Detaljmotivering

1. Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Republiken Österrike om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism, gränsöverskridande brottslighet och olaglig migration och om tillämpning av detta fördrag

2 §. Flygsäkerhetsvakt.

Paragrafen ger en flygsäkerhetsvakt enligt artiklarna 17 och 18 i Prümfördraget rätt att "ombord på luftfartyg och på flygplatser" bära skjutvapen och andra maktmedelsredskap. Beslut om rätten fattas av polisen.

Utskottet uppmärksamgör förvaltningsutskottet på att flygsäkerhetsvakter enligt bestämmelsen förefaller ha en mer omfattande rätt att bära vapen än vad artikel 18 medger. Där sägs att ett allmänt tillstånd att inneha tjänstevapen, ammunition och övrig nödvändig utrustning beviljas på flygningar till och från de fördragsslutande parternas flygplatser. Tillståndet omfattar både medförande av tjänstevapen och ammunition på luftfartyg och, på de villkor som anges i fördraget, till säkerhetszoner med begränsat tillträde på en flygplats i den andra fördragsslutande parten. Av paragrafmotiven (s. 26) framgår inte varför tillstånd att bära vapen skulle behöva beviljas på hela flygplatsområdet. Å andra sidan uttrycker inte heller "ombord på luftfartyg" åtminstone exakt att det bara handlar om det luftfartyg som flygsäkerhetsvakten placerats ombord på. Lagutskottet ser helst att också formuleringen av bestämmelsens räckvidd begränsas så att den svarar mot artikel 18 i fördraget.

Utskottet vill ytterligare påpeka för förvaltningsutskottet att paragrafen inte hänvisar till de allmänna förutsättningar under vilka det enligt artikel 18.2 är tillåtet att inneha tjänstevapen och ammunition. Där sägs att det är tillåtet att avlägsna sig från ett luftfartyg till en annan fördragsslutande parts flygplats eller att vistas i flygplatsens säkerhetszon med begränsat tillträde medförande tjänstevapen och ammunition endast åtföljd av en företrädare för den behöriga nationella myndigheten i den andra fördragsslutande parten. Dessutom förutsätts tjänstevapen och ammunition bli omedelbart överlämnade efter avstigningen från luftfartyget. Lagutskottet anser att paragrafen bör kompletteras med en explicit hänvisning till förutsättningarna i artikel 18.2.

3 §. En annan stats tjänstemans deltagande i en gemensam insats i Finland.

Paragrafbestämmelserna avser att genomföra bestämmelserna i artikel 24 i Prümfördraget om gemensamma insatser inom en annan fördragsslutande parts territorium och de befogenheter som en annan stats tjänstemän får utöva i samband med dem.

Enligt 1 mom. har en behörig tjänsteman som deltar i en gemensam insats rätt att inom Finlands territorium enligt en finländsk polismans anvisningar utöva sådana polisbefogenheter som polismannen inom ramen för sin behörighet anvisar. Å andra sidan har en annan stats tjänsteman rätt att under en finländsk polismans uppsikt använda sådana maktmedel som polismannen med stöd av sina befogenheter ger honom fullmakt till. Gränserna för tillåtna befogenheter bestäms alltså i sista hand alltid utifrån en enskild polismans beslut.

Lagutskottet menar att bestämmelsen är mycket öppet formulerad eftersom den täcker in åtminstone alla de tvångsmedel som en polisman enligt tvångsmedelslagen () får fatta beslut om. Gemensamma insatser kan givetvis variera i högsta grad. Därmed måste de nödvändiga befogenheterna i enskilda fall formuleras mycket olika. Utskottets syn är att bestämmelsens räckvidd bör begränsas t.ex. genom att den befogenhet som en annan stats tjänsteman har binds upp vid vad som i varje enskilt fall är nödvändigt för att genomföra en gemensam insats. Dessutom bör det övervägas om det som ett explicit villkor för användning av maktmedel precis som i 4 § bör ställas att en behörig finländsk tjänsteman inte omedelbart kan tillgripa nödvändiga maktmedel.

Lagutskottet föreslår

att förvaltningsutskottet begränsar tilllämpningsområdet för 1 mom. till exempel på det sätt som anförs ovan.

Enligt 2 mom. kan en annan stats tjänsteman som deltar i en gemensam insats ges rätt att inom Finlands territorium bära vissa, särskilt angivna skjutvapen och andra maktmedelsredskap. Beslut om detta fattas av en polisman som hör till befälet. Ett sådant maktmedelsredskap får användas inte bara i nödvärnssituationer enligt 4 kap. 4 § i strafflagen utan också när en polisman med stöd av sina befogenheter i enskilda fall ger en behörig tjänsteman i en annan stat fullmakt att använda maktmedelsredskap.

Lagutskottet gör förvaltningsutskottet uppmärksamt på att den föreslagna bestämmelsen om rätt att använda maktmedelsredskap avviker t.ex. från lösningen i 3 § 2 mom. i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (). Enligt lagrummet kan en sådan tjänsteman från en annan av Europeiska unionens medlemsstater som är verksam på finskt territorium ges rätt att bära vapen, om det är nödvändigt på grund av verksamhetens karaktär. Vapnet får endast användas i sådana nödvärnssituationer som avses i 4 kap. 4 § i strafflagen.

