Allmän motivering

Tillstyrkande faktorer

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning tillstyrker utskottet att bostadsrättslagstiftningen utvecklas utifrån det framlagda förslagen.

Det finns för närvarande inga fritt finansierade bostadsrättsbostäder. Detta har lett till att både trovärdigheten hos systemet och antalet bostadsrättsbostäder har minskat. I tillväxtcentrumen behövs dock bostadsrättsbostäder bland annat för äldre människor. Den frihet att välja boende som fritt finansierade bostadsrättsbostäder innebär ger bättre möjligheter att uttryckligen reservera dessa bostäder för specialgrupper.

Utskottet föreslår vissa ändringar i det första lagförslaget. Ändringarna utgår dels från grundlagsutskottets utlåtande, dels från omständigheter som kommit fram i samband med behandlingen i övrigt.

Grundlagsutskottets utlåtande

Grundlagsutskottet granskar i sitt utlåtande bostadsrättshavarens rätt att få tillbaka bostadsrättsavgiften genom inlösning från husägarens sida. De föreslagna ändringarna i bokföringen av bostadsrättsavgifter leder till att husägaren i motsats till vad som nu är fallet inte får uppfylla sin inlösningsplikt om det inte finns disponibla medel för inlösningen. Bostadsrättshavaren kan i sådana fall bli tvungen att vänta på inlösningen. Grundlagsutskottet anser att förutsättningen för att lagen skall kunna stiftas i vanlig lagstiftningsordning är att bostadsrättshavarens rätt att få betalningen inom rimlig tid garanteras på lagstiftningsväg.

Grundlagsutskottet tar vidare i sitt utlåtande upp betalningsordningen då ett samfund eller en stiftelse som äger en bostadsrätt upplöses (26 c §). Den föreslagna regleringen påverkar enligt grundlagsutskottet inte lagförslagets behandlingsordning. För klarhetens skull bör i ikraftträdelsebestämmelsen i det första lagförslaget anges att bestämmelserna i 26 c § inte tilllämpas på upplösningar eller konkurser som har börjat innan lagen träder i kraft.

Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår miljöutskottet att ikraftträdelsebestämmelsen i det första lagförslaget ändras och att förutsätningarna för att inlösningen av en bostadsrätt stärks.

Utskottet föreslår flera åtgärder för att säkra att inlösningen betalas. För det första föreslår utskottet att fonden för bostadsrättsinlösning i 51 e § i det första lagförslaget skall göras obligatorisk. För det andra föreslår utskottet att överföringen av medel som samlats in genom bruksvederlaget till fonden för bostadsrättsinlösning betraktas som en kapitalinvestering och inte beskattas som ägarsamfundets inkomster. Förslaget kräver att inkomstskattelagen (1535/1992) och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) ändras. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande som förutsätter att regeringen med det snaraste bereder lagförslag om saken och lämnar dem till riksdagen. (Utskottets förslag till uttalande 1).

I sitt förslag till uttalande har utskottet beaktat att det råder delade meningar om skattefriheten för överföringar till fonder. Å ena sidan har utskottet fått höra att det inte finns grunder för skattefrihet, eftersom det inte är fråga om en sådan skattefri kapitalinvesteringar som avses i lagen om beskattning av inkomster av näringsverksamhet eller inkomstskattelagen och att då bestämma att posten är skattefri inkomst eller avdragsgill utgift strider mot skattesystemets grunder. Å andra sidan har det sagts utskottet att skattebehandlingen av poster som överförts till inlösningsfonden blir oklar utan särskilda bestämmelser. Detta framgår också av rättspraxis (t.ex.HFD 1984 II 523, HFD 1980 II 541, CSN 1981:510).

Enligt miljöutskottets mening är det lämpligt att medel som influtit som bruksvederlag och överförts till fonden inte betraktas som skattepliktig inkomst för bostadsrättssamfundet. Härigenom kan samfundens möjligheter att utöka inlösningsfonden främjas och bostadsrättshavarens ställning i en inlösnigssituation stärkas, vilket grundalgsutskottet förutsätter i sitt utlåtande.

I miljöutskottets övervägande ingår en ståndpunkt enligt vilken bland de poster som bostadsrättssamfundet mottagit från de boende skall bostadsrättsavgifterna och överföringarna till fonden för bostadsrättsinlösning till den del de samlats in genom bruksvederlag utgöra kapitalplaceringar. Hyror, övriga delar av bruksvederlaget, med vilka normala utgifter täcks, samt täckning från annan verksamhet (bl.a. bruksavgifterna) är bostadsrättssamfundens inkomster.

Ett tredje sätt att säkra att inlösningen av en bostadsrätt betalas är enligt utskottets uppfattning att ändra lånevillkoren för arava- och räntestödslån. För närvarande leder de ogynnsamma lånevillkoren för arava- och räntestödslån till att bruksvederlagen blir höga också i bostadsrättsbostäder. De höga bruksvederlagen försämrar möjligheterna att förkovra fonden för bostadsrättsinlösning. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande som förutsätter att statsrådet ändrar villkoren för arava- och räntestödslån (Utskottets förslag till uttalande 2).

Utskottet understryker att det är medvetet om att regeringen i samband med de inkomstpolitiska förhandlingarna har kommit överens om att de högsta räntorna på aravalån skall sänkas genom att bestämma att maximiräntan på sådana lån är sex procent. Utskottet anser att det inte räcker att de högsta räntorna sänks.

För det fjärde konstaterar utskottet att riksdagen nyligen har antagit två lagar genom vilka situationen för bostadsrättssamfund som råkat i ekonomiskt trångmål kan förbättras. Lagarna gäller beviljande av saneringsbidrag och tillfällig ändring av lånevillkoren för aravalån. Dessa åtgärder kan användas inom den statsbelånade produktionen.