6
Remissvar
Finansministeriet begärde yttranden av alla ministerier, de högsta laglighetsövervakarna, regionförvaltningsverken, NTM-centralerna (och UF-centret), städerna och kommunerna, välfärdsområdena, landskapsförbunden, riksdagspartierna, statens huvudavtalsorganisationer och andra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Yttrande begärdes också av högsta förvaltningsdomstolen, Vasa förvaltningsdomstol, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Statens ämbetsverk på Åland samt ämbetsverk som ändringen bedöms påverka, men också av andra ämbetsverk. Dessutom begärdes yttrande av andra centrala organisationer, föreningar och organ. Remisstiden var den 19 juni–1 september 2024.
Finansministeriet har i samarbete med de övriga ministerier som deltog i beredningsprojektet utarbetat en separat sammanfattning av yttrandena, som omfattar de yttranden som inkom före den 6 september 2024 och som har publicerats på
projektets webbplats
(https://vm.fi/hanke?tunnus=VM114:00/2023). Av sammanställningen framgår det noggrannare vilka som lämnat yttrande.
Flera av remissinstanserna antingen stöder propositionen eller förhåller sig åtminstone försiktigt positiva till den. Största delen av remissinstanserna motsätter sig inte tydligt propositionen. Till exempel högsta förvaltningsdomstolen konstaterar bland annat att förslaget är väl uppgjort och innehåller en grundlig behandling av olika synpunkter på att skapa en ny myndighet. Dessutom konstateras i yttrandet att hur förvaltningen ordnas i princip är en fråga om vad som är ändamålsenligt. Riksdagens justitieombudsmans kansli konstaterar bland annat att Tillstånds- och tillsynsverkets riksomfattande behörighet är en bra lösning och att avsnittet om lagstiftningsordning tar upp de bestämmelser i grundlagen som är relevanta med tanke på propositionsutkastet. Kansliet betraktar också ändringen av strukturerna för tillsynsuppgifter särskilt inom social- och hälsovården som en bra sak
Också förslaget om livskraftscentralerna samt Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret får understöd av remissinstanserna, eller åtminstone försiktigt positiv respons. Den sektorsövergripande karaktären, region- och kundfokuseringen hos de livskraftscentraler som inrättas får understöd. Den som förhåller sig mest kritisk till genomförandet av målen för reformen är FFC rf som nog betraktar målen som motiverade men konstaterar att de planerade inbesparingarna inom statsförvaltningen kan kullkasta nyttan av reformen. Finlands näringsliv rf anser att utkastet till regeringens proposition som helhet inte klargör hur de nya livskraftscentraler som ska inrättas skiljer sig från det gamla systemet och i framtiden uttryckligen skapar smidiga tjänster av en ny typ (så att säga från landskapen ut i världen) i samarbetet exempelvis med kommunerna, sysselsättningsområdena och de riksomfattande Team Finland-aktörerna. Justitiekanslersämbetet tog fasta på ansvaren för informationshantering och dataskydd i reformen. Flera av remissinstanserna understryker vikten av att överföringen av miljöuppgifterna löper smidigt, att de produktivitetsmöjligheter som reformen för med sig utnyttjas och att man ser till att de nya centren får tillräckliga resurser.
6.1
Förslaget om Tillstånds- och tillsynsverket
Allmänt
Största delen av remissinstanserna anser att de föreslagna bestämmelserna om Tillstånds- och tillsynsverket i princip är bra och motiverade. I yttrandena bedöms den föreslagna regleringen effektivisera resursanvändningen, vilket torde framträda i form av kortare handläggningstider. Också förenhetligandet av tillståndsförfarandena på nationell nivå och säkerställandet av ett jämlikt bemötande av kunderna ses som viktigt. Flera av remissinstanserna betraktar det som viktigt att man i reformen säkerställer att de språkliga rättigheterna tillgodoses på båda nationalspråken. En del av remissinstanserna funderar på ändamålsenligheten i att knyta verksamhetsställena till samarbetsområdena inom social- och hälsovården.
Allmän motivering
Yttrandena visar att den delvis överlappande behörigheten hos Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har upplevts som problematisk (bl.a. riksdagens justitieombudsmans kansli och Tehy rf). Säkerhetskommitténs sekretariat anser det vara bra att texten beaktar Säkerhetskommitténs rekommendation om att främja samordningen av regional och lokal beredskap. Det tas också upp att det minskade antalet årsverken påverkar skötseln av miljöuppgifter och att riksomfattande behörighet inte nödvändigtvis löser de resursrelaterade problemen. En lösning på problemet kräver i stället ändring av lagstiftningen om uppgifterna. Finlands näringsliv rf anser att samarbetet mellan myndigheterna är av avgörande vikt för ett smidigt främjande av investeringar på olika håll i Finland. De längsta skedena är i synnerhet förfarandet för miljökonsekvensbedömning och därmed relaterat ändringssökande. Enligt Finlands näringsliv rf är i synnerhet ett smidigare förfarande för investeringstillstånd förknippat inte bara med kortare handläggningstider utan också med bättre samordning mellan myndigheterna och bättre förutsägbarhet i tillståndsprövningen. De elektroniska tjänsterna ska inte begränsas enbart till skedet för ansökan om tillstånd, utan e-tjänsterna bör utsträckas till all verksamhet från tillsyn till rapportering.
Största delen av remissinstanserna framför inga anmärkningar om målen för reformen. En del av remissinstanserna understöder tydligt målen för propositionen eller betraktar dem som bra och en del verkar utifrån yttrandena förhålla sig åtminstone neutrala till målen. Vissa organisationer och högsta förvaltningsdomstolen och Vasa förvaltningsdomstol anser att en enhet för bevakning av det allmänna intresset vid miljöavdelningen är särskilt viktig med tanke på reformen. En del av de svenskspråkiga intressebevakningsorganisationerna anser att målet att trygga de språkliga rättigheterna är bra, men betraktar också enhetliga, regionalt oavhängiga tillstånds- och tillsynsförfaranden och en smidigare tillståndsprocess som viktiga och lovvärda mål.
Riksdagens justitieombudsmans kansli poängterar i sitt yttrande särskilt social- och hälsovårdens perspektiv och betraktar det i synnerhet som viktigt att kostnads- och nyttoaspekterna av en eventuell omorganisering avvägs så att resurs- och utvecklingsbehoven inom tillsynen kan tillgodoses. Det skulle i synnerhet vara viktigt att de knappa resurser som kan tillgås för tillsynen inriktas bättre än i nuläget, så att onödiga överlappande tillsynsåtgärder kan undvikas. Tillsynen borde utvecklas på ett sätt som effektivt främjar rättigheterna för dem som anlitar tjänsterna. Lösningarna och tolkningarna om tillämpning av lagen hos olika tillsynsmyndigheter kan ha avvikit från varandra i liknande ärenden. En del av remissinstanserna konstaterar att sakkunskapen i vissa uppgifter i och med reformen splittras mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna och betraktar detta som problematiskt med tanke på antalet sakkunniga som sköter dessa uppgifter.
I synnerhet arbetstagarorganisationerna (bl.a. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf och FFC rf) anser att personalen eller organisationer som representerar personalen inte har tagits med i beredningen av reformen så omfattande som kunde ha varit motiverat. Flera arbetstagarorganisationer anser att målen för reformen kan understödas eller att de åtminstone huvudsakligen är motiverade (bl.a. STTK rf, FFC rf, Tehy rf och SuPer rf). I arbetstagarorganisationerna anser man att i synnerhet tillstånds-, styrnings- och tillsynsverksamheten inom social- och hälsovården bör stärkas, vilket förutsätter ökade myndighetsresurser. Mera myndighetsresurser föreslås också för uppgifter inom styrning av och tillsyn över miljön, arbetarskyddet och småbarnspedagogiken. Också konsekvenserna av inbesparingarna för de nya ämbetsverkens verksamhet väcker oro (bl.a. FOSU). Inbesparingarna kan ha en negativ effekt också på uppnåendet av de mål som ställts upp för reformen (bl.a. FOSU rf och FFC rf). I synnerhet arbetstagarorganisationerna anser att de olika sätten att genomföra reformen inte har utretts tillräckligt och de anser att det finns också andra möjliga alternativ (bl.a. FOSU, Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund ry och FFC rf.
Statsrådets justitiekanslersämbete konstaterar att otillräckliga resurser kan äventyra framför allt kvaliteten och kvantiteten av tillsyn och egenkontroll. Också i yttrandet från riksdagens justitieombudsman fästs uppmärksamhet vid Tillstånds- och tillsynsverkets resurser för tillstånds- och tillsynsuppgifter.
Under den fortsatta beredningen har både lagförslaget och motiveringen kompletterats och korrigerats utifrån remissvaren (i synnerhet justitieministeriet, justitiekanslersämbetet, regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården). Särskilt har text lagts till om bedömningen av konsekvenserna av ändringarna för informationshanteringen och om riskbedömning och motiveringen har också annars korrigerats och kompletterats. Konsekvenserna för landsbygden har kompletterats utifrån Konsumentförbundets yttrande.
