Motivering
Miljöutskottet har behandlat utredningen med hänsyn
till sitt behörighetsområde. Det omfattar regeringens
ståndpunkt och understryker särskilt följande.
Det är fortfarande en stor utmaning att integrera principen
om hållbar utveckling i Lissabonstrategin i ett tillräckligt
brett perspektiv. En hållbar utveckling är en
naturlig, integrerad del av unionens konkurrenskraftsstrategi som
ska genomsyra samtliga sektorer av strategin. Den får inte
utgöra en lösryckt del av den. Aspekten om en
hållbar utveckling är en efterkonstruktion i strategin
och utgör därför inte en naturlig grund för
ekonomi- och sysselsättningsmålen. Utskottet framhåller
att Europas konkurrenskraft på den globala marknaden i
ett längre tidsperspektiv har att vinna på att
miljöaspekter på en hållbar utveckling
beaktas i beslutsfattandet och att det samtidigt bidrar till en
hållbar utveckling av sysselsättningen. Lissabonstrategins
miljödimension bör förstärkas
ytterligare. Med tanke på målen är det
viktigt att miljöaspekterna integreras i andra politikområden
inifrån och finns så att säga inbyggda
i dem. Vid sidan av Lissabonstrategin bör Göteborgsstrategin
för hållbar utveckling få mera tyngd.
Dagens information tyder på att kommissionen har satt i
gång med en översyn av den.
I Wim Koks rapport "Facing the Challenge, the Lisbon strategy
for growth and employment" anges miljön som ett redskap
för bättre tillväxt och sysselsättning,
men den finns ändå inte upptagen bland prioriteringarna
i Lissabonstrategin. Rapporten ger inte heller tillräckligt mycket
plats åt klimatpolitiken, trots att den har ett klart samband
med Europas konkurrenskraft. Kapitlet om miljön utgår
från att konkurrenskraften kan höjas genom ett
lyckat val av politiska metoder, speciellt med hjälp av
"win-win"-situationer.
Ekologiskt effektiva innovationer och prioritering av miljöaspekter
i offentliga tjänster är exempel på hur
målen för konkurrenskraft och miljö kan
nås samtidigt. Rapporten lyfter fram behovet av effektivare
system för finansiering av innovationer och en ny lagstiftningsram
som tar hänsyn också till kostnaderna för
de skador som produkter ger upphov till.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla att en
ekologisk skattereform är ett betydelsefullt miljöpolitiskt
redskap och väntar sig att regeringen lägger propositioner
i saken. Utsikterna för att integrera miljöskatterna
i miljö-, skatte- och näringspolitiken bör
granskas både nationellt och på unionsnivå.
Utskottet anser att ekologiskt effektiva innovationer skulle
ha mycket att vinna på forskning och produktutveckling.
Att få bort kopplingen mellan ekonomisk tillväxt
och ökade miljöolägenheter har topprioritet
men det kräver ekologiskt effektiva innovationer. För
att stoppa klimatförändringen behövs
det fler ekologiskt effektiva insatser samt hållbara konsumtionsvanor
och produktionsmetoder. Finland är ett bra exempel på hur
högkvalitativ miljökompetens på sikt
förbättrar konkurrenskraften. Ekologiskt effektiva
innovationer spelar en roll inte bara för en bättre
konkurrenskraft utan också för miljöskyddsmålen.
Större ekologisk effektivitet kan nås med bättre
miljöteknik. Utskottet omfattar regeringens hållning
och understryker att handlingsplanen om miljöteknik bör
verkställas skyndsamt. En bättre miljöteknik
ger nya möjligheter för ett hållbart
utnyttjande av naturresurser och för sysselsättningen
och förstärker konkurrenskraften. Ekonomiska styrmedel
spelar en central roll för införandet av ny miljöteknik.
Det behövs mer riskfinansiering för att ta fram
förnybar energi, speciellt vindkraft.
Utskottet uppmärksammar till slut att avsaknaden av
miljöhänsyn i Lissabonstrategin leder till prioritering
av "win-win"-situationer och utnyttjandet av dem. Det avleder uppmärksamheten
från att det åtminstone på kort sikt
finns motsättningar mellan tillväxt och miljö som
måste minimeras med miljöpolitiska metoder, genom att
slipa metodarsenalen och koncentrera sig på kostnadseffektiva
metoder.