Motivering
1. Boende och byggande
Stöd för bostadsproduktion
Läget i fråga om hyresbostäder är
svårt i tillväxtcentrum och inte minst i huvudstadsregionen, där
utbudet ständigt är för litet. Bristen
på bostäder till skäligt pris, i synnerhet
små hyresbostäder, och de över lag höga
boendekostnaderna utgör redan nu hinder för tillgången
på arbetskraft, vilket är till skada för
den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. Det undermåliga utbudet
på bostäder visar sig som höga bostadspriser
men också som en splittrad samhällsstruktur.
För att bomarknaden ska fungera bättre och läget
underlättas behövs det mångsidig bostadspolitik
så som långsiktig markpolitik, tillräckligt
tomtutbud, smidig planläggning och mer konkurrens. Även
om bostadsmarknaden i princip fungerar på marknadsmässiga
villkor, behövs det statsstödd bostadsproduktion,
särskilt för befolkningsgrupper som annars inte
får sitt boende ordnat. Tillgången till hyresbostäder
till rimligt pris är också viktig av näringspolitiska skäl.
Utskottet framhåller att statsstödd bostadsproduktion
också kan jämna ut konjunktureffekterna och användas
i stimulerande syfte.
I budgetpropositionen har regeringen berett sig på att
stödja byggandet av cirka 7 000 nya räntestödsbostäder
via statens bostadsfond och fullmakten för räntestödslån är
1,025 miljarder euro. Dessutom finns det beredskap för
2 000 bostäder med hjälp av en mellanmodell
med fyllnadsborgen, där den föreslagna fullmakten är 250
miljoner euro. Fullmakten för bidrag till bostadsproduktion
för grupper med särskilda behov ligger fortsatt
på 110 miljoner euro. Det är bra, eftersom behovet ökar
till följd av att de äldre i svag kondition ökar
och platserna i sluten vård för grupper med särskilda
behov minskar. Att råda bot på långvarig
hemlöshet och förbättra boendet för
utvecklingsstörda är viktiga mål som
bör fullföljas enligt planerna.
En utdragen finanskris i Europa kan leda till att den ekonomiska
uppgången avstannar, och då blir det igen aktuellt
att fundera på mer kraftfulla åtgärder än
vad som föreslagits i fråga om statsstödd
bostadsproduktion. Enligt bedömningar behövs det
varje år 35 000 nya bostäder till för
att tillgodose den ökande befolkningens bostadsbehov. Utskottet är
oroat över att räntestödsfullmakten 2011
har utnyttjats i så liten utsträckning. Stödd
bostadsproduktion har inte startat i den mån som fullmakten
tillåter, vilket måste anses vara problematiskt
eftersom efterfrågan på hyresbostäder
fortfarande är stor. I ett svårt läge är
det huvudsaken att få igång stödd bostadsproduktion
fullt ut oavsett om det är fråga om räntestödslån
för hyresbostäder och hyreshus eller lån
för bostadsrättshus. Utskottet kommer noga att
ge akt på hur läget utvecklas.
Statsrådets förordning om räntestöd
för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån
har ändrats så att låntagarens självrisk
för räntestödet har halverats (1,7 %)
när det gäller lån för att bygga
nya hyresbostäder som är avsedda för
andra än grupper med särskilda behov. Ändringen
bygger direkt på en skrivning i regeringsprogrammet och syftar
till att öka aktörernas intresse för
vanlig statsstödd hyresbostadsproduktion genom att med
hjälp av räntestöd ge projekten bättre
möjligheter på sikt. Därför
gäller den inte lån för bostadsrättshus.
Hur ändringen de facto påverkar prisnivån
beror för sin del på räntenivån,
men utskottet anser ändå att den är ett
steg i rätt riktning. Det är nödvändigt
att få igång en samlad bostadsproduktion som stämmer överens
med målet.