Det framgår inte av propositionens motivering varför en tjänsteman i en annan stat som deltar i en gemensam insats nu föreslås få en så omfattande rätt att använda maktmedelsredskap. Med tanke på genomförandet av fördraget är rätten så vitt lagutskottet kan se en högst väsentlig omständighet som inverkar både på den persons situation som utsätts för maktmedel och t.ex. det straffrättsliga ansvaret för den tjänsteman som använder redskapet och den finländska polisman som bemyndigat användningen. Det är viktigt att veta t.ex. hurdan utbildning en annan stats tjänsteman har i att använda redskapet och hurdan maktmedelskulturen generellt är i tjänstemannens ursprungsland. Lagutskottet ser stora risker med en så omfattande rätt att använda maktmedelsredskap som den föreslagna. Det gäller speciellt rätten att bära och använda skjutvapen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår lagutskottet

att förvaltningsutskottet begränsar rätten för en annan stats tjänsteman åtminstone att bära och använda skjutvapen på samma sätt som i 2 § i lagen om sättande i kraft av konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater.

Lagutskottet fäster förvaltningsutskottets uppmärksamhet vid en sådan detalj att det enligt artikel 28.2 i Prümfördraget är värdstatens tjänsteman som leder insatsen som godkänner användning av tjänstevapen och övrig nödvändig utrustning för att skydda sig själv eller andra. Om användning av andra maktmedelsredskap än skjutvapen tillåts i andra situationer än vid nödvärn bör uttryckligen den polisman som leder insatsen bemyndigas att ge det nödvändiga tillståndet för att det straffrättsliga ansvaret ska vara klart.

4 §. En annan tjänstemans agerande i en omedelbar farosituation.

Genom paragrafen genomförs artikel 25 i Prümkonventionen om åtgärder vid omedelbar fara. Lydelsen i artikel 1 tillåter att en fördragsslutande parts tjänstemän i brådskande fall utan förhandsmedgivande av en annan fördragsslutande part överskrider den gemensamma gränsen för att i närheten av den andra fördragsslutande partens gräns genomföra sådana tillfälliga åtgärder i enlighet med värdsstatens nationella lagstiftning som behövs för att avvärja omedelbar fara för liv eller hälsa. Lagutskottet ber förvaltningsutskottet notera att kravet på omedelbar fara nu saknas i paragraftexten.

5. Lag om ändring av 17 § i lagen om fordonstrafikregistret

17 §. Sekretessbelagda uppgifter och utlämnande av dem.

Den föreslagna lagändringen avser att sätta i kraft artikel 12 i Prümfördraget. Enligt artikeln ger de fördragsslutande parterna i noggrant specificerade fall andra fördragsslutande parters särskilt angivna myndigheter tillträde till de nationella fordonsregistren och rätt att göra automatiska sökningar om uppgifter fordon och om ägare och innehavare.

I 14 § 1 mom. 1 punkten i fordonsregisterlagen () föreskrivs att var och en har rätt att få uppgifter om fordon och beskattningen av fordon, inteckningar i fordon, fordonsägares och fordonsinnehavares namn samt adress och kontaktinformation som förts in i registret på basis av fordonets registreringstecken eller tillverkningsnummer. Men regeringen föreslår att 17 § om sekretessbelagda uppgifter och utlämnande av dem ska ändras i lagen. Sekretessbelagda uppgifter är enligt 6 § bl.a. uppgifter om körrättsinnehavarens hälsotillstånd och uppgifter om brott som har begåtts vid framförande av ett fordon och om straff för dem. Bestämmelsen ger alltså en annan fördragsslutande parts myndighet rätt att få tillgång också till sådana känsliga uppgifter som t.ex. i den mån de gäller straff i sak kan jämställas med uppgifter ur straffregistret. Lagutskottet anser att förvaltningsutskottet har anledning att utreda närmare om genomförandet av fördraget verkligen kräver att uppgifter lämnas ut i sådan omfattning.

Lagutskottet vill också uppmärksamgöra förvaltningsutskottet på att den föreslagna lagändringen inte begränsar sig till de fördragsslutande parterna i Prümfördraget, utan att sekretessbelagda uppgifter utifrån den nya bestämmelsen kan lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna i alla stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Enligt propositionens motivering (s. 38/I) möjliggör lösningen "även eventuella andra arrangemang inom ramen för EU som motsvarar Prümfördraget utan att lagen ändras". Lagutskottet framhåller att en sådan utvidgning av rätten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter genom hänvisning till fördragsåtaganden som eventuellt kommer att antas i framtiden inte är lämplig lagstiftningspolitik.

6. Lag om ändring av 16 kap. 20 § och 40 kap. 12 § i strafflagen

Artikel 31 i Prümfördraget jämställer tjänstemän som i överensstämmelse med fördraget verkar i en annan fördragsslutande parts territorium med den andra fördragsslutande partens tjänstemän i fråga om brott som de begår och brott som de utsätts för. För att genomföra fördragsbestämmelsen föreslås bestämmelserna om brott mot myndigheter i 16 kap. i strafflagen och bestämmelserna om tjänstebrott i 40 kap. bli ändrade. Bestämmelserna ska kompletteras med uppgifter som innebär att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och att förebygga brott. I propositionens motivering (s. 38/II) sägs att det straffrättsliga skyddet för flygsäkerhetsvakter och andra staters tjänstemän som deltar i gemensamma insatser för återsändande eller som agerar i omedelbara farosituationer på detta sätt blir verkställt.

Lagutskottet påpekar att bestämmelserna emellertid inte helt stämmer överens. Det kommer sig av att 16 kap. 20 § 2 mom. föreslås bli kompletterad ytterligare med utländska tjänstemän som utför övervakning. Lagutskottet ser tillägget som onödigt och det svarar inte heller mot det uttalade syftet i propositionens motivering. I slutet av samma moment har uppgiften att utföra förundersökning felaktigt blivit utredning.

Lagutskottet föreslår

att förvaltningsutskottet stryker passusen i 16 kap. 20 § 2 mom. i strafflagen om att utländska tjänstemän utför övervakning och rättar uttrycket i slutet av momentet.