På grund av reformen har en grupp tillsatts i enlighet med 6 kap. i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar och gruppen har regelbundet behandlat ärenden efter hand som beredningen framskridit. Vid beredningen har man följt den ståndpunkt som slogs fast när reformen inleddes om att materiellrättsliga lagar som gäller uppgifter inte ändras i samband med reformen, annat än i form av ändringar av teknisk natur och ändringar som är nödvändiga på grund av reformen. I den fortsatta beredningen har man dessutom bedömt att framför allt när NTM-centralernas uppgifter som hör till vissa miljöansvarsområden fördelas på två ämbetsverk måste man i fortsättningen ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av det praktiska samarbetet mellan organisationerna. Materiellrättsliga frågor som gäller tillsynen över social- och hälsovården och dess innehåll avgörs separat som en del av utvecklingen och beredningen av den lagstiftningen. Också andra frågor som gäller de föreslagna uppgiftsöverföringarna avgörs separat som en del av utvecklingen och beredningen av lagstiftningen i fråga. Propositionen om en reform av statens regionförvaltning innehåller inte inbesparingar som riktas mot de nya ämbetsverken. Ämbetsverkets anslag för omkostnader avgörs i samband med budgeten för 2026.
Bestämmelser på lägre nivå än lag
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf motsätter sig att ämbetsverkets verksamhetsställen och arbetsplatser regleras i arbetsordningen och därtill anser FOSU rf att arbetsordningen bör beredas i samarbete med personalen. I den fortsatta beredningen har det ansetts viktigt att ämbetsverkets arbetsordning behandlas i samarbetsförfarande i enlighet med 3 kap. i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013), men med stöd av lagstiftningen är det inte nödvändigt att bereda ämbetsverkets arbetsordningen i samarbete med personalen. I den fortsatta beredningen har det gjorts vissa korrigeringar och preciseringar i utkastet till förslag om ämbetsverket.
Verkställande och uppföljning
Statsrådet justitiekanslersämbete konstaterar i sitt yttrande att man också i övergångsskedet måste utreda förebyggande och säkerställa att ärendena behandlas på lämpligt sätt utan obefogat dröjsmål och att god förvaltning även annars genomförs. Också den ledning, de resurser och den tillsyn över verksamheten i den organisation som förändras måste utredas förebyggande och säkerställas. Även i vissa andra yttranden framförs oro över de problem som den strama tidsplanen eventuellt innebär för genomförandet (bl.a. Lastensuojelun Keskusliitto ry - Centralförbundet för Barnskydd rf). I riksdagens justitieombudsmans kanslis yttrande anses det med tanke på tillgodoseendet av rättssäkerheten för kunder hos förvaltningen viktigt att man informerar om de nya förvaltningsstrukturerna och att ämbetsverket bland annat får en fungerande webbplats. Reformen och målen för den betraktas i flera yttranden som bra, men den snabba övergångsperioden väcker oro för om genomförandet kan bli framgångsrikt. I yttrandena anses det att kritiska pågående tillståndsprocesser eller andra ärenden som är under behandling inte får avbrytas eller fördröjas på grund av reformen.
Också utifrån yttranden från andra remissinstanser har det bedömts som behövligt att i den fortsatta beredningen utöka de nya övergångsbestämmelserna i den ämbetsverkslag som föreslås. På det sättet säkerställs för sin del en störningsfri överföring till det nya ämbetsverket av ärenden som är under behandling i de ämbetsverk som läggs ned. I propositionen har lagts till verkställighetsprojekt och texter som gäller projektens uppgifter. Genom beredningsåtgärder gällande verkställighetsprojekt säkerställs en störningsfri behandling av ärendena och överföringen av inledda ärenden till det nya ämbetsverket. Beredningsåtgärderna gällande verkställighetsprojekten täcker också ärenden som berör ämbetsverkets kommunikation, som för sin del säkerställer kommunikationen om de nya strukturerna.
Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning
Justitieministeriet har fäst uppmärksamhet vid om de skyddsåtgärder som anges i 6 § i dataskyddslagen är tillämpliga som sådana och har i anslutning till gemensamt personuppgiftsansvar uppmanat lagberedarna att ägna uppmärksamhet åt grundlagsutskottets ställningstaganden om detta (särskilt GrUU 7/2019 rd). Också grundlagsutskottets etablerade praxis gällande bestämmelserna om lämnande av uppgifter bör behandlas i motiveringen om lagstiftningsordning i anslutning till regional beredskap. Justitieministeriet håller med om konstaterandet i utkastet till regeringsproposition (s. 257) om att de föreslagna ändringarna inte utvidgar de undantag som föreskrivs i beredskapslagen och att de föreslagna ändringarna är tekniska till sin natur och att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Statsrådets justitiekanslersämbete konstaterar i sitt yttrande bland annat att kravet på ändamålsenlighet vid överföring av en offentlig förvaltningsuppgift som anges i 124 § i grundlagen är en rättslig förutsättning för överföringen av uppgifter. Vid bedömningen av ändamålsenligheten ska särskilt uppmärksammas dels förvaltningens effektivitet och övriga interna behov, dels enskilda personers och sammanslutningars behov. Också arten av förvaltningsuppgifterna skall beaktas (RP 1/1998 rd, s. 179). Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande GrUU 26/2017 rd (s. 51–54) konstaterat bland annat att en förutsättning för överföring av uppgifterna är att de villkor som anges i 124 § i grundlagen, inklusive kravet på ändamålsenlighet, påvisas i varje enskilt fall för varje uppgiftsgrupp. Det finns orsak att i propositionen noggrannare motivera ändamålsenligheten i att lägga ut offentliga förvaltningsuppgifter som enligt bestämmelserna är avsedda att omfattas av möjligheten att överföra uppgifterna till andra än myndigheter på det sätt som förutsätts i 124 § i grundlagen.
Riksdagens justitieombudsmans kansli anser det motiverat att komplettera motiveringen till att överföra en förvaltningsuppgift till någon annan än en myndighet. Behandlingen av bemyndigande att utfärda förordning mot bakgrunden av 80 § i grundlagen betraktas som rätt allmänt hållen. Justitieombudsmannens kansli anser det vara bra att de föreslagna bemyndigandena att utfärda förordning beskrivs i avsnittet om lagstiftningsnivå och att en uppskattning borde presenteras av hur exakta och noggrant avgränsade de är. Med förslaget eftersträvas ett enhetligare tillstånds- och tillsynsförfarande och en mer jämlik tillgång till tjänster samt mer enhetliga behandlingstider. Från detta perspektiv sett torde förslaget enligt justitieombudsmannens kansli förbättra det allmännas möjligheter att trygga tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter på det sätt som förutsätts i 22 § i grundlagen, i synnerhet om tillräckliga resurser kan tryggas för verksamheten.
Utifrån justitieministeriets yttrande har den innehållsmässiga motiveringen i propositionen kompletterats och likaså bedömningen om hur den ifrågavarande bestämmelsen om lämnande av uppgifter relaterar till grundlagsutskottets etablerade utlåtandepraxis om lämnande av uppgifter. Motiveringen i kapitel 12 i propositionen har också annars kompletterats i synnerhet utifrån justitiekanslersämbetets och justitieombudsmannens kanslis yttranden.
Allmänna bestämmelser
Justitieministeriet anser att paragrafen om lagens syfte i lagutkastet på vissa punkter inbegriper onödig reglering eller reglering som inte hör till lagnivå. Samtidigt tar flera yttranden upp den regionala dimensionen i anslutning till Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter, samarbetet i regionerna och betydelsen av lokalkännedom. Flera av remissinstanserna påminner om att regionala särdrag och lokal sakkunskap ska beaktas i ämbetsverkets verksamhet. Finlands Kommunförbund föreslår som ett sätt att trygga den regionala växelverkan att formerna för samarbetet mellan ämbetsverken samt kommunerna och landskapen regleras i ämbetsverkslagen eller i en förordning av statsrådet. Ytterligare konstaterar vissa andra remissinstanser att samarbetet med livskraftscentralerna har definierats snävt. I den fortsatta beredningen har man ansett att bestämmelsen om lagen syfte fortfarande ska anses vara behövlig eftersom den har karaktären av att styra handlingsmodellen. I den fortsatta beredningen föreslås inga ändringar utifrån justitieministeriets yttrande, eftersom det inte är fråga om ett konstitutionellt problem. Ämbetsverket, kommunerna och landskapen är myndigheter och bestämmelser om samarbetet mellan dem finns i 10 § i förvaltningslagen. Enligt den paragrafen kan ämbetsverket skapa olika former för samarbete med kommunerna och landskapen, men också med livskraftscentralerna.
