Motivering
En europeisk energiförsörjningsstrategi
Till följd av den politiska och ekonomiska utvecklingen
samt utvecklingen av miljövården och energimarknaden
har energiförsörjningsförhållandena
i Europa förändrats under de 30 senaste åren.
Enligt kommissionen är det nödvändigt
att i de förändrade förhållandena
föra en diskussion om den europeiska energiförsörjningspolitiken.
I detta syfte har kommissionen antagit en grönbok som skall
ligga till grund för en europeisk strategi för
energiförsörjning.
De sakkunniga miljöutskottet har hört har
ansett att grönboken är ett aktuellt och viktigt
dokument och att de frågor som ställs i den är
väsentliga med avseende på energiförsörjningen. För
utskottet har dock betonats att besluten om energipolitiken alltjämt
skall fattas nationellt. Åtgärderna på gemenskapsnivå bör
begränsas närmast till att skapa en fungerande
inre marknad för energi, upprätthålla
kontakterna till de energiproducerande länderna, skapa
gemensamma spelregler för energibeskattning, statlig stödpolitik
och miljövård samt till att stöda forskning
och utvecklingsverksamhet.
Miljöutskottet konstaterar att de sakkunnigas ståndpunkter
i ganska långa stycken motsvarar linjedragningarna i regeringens
faktapromemoria. Regeringen anser också att ansvaret för
energiförsörjningen är en del av den
nationella energipolitiken. Enligt
regeringens uppfattning gäller det för EU att
kartlägga sådana gemensamma europeiska mål,
där gemenskapens åtgärder för
att främja dessa mål kan förbättra
säkerheten i medlemsländernas energiförsörjning.
Miljöutskottet omfattar för sin del den grundläggande
linjedragningen att ansvaret för energiförsörjningen är
en del av den nationella energipolitiken. I och med att energimarknaden
stegvis öppnas och miljövårdsåtagandena
lyfts fram, ökar behovet av gemensamma europeiska energipolitiska
linjedragningar och åtgärder. Därför anser
utskottet att det är ytterst viktigt att en debatt om en
europeisk strategi för energiförsörjning
har kommit i gång. Grönboken är ett debattunderlag
som lyfter fram centrala fakta och frågor om energiförsörjningen.
I grönboken analyseras:
- det ökade behovet av
externa energikällor i Europa,
- energialternativen (kärnkraft, kol, olja, naturgas,
förnybara energikällor),
- energins nya referensram (klimatförändringen,
den integrerade energimarknaden),
- svagheterna i den nuvarande energiförsörjningen
(risker för leverensavbrott, prisrisker, risker i samband
med samhällssituationen i producentländerna och
ekologiska risker) och
- prioriteringarna i den framtida energiförsörjningen
(stävjande av efterfrågan, hantering av importberoendet).
Utskottet understryker att det nationella ansvaret för
energiförsörjningen inte får hindra åtgärder
på gemenskapsnivå som är nödvändiga
för energiförsörjningstryggheten och
för att fullfölja miljöåtagandena.
Utskottet understöder därför att en europeisk
strategi för energiförsörjning läggs
upp utifrån prioriteringarna i grönboken och debatten
om dem.
Grönboken och EU:s miljöpolitiska dokument
Att grönboken är aktuell framhävs
också av att flera övergripande miljödokument,
där ställning tas till olika energifrågor,
som bäst är under behandling i Europeiska unionen.
Till dessa dokument hör EU:s sjätte miljöprogram,
EU:s strategi för en bärkraftig utveckling, i
vilken ingår uppläggning av sektorstrategier för
integrering av miljösynpunkterna i EU:s olika politikområden
(energi, trafik, jordbruk, inre marknaden, industri, utveckling,
allmänna frågor, ECOFIN och fiske) samt det europeiska
klimatförändringsprogrammet (ECCP).
Miljöutskottet anser det viktigt att målen
och de föreslagna åtgärderna i de olika
dokumenten sinsemellan är konsekventa och tillräckligt
konkreta. De överenskomna riktlinjerna i de miljöpolitiska
dokumenten bör beaktas i debatten om energiförsörjningstryggheten
liksom även i EU:s kommande strategi för energiförsörjning.
Enligt utskottet bör regeringen fästa uppmärksamhet vid
denna synpunkt i den fortsatta beredningen av ärendet.
