Detaljmotivering

1. Lag om ändring av strafflagen

21 kap. Om brott mot liv och hälsa.

6 a §. Förberedelse till grovt brott mot liv eller hälsa.

I paragrafen föreskrivs om förberedelse till grovt brott mot liv eller hälsa. De brott som avses nämns i samma kapitel och är dråp, mord, dråp under förmildrande omständigheter (1—3 §) och grov misshandel (6 §). I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om straffbarhet för förberedelse till brotten i tre situationer. Momentets 1 punkt gäller situationer där någon innehar ett skjut- eller eggvapen eller något annat jämförbart livsfarligt redskap eller ett redskap som särskilt lämpar sig som redskap för ett brott. Momentets 2 punkt gäller överenskommelse om ett brott eller uppgörande av en detaljerad plan och 3 punkten att leja eller befalla någon annan att begå eller på annat sätt anstifta ett ovan nämnt brott eller lova eller erbjuda sig att begå brottet.

För alla ovan nämnda situationer gäller en subjektiv förutsättning för att förberedelsen i rekvisitet görs "för att begå (...) brott ". Denna formulering innefattar ett förhöjt krav på uppsåtlighet. Det är med andra ord fråga om att personen uttryckligen strävar efter att begå huvudbrottet.

I momentets 1 punkt handlar det om att inneha ett redskap som används för dråp, mord, dråp under förmildrande omständigheter eller grov misshandel. Det gäller alltså det redskap som i sista hand ska användas för att begå det förestående brottet. Av propositionsmotiven framgår det att det också kan gälla "en sådan skara ämnen och redskap av vilka gärningsredskapet tillverkas". I så fall uppfylls rekvisitet när man direkt av ämnena och redskapen kan tillverka det slutliga gärningsredskapet. Som exempel nämner regeringen att vissa ämnen och kemikalier kan användas vid tillverkningen av sprängämnen. Lagutskottet anser att en jämförbar situation också är t.ex. den då ett skjutvapen som avses bli använt vid ett brott har monterats isär och omedelbart kan fogas ihop för skjutning. Gemensamt för dessa situationer är att det brott som avses i rekvisitet inte genomförs eller inte kan genomföras med det enskilda ämnet eller redskapet, men ämnena och redskapen kan omedelbart användas för att tillverka det slutliga redskapet för brottet. Rekvisitet för det avsedda förberedelsebrottet uppfylls ännu inte om man inte har hunnit skaffa alla delar som behövs för att tillverka redskapet för att begå brottet eller om de inte finns till hands omedelbart. På ett sådant fall kan man däremot tillämpa 2 punkten i samma moment om att göra upp en detaljerad plan. Vidare kan en sådan gärning vara straffbar enligt andra straffbestämmelser.

Det bör också betonas att straffbarheten för förberedelsebrott förutsätter bevis också på andra faktorer än innehav av redskap som kan användas vid ett brott. Som ovan sagts bör förberedelsegärningen utföras i syfte att begå ett visst brott. Det innebär att personen har fattat beslut om att begå det brott som nämns i rekvisitet och innehar redskapen uttryckligen för att sätta beslutet i verket. Den huvudgärning som förbereds ska också vara tillräckligt konkret och specifik, trots att bestämmelsen inte uttryckligen kräver en avsikt att utföra huvudgärningen omedelbart. Ändå är det tidsmässiga sambandet mellan förberedelsegärningen och huvudgärningen av betydelse och måste beaktas vid bedömning av villkoret för fara enligt paragrafens 2 mom.

I momentets 3 punkt kriminaliseras bl.a. att leja eller befalla någon annan att begå eller på annat sätt anstifta ett ovan nämnt brott. I propositionen (s. 37/I) konstateras det att anstiftan är ett överbegrepp av vars betydande typsituationer i punkten uttryckligen nämns att leja och befalla. Vidare konstateras det att innehållet i det övriga anstiftandet avgörs med stöd av de allmänna reglerna om anstiftan.

Bestämmelser om anstiftan ingår i 5 kap. 5 § i strafflagens allmänna del. Skyldig till anstiftan är enligt den paragrafen den som uppsåtligen förmår någon till ett uppsåtligt brott eller ett straffbart försök till brottet i fråga. Gärningsformerna för anstiftan definieras inte mer detaljerat i bestämmelsen. Man fastnade för denna lösning när de allmänna bestämmelserna om anstiftan sågs över vid revideringen av lagstiftningen om straffrättens allmänna läror (RP 44/2002 rd). På grund av denna grundläggande hållning anser lagutskottet att det inte heller är behövligt eller motiverat att räkna upp gärningsformer för att "på annat sätt anstifta" i den aktuella bestämmelse som ska ingå i strafflagens särskilda del. Av propositionsmotiven (s. 37/I) framgår det att sådan annan anstiftan som avses i bestämmelsen kan vara t.ex. påtryckningar, utpressning och hot och annan påverkan. I det föreslagna lagrummet förutsätts det dock inte att den som är utsatts för anstiftan beslutar att begå ett brott.

