Allmän motivering
Allmänt
Målet med propositionen är att uppdatera lagen om
behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff
med hänsyn till den nya organisationen inom brottspåföljdsområdet
och de gemensamma förfaringssätten. Vidare är
syftet att göra de preciseringar av innehållet
i registren och behandlingen av personuppgifter som har visat sig
vara nödvändiga i den praktiska verksamheten.
I propositionen föreslås också bestämmelser
om den registrerades rätt att rätta, gallra och
skydda uppgifter.
En tidigare proposition i samma ärende (RP 2/2012
rd) återtogs i februari 2013 på grund av vissa ändringsbehov.
De utlåtanden som grundlagsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet
lämnade i det sammanhanget (GrUU 19/2013 rd och
ShUU 17/2012 rd) har beaktats vid beredningen av föreliggande
proposition.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen,
men med följande synpunkter och ändringsförslag.
Informationsregister och informationsutbytet mellan myndigheter
Vissa preciseringar föreslås i registerhelheten och
registrens informationsinnehåll på brottspåföljdsområdet.
Brottspåföljdsmyndighetens personregister omfattar
enligt förslaget verkställighetsregistret, samhällspåföljdsregistret, övervaknings-
och verksamhetsregistret, säkerhetsregistret och Brottspåföljdsmyndighetens
patientregister. I Brottspåföljdsmyndighetens
informationssystem ingår även det besökarregister över
personer som lovligen besöker fångar och intagna
i en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten. Registret över
personer som uträttar ärenden samt ordningsregistret
föreslås bli slopade eftersom det i praktiken
inte har funnits något behov av dem. Informationen i det
nuvarande besöksförbudsregistret föreslås
bli överförd till besökarregistret. Grundlagsutskottet
konstaterar i sitt utlåtande (GrUU 70/2014) att
det av de föreslagna bestämmelserna om personregister, med
den exakthet som grundlagsutskottet har förutsatt i sin
praxis, framgår vilka uppgifter som får lagras
och i vilket syfte och även vem som har rätt att
få uppgifter.
Behovet av informationsutbyte mellan myndigheter inom den offentliga
förvaltningen har ökat och blivit allt mer mångskiftande.
Avskiten är att uppdatera bestämmelserna om sådant
informationsutbyte så att den fungerar i behövlig utsträckning
samtidigt som kravet på noggrann avgränsning uppfylls.
Uppgifter i Brottspåföljdsmyndighetens register
kan när de villkor som föreskrivs är
uppfyllda utlämnas till polisen, Migrationsverket och förläggningar,
Rättsregistercentralen, en utsökningsmyndighet,
en stämningsman, en åklagare, en domstol, Tullen, gränsbevakningsväsendet,
militärmyndigheterna och Folkpensionsanstalten. I propositionen finns
också bestämmelser om när Brottspåföljdsmyndigheten
trots sekretessbestämmelserna har rätt att få uppgifter
av andra myndigheter för att utföra sina lagfästa
uppgifter. Grundlagsutskottet anser (GrUU 70/2014 rd) att
de föreslagna bestämmelserna om utlämnande
av uppgifter och Brottspåföljdsmyndighetens rätt
att få uppgifter av andra myndigheter är avgränsade
och specificerade. Förslagen motsvarar till denna del kravet
på att rätten att få och lämna
ut sekretessbelagda uppgifter i ett sådant sammanhang måste
knytas specifikt till de situationer där det kan var motiverat
av nödvändighetsskäl samt begränsas
till de personer som av dessa orsaker måste få information
(GrUU 60/2010 rd). Lagförslagen kan således
behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Lagutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna
om informationsregister och utbyte av uppgifter myndigheter emellan är
genomtänkta och noggrant avgränsade. Bestämmelserna
motsvarar Brottspåföljdsmyndighetens praktiska
behov och behovet att skydda privatlivet och personuppgifter i fråga
om fångar och intagna i en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten.
Under sakkunnigutfrågningen har också dataombudsmannen
menat att propositionen är lämplig och i linje
med bestämmelserna om skydd för personuppgifter
och de normer som ligger till grund för bestämmelserna.
Huvudregeln i propositionen är att uppgifter kan lämnas
ut mellan myndigheterna med hjälp av en teknisk anslutning
eller annars elektroniskt. Denna princip gäller emellertid
inte uppgifter i säkerhetsregistret, besöksregistret
eller Brottspåföljdsmyndighetens patientregister.
Det här beror på att informationen i registret
antingen gäller utomstående eller är
särskilt känslig och får behandlas endast
av en mycket begränsad krets inom Brottspåföljdsmyndigheten.