I yttrandena föreslås preciseringar och tillägg till bestämmelserna om ämbetsverkets uppgifter, såsom de näringsrättsliga uppgifterna och rättsskyddsuppgifterna (regionförvaltningsverken och FOSU). Vissa remissinstanser anser att uppgiftsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket samt livskraftscentralerna kräver förtydligande. Biträdande justitieombudsmannen, arbets- och näringsministeriet samt Nylands NTM-central anser att den tillsyn över arbetskraftsservicen som den 1 januari 2025 överfördes till kommunerna och de samarbetsområden som bildas av kommunerna bör nämnas i lagen. Polisstyrelsen föreslår att en bestämmelse om tillstånds- och tillsynsuppgifter i penningspelsbranschen läggs till. Finlands näringsliv rf anser att det blir oklart hur myndighetsuppgifter som hänför sig till ett och samma miljöärende i praktiken kommer att delas upp och vilka konsekvenserna blir för företagen. I den fortsatta beredningen har man ansett att den behöriga myndigheten i den föreslagna regleringen framgår tydligt av den materiellrättsliga lagstiftningen om uppgifterna. Med stöd av den föreslagna regleringen sköter ämbetsverket andra uppgifter som den särskilt anförtros och som utöver näringsrättsliga uppgifter och rättsskyddsuppgifter omfattar också tillsynen över arbetskraftsservicen och eventuellt i ett senare skede tillstånds- och tillsynsuppgifter i penningspelsbranschen som 2027 föreskrivs för ämbetsverket. I övrigt har paragraferna och motiveringen i förslaget kompletterats utifrån remissvaren.
Organisation
Några av remissinstanserna motsätter sig att Tillstånds- och tillsynsverket föreslås ha bara fem regionala enheter (som är baserade på samarbetsområdena inom social- och hälsovården) eller att ämbetsverkets verksamhetsställen ligger i samarbetsområdena för social- och hälsovården. Det är inte meningen att ämbetsverkets verksamhetsställen minskar i antal i samband med reformen. På basis av den föreslagna regleringen anges verksamhetsställena i ämbetsverkets arbetsordning och det har inte i den fortsatta beredningen ansetts ändamålsenligt att ändra denna utgångspunkt. Det har gjorts en del preciseringar i paragraferna och motiveringen i förslaget utifrån remissvaren.
I yttrandena föreslås att kommunikationen organiseras som direkt underlydande generaldirektören (regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och vissa intressebevakningsorganisationer). Därtill föreslås det att en enhet inrättas för näringsrättsliga frågor och rättsskyddsfrågor (regionförvaltningsverket och FOSU). I den fortsatta beredningen föreslås det att förvaltningsavdelningens namn ändras till den allmänna avdelningen, vilket bättre beskriver avdelningens omfattande uppgifter. Det föreslås att bestämmelserna i ämbetsverkslagen ändras så att ämbetsverkets generaldirektör om han eller hon så önskar med ett förordnande i arbetsordningen kan organisera den allmänna avdelningens funktioner som enskilda enheter som lyder direkt under generaldirektören. Detta ökar generaldirektörens möjligheter att ändra organisationen på det mest ändamålsenliga sättet. Det bör emellertid noteras att generaldirektören med stöd av den föreslagna regleringen kan överta ledningen över funktioner som är organiserade under den allmänna avdelningen. I fråga om de näringsrättsliga uppgifterna har det i övrigt i den fortsatta beredningen ansetts att ämbetsverkets ledning efter att ämbetsverksreformen har trätt i kraft inom ramen för ämbetsverkslagen kan överväga vilket sätt att organisera dessa uppgifter som är det mest ändamålsenliga. Sett utifrån perspektivet av bestämmelserna i 2 a kap. i statsrådets förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet (1030/1999) är det inte problematiskt att kommunikationen organiseras till den allmänna avdelningen.
Ledarskap
Statsrådets kansli anmärker i sitt yttrande att regleringen av rätten för Tillstånds- och tillsynsverkets generaldirektör samt livskraftscentralens överdirektör att överta avgörandet av ärenden ytterligare bör granskas i relation till den funktionsförmåga som krävs av statsförvaltningen vid störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Enligt statsrådets kanslis åsikt säkerställer den föreslagna regleringen inte på ändamålsenligt sätt statsförvaltningens reaktions- och beslutsförmåga i störningssituationer och under undantagsförhållanden, om generaldirektörens och överdirektörens rätt att överta avgörandet av ärenden begränsas på det föreslagna sättet. I den fortsatta beredningen har man bedömt statsrådets kanslis observationer av allmän karaktär om beslutanderätten och om generaldirektörens rätt att överta avgörandet av ärenden. I statsrådets kanslis yttrande specificeras inte närmare på vilket sätt den föreslagna modellen är problematisk. Säkerställandet av ämbetsverkets funktionsförmåga i störningssituationer eller under undantagsförhållanden kan inte heller bedömas förutsätta att generaldirektören har rätt att överta avgörandet av ärenden som hör till avdelningarna. Ämbetsverket har bedömts ha förmåga att fungera inte bara under normala förhållanden utan också i störningssituationer och under undantagsförhållanden. Beredningen och avgörandet av ärenden som avgörs på avdelningarna under normala förhållanden men också i störningssituationer och under undantagsförhållanden förutsätter sedvanliga och normala vikariatarrangemang som säkerställer ämbetsverkets och avdelningarnas besluts- och funktionsförmåga. Till avdelningens lednings uppgifter hör också att se till prioriteringen av avdelningens uppgifter inte bara under normala förhållanden utan också i störningssituationer och under undantagsförhållanden. Genom prioritering av uppgifterna kan man för sin del säkerställa ämbetsverkets reaktionsförmåga i överraskande situationer.
I remissvaren konstateras antalet arbetsgivartjänstemän vara otillräckligt i förhållande till personalmängen. I yttrandena föreslås bestämmelser om att enhetscheferna med stöd av 10 § 3 mom. 3 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal ska vara arbetsgivartjänstemän. I den fortsatta beredningen har man ansett att enhetscheferna inte kan tolkas som arbetsgivartjänstemän som avses i 10 § i förordningen om arbetsgivartjänstemän. För närvarande möjliggörs den föreslagna regleringen inte heller av bemyndigandena i lagen om statens tjänstekollektivavtal om att utfärda förordning. I yttrandet föreslås i anslutning till ämbetsverkets verksamhet att utarbetandet av strategin och planeringen av ämbetsverkets mål skrivs in som en egen paragraf. I den fortsatta beredningen har det ansetts att strategin inte hör till de ärenden som ska regleras i lag. Ämbetsverket kan utarbeta sin strategi utan lagbestämmelser om saken. Den rättsliga grunden i fråga om ämbetsverkets styrning och ledning anses också i övrigt vara heltäckande i fråga om ämbetsverkets mål och planering. I yttrandena föreslås det att personalen borde vara representerad i ämbetsverkets ledningsgrupp (bl.a. personalorganisationerna och NTM-centralerna). I den fortsatta beredningen har det betraktats som oändamålsenligt att införa uttryckliga bestämmelser om en personalrepresentant, eftersom paragrafen inte heller innehåller bestämmelser om andra aktörer som ingår i ledningsgruppen. I motiveringen har ändå lagts till att personalen kan vara representerad i ledningsgruppen. Ledningsgruppens sammansättning bestäms i ämbetsverkets arbetsordning. Remissinstanserna ser motstridigheter mellan de paragrafer som gäller organisationen och de som gäller beslutanderätten, i synnerhet i miljöfrågor men också i ärenden som hör till räddningsväsendet. Ur detta perspektiv föreslås bestämmelser om att generaldirektören inte ska ha rätt att överta avgörandet i substansfrågor som gäller näringstillsyn och rättsskydd, om ärendena har placerats i en separat enhet eller avdelning. I den fortsatta beredningen har det betraktats som oändamålsenligt att beskära den reglering som gäller generaldirektörens beslutanderätt och som motsvarar de riktlinjer som dragits upp för beredningen. Däremot har man i den fortsatta beredningen i fråga om miljöfrågor preciserat bestämmelserna om avdelningschefens beslutanderätt i synnerhet utifrån högsta förvaltningsdomstolens och justitieministeriets yttranden. I yttrandena behandlas också den bestämmelse i ämbetsverkslagen som gäller gemensamma ärenden och som i den fortsatta beredningen har kompletterats utifrån remissvaren (regionförvaltningsverken, regionförvaltningsverkets ansvarsområde för arbetarskydd och diskrimineringsombudsmannen samt Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf).
Styrningen av Tillstånds- och tillsynsverket
Största delen av NTM-centralerna och personalorganisationerna föreslår att det i samordningsgruppen för styrning utöver för ministerierna finns representanter också för Tillstånds- och tillsynsverket och/eller dess generaldirektör, men också personalrepresentanter eller representanter för organisationer som företräder personalen. Vilja att delta i ämbetsverkets resultatstyrning har också uttryckts på bredare front. Statsrådets justitiekanslersämbete fäster uppmärksamhet särskilt vid grunderna för avgörande av meningsskiljaktigheter mellan ministerierna och vid handlingsmodeller för konfliktsituationer, som bör vara omsorgsfullt övervägde, med beaktande av ämbetsverkets möjligheter att uppnå synergi- samt produktivitets- och effektivitetsfördelar och att den splittrade handlingsmodellen inte som sådan överförs till det nya ämbetsverket. Riksdagens biträdande justitieombudsman anser för sin del att styrningssystemets funktion i praktiken väcker frågor när det gäller ledarskap och styrning, särskilt i situationer, där det uppstår konflikter mellan de olika ministerierna. Dessutom föreslår flera andra remissinstanser preciseringar i bestämmelserna om styrningen. Vissa remissinstanser föreslår att en bestämmelse om ett servicelöfte (handläggningstid för ärenden) läggs till i lagen (bl.a. handelskamrarna och Företagarna i Finland rf). Också en bestämmelse om skadestånd föreslås, om handläggningen av ärenden fördröjs. Försörjningsberedskapscentralen föreslår att behov inom försörjningsberedskapen beaktas i resultatstyrningen. Det föreslås också att förvaltningsdomstolarnas resurser stärks. Finlands näringsliv rf oroar sig för sin del över hur den gemensamma styrningen ska fungera.
