagomål. Ansvarsområdet för operativ verksamhet ger vid behov en utredning och ett utlåtande när klagomålet gäller det ansvarsområdet.
Det är klart att de föreslagna bestämmelserna inte begränsar de uppdrag och befogenheter som justitiekanslern och justitieombudsmannen har enligt 108 och 109 § i grundlagen. Utskottet föreslår dock att regleringen förtydligas på det sätt som anges närmare i utskottets detaljmotivering, så att det av rubriken för 7 § i lagförslag 1 framgår att bestämmelsen endast gäller avgörande av förvaltningsklagan som anförts hos Brottspåföljdsmyndigheten.
Ikraftträdande, uppföljning och resurser
Enligt propositionen är avsikten att de föreslagna lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2022. Enligt den utredning som utskottet fått är ikraftträdandet av reformen av Brottspåföljdsmyndighetens organisation beroende av när brottspåföljdsområdets nya informationssystem kan tas i bruk. Regeringens proposition om informationssystemet behandlades i riksdagen 2021 (RSv 154/2021 rd, LaUB 13/2021 rd, RP 246/2020 rd). Meningen är att informationssystemet ska införas först och att strukturreformen ska genomföras tre eller fyra månader efter det. Enligt den utredning som fåtts tas det nya informationssystemet i bruk den 4 april 2022, och strukturreformen genomförs eventuellt i början av september 2022. Utskottet anser att det är viktigt att det reserveras tillräckligt med tid och resurser för att genomföra reformen och för den praktiska verkställigheten.
Lagutskottet har i flera sammanhang uttryckt sin oro över Brottspåföljdsmyndighetens otillräckliga resurser (se t.ex. LaUU 18/2021 rd och LaUU 11/2021 rd). Enligt justitieministeriet är syftet med denna proposition inte att åstadkomma personalbesparingar men inte heller att öka resurserna. Däremot har den utveckling av strukturerna och ledningen som propositionen syftar till bedömts leda till att verksamheten kan organiseras på ett bättre sätt än för närvarande. Då kan också resurserna i större utsträckning än tidigare riktas till det praktiska arbetet med att verkställa påföljder. Utskottet anser att den sistnämnda effekten är önskvärd och positiv.
Utskottet anser dock att det är angeläget att följa den nya organisationens funktion och verksamhetens effektivitet och i förekommande fall se över organisationen så att verksamheten blir ändamålsenlig. Utskottet betonar också vikten av att följa reformens konsekvenser för resurserna.
Samordning med andra propositioner
Samtidigt med den nu aktuella propositionen om strukturreformen inom Brottspåföljdsmyndigheten har riksdagen behandlat regeringens proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten och till lagar om ändring av fängelselagen och av vissa andra lagar om verkställighet av påföljder (RSv 154/2021 rd, LaUB 13/2021 rd, RP 246/2020 rd). Det är fråga om det så kallade Rotiprojektet, som hänför sig till Brottspåföljdsmyndighetens nya informationssystem. I enlighet med det som konstateras i det föregående avsnittet är det meningen att informationssystemet och de lagar som har samband med det ska träda i kraft före den nu aktuella organisationsreformen (RP 57/2021 rd).
I propositionen om organisationsreformen har man dock inte beaktat de ändringar som gjorts i propositionen om Rotiprojektet och under riksdagsbehandlingen av den. Bestämmelserna i de ovannämnda propositionerna bör därför samordnas. I det sammanhanget föreslår lagutskottet nedan i detaljmotiveringen utifrån den utredning som fåtts från justitieministeriet ett flertal ändringar av i princip teknisk natur. I sak är det främst fråga om att lagändringarna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd tas in i denna proposition (RP 57/2021 rd), så att paragraferna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd utgör grund för paragraferna i denna proposition. I sak görs i paragraferna de ändringar som reformen av Brottspåföljdsmyndighetens organisation förutsätter.
I anslutning till det som konstaterats ovan påpekar lagutskottet dock att det anser att det är ett synnerligen otillfredsställande förfarande att samma ministerium inom en kort tid lämnar i sak likartade propositioner till riksdagen, i vilka det finns betydande överlappningar sinsemellan som inte har beaktats vid beredningen av propositionerna och som måste rättas till vid utskottsbehandlingen.
