Motivering

Utskottet konstaterar att förslaget till REACH-förordning är viktigt och bör understödjas. Eftersom förordningen har ansetts få betydande konsekvenser också för industrins verksamhetsbetingelser, har man vid den fortsatta beredningen ansett det nödvändigt att fästa särskild vikt vid dess kostnadseffekter, speciellt vad gäller små och medelstora företags villkor. De positiva effekterna anses vara svårare att bedöma än kostnadseffekterna, men de fördelar som uppnås genom effektivare hantering av kemikalierisker är trots allt betydande med tanke på hälsan och miljön. Utskottet välkomnar de efterlysta utredningarna om förslagets effekter som nu börjar utkristallisera sig, trots att statsrådet inte har framfört någon ny ståndpunkt i frågan. Det är ju främst fråga om bakgrundsmaterial och för det behövs ingen särskild ståndpunkt. Ny information behövs i allra högsta grad. Till exempel när utskottet gav sitt första utlåtande om ärendet, var utredningarna om de ekonomiska effekterna ännu inte färdiga.

Utredningen om förorenade markområden är ett gott exempel på hurdana kostnader en sådan kemikaliehantering som sker utifrån otillräcklig information kan medföra. Målet med förslaget till REACH-förordning är att säkerställa att det genom bättre information är möjligt att förhindra uppkomsten av skador som förorsakar stora kostnader. Kostnaderna för saneringen av förorenade markområden beräknas uppgå till sammanlagt 1,2 miljarder euro eller cirka 60 miljoner euro på årsnivå i Finland. Det är klart att de uppskattade kostnaderna inte kan användas som sådana när man beräknar de kostnadsbesparingar som uppstår då den föreslagna REACH-förordningen genomförs. Exemplet bekräftar dock uppfattningen att ökad information och bättre riskhantering bidrar till att REACH-förordningen kan förebygga skador i framtiden. De positiva effekterna i form av kostnadsbesparingar är avsevärda och ytterst sannolika.

I oktober 2004 arrangerades en workshop i Haag i Nederländerna där man tittade på de 36 konsekvensbedömningar som gjorts med anledning av förslaget till REACH-förordning. Enligt slutresultatet råder det samförstånd om att förslaget till förordning medför betydande nytta för hälsan och miljön, att kostnaderna proportionellt sett främst riktas mot små och medelstora företag samt att möjligheterna att minska kostnaderna bör utredas. Slutsatserna understryker därmed det faktum att förslaget till förordning är motiverat och uppfyller de uppställda målen. Kostnads- och nyttoperspektivet bör dock beaktas genom att informationsförmedling och utbildning utvecklas, överlappande funktioner undviks, deltagarnas samarbete främjas och alternativa testmetoder utnyttjas. Slutresultatet förstärker också de riktlinjer som presenteras i miljöutskottets tidigare utlåtande (MiUU 17/2004 rd) gällande bland annat utbildningsbehovet, främjandet av alternativa metoder och säkerställandet av testuppgifternas offentlighet.

Slutrapporten om REACH-förordningens industriella och ekonomiska konsekvenser i Finland befäster de övriga bedömningarna som gjorts för Finlands del. De kvantitativa bedömningarna över de ekonomiska konsekvenserna är dock proportionellt sett större än de bedömningar som lades fram under workshopen i Holland. En förklaring till detta är att bedömningen om Finland baserade sig på analyser på företagsnivå och dessa tenderar att vara mer pessimistiska än bedömningarna på EU-nivå i genomsnitt. Slutresultatet beror också på om beräkningarna har gjorts utifrån gängse priser under hela den berörda 11-årsperioden eller enligt dagens priser. Också de framlagda variationsintervallerna är stora. De minimivärden som föreslogs i den finländska utredningen och workshopen i Holland ligger ganska nära varandra. En flexibel tillämpning av principen "ett ämne, en registrering" skulle förbättra småföretagens möjligheter att utnyttja existerande uppgifter och registreringar. Detta vore fördelaktigt också för Finlands del och skulle minska de beräknade kostnaderna avsevärt, eftersom kostnaderna för testning utgör den absolut största kostnadsposten i genomförandet av förordningen. I den undersökning som Nordiska ministerrådet låtit göra framhävs det att förslaget till förordning uppmuntrar till bildande av konsortier, vilket främjar en effektiv användning av testresultat och därmed minskar kostnaderna. Enligt undersökningen beräknas de årliga kostnaderna för förslaget till förordning utgöra cirka 0,06 % av kemiindustrins omsättning.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det i ljuset av de färska utredningarna inte finns något behov av att ändra de ståndpunkter som utskottet fört fram i sitt tidigare utlåtande. Tvärtom befäster utredningarna de föreslagna riktlinjerna.