1
Nuläge och föreslagna ändringar
I samband med att lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen (596/2006) godkändes förutsatte riksdagen i sitt uttalande att regeringen noggrant följer upp och utvärderar hur utrikesrepresentationens ersättningssystem fungerar och på basis av uppföljningen och utvärderingen, snabbt om så behövs, påbörjar de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som behövs. Systemet förnyades 2010 med ändringar i lagen och förordningen (786/2010 och 1048/2010) och 2015 gjordes smärre ändringar i lagen och förordningen (382/2014 och 1020/2014). Ersättningsbeloppen granskas årligen.
Utrikesrepresentationens ersättningssystem fungerar i huvudsak väl och stora, strukturella förändringar är inte nödvändiga. En del ändringar behöver emellertid göras i systemet.
9 b §.Ersättning för hälso- och sjukvård.
Enligt förslaget ska den bestämmelse i paragrafen enligt vilken en tjänsteman har rätt att få ersättningar också under tjänsteresa strykas. Lagen om skadeersättningar vid statliga tjänsteresor (530/2017) träder i kraft vid ingången av 2018. Lagen ska tillämpas på ersättningen till statens tjänstemän och arbetstagare för skador vid tjänsteresor i utlandet. Genom lagen ändras praxis för reseförsäkring vid utrikes resor för statens tjänstemän och arbetstagare så att man frångår försäkringar i privata försäkringsbolag och överför skadeståndsansvaret på staten. Statskontoret är behörig myndighet. Lagändringen leder till att bestämmelserna i lagen om ministeriets ersättningsansvar för tjänstemäns hälso- och sjukvård under tjänsteresa inte behövs. Genom ändringen avskaffas följaktligen ett överlappande ersättningsslag.
Ytterligare upphävs i paragrafen den bestämmelse som ger en tjänsteman rätt till ersättning för rimliga kostnader för ett hembiträdes hälso- och sjukvård i stationeringslandet (ersättning för hälso- och sjukvård). Ersättningsslaget som hänför sig till hembiträden används rätt marginellt och ersättningsslaget motsvarar inte särskilt bra dagens behov inom utrikesrepresentationen. Ändringen rör på årsbasis få tjänstemän men ett avskaffande av ersättningsslaget ger små besparingar som kan koncentreras på ändamålsenligare ersättningsslag.
10 §.Reseersättningar. Enligt de ändringar som föreslås i paragrafen kan tjänstemän på vissa stationeringsorter med klassificerade förhållanden erbjudas transporttjänster av beskickningen. Det är meningen att dessa tjänster ska ordnas på sådana stationeringsorter där tjänstemännen av säkerhetsskäl inte kan använda kollektivtrafik eller sådan inte finns. Resor som enligt förslaget omfattas av transporttjänsterna är till exempel resor till och från flygplatsen för resor som avses i lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen (till exempel besöksresor eller semesterresa hem) och tjänstemännens resor mellan bostaden och beskickningen på stationeringsorten. I princip handlar det inte om att utöka anställningsförmånerna utan om behov som har sitt upphov i arbetarskyddet.
Tillägget behövs eftersom andra än beskickningschefen delvis har likadana behov av transport av säkerhetsskäl. För beskickningscheferna löstes transportfrågan genom en lagändring som trädde i kraft 2015. I lagändringen beaktades beskickningschefernas större behov av tjänstebil för privat bruk som de har på grund av sin ställning. Andra tjänstemän ges enligt förslaget inte principiell rätt att använda tjänstebil för privat bruk utan reseersättningen ges i form av transporttjänster som beskickningen ordnar.
Närmare bestämmelser om ordnande av transporttjänster utfärdas genom förordning. De stationeringsorter som ska omfattas av rätten till den transport som erbjuds av beskickningen fastställs i förordningen.
I paragrafen upphävs enligt förslaget bestämmelsen att en tjänsteman har rätt att få ersättning också för ett hembiträdes flyttresa, semesterresa hem och hälso- och sjukvårdsresa. En förutsättning för ersättning för flyttresa är att hembiträdets anställning varar i minst nio månader. Reseersättning kan betalas för högst ett hembiträde per kalenderår. I övrigt tillämpas på reseersättningar för hembiträde bestämmelserna i 1, 2 och 4 mom. Motiveringen för att upphäva ersättningsslaget som hänför sig till hembiträden redogörs i motiveringen för 9 b §. Ersättningar för utgifter som hänför sig till hembiträden betalas emellertid enligt övergångsbestämmelsen till de tjänstemän som har ingått ett arbetsavtal med ett hembiträde innan lagen trätt i kraft. Dessa ersättningar betalas högst tills tjänstemannens stationeringstid upphör.
17 §. Ersättningar under tjänstledighet. De ersättningar som betalas enligt paragrafen kompletteras så att en tjänsteman utöver bostadsersättning och utbildningsersättning också har rätt till utrikesrepresentationens ersättning för hälso- och sjukvård också under tjänstledighet.
2
Propositionens konsekvenser
2.1
Ekonomiska konsekvenser
Den föreslagna lagen medför inte några väsentliga förändringar i ersättningshelheten sådan som den är nu. Det är meningen att de föreslagna ändringarna ska genomföras så gott som kostnadsneutralt.
2.2
Konsekvenser för personal
En konsekvens av propositionen är att utrikesrepresentationens ersättningar kan koncentreras på mera ändamålsenliga ersättningsslag och stationeringsorter. Också tjänstemännens säkerhet beaktas i högre grad.
Avsikten med propositionen är att främja en god personalpolitik. Avsikten är också att göra bestämmelserna klarare för att undvika tolkningsproblem och att fördela ersättningarna bättre och ändamålsenligare.
3
Beredningen av propositionen
Propositionen bereddes av ministeriets administrativa tjänster.
Utrikesministeriet sände ärendet på remiss till finansministeriet, Juko ry och UHVY ry samt till utrikesrepresentationen. Utifrån remissvaren har lagförslaget i den fortsatta beredningen preciserats och i någon mån ändrats.