Justitieministeriet uppger att ministeriet efter att den här propositionen överlämnades har noterat ett behov av att ändra också vissa andra bestämmelser som har samband med lagförslagen i propositionen. Det är närmast fråga om beslutsbefogenheterna i den föreslagna nya organisationen. I anslutning till detta föreslår lagutskottet vissa ändringar, på det sätt som anges närmare i detaljmotiveringen. En del av ändringsförslagen hänför sig till regeringens proposition med förslag till lagstiftning om effektivare förhindrande av kriminalitet under fängelsetiden och effektivare upprätthållande av anstaltssäkerheten (LaUB 1/2021 rd — RP 6/2020 rd), som nyligen behandlades i riksdagen.
DETALJMOTIVERING
1. Lagen om Brottspåföljdsmyndigheten
2 kap. Brottspåföljdsmyndighetens ledning och avgörande av ärenden
7 §. Avgörande av förvaltningsklagan.
Av de orsaker som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att paragrafens rubrik ändras till Avgörande av förvaltningsklagan som anförts hos Brottspåföljdsmyndigheten. Utskottets ändringsförslag handlar om att förtydliga bestämmelserna, trots att det i sig är klart att de föreslagna bestämmelserna i 7 § inte begränsar de uppdrag och befogenheter som justitiekanslern och justitieombudsmannen har enligt 108 och 109 § i grundlagen.
2. Lagen om ändring av fängelselagen
1 kap. Allmänna bestämmelser om verkställighet av fängelse
9 §. Behörighet utom tjänstetid.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 1 mom. ändras så att momentet samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
2 kap. Inledande av verkställighet
10 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 10 § ändras så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Av utskottets förslag följer att 2 mom. i paragrafen i propositionen stryks och 3 mom. blir 2 mom. Också lagförslagets ingress bör ändras.
Enligt uppgift från justitieministeriet har man vid Brottspåföljdsmyndigheten under riksdagsbehandlingen av propositionen märkt att det är nödvändigt att utöver enhetschefen för enheten för klientbedömning lägga till också någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning som beslutsfattare, när det handlar om beslut om uppskov och återkallande av uppskov enligt första meningen i 2 kap. 10 § 1 mom. i fängelselagen, förflyttning av fångar enligt första meningen i 6 kap. 6 § 1 mom. och tillåtelse för en fånge att avlägsna sig från fängelset enligt andra meningen i 6 kap. 6 § 2 mom. samt i fråga om förflyttning av en häktad enligt andra meningen i 3 kap. 9 § 2 mom. i häktningslagen (lagförslag 3). Om enbart enhetschefen för enheten för klientbedömning har beslutanderätt, blir belastningen på denna person oskäligt stor. Han eller hon har då inte möjlighet att sköta sin egentliga uppgift som är att leda enheten och utveckla klientbedömningen. Det handlar om cirka 8 000 beslut varje år. Därför har justitieministeriet föreslagit för lagutskottet att dessa bestämmelser kompletteras med en möjlighet att utvidga beslutanderätten så att den gäller enhetschefen för enheten för klientbedömning eller någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning.
Mot bakgrund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att 10 § 1 mom. ändras också så att beslutanderätten i fråga om sådant uppskov och återkallande av uppskov som avses i momentets första mening också kan innehas av någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning.
4 kap. Ankomst till ett fängelse och placering i fängelset
7 §. Förfarandet vid utarbetandet av planen.
Regeringen föreslår att 1 mom. ändras. Enligt den utredning som utskottet fått har det föreslagna 1 mom. godkänts i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021) i en form som inte förutsätter någon ändring i anknytning till Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Bestämmelsen behöver således inte ändras i samband med denna proposition. På grund av det som konstaterats ovan föreslår lagutskottet att 1 mom. inte ändras och att det ändringsförslag som gäller momentet stryks ur lagförslaget. Det förutsätter också att ingressen ändras.
11 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 11 § ändras så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). I och med utskottets förslag får paragrafen ett nytt 2 mom., och 2 mom. i propositionen blir 3 mom. Också lagförslagets ingress bör ändras.
5 kap. Placering i fängelset
5 §. Säkerhetsavdelning (Ny).
Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen. Enligt justitieministeriet har ett förslag om att ändra 1 mom. i överensstämmelse med Brottspåföljdsmyndighetens nya organisation av misstag fallit bort ur propositionen. Lagutskottet föreslår därför att 1 mom. ändras så att centralförvaltningsenheten ersätts med direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet. Till följd av ändringen måste också ingressen ändras.