I budgeten beaktas inte behovet av finansiering av statliga åtgärder
när det gäller avsiktsförklaringen om
markanvändning, boende och trafik som ska förberedas
under vintern. Utskottet ser det som viktigt att praxisen kring
avsiktsförklaringar för att förbättra
utbudet på tomter och bostäder i Helsingforsregionen
utvecklas så att den blir mer målinriktad och
förpliktande och att systemet efter behov utvidgas till
andra tillväxtcentrum.
Bidrag för reparationer
Renoveringar får allt större bostadspolitisk
betydelse allt eftersom bostadsbeståndet blir äldre och
når den ålder då det blir dags att renovera. Bostadsmarknaden
påverkas i det avseendet att bokostnaderna stiger på grund
av renoveringarna. Den åldrande befolkningen och behovet
av tillgänglighetsanpassat boende för med sig
utmaningar för renoveringarna och de bör beaktas i
bostadspolitiken också när det gäller
kostnadsfördelar — på så sätt
får de äldre bättre möjligheter
att bo i sitt eget hem så länge det går.
På momentet Understöd för reparationsverksamhet
(35.20.55) föreslås 55,5 miljoner euro, varav
37,5 miljoner för reparationsunderstöd och 18
miljoner för energiunderstöd. Visserligen har
motiveringen ändrats så att det inte längre
framgår hur anslaget ska fördelas mellan de olika
typerna av stöd. Inom reparationsunderstöden prioriteras
installation av hissar i efterhand och reparation av bostäder
för att möjliggöra för äldre
och funktionshindrade att bo kvar hemma. Utskottet ser det som viktigt
att arbetet för att genomföra det rikstäckande
femåriga åtgärdsprogrammet mot mögelproblem
fortsätter aktivt och effektivt. Det finns inget anslag
längre för reparationer som gäller avloppsvatten
från hushåll i glesbygden. Också stödet
till hissreparationer upphör. Utskottet påpekar
att propositionen står i konflikt med det detaljerade uttalandeMiUB
18/2010 rd — RP 179/2010 rd — RSv 288/2010
rd, uttalande 5 som riksdagen godkände i anknytning
till lagstiftningen om avloppsvatten i glesbygden i februari 2011.
Där förutsätter riksdagen att inkomstgränserna
för att få reparationsstöd och anslaget
till reparations- och energistöd höjs för
att bidragen ska medverka till att fler åtgärder
för att förbättra avloppsvattenbehandlingen
i hushåll med små inkomster vidtas.
Nedskärningen med 20 miljoner euro i energiunderstöden
försvårar väsentligt ändringar
i värmesystem, som till exempel kan gå ut på att
installera värmepumpar och uppvärmning med pelletar.
Stödet för förnybar energi ska sjunka från
30 miljoner euro till 10 miljoner euro. Enligt uppskattningar riskerar
ca 1 TWh av målet enligt målscenariot för
energisparandet att inte kunna fullföljas på grund
av detta.
Åtagandepaketet för förnybar energi
från 2010 som bygger på EU-lagstiftning kräver
att Finland höjer andelen förnybar energi till
38 procent senast 2020. Det kräver en ökning med 38
TWh, när den uppskattade slutliga förbrukningen är
327 TWh. Samtidigt verkar det väntade tillskottet till
förnybar energi i form av havsvindkraft inte kunna genomföras
på grund av den höga kostnadsnivån, så här
kommer troligtvis en andel på 2 TWh att utebli. Det är
ytterst viktigt att konsekvent fullfölja målen
i den energi- och klimatpolitiska redogörelsen. Därför måste
anslagsnivån förbli densamma som tidigare, anser
utskottet.
Det är nödvändigt att regeringen
vid justeringen av strategin 2012 kontrollerar om den sänkta
anslagsnivån leder till en långsammare uppfyllelse
av de mål som är bindande för Finland
och i förekommande fall vidtar korrigerande åtgärder.