I den fortsatta beredningen har namnet på samordningsgruppen ändrats till styrgruppen och samtidigt har man bedömt att det inte är nödvändigt att på lagnivå bestämma närmare än vad som föreslås i propositionen om de representanter som ingår i samordningsgruppen. Motiveringen har ändå kompletterats så att gruppen kan kalla exempelvis generaldirektören eller andra personer att föredra ärenden. I den fortsatta beredningen har detaljmotiveringen till bestämmelsen om styrning kompletterats så att den förtydligar ämbetsverkets styrning. Samtidigt har också bestämmelsen om ekonomiplanering preciserats och detaljmotiveringen särskilt utifrån justitiekanslersämbetets yttrande. I den fortsatta beredningen har det ansetts klart att ämbetsverkets ledning i sista hand ansvarar för ämbetsverkets servicenivå. Med beaktande av bestämmelserna i 23 a § i förvaltningslagen och regleringen om tjänstebrott och skadestånd har det inte i den fortsatta beredningen ansetts nödvändigt att inbegripa den reglering som intressebevakningsorganisationerna föreslår i ämbetsverkslagen.
Ämbetsverkets särskilda uppgifter
Flera remissinstanser föreslår ändringar och tillägg i bestämmelserna om ämbetsverkets uppgifter. Regionförvaltningsverket föreslår att vissa uppgifter som hör till räddningsväsendets sektor stryks bland deras uppgifter. Förslaget har ändrats i fråga om överföringen av uppgifter vid spaningsverksamhet för upptäckande av skogsbränder, men i övrigt har propositionen inte ändrats på grund av den grundläggande utgångspunkten för beredningen. Polisstyrelsen föreslår att tillstånds- och tillsynsuppgifter i penningspelsbranschen läggs till i ämbetsverkslagen. Riksdagens justitieombudsmans kansli samt arbets- och näringsministeriet anser att tillsynen över arbetskraftsservicen, som den 1 januari 2025 övergår till kommunerna och de samarbetsområden som kommunerna bildar bör beaktas i ämbetsverkslagen. Finlands Kommunförbund rf föreslår att bestämmelser om UF-centrets tillsynsansvar införs i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket eller lagen om livskraftscentraler samt lagen om Utvecklings- och förvaltningscentret. I den fortsatta beredningen har det ansetts att ämbetsverket med stöd av den föreslagna regleringen sköter övriga uppgifter om vilka det föreskrivs särskilt. Regleringen möjliggör således också tillstånds- och tillsynsuppgifter inom penningspelsbranschen och tillsynsuppgifter gällande arbetskraftstjänsterna, om så föreskrivs i speciallagstiftning som gäller dessa. Detaljmotiveringen i propositionen har kompletterats. Tillsyn över UF-centret utövas både av de högsta laglighetsövervakarna och med stöd av 68 § i grundlagen av arbets- och näringsministeriet. I den fortsatta beredningen har också bestämmelsen och motiveringen om nämnder och andra organ preciserats utifrån remissvaret (Nationella kommittén för medicinsk forskningsetik och justitieministeriet).
Besättande av tjänster och särskilda behörighetsvillkor
Vissa remissinstanser föreslår att behörighetsvillkoren för tjänsten som enhetschef tas bort ur lagen, eftersom bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för cheferna för ansvarsområden finns i förordningarna om de ämbetsverk som dras in. I den fortsatta beredningen har uppmärksamhet ägnats åt att enheterna inom avdelningarna vid Tillstånds- och tillsynsverket till sin storlek är avsevärt större än enheterna i de ämbetsverk som dras in. Därför har man vid beredningen ansett det ändamålsenligt att föreskriva om särskilda behörighetsvillkor för tjänsterna som enhetschef. Högsta förvaltningsdomstolen tar i sitt yttrande fasta på förfarandet för förordnande till uppdrag och konstaterar att det inte utifrån det beslut (HFD 2022:134) som nämndes i det förslag som var på remissbehandling går att dra någon kategorisk slutsats om huruvida avgöranden om förordnande till uppdrag och återkallande av förordnande till uppdrag kan överklagas. I den fortsatta beredningen har hänvisningen till högsta förvaltningsdomstolens beslut strukits. I sista hand bedömer högsta förvaltningsdomstolen om beslut om förordnande till uppdrag kan överklagas eller inte.
Regionförvaltningsverken föreslår ändringar i bestämmelserna i kapitlet: enhetschefen bör ha benämningen direktör, ämbetsverket bör kunna förutsätta krav på språkkunskap som avviker från lagen, avdelningschefen bör kunna delegera utnämningsbehörighet till en annan person, enhetschefen bör kunna utnämnas för högst fem år, generaldirektören bör utnämna direktören för en verksamhetsenhet, i tjänsten som avdelningschef för miljöavdelningen bör ett behörighetsvillkor vara förtrogenhet med uppgiftsområdet för tjänsten och avdelningschefen för miljöavdelningen i stället för generaldirektören bör kunna utnämna enhetscheferna på sin avdelning. I den fortsatta beredningen har det inte betraktats som ändamålsenligt att lagstifta om att enhetscheferna ska ha benämningen direktör. Ämbetsverket kan i platsannonsen vid behov konstatera att den bästa beredskapen för att sköta tjänsten framgångsrikt har den som till exempel har goda/utmärkta kunskaper i svenska. I början av beredningen betraktades principen om chefens chef som viktig i fråga om utnämningsbehörigheten, i synnerhet när det gäller uppgifter som innehåller personledning. Det förslag som var ute på remiss har också annars betraktats som ändamålsenligt och det är inte motiverat att ändra det. I den fortsatta beredningen har ändå det bemyndigande att utfärda förordning som gäller särskilda behörighetsvillkor för tjänsterna vid ämbetsverket preciserats. På den grunden kan det exempelvis för tjänstemännen vid den enhet som inrättats för tryggande av de språkliga rättigheterna föreskrivas särskilda behörighetsvillkor som gäller kraven på språkkunskaper.
Särskilda bestämmelser samt ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Det föreslås att i lagen om ämbetsverket infogas en motsvarande bestämmelse om handräckning som i lagen om regionförvaltningsverken (försvarsministeriet och regionförvaltningsverken). Justitieministeriet och Centralförbundet för Fiskerihushållning rf har fäst uppmärksamhet vid bestämmelsen om behandling av förvaltningsklagan. I den fortsatta beredningen har man bedömt att den allmänna bestämmelsen i ämbetsverkslagen om handräckning inte ger ämbetsverket rätt att lämna handräckning till en annan myndighet och inte heller ger en annan myndighet befogenhet att ge handräckning till ämbetsverket. Således måste handräckningen regleras i de lagar som gäller uppgifterna. Det föreslås en övergångsbestämmelse i ämbetsverkslagen enligt vilken bestämmelsen om handräckning i den upphävda lagen om regionförvaltningsverken ska tillämpas fram till den 31 december 2028. Det är inte möjligt att i ämbetsverkslagen införa en heltäckande förteckningen över alla uppgifter och myndigheter som kunde lämna ämbetsverket handräckning. I den fortsatta beredningen har ändringar gjorts i bestämmelsen om förvaltningsklagan särskilt utifrån justitieministeriets anmärkningar.
Justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, regionförvaltningsverken samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har framfört flera anmärkningar gällande förslaget till bestämmelse om utomstående experter. I den fortsatta beredningen har regleringen betraktats som ändamålsenlig och behövlig och tillämpningsområdet för bestämmelsen har preciserats. Regionförvaltningsverken anser också att bestämmelsen om överföring av assisterande uppgifter till en privat aktör till sitt innehåll är allmänt hållen och att den lämnar mycket utrymme för tolkning. Verken anser att motiveringen behöver kompletteras. I den fortsatta beredningen har det ansetts behövligt att göra små ändringar i motiveringen till bestämmelsen. På grund av remissvaren har det ansetts vara bra att trygga de informationssystemtjänster som Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret producerar för Tillstånds- och tillsynsverket, och som för sin del tryggar ämbetsverkets verksamhet (UF-centret och Fackförbundet Pro rf). Samtidigt anser vissa remissinstanser att den föreslagna regleringen är problematisk med tanke på öppen konkurrens och produktivitet (Finlands näringsliv rf och Centralhandelskammaren). I den fortsatta beredningen har man ansett att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret är en central samarbetspart för ämbetsverket. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har länge producerat tjänster för regionförvaltningsverken. I den fortsatta beredningen har motiveringen preciserats och en övergångsbestämmelse föreslagits. Den säkerställer produktionen av nödvändiga tjänster för ämbetsverket till övergångsperiodens slut.