9 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 9 § 2 mom. ändras så att momentet samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
6 kap. Förflyttning från ett fängelse till ett annat
6 §. Beslut om förflyttning.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 6 § 3 mom. och paragrafens rubrik ändras så att momentet samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
Av de skäl som anges i detaljmotiveringen till 2 kap. 10 § föreslår lagutskottet också att 6 kap. 6 § 1 och 2 mom. ses över så att beslutanderätten i fråga om förflyttning av fångar enligt första meningen i 1 mom. och i fråga om tillåtelse för en fånge att avlägsna sig från fängelset enligt andra meningen i 2 mom. också kan innehas av någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning.
7 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Lagutskottet föreslår att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras.
7 kap. Basvård och boende
7 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 7 § 2 mom. ändras så att momentet samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
Lagutskottet föreslår också att 3 mom. ändras så att det av bestämmelsen framgår att det i den arbetsordning som avses där uttryckligen är fråga om brottspåföljdscentralens arbetsordning.
8 kap. Sysselsättning
14 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 1, 2 och 4 mom. ändras så att de samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
Lagutskottet föreslår att 4 mom. preciseras också genom att det i momentet tas in en hänvisning till brottspåföljdscentralens arbetsordning. Enligt den kan beslut om befrielse från sysselsättningsplikten fattas förutom av enhetschefen för fängelset också av en uttryckligen i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig, en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning eller en tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. Det finns skäl att i arbetsordningen föreskriva om vem som fattar besluten i fråga.
15 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Lagutskottet föreslår att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras.
9 kap. Fångarnas egendom och inkomster
9 §. Beslutanderätt.
Till paragrafen har fogats ett 4 mom. genom lag 290/2021. Detta har inte beaktats i propositionen, och regeringen föreslår inga ändringar i momentet. Lagutskottet föreslår att 4 mom. ändras så att momentet till sin ordalydelse motsvarar de behörighetsbestämmelser med motsvarande innehåll som finns i fängelselagen. På grund av det som konstaterats ovan föreslår lagutskottet att 4 mom. ändras så att formuleringen ”en av denne för uppgiften särskilt förordnad” ersätts med formuleringen ”en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad”. Till följd av ändringen måste också ingressen ändras.
10 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Paragrafens 2 mom. har ändrats innehållsmässigt genom lag 290/2021. Detta har inte beaktats i propositionen. Lagutskottet föreslår att 2 mom. ändras så att den innehållsmässiga grunden för bestämmelsen är formuleringen i lag 290/2021, reviderad genom de ändringar som organisationsreformen förutsätter så att formuleringen ”Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet” ersätts med formuleringen ”Brottspåföljdsmyndigheten”. Också lagförslagets ingress bör ändras.
12 kap. Brevväxling, telefonsamtal och elektronisk kommunikation
11 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 2 mom. ändras så att bestämmelserna samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
14 kap. Permission
11 §. Beslutanderätt.
Lagutskottet föreslår av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden och som hänför sig till riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021) att lagförslagets ingress ses över, eftersom paragrafens 1 mom. har ändrats efter det att propositionen överlämnades.
12 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 12 § ändras så att bestämmelserna samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Lagutskottet föreslår också att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras. Också lagförslagets ingress bör ändras.
15 kap. Ordningen och disciplinen i ett fängelse
10 §. Behandling av disciplinärenden och verkställighet av disciplinstraff.
Regeringen föreslår att 3 mom. ändras. Enligt den utredning som utskottet fått har det föreslagna 3 mom. i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021) godkänts i en form som inte längre förutsätter någon ändring. Bestämmelsen behöver således inte ändras i samband med denna proposition. Lagutskottet föreslår därför att 3 mom. inte ändras och att det ändringsförslag som gäller momentet stryks ur lagförslaget. Det förutsätter också att ingressen ändras.
18 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Regeringen föreslår att 2 mom. ändras. Lagutskottet föreslår av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden och som hänför sig till riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021) att lagförslagets ingress ses över.
Lagutskottet föreslår också att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras. Tillägget i fråga har gjorts i 10 kap. 18 § i lag 1302/2021, och därför behöver ingressen i lagförslaget inte ses över till denna del.
16 kap. Granskning av fängelselokaler och fångar
9 §. Förfarande och protokoll.
Regeringen föreslår att 4 mom. ändras. Enligt den utredning som utskottet fått har det föreslagna 4 mom. godkänts i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021) i en form som inte längre förutsätter någon ändring. Bestämmelsen behöver således inte ändras i samband med denna proposition. Lagutskottet föreslår därför att 4 mom. inte ändras och att det ändringsförslag som gäller momentet stryks ur lagförslaget. Det förutsätter också att ingressen ändras.
10 §. Beslutanderätt.
I propositionen föreslås det att 2—4 mom. ändras. Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att också 1 mom. ändras så att bestämmelserna i momentet samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
11 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter (Ny).