Utskottet pekar också i sammanhanget på gärningar som utförs på webben, eftersom ämnet inte tas upp i propositionen. Webben utgör en särskild utmaning för utredning och undersökning av brott eftersom det kan vara svårt att bedöma gärningar som utförs där och i vilket syfte de har utförts. Man kan t.ex. lägga ut olika slags hot och dråplistor på webben. Enligt erhållen utredning undersöks sådana hot numera som olaga hot (25 kap. 7 § i strafflagen), offentlig uppmaning till brott (17 kap. 1 § i strafflagen) och falskt alarm (34 kap. 10 § i strafflagen). För att det ska kunna röra sig om att anstifta, lova eller erbjuda sig i den aktuella bestämmelsens mening anser utskottet att åtgärden framför allt måste gå att ta på allvar. Dessutom ska objektet enligt propositionen vara specificerat och t.ex. i fråga om att befalla måste den som befaller ha en faktisk befallningsmakt i förhållande till en viss person eller persongrupp. Också det brott som förbereds ska vara tillräckligt specificerat, vilket innebär att det inte räcker med en allmän beredskap att begå brottet. Vidare ska det bl.a. bedömas hur stor risken är för att brottet begås. Förberedelsegärningen ska likaså utföras uttryckligen i syfte att genomföra huvudgärningen.

Utskottet anser följaktligen att de föreslagna bestämmelserna i princip inte är avsedda att tilllämpas t.ex. på virriga skriftliga inlägg på webben eller på skrifter som har lagts ut där utan eftertanke eller i syfte att förhäva sig. Detsamma gäller i tillämpliga delar också andra skrifter än de som lagts ut på webben. I detta sammanhang vill utskottet också betona att de föreslagna bestämmelserna måste tolkas snävt för att de inte ska kunna tillämpas utanför sitt syfte.

25 kap. Om brott mot friheten.

4 a §. Förberedelse till tagande av gisslan.

Paragrafen föreskriver om förberedelse till tagande av gisslan. På motsvarande sätt som i den nya 6 a § som föreslås i 21 kap. föreskrivs i paragrafens 1 mom. om situationer där det ska vara straffbart att förbereda tagande av gisslan och i 2 mom. om faroelement och att avstå från förberedelse.

I paragrafens 1 mom. 2 punkt kriminaliseras iordningställande eller skaffande av ett utrymme som behövs för att begå ett brott. Av propositionen (s. 40/I) framgår det att t.ex. en husvagn kan vara ett sådant utrymme. Det bör uppmärksammas att det enligt den aktuella punkten inte ska vara straffbart att inneha ett utrymme som behövs för att ta gisslan. Straffbar blir gärningen först om utrymmet skaffas för att begå brottet eller utrymmet byggs om på ett sätt som får till följd att det handlar om att förbereda utrymmet. Med hänsyn till legalitetsprincipen anser utskottet att det är motiverat att straffbarheten avgränsas på det föreslagna sättet, eftersom brottet kan begås med hjälp av ett utrymme som är ganska vanligt och i var mans ägo. Det kan t.ex. handla om källaren i ett enfamiljshus eller ett skjul. Att bara innehav av ett sådant utrymme skulle vara ett objektivt rekvisit skulle utsträcka straffansvaret alltför långt och det kunde i praktiken vara ganska problematiskt att bevisa att utrymmet innehas uttryckligen i syfte att begå huvudbrottet. Däremot blir innehavet kriminellt om utrymmet med sikte på huvudbrottet har genomgått strukturella eller andra motsvarande ombyggnader som gör att det är särskilt svårt att fly därifrån. En betydande förbättring av ljudisoleringen kan också anses vara av betydelse.

Vid behandlingen av propositionen har regeringen fäst uppmärksamhet vid att paragrafen om förberedelse till tagande av gisslan inte innehåller motsvarande rekvisit som i fråga om att skaffa särskild information som behövs för förberedelse till grovt brott (31 kap. 2 a § 1 mom. 2 punkten). Utskottet har utrett ärendet separat och utifrån erhållen utredning gått in för att föreslå att paragrafens 1 moment kompletteras med en ny 2 punkt med rekvisitet "skaffar särskild information som behövs för att begå brottet". På grund av ändringen ändras numreringen av momentets punkter. Ändringarna behandlas i detalj nedan i detaljmotiveringen till 31 kap. 2 a §.

31 kap. Om rån och utpressning.

2 a §. Förberedelse till grovt rån.

Paragrafen gäller förberedelse till grovt rån. Dess 1 mom. 2 punkt gäller en situation då någon skaffar särskild information som behövs för att begå brottet. Paragrafen förutsätter med andra ord att informationen inte bara är behövlig utan också särskild. Av propositionen framgår (s. 41/I) att informationen är behövlig om det rån som ska genomföras inte lyckas i praktiken utan den. Behövligheten hänvisar enligt propositionen också till att informationen är central för begående av brottet.