Yttrandena innehåller respons om övergångsbestämmelserna (bl.a. Polisstyrelsen, NTM-centralerna, regionförvaltningsverken och UF-centret). I den fortsatta beredningen har det ansetts nödvändigt att komplettera övergångsbestämmelserna och göra nödvändiga korrigeringar i dem. Det har också ansetts vara fråga om sedvanliga och vid ämbetsverksreformer allmänt använda allmänna övergångsbestämmelser som inte har varit problematiska. Övergångsbestämmelserna om de uppgifter som överförs till livskraftscentralerna ska ingå i de ifrågavarande ämbetsverkslagarna.
Sammanfattning av sådant som noterats i remissvaren
Arbetarskydd
Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken konstaterar att 4 § 7 mom. ger möjlighet att i ämbetsverkets arbetsordning bestämma om ämbetsverkets avdelningars uppgifter. Arbetarskyddsmyndigheten anser att arbetarskyddsmyndighetens obundna ställning i enlighet med ILO-konventionen (FördrS 44/1949) förutsätter att det inte är möjligt att i ämbetsverkets arbetsordning anvisa uppgifter för arbetarskyddsavdelningen. I den fortsatta beredningen har motiveringen i propositionen preciserats så att det framgår tydligt att när avdelningens uppgifter bestäms i arbetsordningen ska man särskilt ta hänsyn till arbetarskyddsavdelningens obundenhet.
Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken anser att arbetarskyddsavdelningens avdelningschef inte kan vara direkt underställd ämbetsverkets generaldirektör, eftersom detta skulle äventyra arbetarskyddsmyndighetens obundenhet. I motiveringen i lagförslaget nämns exempel på generaldirektörens befogenheter i förhållande till avdelningschefen. Ansvaret för dessa åtgärder vilar i fråga om direktören för ansvarsområdet för arbetarskyddet för närvarande på social- och hälsovårdsministeriet, och bland annat eventuella disciplinära åtgärder borde också framöver höra till ministeriet. På grund av arbetarskyddsmyndighetens obundenhet ska arbetarskyddsavdelningens arbetsordning inte behandlas i ämbetsverkets ledningsgrupp. I den fortsatta beredningen har det ansetts att arbetarskyddsavdelningens och dess avdelningschefs obundenhet är tryggad i fråga om de uppgifter som hör till avdelningen. Det har emellertid föreslagits en ändring enligt vilken social- och hälsovårdsministeriet ska besluta om varning som ges till arbetarskyddsavdelningens avdelningschef.
Finlands näringsliv rf håller det inte för motiverat att tjänsten som avdelningschef för arbetarskyddsavdelningen tillsätts permanent. Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken anser att generaldirektören inte ska kunna ha en roll som beslutsfattare eller föredragande vid tillsättande av tjänsten som avdelningschef för arbetarskyddsavdelningen. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf anser det vara omotiverat att generaldirektören hörs vid tillsättandet av tjänsten som avdelningschef för arbetarskyddsavdelningen. I den fortsatta beredningen har motiveringen preciserats. Det har ansetts vara klart att social- och hälsovårdsministeriet bereder utnämningen av avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen och föredrar utnämningsärendet vid statsrådets allmänna sammanträde. Enligt förslaget ska generaldirektören höras när tjänsterna för avdelningschefer tillsätts, vilket inte har ansetts vara problematiskt.
Regionförvaltningsverken och FOSU tar upp frågan om huruvida tillsynen och inspektionen av arbetarskyddet vid ämbetsverket enligt förslaget kommer att kunna ordnas på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Enligt propositionsutkastet ska ämbetsverkets arbetarskyddsinspektör göra en arbetarskyddsinspektion vid samma ämbetsverk där han eller hon arbetar. Arbetarskyddsinspektören lyder i sådana fall under den högsta ledningen för det ämbetsverk som inspekteras. Inspektionen och de beslut som fattas på grund av den är förpliktigande. Tanken om att den högsta ledningen inte frivilligt har rättat till brister i organisationens verksamhet men att den skulle vidta åtgärder på grund av slutresultaten av en inspektion som en enda tjänsteperson förrättat enligt förordnande av en annan myndighet, blandar ihop extern och intern inspektion. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf anser att den tjänsteinnehavare som förrättar inspektionen med tanke på säkerställande av tillsynens obundenhet och opartiskhet för tiden för inspektionen ska överföras från ämbetsverket till att lyda direkt under social- och hälsovårdsministeriet. I den fortsatta beredningen har det ansätts ändamålsenligt att arbetarskyddsinspektören då han eller hon förrättar inspektionen står i tjänsteförhållande till sitt eget ämbetsverk men lyder under ledning och övervakning av social- och hälsovårdsministeriet, som är arbetarskyddsmyndighet. I den fortsatta beredningen föreslås inga ändringar i det förslag som var på remissbehandling.
I FFC:s och JHL:s yttranden konstateras av kravet i den gällande regleringen om arbetarinspektörer inte ingår i förslagen om reglering. Arbetarinspektörerna har flera års praktisk yrkesarbetserfarenhet och om tjänsteutövandet kräver sådan erfarenhet ska innan tjänsten tillsätts begäras utlåtande av de centrala centralorganisationerna för arbetstagarna. I yttrandet tas det upp som viktigt att det bland personalen finns tillräckligt många inspektörer som har en längre yrkesarbetserfarenhet. I den fortsatta beredningen har det ansetts att regleringen i den gällande ämbetsverksförordningen om regionförvaltningsverket om så kallade arbetarinspektörer inte i egentlig mening har tillämpats under de senaste åren. Den yrkeskunskapsnivå som behövs har varit tryggad bland arbetarskyddsinspektörerna också utan tillämpande av bestämmelsen. Det förfarande, där utlåtande om sökande har begärts av centrala löntagarorganisationer, har varit förknippat med oklarheter och det har ansetts göra rekryteringarna svårare och långsammare. Det har också varit oklart vilken betydelse utlåtandet har getts som kriterium för val an en person. Förfarandet bidrar inte till jämlikt bemötande av dem som rekryteras och det kan inte betraktas som förenligt med god förvaltning. Förfarandet har diskuterats i arbetarskyddsdelegationen och arbetsmarknadsorganisationerna meddelades sommaren 2023 att paragrafen kommer att strykas i samband med följande ändring av förordningen. Ämbetsverkets arbetsordning ska behandlas i samarbetsförfarande i enlighet med 3 kap. i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013), men med stöd av lagstiftningen är det inte nödvändigt att bereda ämbetsverkets arbetsordningen i samarbete med personalen.
Regional beredskap
En stor del av remissinstanserna yttrade sig om den regionala beredskapen och understödde propositionen. I yttrandena fästs uppmärksamhet bland annat vid genomförandet av CER-direktivet (justitiekanslersämbetet) och genomförandet av NIS2-direktivet (SHM), utlämnande av sekretessbelagda uppgifter (JM och Migrationsverket) samt hurdana områden som ska bilda beredskapsområden. Flera NTM-centraler anser det i regel vara motiverat att ordnandet av det regionala samarbetet kring beredskap i samarbetsområden för beredskap i stor utsträckning motsvarar den rådande situationen och att Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter i detta sammanhang motsvarar regionförvaltningsverkens uppgifter med hänsyn till regionförvaltningsreformen. Enligt Birkalands välfärdsområde främjas den regionala beredskapen bättre av att samarbetsområdena för beredskap definieras så att de geografiskt utgör enhetliga områden med samarbetsområdena för social- och hälsovården än av den nuvarande områdesindelningen, som grundar sig på regionförvaltningsverkens verksamhetsområden. Satakunta välfärdsområde anser att den effektiva och ändamålsenliga nivån på samordning och utveckling av beredskapen är landskaps-/välfärdsområdesnivån.
I yttrandena från flera kommuner, städer, NTM-centraler, landskapsförbund, organisationer och andra förbund lyfter man fram att behoven av att ändra modellen för genomförande av den regionala beredskapen bör tas till beredning utan dröjsmål, eftersom den föreslagna modellen inte motsvarar behoven i områdena till exempel i fråga om upprätthållande och närvaro av samarbetsstrukturerna i landskapen, produktionen, upprätthållandet och distributionen av en lägesbild eller beaktandet av näringslivets synpunkter. I största delen av yttrandena om den regionala beredskapen föreslås att i beredskapskommittéernas sammansättning läggs till företrädare för organisationerna och näringslivet och Transport- och kommunikationsverket. Ytterligare poängterades ett intensivt samarbete med företag, kommuner och andra aktörer i området samt med centrala aktörer i lantbrukssektorn. I några yttranden fästs uppmärksamhet vid kommunernas centrala roll i säkerhetsplaneringen, men också i lösandet av de grundläggande orsakerna till brottslighet och säkerhetsproblem. Också vikten av lokal- och regionkännedom i den regionala beredskapen tas upp i yttrandena. I ett yttrande föreslås att man överväger att i förordningen noggrannare definiera minimisammansättningen av beredskapskommittén.