Paragrafen har fogats till fängelselagen efter att den nu aktuella propositionen överlämnades (se RSv 154/2021 rd, lag 1302/ 2021). Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen. Lagutskottet föreslår av samordningsskäl att 2 mom. ändras så att Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform beaktas i momentet. Också lagförslagets ingress bör ändras.
18 kap. Säkerhetsåtgärder och användning av maktmedel
8 §. Beslutanderätt.
I enlighet med riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1302/2021) har till paragrafen fogats ett 2 mom. efter det att den nu aktuella propositionen överlämnades. Av denna anledning blir bestämmelserna i den paragraf som föreslås bli ändrad i denna proposition 1 mom. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet därför att lagförslagets ingress ses över så att den föreslagna ändringen avser 1 mom.
19 kap. Anmälningar och lämnande av upplysningar
11 §. Beslutanderätt.
Lagutskottet föreslår att 2 mom. ändras så att formuleringen ”en av enhetschefen för verkställighetsenheten förordnad annan tjänsteman vid verkställighetsenheten” ändras till ”en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordningförordnad tjänsteman vid verkställighetsenheten”. Enligt justitieministeriet motsvarar detta de andra motsvarande bestämmelserna i den föreslagna lagstiftningen.
21 kap. Frigivning
3 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Lagutskottet föreslår att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras.
3. Lagen om ändring av häktningslagen
2 kap. Ankomst till ett fängelse
4 §. Ankomstgranskning.
Regeringen föreslår att 2 mom. ändras. Enligt den utredning som utskottet fått har det föreslagna 2 mom. godkänts i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021) i en form som inte längre förutsätter någon ändring. Bestämmelsen behöver således inte ändras i samband med denna proposition. Lagutskottet föreslår därför att 2 mom. inte ändras och att det ändringsförslag som gäller momentet stryks ur lagförslaget. Det förutsätter också att ingressen ändras.
5 b §. Beslutanderätt (Ny).
Till kapitlet har fogats en ny 5 b § genom lag 291/2021. Detta har inte beaktats i propositionen, och regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen. Lagutskottet föreslår att 5 b § ändras för att beakta den reform som nu föreslås, så att formuleringen ”som förordnats av verkställighetsdirektören” ändras till ”en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad”. Också lagförslagets ingress bör ändras.
6 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Lagutskottet föreslår att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras. Också lagförslagets ingress bör ändras.
3 kap. Placering i fängelset, basvård och förflyttning
9 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 9 § 1—4 mom. ändras utifrån den utredning som fåtts från justitieministeriet, så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021). Av utskottets förslag följer att 3 mom. i paragrafen i propositionen stryks och 4 mom. blir 3 mom. Också lagförslagets ingress bör ändras.
I den ändring av 1 mom. som utskottet föreslår har det utifrån utredningen från justitieministeriet också preciserats att den säkerhetsansvarige som beslutar om att förvägra en häktad vistelse utomhus ska anges i brottspåföljdscentralens arbetsordning. På motsvarande sätt har det i 2 mom. i utskottets förslag preciserats att beslut om placering av en häktad på kontraktsavdelning och om avskilt boende på den häktades egen begäran ska fattas av en uttryckligen i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig eller av en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning. Vidare har det i 2 mom. i utskottets förslag preciserats att den säkerhetsansvariga som beslutar om kortvarig förflyttning av en häktad till ett annat fängelse ska anges i brottspåföljdscentralens arbetsordning. Likaså ska, enligt 3 mom. i utskottets förslag, den säkerhetsansvariga eller sysselsättningsansvariga som beslutar om en häktad ska tillåtas avlägsna sig från fängelset enligt 8 § anges uttryckligen i brottspåföljdscentralens arbetsordning.
Av de skäl som anges i detaljmotiveringen till 2 kap. 10 § i lagförslag 2 har utskottet när det gäller fattande av beslut om förflyttning av en häktad lagt till också någon annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning förordnad tjänsteman vid enheten för klientbedömning, utöver enhetschefen för enheten för klientbedömning, i sitt förslag till andra mening i 9 § 2 mom.
4 kap. Sysselsättning
4 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 4 § ändras så att bestämmelsen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
5 kap. De häktades egendom och inkomster
8 §. Beslutanderätt.
Regeringen föreslår att 2 mom. ändras. Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 2 och 3 mom. ändras så att bestämmelserna samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
Lagutskottet föreslår också att ett tekniskt fel i 2 mom. korrigeras, så att hänvisningen till Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning ändras till en hänvisning till brottspåföljdscentralens arbetsordning.