Vård av byggnadsarvet
På moment 35.20.64 (Understöd för
vård av byggnadsarvet) föreslås 1,35
miljoner euro, dvs. en miljon mindre än i budgeten för
2011. Utskottet påpekar att anslaget, som också på dagens nivå är
anspråkslöst, verkligen har visat sig fylla ett
behov och gjort det möjligt att bevara värdefullt
byggnadsarv. För att värdefulla byggnader ska
bevaras måste de fortsatt skötas och användas
på naturligt sätt, så attityderna hos
användarna och allmänheten över lag är
viktiga. Fastighetsägaren bär alltid hela ansvaret
för underhåll och reparationer av sin egendom.
För att gamla byggnader ska behålla sina skyddsvärden
kan det ibland behövas stora ekonomiska satsningar på underhåll.
Man måste välja särskilda och traditionella
reparationsmetoder för att byggnadens särdrag
och historiska värden ska bevaras. Därför är
det skäligt att staten fortfarande i liten utsträckning
kan medfinansiera fastighetsägarnas frivilliga insatser
för att skydda byggnader. Utskottet föreslår
följaktligen
att finansutskottet ökar momentet Understöd
för vård av byggnadsarvet med 1 miljon euro (35.20.64).
2. Miljö- och naturvård
Enligt regeringsprogrammet har regeringen som mål att
Finland ska bli en föregångare inom arbetet för
att skydda naturens mångfald och bekämpa klimatförändringen
och inom hållbar naturresurspolitik. Samhället
ska bli koldioxidneutralt, utarmningen av den biologiska mångfalden
ska stoppas och tillståndet i yt- och grundvattnet ska
uppnå en god nivå. Utskottet anser att de här
riktlinjerna är viktiga och framhåller att målen
kräver att hållbar utveckling verkligen integreras
i målen för alla förvaltningsområden. Resurserna
för miljöministeriets förvaltningsområde
i sig är nämligen anspråkslösa,
bara 0,5 procent av hela budgeten. Det är viktigt att man
i framtiden effektivare kan bedöma åtgärder
inom olika förvaltningsområden i ett hållbarhetsperspektiv,
så att politiken blir konsekvent och leder till hållbar
utveckling över hela linjen.
Utskottet välkomnar tillskottet och fullmakten på totalt
4,4 miljoner euro (32.20.43) för att främja grön
ekonomi. Det ligger i linje med regeringsprogrammet och är
en satsning på tillväxt som kommer väl
till pass för att genomföra programmet för
hållbar produktion och konsumtion. Det rör sig
bl.a. om att främja materialeffektivitet och effektivare
ta hänsyn till miljöaspekter inom offentlig upphandling.
Handlingsplanen Metso
Metso, handlingsplanen för mångfalden i skogarna
i södra Finland, är det största enskilda
projektet som syftar till att stoppa utarmningen av den naturliga
mångfalden i våra skogar. På moment 35.10.63
(Utgifter för förvärv av och ersättning
för naturskyddsområden) föreslås
sammantaget 50,83 miljoner euro. Anslaget behövs absolut
för att vi ska nå målen när
det gäller mångfalden och genomförandet
av naturskyddsprogram. Handlingsplanen Metso genomförs
i samarbete mellan miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.
För att det övergripande målet ska nås är
det viktigt med tillräcklig finansiering. Ändå har
anslaget för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
30.60.45 minskats med 3 miljoner euro, vilket kringskär möjligheterna
att ingå nya avtal. Kvoterna för årsverken
får inte överskridas och kan bli ett hinder för
genomförandet av handlingsplanen enligt tidsschemat. Med
tanke på anslagsanvändningen är det väsentligt
att närings-, trafik- och miljöcentralerna får
tillräckligt med personella resurser för att målen
i planen ska kunna fullföljas. På ett allmänt
plan (också när det gäller skyddet av Östersjön)
måste man se till att det trots kvoterna för årsverken
i produktivitetsprogrammet är möjligt att till
exempel med särskild finansiering anställa visstidspersonal
för de nödvändiga uppgifterna.