Utskottet understryker att registren och utbyte av information ur
dem mellan myndigheter är av betydelse både för
myndigheternas möjligheter att sköta sina lagfästa
uppgifter och för säkerheten och avvärjandet
av brott under strafftiden. Om informationsutbytet ska vara effektivt
anser utskottet det viktigt att behovet av information och sättet
på vilket uppgifter lämnas ut och fås måste
granskas när Brottspåföljdsmyndighetens och
polisens nya informationssystem tas i bruk.
Den registrerades rättigheter
Kraven på integritetsskydd har ökat under
de senaste åren. Också de internationella förpliktelserna
innehåller allt specifikare krav på dataskyddet.
I propositionen föreslås preciserade bestämmelser
om den registrerades rätt att rätta, gallra och
skydda uppgifter samt preciseringar av de regelbundna kontrollerna
av uppgifterna. Enligt justitieministeriet är avsikten
att ytterligare precisera detta när Brottspåföljdsmyndighetens
nya datasystem tas i bruk under de närmaste åren.
I 4 kap. i lagförslaget finns bestämmelser om
den registrerades rättigheter. Det föreslås
bestämmelser om undantag från informationsplikten
enligt personuppgiftslagen, om det är nödvändigt
för upprätthållande av ordningen och
säkerheten i en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten.
Dessutom föreskrivs det om en utvidgad möjlighet
att begränsa rätten till insyn, om utövande
av rätten på sannolika grunder kan leda till ett
allvarligt hot mot ordningen och säkerheten i en enhet
vid Brottspåföljdsmyndigheten eller mot säkerheten
för en anställd vid Brottspåföljdsmyndigheten
eller för någon annan. Trots begränsningen
av den registrerades rätt till insyn kan dataombudsmannen
på begäran kontrollera att uppgifterna om den
registrerade är lagenliga.
Begränsningarna av rätten till insyn är
en aktuell fråga inom Brottspåföljdsmyndigheten.
Såväl rätten till insyn i loggdata som överlåtande av
utskrifter till registrerade har diskuterats. Både fångar
och personal ser här ett hot mot säkerheten. Enligt
personuppgiftslagen gäller rätten till insyn endast
den registrerade i fråga om uppgifterna om hen själv,
men inte exempelvis loggdata, eftersom de berör andra registrerade. Rätten
till insyn kan begränsas på de grunder som anges
i 27 § i personuppgiftslagen och på det sätt
som föreslås i 31 §. Högsta
förvaltningsdomstolen har i ett avgörande (HFD
2014:69) konstaterat att loggen är en myndighetshandling på vilken
offentlighetslagen ska tillämpas samtidigt som den också kan
vara en handling som kan vara sekretessbelagd med stöd
av samma lag. I propositionen föreslås också en
bestämmelse om hur rätten till insyn ska förverkligas. Avsikten är
att förtydliga det konkreta förfarandet bland
annat genom att ge den registeransvarige möjlighet att
neka utskrift eller något annat skriftligt dokument över
de uppgifter som granskas, om den registrerade har möjlighet
att på annat sätt granska de uppgifter som hen
har rätt till insyn i. Utskottet anser att de föreslagna
bestämmelserna är motiverade och framhåller
vikten av att Brottspåföljdsmyndighetens personal får
anvisningar och utbildning för att det inte ska råda
divergerande tolkningar av bestämmelserna och för
att de registrerades rätt ska kunna tillgodoses på det
sätt som lagen kräver. Utskottet noterar likaså att
de föreslagna bestämmelserna inte kan verkställas
utan tillräckliga personella resurser, vilket Brottspåföljdsmyndigheten
bör se till att finns.
Detaljmotivering
1. Lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten
2 kap. Brottspåföljdsmyndighetens personregister
6 §. Samhällspåföljdsregistret.
7 §. Övervaknings- och verksamhetsregistret.
Enligt utskottet är det befogat att komplettera bestämmelserna
om klientregistret för socialvård med en hänvisning även
till andra behövliga bestämmelser om behandlingen
av klientuppgifter inom socialvården. Utskottet föreslår
därför att 6 § 3 mom. och 7 § 3 mom.
kompletteras med en hänvisning till lagen om elektronisk
behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården
(159/2007) samt till den lag om klienthandlingar inom socialvården
som föreslagits i en regeringsproposition (RP 345/2014
rd, RSv 306/2014 rd) utöver hänvisningen
till lagen om klientens ställning och rättigheter
inom socialvården (812/2000)
8 §. Säkerhetsregistret.
I säkerhetsdataregistret registreras uppgifter om exceptionella
händelser men inte sådant som registreras i övervaknings- och
verksamhetsregistret. Sedvanliga uppgifter ska registreras i övervaknings-
och verksamhetsregistret och det ska i regel vara möjligt
för den registrerade att få insyn i uppgifterna.