Det kan ifrågasättas om kravet på att informationen ska vara "särskild" vid sidan av att den är "behövlig" är behövligt och motiverat och om det ställer för höga krav på uppfyllandet av straffbarheten. Utskottet anser dock att anskaffande av information som en uttrycklig del av brottsrekvisitet kommer på fråga endast i yttersta undantagsfall eftersom anskaffning av information i allmänhet ingår i alla brottsliga gärningar. För att "skaffande av information" således överhuvudtaget ska vara en kriminell förberedelsegärning är det med avseende på legalitetsprincipen motiverat att rekvisitet omfattar extra krav för avgränsning av straffbarheten. Kravet på att informationen ska vara behövlig avgränsar således inte anskaffningen av information tillräckligt, och därför tillstyrker utskottet det föreslagna extra kravet på att informationen ska vara särskild.

Att informationen är särskild kan enligt propositionen (s. 41/I) grunda sig på att en utomstående inte får upplysningarna i fråga, utan det är fråga om insiderupplysningar. Särskild information som behövs vid ett grovt rån kan gälla t.ex. system som man måste kringgå för att komma åt egendomen. Å andra sidan kan särskild information enligt propositionen avse information som särskilt systematiskt och organiserat har samlats in i syfte att begå ett brott. Utskottet anser att sådan information inte behöver vara konfidentiell insiderinformation, utan den kan också vara allmänt tillgänglig så länge den har samlats in särskilt systematiskt och organiserat. Som det framgår av propositionen kan systematiskt utredande av rutter och tidtabeller för penningtransportbilar genom observation och nedteckning tillsammans med insamlande av andra upplysningar som behövs i syfte att begå brottet däremot innebära skaffande av särskild information.

Som det konstateras ovan i detaljmotiveringen till 25 kap. 4 a § har utskottet noterat att paragrafen om förberedelse till tagande av gisslan inte innehåller ett uttryckligt rekvisit om anskaffande av behövlig information. Enligt inkommen utredning visar erfarenheterna att anskaffning av information om objektet intar en mycket central position vid förberedelse till tagande av gisslan. Det gäller i synnerhet om avsikten med gisslan är att få lösenpengar. Informationen kan gälla levnadsvanor, dagliga rutiner, trafik, boende, arbetsplats, eventuella säkerhetsarrangemang, förmögenhet, närmaste krets och andra motsvarande faktorer.

Som det har konstaterats ovan kommer anskaffning av information som en del av rekvisitet i fråga endast i yttersta undantagsfall. I propositionen har man dock gått in för att ta med anskaffning av behövlig särskild information i rekvisitet för förberedelse för grovt rån så som beskrivs ovan och utskottet har gått in för att förorda förslaget. Utskottet anser därför att det är motiverat att tillfoga motsvarande rekvisit också i förberedelsebrottet för tagande av gisslan i 25 kap. 4 a §, eftersom det gäller ett centralt och typiskt sätt att förbereda brottstypen i fråga. Det finns också vägande skäl för att komplettera rekvisitet för tagande av gisslan med beaktande av att den gärning som förbereds är ett exceptionellt grovt brott mot frihet som kan inbegripa omedelbar fara för liv eller synnerligen allvarlig risk för hälsan. Det som sägs i propositionen och ovan i betänkandemotiven om särskild informationen som behövs för att förbereda ett grovt rån kan i tillämpliga delar utnyttjas vid tolkning av betydelsen av särskild information som behövs för att förbereda tagande av gisslan enligt 25 kap. 4 a §, dock med hänsyn till att objektet för anskaffning av information i det brottet är ett annat. I fråga om tagande av gisslan räcker det således inte med att det skaffas den nämnda särskilda informationen om den person som är objekt, utan insamlingen av konkret och specifik information som behövs för tagande av gisslan ska uttryckligen vara systematisk och metodisk. I detta hänseende hänvisar lagutskottet också till den snäva tolkning av förberedelsebrott som även betonats i propositionen och till att den rekvisitfaktor som gäller anskaffning av särskild information inte får leda till att medhjälparens ansvar utvidgas oproportionerligt. Slutligen betonar utskottet att den föreslagna kompletteringen av rekvisitet som gäller anskaffning av behövlig och särskild information baserar sig på den proposition som nu är aktuell och den bedömning av förberedelsebrott som ingår i den. Det går därför inte att göra mer omfattande eller långtgående slutsatser om huruvida rekvisitet är behövligt eller motiverat i andra sammanhang.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det också föreslagits att reglerna om det nu aktuella ärendet om förberedelse till grovt rån ska kompletteras med "att skaffa, bidra med eller delta i finansiering". Utskottet anser dock inte att ett sådant tillägg är behövligt eftersom det kan bedömas som medverkan till förberedelsebrottet. I så fall tillämpas bestämmelserna om medverkan i strafflagens allmänna del. Att finansiera ett rånbrott kan innebära medverkan till förberedelse till grovt rån, framgår det av motiveringen i propositionen (s. 41/I).

Lagmotion

I lagmotion LM 37/2011 rd föreslås det att förberedelse till mord ska kriminaliseras. Det föreslås i den aktuella propositionen att förberedelse till inte bara mord utan också till andra allvarliga brott ska kriminaliseras. Eftersom lagutskottet tillstyrker att förberedelsebrott ska kriminaliseras på grundval av propositionen föreslår lagutskottet att lagmotionen förkastas.