Till paragrafen har fogats ett 3 mom. genom lag 291/2021. Detta har inte beaktats i propositionen, och regeringen föreslår inga ändringar i momentet. Lagutskottet föreslår att 3 mom. ändras också så att det till sin ordalydelse motsvarar de behörighetsbestämmelser med motsvarande innehåll som finns i häktningslagen. På grund av det som konstaterats ovan föreslår lagutskottet att 3 mom. ändras så att formuleringen ”i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad” fogas till momentet och att formuleringen ”en av denne för uppgiften särskilt förordnad tjänsteman” stryks.
9 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Paragrafens 2 mom. har ändrats innehållsmässigt genom lag 291/2021. Detta har inte beaktats i propositionen. Lagutskottet föreslår att 2 mom. ändras så att den innehållsmässiga grunden för bestämmelsen är formuleringen i lag 291/2021, reviderad genom de ändringar som organisationsreformen förutsätter så att formuleringen ”Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet” ersätts med formuleringen ”Brottspåföljdsmyndigheten”. Också lagförslagets ingress bör ändras.
8 kap. Brevväxling, telefonsamtal och elektronisk kommunikation
9 §. Beslutanderätt.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 1—3 mom. ändras så att bestämmelserna samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
10 kap. Ordningen och disciplinen i ett fängelse
10 §. Behandling av disciplinärenden (Ny).
Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen. Till paragrafen har genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021) fogats ett 3 mom. Lagutskottet föreslår utifrån en utredning från justitieministeriet att 3 mom. ändras så att den felaktiga bestämmelsen om att en ordningsförseelse kan behandlas och disciplinstraff påföras även i bedömningscentrumet stryks. Också lagförslagets ingress bör ändras.
18 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Regeringen föreslår att 2 mom. ändras. Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden och som hänför sig till samordningen av den nu aktuella propositionen och riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021) föreslår lagutskottet att lagförslagets ingress ändras.
Lagutskottet föreslår också att paragrafens finska rubrik ändras till ”Tarkemmat säännökset ja määräykset”, eftersom paragrafen inte bara innehåller bestämmelser om möjligheten att utfärda bestämmelser genom förordning av statsrådet utan också ett bemyndigande för Brottspåföljdsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter. Detta har redan beaktats i den svenska rubriken, och den behöver inte ändras. Tillägget i fråga har gjorts i 10 kap. 18 § i lag 1303/2021, och därför behöver ingressen i lagförslaget inte ses över till denna del.
11 kap. Granskning av fängelselokaler och häktade
10 §. Beslutanderätt.
Regeringen föreslår ändringar i 3 och 4 mom. Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden och som hänför sig till samordningen av den nu aktuella propositionen och riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021) föreslår lagutskottet att lagförslagets ingress ändras.
Regeringen föreslår inga ändringar i 2 mom. Enligt den utredning som utskottet fått från justitieministeriet är det dock nödvändigt att i 2 mom. göra de ändringar som organisationsreformen förutsätter. Utskottet förslår därför att 2 mom.. ändras. Ingressen i lagförslaget bör ses över också på grund av ändringsförslaget till 2 mom.
11 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter (Ny).
Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen. Paragrafen har fogats till häktningslagen genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021). Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden och för att beakta organisationsreformen föreslår lagutskottet att 2 mom. ändras så att formuleringen Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet ersätts med formuleringen Brottspåföljdsmyndigheten. Också lagförslagets ingress bör ändras.
13 kap. Säkerhetsåtgärder och användning av maktmedel
8 §. Beslutanderätt.
I propositionen föreslås det att hela paragrafen ska ändras. Till paragrafen har fogats ett 2 mom. genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1303/2021). Det momentet behöver emellertid inte ändras i samband med den nu aktuella propositionen. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att lagförslagets ingress ses över så att ändringen avser endast 1 mom.
4. Lagen om ändring av lagen om övervakad frihet på prov
15 §. Fastställande av planen för strafftiden.
Paragrafen, som föreslås bli ändrad i propositionen, har upphävts genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1305/2021). Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att ändringsförslaget till 15 § stryks ur lagförslaget. Också lagförslagets ingress bör ändras.
32 §. Beslutanderätt.
Regeringen föreslår ändringar i 1—5 mom. Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 1, 2, 4 och 5 mom. ändras så att de samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1305/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
40 §. Ändringssökande.