Utskottet betonar speciellt att klimatpolitiken bör
integreras i energistrategin eftersom produktionen och användningen
av energi är den mest betydelsefulla orsaken till uppkomsten
av växthusgaser. Den europeiska energiförsörjningen har
tills vidare inte kunnat svara på den utmaning klimatförändringen
innebär. En viktig slutsats i grönboken är
också att åtagandena i klimatavtalet och Kyotoprotokollet
inte kan fullföljas, om ambitiösa åtgärder
inte genomförs i Europeiska unionen.
Utskottet konstaterar att EU har förbundit sig att
genomföra åtagandena i klimatavtalet och Kyotoprotokollet.
Detta bör konsekvent efterföljas i den fortsatta
beredningen av strategin för energiförsörjning.
I detta sammanhang understryker utskottet att omsorgen om energiförsörjningsryggheten
och ambitionen att minska utsläppen inte är varandra
uteslutande eller inbördes motstridiga åtgärder.
Att dämpa efterfrågan på energi och öka
användningen av förnybara energikällor är
till exempel mål av största vikt med tanke på energisjälvförsörjningen
i Europa. Åtgärderna är på samma
gång centrala för att förebygga klimatförändringen.
Hantering av den ökade efterfrågan
En annan central slutsats i grönboken är att
Europeiska unionen inte just kan inverka på förutsättningarna
för utbudet på energi. Unionen har mera manöverutrymme
när det gäller efterfrågan på energi.
Kommissionen skissar upp prioriteringarna utgående från
att endast en grund för en hållbar energiförsörjning
kan skapa efterfrågeinriktad politik. Om EU inte kan stävja
energiförbrukningen kommer unionen att vara ytterst beroende
av energiimport och har därför svårt
att uppnå sina klimatmål. För att svara
på dessa utmaningar måste unionen koncentrera
sig på de medel som effektivast styr efterfrågan:
beskattning, reglering och andra marknadsinstrument.
Grönboken lyfter fram följande områden
för hantering av konsumtionen
- realisering av en inre marknad
för el och naturgas,
- energibeskattning,
- genomförande av energisparprogram särskilt
inom trafik och byggande samt
- spridning av ny energisnål teknik.
Av regeringens faktapromemoria framgår att regeringens
allmänna syn på stävjande av energiförbrukningen är
i linje med grönboken. Regeringen stöder en förbättring
av energieffektiviteten, exempelvis en åtstramning av byggbestämmelserna
genom landsvisa lösningar. Regeringen förordar även
andra åtgärder som syftar till att minska förbrukningen
(energimärkning, sparavtal, investeringsstöd,
certifikat). När det gäller energibeskattningen
tillstyrker regeringen ett alleuropeiskt energiskattedirektiv. Regeringen anser
att en tillräckligt hög energiskattenivå stävjar
energiförbrukningen.
Miljöutskottet omfattar regeringens och grönbokens
syn på hur viktigt det är att spara energi. Utskottet
betonar att det viktigaste med hänsyn till energins klimatkonsekvenser
och övriga miljökonsekvenser är att stävja
förbrukningen. Utskottet understryker därför
att det i diskussionen om grönboken och i beredningen av
EU:s strategi för energiförsörjning är
av största vikt att utveckla och konkretisera de åtgärder
som behövs för att stävja förbrukningen.
Finland kan erbjuda goda verksamhetsmodeller såväl
för energisparåtgärder som för
program för utveckling och spridning av ny teknik.
Miljöutskottet har redan i samband med kommissionens
tidigare förslag (1992 och 1997) understött en
harmonisering av energibeskattningen. Målen för
en harmoniserad beskattning bör enligt utskottet uppställas
på det sätt som föreslås i grönboken
(eliminering av snedvridningar mellan enskilda nationer och energiproducenterna,
effektivisering av energisparåtgärder och inkludering
av kostnaderna för miljöskador i priserna).
I grönboken hänvisar kommissionen till nya förslag
om beskattningen. Utskottet konstaterar att ett av de mål
Sverige uppställt för sitt ordförandeskap är
att uppnå ett avtal om energiskattens struktur. Enligt
vad utskottet erfarit föreligger större möjligheter än
förut att få till stånd ett avtal. Utskottet
anser det viktigt att regeringen aktivt verkar för samförstånd.