Den föreslagna anslagsnivån kommer troligtvis
inte att göra det möjligt att nå målen
i handlingsplanen. Det är mycket beklagligt, eftersom handlingsplanen
har medverkat till att attityderna till skyddet har blivit betydligt
positivare. Ett utökat antal skyddade områden är
heller ingen lösning på problemet när
det gäller att stoppa utarmningen av naturens mångfald,
utan det väsentliga är att skyddet av mångfalden
i ekonomiskogarna lyckas som del av ett hållbart skogsbruk.
Utskottet vill tillägga att det minskande anslaget
för närområdessamarbete inom utrikesministeriets
förvaltningsområde effektivt bör disponeras
för skyddet av Östersjön men också för
att bygga ut nätet av skyddade områden nära
gränsen i Ladoga-Karelen och nordvästra Ryssland.
Forststyrelsens naturtjänster
På momentet Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter
(35.10.52) föreslås 26,882 miljoner euro. Anslaget
bör utformas med hänsyn till att sysselsättningsmedlen
inom tjänsterna för användning av naturen
för rekreation samtidigt har minskat, vilket försvårar
Forststyrelsens verksamhet.
I år har två nya nationalparker inrättats:
Bottenhavets nationalpark och Sibbo storskogs nationalpark. I Sibbo
storskog kommer fokus att ligga på rekreation, eftersom
trycket på användning av naturen för
rekreation är stort där. För att skydda
naturvärdena och organisera rekreationsanvändningen
på ett lämpligt sätt behövs
det infrastruktur till området.
Utskottet påpekar att nya nationalparker inte får
leda till att behoven i gamla nationalparker blir åsidosatta.
Nationalparkerna är viktiga attraktionsfaktorer
när det gäller turismen och är således
också betydelsefulla för den regionala ekonomin.
Satsningar på nationalparker och strövområden återbetalar
mångdubbelt sig själva i den lokala ekonomin.
Dessutom finns det inom naturtjänsterna många
arbetstillfällen för unga. Den svåra
arbetslösheten i östra och norra Finland har kunnat
lindras i och med att det funnits möjligheter att anställa
säsongsarbetare, framför allt sommartid. De här
indirekta konsekvenserna bör beaktas i besluten om finansieringen
framöver. På grund av de minskade anslagen för
rekreationstjänster blir Forststyrelsen tvungen att finansiera
t.ex. en ny jakt- och fiskeövervakartjänst genom
intern överföring och då minskar samtidigt
resurserna för flottningskonstruktioner. Utskottet föreslår
därför
att finansutskottet höjer momentet Forststyrelsens
offentliga förvaltningsuppgifter (35.10.52) med 2 miljoner
euro.
Skyddet av Östersjön
Arbetet för att skydda Östersjön
pågår på bred front med många
olika åtgärder. Det är motiverat, eftersom
det dåliga tillståndet i Östersjön
beror på en rad samverkande faktorer. Inget förvaltningsområde
kan uteslutande genom egna insatser förbättra
tillståndet i havet, utan skyddsaspekten måste
effektivt integreras i arbetet inom alla förvaltningsområden.
Statsrådets redogörelse om Östersjön
(2009) stöder samordningen av skyddsinsatserna och genomförandet av
HELCOMs handlingsplan för Östersjön (Baltic
Sea Action Plan). Regeringsprogrammet och budgeten backar upp de åtgärder
som avses i uppföljningsrapporten om redogörelsen.
Utskottet lyfter fram den stora betydelsen av arbetet för att
skydda Östersjön och anser att anslaget bör disponeras
så att insatserna får bästa möjliga
effekt. Samordningen av utgifterna för skyddet har inte
blivit effektivare eftersom en samordningsgrupp än så länge
saknas, så det är inte någon lätt uppgift
att utvärdera de samlade åtgärderna.
Utskottet vill se att åtgärderna enligt regeringsprogrammet
inleds inom kort, med andra ord också att en samordningsgrupp
tillsätts.