Utskottet föreslår att grunderna för
att registrera uppgifter om andra personer lyfts upp till en högre
nivå i bestämmelsen och kategoriseras som nödvändiga
uppgifter och att 3 mom. kompletteras på denna
punkt. För att tydliggöra tolkningen av paragrafen
föreslår utskottet även att 4 mom. ändras så att
bestämmelsen om säkerhetsdataregistret utformas
så att den motsvarar 12 § 2 mom. i lagen om behandling
av personuppgifter i polisens verksamhet ()
10 §. Brottspåföljdsmyndighetens
patientregister.
Utskottet anser det motiverat att bestämmelserna om
elektronisk behandling av patient- och klientuppgifter inom social-
och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
beaktas också i fråga om Brottspåföljdsmyndighetens
patient- och socialvårdsregister. Utskottet föreslår
en justering av paragrafen på denna punkt.
3 kap. Principer för behandling av uppgifter
12 §. Behandling av känsliga uppgifter.
För att göra bestämmelsen tydligare
föreslår utskottet att 1 mom. delas in i tre separata
moment, vilket innebär nya 2 och 3 mom. i paragrafen.
På det sättet är det möjligt
att dra klara gränser mellan uppgifter som ska registreras å ena
sidan i patientregistret och å andra sidan i klientregistret för
socialvård. Uppgifter om brottslig gärning, straff
och annan påföljd för ett brott hör
till de uppgifter som enligt 11 § i personuppgiftslagen omfattas
av behandlingsförbud för känsliga uppgifter.
Rätt att behandla sådana uppgifter berör själva
kärnan i integritetsskyddet (GrUU 37/2013
rd) och kräver i allmänhet att de är
nödvändiga för skötseln av myndighetens
uppgifter. Utskottet anser att Brottspåföljdsmyndighetens möjligheter
att samla in och registrera känsliga uppgifter kräver
att de är nödvändiga och inte bara behövliga.
Det föreslås därför en ändring
på denna punkt i 2 mom., som föreslås
bli nytt 4 mom.
13 §. Behörighet att behandla uppgifter.
I paragrafen sägs vilka tjänstemän
som är behöriga att behandla känsliga
och sekretessbelagda uppgifter. Det vore motiverat att hänvisa
till en sådan tillsyn över användningen
som ingår i lagen om klientuppgifter inom social- och hälsovården och
som gäller alla elektroniskt registrerade patient- och
klientuppgifter. Utskottet föreslår att paragrafen
får ett nytt 3 mom. med en hänvisning
till lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social-
och hälsovården ().
14 §. Utlämnande av uppgifter till polisen, Migrationsverket
och förläggningar.
Meddelande av inreseförbud har i allmänhet
samband med ett utvisningsärende och återkallande
av ett förbud med ett uppehållstillståndsärende,
men i vissa fall kan dessa ärendekategorier också uppträda
självständigt. Utskottet föreslår
att paragrafens 2 mom. justeras så att bestämmelsen också täcker
in meddelande och återkallande av inreseförbud.
27 §. Utlämnande av uppgifter ur Brottspåföljdsmyndighetens
patientregister.
Eftersom hälso- och sjukvårdsuppgifter i allmänhet är
sekretessbelagd kräver utlämnande av sådana
uppgifter i regel skriftligt samtycke från de registrerade.
I paragrafen preciseras därför noggrant de patientuppgifter
som i undantagsfall får utlämnas utan skriftligt
samtycke. Det är fråga om uppgifter som är
nödvändiga för att skydda en fånges
liv, hälsa eller säkerhet eller för att
förhindra att andra personers liv, hälsa eller
säkerhet äventyras. Enligt utskottets uppfattning
har man i bestämmelsen i tillräcklig utsträckning
beaktat fångars och andra intagnas integritetsskydd och å andra
sidan det ofrånkomliga behovet av uppgifter i exceptionella
situationer för att säkerställa vissa
personers hälsa och säkerhet. I praktiken skulle
dessa oundgängliga uppgifter som får utlämnas
utan skriftlig samtycke också kunna gälla annat än
uppgifter om våld, självmord eller smittsamma
sjukdomar. Utskottet föreslår därför
att 1 mom. 1 punkten kompletteras med att även
uppgifter om risk för sjukdomsattacker kan lämnas
ut utan skriftig samtycke.
I paragrafens 2 mom. begränsas de uppgifter som Brottspåföljdsmyndigheten
kan lämna ut till andra än yrkesutbildade personer
inom hälso- och sjukvården till sådana
uppgifter som inte anger sjukdomens art eller någon annan
detalj om personens hälsotillstånd eller vård.
Lagutskottet har i sitt betänkande med anledning av omorganiseringen
av brottspåföljdsområdet (LaUB
35/2010 rd) fäst avseende vid vikten
av att trygga tillgången till uppgifter. I praktiken ska
det alltså vara möjligt att registrera en läkares
generella uppgifter om en registrerads situation i övervaknings-
och verksamhetsregistret. I allmänhet skulle det röra
sig om anvisningar till personer som är verksamma i transport-
eller övervakningsuppgifter och som exempelvis kan röra
en persons smittsamma sjukdom eller självmordsbenägenhet.