Hantering av beroendet av tillgången
Den tredje centrala slutsatsen i grönboken är
att Europeiska unionen kommer att vara alltmer beroende av energiimport.
Vid hanteringen av energiberoendet
måste därför även utbudet beaktas
trots att en hållbar och effektiviserad energiförsörjning
i EU i främsta hand baserar sig på en politik
som styr efterfrågan. Grönboken anger följande
prioriteringar för hantering av beroendet:
- utveckling av mindra förorenande
energikällor i EU,
- tryggande av EU:s energireserver (olje- och gasreserver),
- konkurrens,
- tryggande av EU:s starka ställning i förhållande
till producentländerna och
- tryggande av leveransnätverk från producentländerna.
Utgångspunkten i grönboken är visavi
utbudet att förebyggande av klimatförändringen
ställs i förgrunden. Det centrala inför
förändringen är att utveckla nya och
förnybara energiformer. Kommissionen understryker att de
förnybara energitillgångarna
också erbjuder betydande möjligheter att öka
energisjälvförsörjningen i Europa.
I grönboken hänvisas till vitboken 1997 om
en gemenskapsstrategi för förnybara energikällor, där
det som mål uppställs att fördubbla användningen
av förnybara energikällor inom Europeiska unionen
fram till år 2010. I grönboken hänvisas
också till kommissionens förslag år 2000
till direktiv om främjande av användning av el
från förnybara energikällor. Dessa förslag
av kommissionen är mera detaljerade än den grönbok som
nu behandlas och de innehåller konkreta åtgärder
om bl.a. stödjande av förnybara energikällor
samt om tillgång till nätet för och distribution
av el från förnybara energikällor.
Miljöutskottet har i sina utlåtanden (MiUU 8/1998
rd och MiUU 12/2000 rd) understött
huvudlinjerna i förslagen och ansett det viktigt att de
genomförs. Utskottet menar att förslagen bör beaktas
i beredningen av en strategi för energiförsörjning.
Utskottet konstaterar vidare att EU år 1997 också har
godkänt en strategi för främjande av
en kombinerad el- och värmeproduktion. Utskottet anser
att strategin är mycket viktig och likaså att
den bör beaktas i den kommande strategin för energiförsörjning.
Då utskottet bedömt grönbokens prioriteringar
rörande utbudet på energi har det uppmärksammat
att spridning och utveckling av ny teknik inte tagits upp på energiproduktionssidan
trots
att ny teknologi har en väsentlig betydelse i synnerhet
för användningen av nya energikällor.
Utskottet anser det viktigt att spridning och utveckling av ny energiproduktionsteknik
prioriteras i beredningen av den nya strategin. Regeringen bör
beakta denna synpunkt i den fortsatta beredningen av ärendet.
Utskottet uppmärksammar ytterligare att en ökad
användning av nya och förnybara energikällor
i Europa öppnar nya exportmöjligheter för Finland
eftersom Finland är ett av de ledande länderna
i världen när det gäller ny energiteknologi.
Utskottet har informerats om att EU-marknaden exempelvis för
bioenergins del uppskattas vara cirka 145 miljarder mark år
2010.
Konkretisering av EU:s nordliga dimension
När det gäller konsolideringen av leveransnätverken
för energiimport lyfter grönbokens bakgrundsrapport
fram de nordliga traderna Nordic Gas Grid och North Transgas som
eventuella nya transitleder för gas från Ryssland.
Regeringen föreslår att den nordliga dimensionen
i detta sammanhang konkretiseras med energiprojekt som gagnar Europas
gemensamma intressen, exempelvis genom att en gasledningsförbindelse
byggs från Ryssland till Europa.
Miljöutskottet omfattar regeringens ståndpunkt.
Utskottet konstaterar att enligt en utredning som utskottet fått
har gasbolagen i Ryssland (Gazprom), Tyskland (Ruhrgas, Winter-shall)
och Finland (Fortum) i april 2001 undertecknat ett samarbetsavtal
om byggande av en nordlig gasledning från Ryssland via
Finlands territorialvatten och under Östersjön
till Tyskland.
Utskottet anser det viktigt att regeringen agerar aktivt för
att främja projektet. Projektet borde få status
av ett Trans European Network-projekt, varvid EU-finansiering kunde
styras till det. Utskottet påskyndar åtgärder
av regeringen.