I och med riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1305/2021) föreskrivs det inte längre i 40 § om Brottspåföljdsmyndighetens behöriga tjänstemän. Således finns det inte heller något behov av att ändra 40 § 1 mom. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att ändringsförslaget till 40 § 1 mom. stryks ur lagförslaget. Också ingressen behöver ändras.
41 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 2 mom. ändras så att bestämmelsen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1305/2021).
5. Lagen om ändring av lagen om verkställighet av samhällspåföljder
27 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter (Ny).
Regeringen föreslår inga ändringar i paragrafen. I och med riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1304/2021) har till paragrafen fogats ett nytt 2 mom., som behöver ses över på grund av organisationsreformen. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 2 mom. ändras. Också lagförslagets ingress bör ändras.
30 §. Beslutanderätt.
Regeringen föreslår ändringar i 1—3 mom. Genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1304/2021) har paragrafens struktur ändrats betydligt. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 30 § ändras så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1304/2021). Som en följd av den ändrade strukturen blir 3 mom. i propositionen 4 mom. Också lagförslagets ingress bör ändras.
87 §. Beslutanderätt och behandling av begäran om omprövning.
Regeringen föreslår ändringar i 87 §. Genom den ändring som föreslås i propositionen upphävs också paragrafens 3 mom. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 87 § ändras så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1304/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
91 §. Hur begäran om omprövning och besvär påverkar verkställigheten.
Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 91 § ändras så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1304/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
6. Lagen om ändring av lagen om verkställighet av kombinationsstraff
29 §. Beslutanderätt.
Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 29 § ändras så att paragrafen samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1306/2021). På grund av de ändringar som gjorts i paragrafens struktur föreslår utskottet att 4 mom. i propositionen stryks. Också lagförslagets ingress bör ändras.
38 §. Närmare bestämmelser och föreskrifter.
Regeringen föreslår ändringar i 2 mom. Av de samordningsskäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att 2 mom. ändras så att momentet samordnas med bestämmelsen i riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1306/2021). Också lagförslagets ingress bör ändras.
7. Lagen om ändring av 3 och 13 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten
Lagrubriken.
Lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten,1069/2015, som föreslås bli ändrad i propositionen har upphävts genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1301/2021). Den har ersatts av en ny lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1301/2021). Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att lagförslag 7 samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd. Lagutskottet föreslår därför att ändringarna med avvikelse från propositionen görs i den nya lagen 1301/2021. De bestämmelser som föreslås bli ändrade i regeringens proposition finns i den nya lagen 1301/2021 i andra paragrafer än i den gällande lagen. Lagutskottet föreslår därför att 4 och 14 § ändras på det sätt som anges nedan. Lagutskottet föreslår också att lagens rubrik ändras på motsvarande sätt.
3 §. Brottspåföljdsmyndighetens riksomfattande personregister.
Regeringen föreslår ändringar i 3 § 1 mom. i den gällande lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Som det konstateras i motiveringen till lagens rubrik ovan har lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1069/2015), som föreslås bli ändrad i propositionen, upphävts genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1301/2021). Den har ersatts av en ny lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1301/2021).
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att lagförslag 7 samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd. Lagutskottet föreslår därför att ändringarna med avvikelse från propositionen görs i den nya lagen 1301/2021. På grund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet av samordningsskäl att 4 § 1 och 2 mom. i lag 1301/2021 ändras, med avvikelse från propositionen. Rubriken för paragrafen i fråga är i lag 1301/2021 ”Register i Brottspåföljdsmyndighetens informationssystem”. Också lagförslagets ingress bör ändras.
13 §. Behörighet att behandla uppgifter.
Regeringen föreslår ändringar i 13 § 2 mom. 2 punkten i den gällande lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Som det konstateras i motiveringen till lagens rubrik ovan har lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1069/2015), som föreslås bli ändrad i propositionen, upphävts genom riksdagens svar RSv 154/2021 rd (lag 1301/2021). Den har ersatts av en ny lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten (1301/2021).
Av de skäl som anges ovan i utskottets överväganden föreslår lagutskottet att lagförslag 7 samordnas med bestämmelserna i riksdagens svar RSv 154/2021 rd. Lagutskottet föreslår därför att ändringarna med avvikelse från propositionen görs i den nya lagen 1301/2021. På grund av det som sägs ovan föreslår lagutskottet av samordningsskäl att 14 § 2 mom. 3 punkten i lag 1301/2021 ändras, med avvikelse från propositionen. Också lagförslagets ingress bör ändras.
8. Lagen om ändring av lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral
5 §. Beslutanderätt.