Regionförvaltningsverken understöder föreslaget om det nya ämbetsverkets beredskapsarbete, men föreslår i fråga om ämbetsverkets uppgifter och ansvar i den regionala beredskapen preciseringar liksom i fråga om ordnandet av det regionala beredskapssamarbetet. Regionförvaltningsverket föreslår att motiveringen preciseras i fråga om främjandet av beredskapsplaneringen hos aktörerna i området samt den ifrågavarande uppgiftens förhållande till ordandet av beredskapsövningar och försvarskurser. Enligt regionförvaltningsverken är det en brist i propositionsutkastet att det inte tar ställning till de här strukturernas roll som en del av det regionala samarbetet för beredskap och inte heller till relationen mellan den regionala beredskapskommittén och dessa landskapsbaserade strukturer. Propositionsutkastet klarlägger inte heller vilken roll den regionala beredskapskommittén spelar i störningssituationer och under undantagsförhållanden.
I den fortsatta beredningen har propositionen kompletterats utifrån remissvaren. Med de övergångsbestämmelser som föreslås i ämbetsverkslagen säkerställs för sin del att de uppgifter som föreskrivs i direktivets nationella genomförandelagar styrs till den behöriga myndigheten. Regleringen och motiveringen gällande utlämnande av sekretessbelagda uppgifter har preciserats. Bestämmelser om beredskapskommitténs sammansättning ska enligt propositionen ingå i statsrådets förordning om tillstånds- och tillsynsverket så att en regional beredskapskommitté har en ordförande och en vice ordförande samt behövligt antal övriga medlemmar i enlighet med regionala särdrag och behov. Vid bedömningen av antalet medlemmar i beredskapskommittén ska hänsyn tas till de regionala särdragen och behoven av att sköta beredskapskommitténs uppgifter. Det här innebär att beredskapskommittén väljer de medlemmar den behöver, som kan komma från företag, kommuner och andra aktörer i området, såsom exempelvis från näringslivet och organisationerna beroende på de särskilda behoven i regionen. Propositionen har inte ändrats i detta avseende. Beredningen har utgått ifrån överföringen av de nuvarande regionförvaltningsverkens uppgifter till det nya statliga tillstånds- och tillsynsverket. I propositionen har inte gjorts ändringar i fråga om välfärdsområdenas och Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter eftersom alla nämnda myndigheter inte har enhetliga regionala behörigheter, och sådana inte heller kan beredas i den här reformen. I den här reformen kan inte heller göras stora strukturella ändringar, välfärdsområdena kan inte ges flera uppgifter och innehållet i lagarna om ordnande av räddningsväsendet eller social- och hälsovården kan inte ändras. Enligt den föreslagna 2 mom. 6 punkten har ämbetsverket till uppgift att följa det regionala beredskapsläget. Ämbetsverket ska följa den allmänna beredskapen hos aktörer i området som grund för det regionala beredskapssamarbetet. I utkastet till statsrådets förordning om Tillstånds- och tillsynsverket föreslås dessutom bestämmelser om att den regionala beredskapskommittén har till uppgift att främja bildandet av en gemensam lägesförståelse bland aktörerna i fråga om fenomen och händelser som påverkar säkerheten. Möjligheterna och lösningarna för sammanställning av den övriga lägesbilden bedöms i ett projekt som inrikesministeriet och justitieministeriet har tillsatt för utveckling av det regionala beredskapssamarbetet och lägesbildsverksamheten. Allmänna bestämmelser om beredskapsledningen på statsrådsnivå finns i 13 paragrafen i beredskapslagen. Beredskapsledningen genomförs i enlighet med den allmänna ledningsregleringen gällande aktören i fråga och därtill bland annat enligt arbetsordningarna och förvaltningsstadgorna. Propositionen har inte ändrats i detta avseende.
Enheten för bevakning av det allmänna intresset
Flera remissinstanser fäster uppmärksamhet vid miljöavdelningens enhet för bevakning av det allmänna intresset. Justitieministeriet fäster uppmärksamhet vid bestämmelsen i 119 § 2 mom. i grundlagen, enligt vilket de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. I den fortsatta beredningen ska det i propositionen läggas till en ändamålsenlig utredning om vad som i praktiken avses med ett sådan krav på obundenhet samt ses till att bestämmelserna om till exempel ledning, beslutandemakt och arbetsordning är förenliga med kraven på obundenhet och med 119 § 2 mom. i grundlagen. Också bland andra högsta förvaltningsdomstolen har fäst uppmärksamhet vid vikten av att ordna övervakning av det allmänna intresset samt vid säkerställandet av obundenheten i vissa uppgifter. Finlands näringsliv rf anser att det är oklart om rätten till ändringssökande för den enhet som bevakar allmänt intresse bara gäller ämbetsverkets beslut och föreslår att motiveringen preciseras. I den fortsatta beredningen har bestämmelserna och motiveringen preciserats i synnerhet utifrån justitieministeriets och högsta förvaltningsdomstolens yttranden. I miljöskyddslagen och vattenlagen har lagts till bestämmelser om hörande av enheten i fasen för tillståndsförfarande och för att poängtera att tillämpande av den rätt till internt ändringssökande som enheten för bevakning av det allmänna intresset har är en sistahandslösning har besvärsrätten avgränsats till de situationer som specificeras i lagen.
Områdesanvändningen
I synnerhet Finlands Kommunförbund rf, flera städer och kommuner samt landskapsförbunden lyfter i sina yttranden fram att uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna inte ska ändras i fråga om övervakningen och styrningen av områdesanvändningen. Försvarsministeriet föreslår att lagen om Tillstånds- och tillsynsverket bör innehålla övervakning av områdesanvändningen, eftersom innehållet i den lag om områdesanvändning som reformeras inte är klart. Därtill bör också motiveringen kompletteras. Också Finlands näringsliv rf föreslår att ämbetsverket inte ska föreskrivas en styrningsmakt som är mer omfattande än i nuläget i fråga om ordnandet av planering av kommunens områdesanvändning och att inte heller ämbetsverkets tillsynsbefogenheter ska utvidgas. I den fortsatta beredningen har det ansetts klart att uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna, landskapen eller välfärdsområdena inte ändras genom denna proposition. Ämbetsverkets uppgifter och befogenheter i fråga om områdesanvändningen fastställs noggrannare utgående från lagen om områdesanvändning, som bereds samtidigt. Vid den fortsatta beredning har Tillstånds- och tillsynsverkets uppgift avseende områdesanvändningen preciserats i förhållande till denna proposition.
Förslag om överföring av uppgifter, centralisering av uppgifter och dylikt
Det konstateras i flera yttranden att vissa uppgifter fördelas mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna (bl.a. Riksdagens justitieombudsmans kansli, NTM-centralerna). Det föreslås också att en enhet som är specialiserad på vattenvård inrättas i Österbotten (svenskspråkiga kommuner), att uppgifterna inom områdesanvändning koncentreras till en myndighet i stället för att fördelas (Finlands Kommunförbund, Kiinteistönomistajat ja rakennuttajat Rakli ry, flera NTM-centraler). Vissa remissinstanser tar ställning till miljökonsekvensbedömningarna (MKB), som anses vara förknippade med utvecklingen av områdena och som borde vara en uppgift för livskraftscentralerna. I den fortsatta beredningen har man bedömt att remissvaren inte i någon nämnvärd grad innehåller nya faktorer som inte beaktats i det tidigare beredningsarbetet gällande frågan om uppgiftsfördelning och som skulle ge anledning av ändra de tidigare riktlinjerna. I den fortsatta beredningen har man emellertid ansett det viktigt att till exempel när NTM-centralernas uppgifter inom naturskyddet fördelas på två ämbetsverk måste man i fortsättningen ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av det praktiska samarbetet mellan organisationerna. MKB-förfarandet är för sin del nära sammankopplat med de tillståndsförfaranden som hör till Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter, och det inbördes förhållandet mellan dessa förfaranden intensifieras i enlighet med regeringsprogrammet som en del av miljöministeriets projekt för ett enda serviceställe.
Förslag till utveckling av den övriga lagstiftningen
HUS-sammanslutningen konstaterar att ur perspektivet av styrningen av social- och hälsovården och framför allt perspektivet av styrningen av servicesystemet emellertid saknas i propositionen. Företagarna i Finland rf konstaterar för sin del att besvärsförfarandena gällande tillstånd reformeras så att besvär över samma ärende kan anföras hos förvaltningsdomstolen bara en gång. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården föreslår en ändring i 15 § 4 mom., enligt vilken återställande av rätten att utöva yrke som fråntagits på en persons egen begäran behandlas i tillsynsnämnden. Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf föreslår att det i tillsynsnämnden för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården ska finnas representanter för närvårdar- och primärskötarförbundet som företräder yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården med skyddad yrkesbeteckning. STTK rf och Tehy rf anser för sin del att i nämnden bör läggas till en medlem som företräder sakkunskap inom vårdarbete och vårdvetenskap. En sådan sakkunnig i tillsynsnämnden kunde vara till exempel en professionsledare inom vårdarbetet i välfärdsområdet. Dessutom ska det i nämnden finnas företrädare för sakkunskapen inom varje yrkesområde vars utövare de ärenden som behandlas i nämnden gäller. Enligt tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården är de ändringar i tillsynsnämndens sammansättning som föreslås i propositionsutkastet bra. I början av beredningen slog man fast att de materiellrättsliga lagar som gäller uppgifterna inte ändras i samband med reformen, annat än i fråga om ändringar av teknisk natur. Materiellrättsliga frågor som gäller tillsynen över social- och hälsovården och dess innehåll avgörs separat som en del av utvecklingen och beredningen av den lagstiftningen. Dessutom är ärenden som gäller ändringssökande alltid kopplade till den lagstiftning som gäller uppgifterna och de kan inte avgöras i det här sammanhanget. Det förslag som varit på remissbehandling innehåller inga planer på att överföra vattenlagstiftning från justitieministeriet till miljöministeriet. Detta projekt omfattar inte reglering av beredningsansvar för lagstiftningen från ett ministerium till ett annat.