Utskottet anser att föreslagna 2 mom. är motiverat.
28 §. Rätt att få uppgifter av andra
myndigheter och uppgiftsskyldiga.
Om Brottspåföljdsmyndigheten kunde få uppgifter
ur befolkningsdatasystemet om en fånges anhöriga
och andra närstående skulle det gå smidigare
att ordna med besök hos fångarna. Utskottet föreslår
att 1 mom. 2 punkten kompletteras med en möjlighet
för Brottspåföljdsmyndigheten att ur
befolkningsdatasystemet få uppgifter om en fånges
eller en intagens släktskapsförhållanden
och samboende. Brottspåföljdsmyndigheten kunde även
ha nytta av polisens personregisteruppgifter exempelvis när
man prövar möjligheten att placera en person som
dömts till ovillkorligt fängelsestraff i öppen
anstalt. Utskottet föreslår att personer som dömts
till villkorligt fängelse ska nämnas i 1 mom.
3 punkten. En språklig justering i 1 mom. 6 punkten i
den finska språkdräkten föreslås
också. I 2 mom. föreslår utskottet
en teknisk ändring.
5 kap. Datasäkerhet och bevaring av uppgifter
34 §. Granskning av uppgifter och gallring av uppgifter
ur register.
Med tanke på tillämpningen av specialbestämmelserna
om bevaring och gallring av klientuppgifter inom socialvården är det
motiverat att komplettera paragrafen med en hänvisning
till lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social-
och hälsovården ()
samt till den lag om klienthandlingar inom socialvården
som föreslagits i en regeringsproposition (RP
345/2014 rd, RSv 306/2014 rd).
Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras
med ett nytt 4 mom.
36 §. Varaktig bevaring av uppgifter.
Med tanke på tillämpningen av specialbestämmelserna om
bevaring och gallring av klientuppgifter inom socialvården är
det motiverat att komplettera paragrafen med en hänvisning
till lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social-
och hälsovården ()
samt till den lag om klienthandlingar inom socialvården
som föreslagits i en regeringsproposition (RP 345/2014
rd, RSv 306/2014 rd). Utskottet
föreslår att paragrafen kompletteras med ett nytt 3 mom.
2. Lag om ändring av 4 kap. 2 § i fängelselagen
I samband med ändringen av fängelselagen och häktningslagen
(RP 45/2014 rd; RSv 255/2014 rd) ändrades
13 kap. i fängelselagen så att paragrafordningen
justerades. I detta sammanhang ändrades emellertid inte
hänvisningsbestämmelserna i fängelselagen
på motsvarande sätt. Utskottet föreslår
att hänvisningsbestämmelserna ändras
i 4 kap. 4 § 2 mom., 12 kap. 3 § 2 mom. samt
17 kap. 1 § 3 mom., 3 § 2 mom. och 5 § 1 mom. i
fängelselagen. Samtidigt måste också lagrubriken
och ingressen ändras.
3. Lag om ändring av 2 kap. 2 § i häktningslagen
I samband med ändringen av fängelselagen och häktningslagen
(RP 45/2014 rd; RSv 255/2014 rd) ändrades
9 kap. i häktningslagen så att paragrafordningen
justerades. I detta sammanhang ändrades emellertid inte
hänvisningsbestämmelserna i häktningslagen
på motsvarande sätt. Utskottet föreslår
att hänvisningsbestämmelserna ändras
i 2 kap. 3 § 2 mom., 8 kap. 3 § 2 mom. samt
12 kap. 1 § 3 mom., 3 § 2 mom. och 5 § 1 mom. i
häktningslagen. Samtidigt måste också lagrubriken
och ingressen ändras.
5. Lag om ändring av 13 och 19 § i lagen
om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet
För att förbättra möjligheterna
till informationsutbyte mellan polisen och Brottspåföljdsmyndigheten
anser utskottet det motiverat att utvidga tillämpningsområdet
för uppgifter om personefterlysningar så att de
gäller alla samhällspåföljder.
För närvarande gäller bestämmelsen
endast övervakningsstraff. Utskottet föreslår
därför en ny 2 § varmed bestämmelserna
i gällande lag ändras. Som en följd av
detta måste även lagrubriken och ingressen ändras.
19 §. Utlämnande av uppgifter till andra
myndigheter.
Brottspåföljdsmyndighetens möjligheter
att utnyttja uppgifter i polisens personregister behöver
utvidgas på motsvarande sätt som i 28 § i
lagförslag 1. Utskottet föreslår att
personer som dömts till villkorligt fängelse ska
nämnas i 1 mom. 12 punkten. Dessutom föreslås
en teknisk justering i 4 mom.