Regeringen föreslår ändringar i 1 mom. I momentet sägs det att arbetsordningen fastställs av enhetschefen. Enligt den utredning som utskottet fått har Brottspåföljdsområdets utbildningscentral inte längre efter organisationsreformen någon egen arbetsordning, utan de bestämmelser i arbetsordningen som gäller utbildningscentralen finns i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. Med anledning av det som konstateras ovan föreslår lagutskottet att 1 mom. ändras så att hänvisningen till den arbetsordning som fastställts av enhetschefen ändras till en hänvisning till Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning.
18 §. Inlärning i arbetet.
Regeringen föreslår ändringar i 18 § 2 mom. Enligt justitieministeriet har befogenheterna att besluta om lönen under den period av inlärning i arbetet som avses i 2 mom. under beredningen av organisationsreformen ändrats från det tidigare ansvarsområdet för utveckling och styrning till ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster. Utskottet föreslår att 2 mom. ändras i enlighet med detta.
9. Lagen om ändring av 6 och 11 § i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar
6 §. Utlämnande av uppgifter ur patientregistret.
I paragrafen föreskrivs om utlämnande av uppgifter ur patientregistret.
Under behandlingen av propositionen har justitieministeriet föreslagit en ändring som inte har samband med propositionen eller organisationsreformen. Det gäller en precisering av bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i fråga om frigivningsförfarandet för dem som avtjänar hela straffet. Justitieministeriet har föreslagit att det till 1 mom. ska fogas nya 6 och 7 punkter på det sätt som anges nedan. Enligt den utredning som fåtts har justitieministeriet fått utlåtanden om ändringsförslagen från social- och hälsovårdsministeriet, Brottspåföljdsmyndigheten och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som understöder de föreslagna ändringarna.
Som det konstateras ovan föreskrivs det i 6 § i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (1635/2015) om utlämnande av uppgifter ur patientregistret. I den ursprungliga 6 § 1 mom. 3 punkten i lagen 1635/2015, som senare ändrades, sades följande:
till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet i vars tjänsteuppgifter ingår behandling av ett sådant frigivningsärende i fråga om en fånge som avses i 1 § 2 mom. i lagen om förfarandet vid frigivning av långtidsfångar (781/2005), en bedömning av risken för våld och en farlighetsbedömning för behandlingen av ärendet samt till direktören för ett bedömningscentrum eller en fängelsedirektör eller en tjänsteman som utsetts av någondera av dem och som svarar för ordnandet av sysselsättning, ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av farlighetsbedömningen för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld. I enlighet med lagen om förfarandet vid frigivning av långtidsfångar gällde bestämmelsen livstidsfångar och personer som avtjänade hela strafftiden. I fråga om utlämnande av uppgifter om personer som avtjänar hela strafftiden har det således i lagen funnits en bestämmelse som enligt justitieministeriet behöver återinföras, eftersom det i den gällande lagen inte längre finns någon uttrycklig bestämmelse med stöd av vilken Enheten för hälso- och sjukvård för fångar kan lämna ut uppgifter ur patientregistret när Brottspåföljdsmyndigheten bereder frigivning av en fånge som avtjänar hela strafftiden i fängelse. Bestämmelser om avtjänande av hela strafftiden i fängelse ingick tidigare i 2 c kap. 11 § i strafflagen och i lagen om förfarandet vid frigivning av långtidsfångar (781/2005). Senare ersattes avtjänandet av hela strafftiden i fängelse med kombinationsstraff genom en ändring (800/2017) av strafflagen. Samtidigt ändrades namnet på lagen om förfarandet vid frigivning av långtidsfångar till lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar. Lagen ändrades också så att den till sitt innehåll endast gällde livstidsfångar.
Ingen döms således längre till att avtjäna hela strafftiden i fängelse. Eftersom det när man avtjänar hela strafftiden i fängelse handlar om långa fängelsestraff, finns det dock fortfarande fångar i fängelserna som avtjänar denna påföljd. Enligt en inkommen utredning finns det 25 sådana fångar nu när propositionen behandlas. Vid frigivningsförfarandet ska man för deras del följa lagstiftningen om påföljden i fråga. Som det konstaterats ovan ersatte kombinationsstraffet avtjänandet av hela strafftiden i fängelse helt och hållet (2 c kap. 11 § i strafflagen). I 39 § 2 mom. i lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017) sägs följande: ”På brott som har begåtts före ikraftträdandet av denna lag och på verkställigheten av straff som följer av ett sådant brott tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.” Enligt justitieministeriet följer av detta att i fråga om dem som dömts till avtjänande av hela strafftiden i fängelse iakttas vid tidpunkten för frigivningen de bestämmelser som gällde när de dömdes. Vid den tidpunkten ingick bestämmelserna i fråga i lagen om förfarandet vid frigivning av långtidsfångar (781/2005). Möjligheten att döma till att avtjäna hela strafftiden slopades den 1 januari 2018, då bestämmelsen upphävdes och ersattes med kombinationsstraff. Således tillämpas på alla som i dag avtjänar hela strafftiden i fängelse fortfarande 6 § 1 mom. 3 punkten i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, sådan den lyder i lag 1635/2015. Den nedannämnda ändringen i lagen 189/2019 som gäller utlämnande av uppgifter och som trädde i kraft i september 2019 har inte i sig påverkat dem som avtjänar hela strafftiden i fängelse.