6.2
Förslag om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
Allmänt
Största delen av remissinstanserna understöder inrättandet av livskraftscentralerna och att dessa är färre till antalet än de nuvarande NTM-centralerna. Samtidigt vill man säkerställa centralernas regionala närvaro och förslaget om att centralerna ska ha ett verksamhetsställe i alla landskap får understöd. Däremot uttrycker vissa remissinstanser oro över att livskraftscentralernas huvudsakliga verksamhetsställen regleras genom förordning av statsrådet. Enligt remissinstanserna kan detta på längre sikt försvaga bland annat lokalkännedomen. Flera av remissinstanserna betraktar det som viktigt att man i reformen säkerställer att de språkliga rättigheterna tillgodoses på båda nationalspråken.
Allmän motivering
Livsmedelsverket föreslår att beskrivningen av nuläget i regeringens proposition kompletteras i fråga om beskrivningarna av vissa av NTM-centralernas uppgifter. Dessutom framför livsmedels-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter att det finns behov av kompletteringar i de uppgifter centret anvisas i anslutning till fiskerinäring samt i fråga om uppgifterna inom rådgivning i arbetslöshetsskyddsfrågor. Försörjningsberedskapscentralen föreslår att beskrivningen och bedömningen av nuläget i regeringens proposition bör preciseras och beskrivningar läggas till gällande hur försörjningsberedskapen med lagstadgade uppgifter och uppgiftsgrupper genomförs och verkställs och vilken dessa uppgifters roll är i tryggandet av försörjningsberedskapen. Finlands näringsliv rf konstaterar att man vid bedömningen av nuläget bör lyfta fram de nuvarande NTM-centralernas roll i fråga om företagstjänster, där NTM-centralerna delvis i samarbete med andra partner erbjuder rådgivningstjänster som stöd för företagande företagsutveckling. I den fortsatta beredningen har texterna i beskrivningen av nuläget korrigerats och kompletterats.
Målen för reformen betraktas till största delen som motiverade och värda understöd. Kommunförbundet understryker möjligheterna att genom statens reform av regionförvaltningen effektivisera verksamheten och utveckla samarbetet med kommunerna. Vissa städer betraktar målen som godtagbara, men föreslår att samarbetet med kommunerna skrivs in i målen för propositionen. Finlands näringsliv rf föreslår att man i denna reform mer omfattande och övergripande ska beakta också regeringens övriga reformprojekt.
FFC rf betraktar målen som motiverade men konstaterar att de planerade inbesparingarna inom statsförvaltningen kan kullkasta nyttan av reformen. Fackförbundet Pro understryker vikten av att överföringen av miljöuppgifter sker smidigt. Företagarna i Finland rf kritiserar den vida definitionen av livskraft, som enligt organisationen kan leda till inexaktheter. Konsumentförbundet rf poängterar vikten av kundorientering och uttrycker oro över tillgången till tjänster. Finlands näringsliv rf poängterar att i och med reformen ska ämbetsverkets kunder erbjudas en tydlig servicestig oavsett på vilken administrativ nivå kundrelationen inleds. Dessutom föreslår organisationen att man överväger att Team Finland skulle ha en representant i livskraftscentralernas samordningsgrupp. Finlands näringsliv rf oroar sig speciellt över kasvuCRM-systemets framtid och över hur det efter reformen ska säkerställas att kunduppgifter överförs sömlöst och att servicen är smidig.
Flera remissinstanser, bland annat flera av NTM-centralerna, för fram detaljerade behov av preciseringar i beskrivningarna gällande konsekvensbedömningarna. Dessa avser till exempel ordnandet av det regionala samarbetet kring beredskap. Enligt NTM-centralerna säkerställer det att uppgifterna ordnas enbart inom samarbetsområdena för beredskap inte tillräcklig regional närvaro på landskapsnivå, vilket är många aktörers verksamhetsområde. Detta förutsätter ersättande och kompletterande beredskapsarrangemang, såsom beredskapsforum för landskapen. NTM-centralerna betraktar dessutom begreppet ”centraler som ger helhetsservice” som vilseledande, eftersom ett flertal av livskraftscentralernas betydande uppgifter är koncentrerade antingen nationellt eller till bara några livskraftscentraler.
Enligt Försörjningsberedskapscentralen finns det behov av att bland de huvudsakliga konsekvenserna bedöma konsekvenserna av de viktigaste förslagen för tryggandet av försörjningsberedskapen, eftersom lagstiftningsförslagen inverkar på genomförandet av försörjningsberedskapen genom myndighetsverksamhet. Kommunförbundet och vissa kommuner konstaterar att uppgifterna inom statens regionförvaltning har ett flertal kontaktytor med kommunernas uppgifter. Ändringen har därför oundvikligen konsekvenser för kommunerna och dessa bör bedömas i samarbete med kommunfältet grundligare än vad som gjorts i propositionen.
Konsumentförbundet rf konstaterar att livskraftscentralernas mer omfattande verksamhetsområden kan ha också eventuella skadliga följder exempelvis för den regionala jämlikheten. Konsumentförbundet rf fäster till denna del uppmärksamhet vid den bedömning som presenteras i konsekvensbedömningen om att det minskade antalet betjäningsställen hos livskraftscentralerna jämfört med det nuvarande antalet NTM-centraler förlänger resorna för att uträtta ärenden och på lång sikt eventuellt också minskar regionkännedomen.
I fråga om kostnaderna för reformen kan de inte enligt NTM-centralerna anses vara små i en situation, där livskraftscentralerna liksom statens övriga ämbetsverk genomför anpassningsåtgärder i enlighet med produktionsprogrammet enligt regeringsprogrammet och besluten under regeringens ramförhandlingar den 16 april 2023, när anslagen för verksamhetsutgifter minskar. Dessutom uppstår kostnader som är större än ringa i och med att Egentliga Tavastlands landskap och Päijänne-Tavastlands landskap som hör till NTM-centralen i Tavastland kommer att höra till olika livskraftscentraler. Det konstateras dessutom att det bland konsekvenserna för den offentliga ekonomi inte har beaktats att uppdelningen av trafikuppgifterna och även uppgifterna inom vattenvården på två organisationer ökar kostnaderna. Finlands näringsliv rf anser att positiva effekter för samhällsekonomin bör sökas genom ökad tillväxt och internationalisering för företag. Organisationen anser att FoUI-verksamheten bör kopplas till nationellt viktiga strategier för främjande av konkurrenskraft, välfärd och produktivitet.
Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat KT uttrycker oro över möjligheten att personalminskningar vid livskraftscentralen ökar arbetsbördan i kommunerna. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf (nedan
FOSU rf
) uttrycker oro över personalresursernas tillräcklighet i en situation, där en del redan i början av 2025 övergår till kommunerna i samband med arbets- och näringsreformen 2024 och personalen kan minska också som en följd av inbesparingar. Fackförbundet Pro rf och STTK rf understryker att omställningsstödet för personalen, trots de strama villkoren för den offentliga ekonomin, kräver också ekonomiska satsningar. Enligt STTK rf är det väsentligt att höra personalen vid ändringen. STTK rf framför att krav- och lönenivån i arbetsuppgifterna måste bevaras åtminstone på den nuvarande nivå, redan med tanke enbart på tryggande av arbetsgivarens konkurrenskraft.
Flera remissinstanser, bland annat NTM-centralerna, kommer uppdelningen av uppgifterna inom vattenvård och naturskydd på Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna emellertid att avsevärt minska det befintliga kompetenskapitalet och väcker oro för en tillräcklig resurstilldelning i fråga om dessa uppgifter. Uppdelningen av uppgifterna kan dessutom orsaka minskad informationsgång och annan växelverkan och sämre lägesbild och lägesförståelse gällande näringslivet hos miljömyndigheten.
Konsekvensbedömningarna har till lämpliga delar kompletterats utifrån yttrandena. I den fortsatta beredningen har särskilt lagts till text om bedömningen av konsekvenserna av ändringarna för informationshanteringen och om riskbedömning och motiveringen har också annars kompletterats bland annat i fråga om konsekvenserna för områdena och landsbygden.