Östersjöanslagen inom miljöministeriets
förvaltningsområde finns på moment 35.10.22 (Vissa
utgifter för miljövård). Anslagen på det moment
för Östersjön som fanns så sent
som i budgeten för 2011 har flyttats till det förstnämnda,
mer generella momentet. Viktiga åtgärder är att
samordna planeringen av havsvården, främja återvinning
av näringsämnen för att minska belastningen,
effektivisera vattenvården inom jordbruket i Skärgårdshavets
och Bottenhavets avrinningsområde och inventera biodiversiteten i
den marina undervattensmiljön. Inventeringsprogrammet Velmu är
mycket viktigt också därför att det gör
det möjligt att få fram sådan information
om naturvärden i undervattensmiljön som behövs
t.ex. när man beslutar var vindkraft och grusutvinning
ska placeras. Kvantitativt sett är målet att främja
vindkraften ambitiöst och det är bråttom
att få ett faktaunderlag som kan bidra till måluppfyllelsen.
Arbetet för en effektivare kvävereduktion
i reningsverken för kommunalt avloppsvatten bör effektiviseras
antingen genom en överenskommelse om åtagande,
som nu är aktuellt, eller på något annat,
mer bindande sätt. Reningsverken nära kusten kan
också ofta kostnadseffektivt förbättra
sin kväverening genom effektivare driftskontroll och genom
att främja bästa praxis. Näringsbelastningen
kan minskas indirekt också genom sanering av avloppsnätet.
Problemet där är framför allt sporadiska
bräddavlopp ut i vattendragen; de måste förebyggas
effektivt. Utskottet föreslår därför
att finansutskottet höjer momentet Vissa utgifter
för miljövård (35.10.22) med 1 miljon
euro.
Matarledningar och avlopp i glesbygden
Genom investeringar i vattenvård i samhällena och
glesbygden genomförs bland andra också Finlands åtaganden
och åtgärder enligt programmet för skydd
av Östersjön. Matarledningar och avlopp i glesbygden
föreslås i budgeten bli finansierade med anslag
på moment 35.10.61 (Främjande av miljövården),
medan moment 35.10.77 (Miljövårdsarbeten) ska
slopas helt. En del av anslagen som fanns på det sistnämnda
momentet överförs till moment 35.10.22 (Vissa
utgifter för miljövård), men över
lag föreslås anslaget minska. En stor del av anslaget
ska användas för att bygga matarledningar för
avlopp. Utskottet påpekar att anslagen för stöd
till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar på moment
30.50.31 inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
också föreslås minska med 3 miljoner
euro.
Anslaget för stöd till vattenförsörjningen
ska i första hand användas för att bygga
ut avloppsnäten i glesbygden, vilket är mycket
motiverat med tanke på vattenvården. Visserligen
finns det betydligt fler från vattenvårdssynpunkt
motiverade projekt än vad som kan genomföras med
budgetanslagen. Nedskärningarna i anslagsnivån kommer
särskilt olägligt nu när kraven enligt
lagen och förordningen om vattenvård i glesbygden
ska vara uppfyllda senast i mars 2016. Besluten om att bygga ut
avloppsnät bör fattas i god tid före
det.
Nya matarledningar för avlopp främjar vattenvården,
när avloppsvattnet från glesbygden kan samlas
upp i större och effektivare reningsverk som kostnadseffektivt
uppnår bättre reningsresultat. Den sammantagna
vattenvården utgörs i alla fall av dels vattenförsörjning,
dels avlopp och det är väsentligt att samordna
den med tanke på kostnadseffektiviteten. Utskottet anser
att organiseringen av samarbetet mellan ministerierna bör
uppmärksammas framöver och att också en
omorganisering kan komma på fråga. Utskottet föreslår
därför
att finansutskottet höjer momentet Främjande
av miljövården (35.10.61) med 3 miljoner
euro.