Som det sägs ovan ändrades lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar genom lag 189/2019. Då slopades bestämmelsen i 6 § om att Enheten för hälso- och sjukvård för fångar får lämna ut en farlighetsbedömning till Brottspåföljdsmyndigheten för behandling av ett frigivningsärende samt ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av farlighetsbedömningen för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld till direktören för ett bedömningscentrum eller en tjänsteman som utsetts av någondera av dem och som svarar för ordnandet av sysselsättning. Enligt justitieministeriet finns det således skäl att för tydlighetens skull i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar återinföra innehållet i den tidigare 6 § 1 mom. 3 punkten i den ursprungliga lagen (1635/2015). Enligt punkten får Enheten för hälso- och sjukvård för fångar fortfarande lämna ut de uppgifter som avses ovan till Brottspåföljdsmyndigheten vid beredningen av frigivning av personer som avtjänar hela strafftiden i fängelse. Enligt den utredning som fåtts är det motiverat att ta in bestämmelser om detta i en ny 6 § 1 mom. 6 punkt.
I den upphävda 3 punkten i 6 § 1 mom. i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar föreskrevs det inte om möjlighet att lämna ut uppgifter om slutsatserna av farlighetsbedömningen till direktören för byrån för samhällspåföljder. Enligt den gällande lagen är det möjligt att lämna ut uppgifter om slutsatserna av en bedömning av risken för våld i fråga om livstidsfångar till direktören för byrån för samhällspåföljder. Bestämmelserna bör vara enhetliga, och därför bör den nya 6 punkten i 1 mom. kompletteras med en möjlighet att lämna ut uppgifter om slutsatserna av farlighetsbedömningen också till enhetscheferna för byråerna för samhällspåföljder.
Sammantaget föreslår lagutskottet att en ny 6 punkt fogas till 6 § 1 mom. som följer:
6) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår behandling av ett frigivningsärende i fråga om en fånge som avtjänar hela strafftiden och som avses i 2 c kap. 11 § i strafflagen, sådan paragrafen lyder i lagarna 780/2005, 735/2015 och 1718/2015, en farlighetsbedömning för behandlingen av ärendet, samt till enhetschefen för enheten för klientbedömning, för ett fängelse eller för en byrå för samhällspåföljder eller till en i brottspåföljdscentralens arbetsordning förordnad sysselsättningsansvarig, ett skriftligt utlåtande om slutsatserna av farlighetsbedömningen för planering och genomförande av den verksamhet som ordnas med stöd av den bedömda risken för våld, Enligt 9 § 4 mom. i lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017) ska Brottspåföljdsmyndighetens bedömningscentrum, i fortsättningen enheten för klientbedömning (se 9 § i lagförslag 6) innan bestämmelserna i planen för strafftiden fastställs begära en bedömning från Enheten för hälso- och sjukvård för fångar av risken för att en fånge som ska placeras i övervakning begår ett våldsbrott. Enligt den utredning som utskottet fått från justitieministeriet behövs en motsvarande bestämmelse om utlämnande av uppgifter också för beredningen av övervakningstiden för fångar som dömts till kombinationsstraff. Enligt den utredning som fåtts är det motiverat att ta in bestämmelser om detta i en ny 7 punkt i 6 § 1 mom.
Sammantaget föreslår lagutskottet att en ny 7 punkt fogas till 6 § 1 mom. som följer:
7) till en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten i vars tjänsteuppgifter ingår beredning av övervakningstiden för en fånge som dömts till kombinationsstraff, för beredningen en bedömning av risken för att fången begår ett våldsbrott. Lagutskottet föreslår också en teknisk korrigering i den finska paragrafen så att brottspåföljdscentralen i 6 § 1 mom. 5 punkten stavas med liten bokstav.