I samband med beredningen av reformen slog man våren 2024 fast att propositionen inte ska innehålla förslag om nya beredskapsrelaterade uppgifter för livskraftscentralerna, eftersom helheten av uppgifter som är relaterade till beredskapen granskas i ett projekt som inrikesministeriet och justitieministeriet har tillsatt för utveckling av det regionala beredskapssamarbetet och lägesbildsverksamheten. Frågorna gällande ämbetsverkens resurser är sammankopplade med statsbudgeten. Ämbetsverkets anslag för omkostnader avgörs i samband med budgeten för 2026. Propositionen om en reform av statens regionförvaltning är inte en sparlag.
När NTM-centralernas uppgifter som hör till miljöansvarsområdet fördelas på två ämbetsverk måste man i fortsättningen ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av det praktiska samarbetet mellan organisationerna.
Verkställande och uppföljning
Några av remissinstanserna, i synnerhet arbetstagarorganisationerna, fäster uppmärksamhet vid den korta tiden för genomförande av reformen, som utgör en risk för fungerande kundservice. De föreslår att reformens ikraftträdande skjuts fram till början av 2027, för att reformen ska kunna beredas väl.
Den föreslagna reformen bygger på skrivningar i regeringsprogrammet och förslaget tar upp de mest ändamålsenliga alternativen för att nå målen enligt skrivningarna i regeringsprogrammet. Genom övergångsbestämmelserna i ämbetsverkslagen och beredningsåtgärderna i projektet för genomförande säkerställs en störningsfri behandling av ärenden och överföring av ärenden som är under behandling till de nya ämbetsverken. På detta sätt strävar man efter att undvika avbrott i de tjänster som ämbetsverken tillhandahåller.
Bestämmelser på lägre nivå än lag
Flera av NTM-centralerna föreslår att de punkter där 3 § 1 mom. i lagförslaget inbegriper bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om de huvudsakliga verksamhetsställena och om en förteckning över dessa.
Förhållande till andra propositioner
Flera av remissinstanserna fäster uppmärksamhet vid att reformen av lagen om områdesanvändning framskrider i annan takt än reformen av regionförvaltningen och att reformen av lagen om områdesanvändning bör beaktas i synnerhet med tanke på uppgiftsfördelningen mellan de ämbetsverk som enligt förslaget ska inrättas.
Ämbetsverkets uppgifter och befogenheter i fråga om områdesanvändningen fastställs noggrannare utgående från lagen om områdesanvändning. I det här förslaget ändras inte uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna och ändringar görs inte heller i innehållet i lagen i fråga gällande ämbetsverkets uppgifter. Besluten om fördelningen av uppgifterna inom områdesanvändningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna fattas i den fortsatta politiska beredningen.
Lagen om livskraftscentralerna samt Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
Allmänna bestämmelser
Justitieministeriet anser att lagutkastet på flera punkter innehåller onödig reglering eller reglering som inte hör till lagnivå.
Finlands näringsliv rf och flera andra organisationer inom näringslivet anser det viktigt att livskraftscentralerna har förmåga att skapa samarbete mellan olika aktörer samt erbjuda företagen verktyg för tillväxt och internationalisering samt att säkerställa att företagen får ändamålsenliga tjänster smidigt och vid rätt tid. Organisationerna i fråga understryker också att ansvaren och rollerna mellan de olika aktörerna måste vara tydliga till exempel i fråga om områdesutvecklingen, företagstjänsterna och sysselsättningstjänsterna. Satsningar bör göras på samarbetet mellan olika aktörer bland annat genom att goda förfaranden för samarbetet på områdesnivå skapas. Uppmärksamhet ägnas också åt informationsutbytet mellan olika aktörer och åt informationssystemen. Finlands näringsliv rf anser att livskraftscentralerna bör koncentrera sig på att erbjuda tjänster i anslutning till utveckling av företagsverksamhet i nära samarbete och växelverkan med både den privata och den offentliga sektorn. I propositionen borde ingå en beskrivning av hur saker och ting ska göras effektivare i fortsättningen och med större hänsyn till kunderna och av hur digitaliseringen ska utnyttjas. I synnerhet bör överlappande insatser mellan olika aktörer undvikas.
Dessutom understryker flera andra remissinstanser, såsom välfärdsområdena och aktörer inom kultursektorn i sina yttranden vikten av att kontaktytorna mellan livskraftscentralerna och andra aktörer identifieras och att ansvaren och rollerna definieras tydligt. Till exempel kontaktytan mellan välfärdsområdena och livskraftscentralerna konstateras vara starkast förknippad med främjandet av sysselsättning och integration. Livskraftscentralerna ska vid sidan av näringslivets behov identifiera också till exempel behoven hos andra stora arbetsgivare i området, såsom välfärdsområdena, när det gäller tillgången till arbetskraft. På områdesnivå konstateras utvecklingen av kulturverksamheten för sin del redan i nuläget med stöd av lag grunda sig på statens, kommunernas och landskapsförbundens uppgifter. Om livskraftscentralerna påförs också uppgifter för utveckling av kulturen måste ansvaren mellan aktörerna definieras tydligt för undvikande av överlappning och döda vinklar.
Flera NTM-centraler yttrar sig om att en effektiv skötsel av uppgifter för planering och främjande av vattenvården förutsätter tätt samarbete mellan ämbetsverken. Därför finns det skäl att överväga att samarbete förutsätts också i lagstiftningen.
I bestämmelsen om livskraftscentralernas verksamhetsidé identifieras livskraftscentralernas behov av samarbete och bestämmelser om ett omfattande samarbete ingår i 21 § i utkastet. Förfarandena för det praktiska samarbetet kan beredas närmare och utgående från områdena i samband med projektet för genomförandet och inledandet av ämbetsverkens verksamhet tillsammans med de olika aktörerna och med hänsyn till deras roller.
Uppgiftsgrupper och uppgifter
En del ministerier tar i sina yttranden upp vissa preciseringsbehov i fråga om ordalydelserna gällande livskraftscentralernas uppgifter och uppgiftsgrupper, såsom till exempel uppgifterna i anslutning till områdesutvecklingen och transportsystemet samt klimatuppgifterna. Också Livsmedelsverket föreslår att motiveringen till 2 § preciseras i fråga om uppgifterna inom jordbruks- och trädgårdsodlingen.
Näringslivsorganisationerna understryker livskraftscentralernas centrala roll i stödjandet av företagens internationalisering. Livskraftscentralerna bör ha starka rådgivningstjänster i anslutning till nätverket Team Finland. Också livskraftscentralernas roll i utökandet av FoUI-satsningar bör beaktas. Även Business Finland tar i sitt yttrande upp behovet av att precisera motiveringen till 2 § om livskraftscentralerna så att arbetsfördelningen mellan Business Finland och livskraftscentralerna framgår tydligare till exempel i företagsrådgivningen. Finlands Näringsliv EK föreslår att livskraftscentralernas viktigaste uppgift borde vara hållbar tillväxt i fråga om produktiviteten i företagsverksamhet, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, internationalisering och konkurrenskraft. Dessutom föreslår organisationen att man överväger och bedömer hur livskraftscentralerna kan svara på de olika kundgruppernas behov.
Flera remissinstanser tar i sina yttranden upp att man genom reformen av statens regionförvaltning inte ska ändra arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten. Enligt remissinstanserna ska livskraftscentralernas roll i områdesutvecklingen motsvara de nuvarande NTM-centralerna roll, det vill säga de ska för sin del främja utvecklingen i områdena genom att sköta statsförvaltningens uppgifter inom genomförande och utveckling.
Landskapsförbunden föreslår att Europeiska unionens (nedan
EU
) region- och strukturpolitiska fonders finansieringsuppgifter överförs till livskraftscentralerna i början av nästa programperiod så att varje central ansvarar för sina egna finansieringsbeslut.
Kommunförbundet och flera landskapsförbund för fram att reformen av regionförvaltningen bör förnya de transportuppgifter som överförs till livskraftscentralerna så att de utöver från riksomfattande aspekter integreras bättre i de övriga uppgifterna gällande regional livskraft. Sådana är till exempel främjande av områdesanvändningen och klimatarbetet, skapande av förutsättningar för näringsverksamhet och sysselsättning samt samarbete med kommunerna.
I flera yttranden föreslås kompletteringar av motiveringen till 1 § gällande livskraftscentralernas ställning och verksamhetsidé samt 2 § gällande livskraftscentralernas uppgiftsgrupper och uppgifter till den del som avser försörjningsberedskapen och sättet på vilket livskraftscentralerna genomför försörjningsberedskap. Dessutom lyfter remissinstanserna fram att livskraftscentralernas uppgifter i anslutning till beredskapsplanering borde framgå av 2 §. Livsmedelsverket föreslår att 2 § kompletteras så att de regionala beredskapsuppgifterna i fråga om primärproduktionen inom lantbruket anvisas livskraftscentralerna genom att i bestämmelsen utöver försörjningsberedskapen infogas en uppgift avseende beredskap i anslutning till regional beredskap gällande primärproduktion inom lantbruket. Flera NTM-centraler lyfter också fram behovet av att förtydliga livskraftscentralernas roll och uppgift inom främjande av försörjningsberedskap och säkerhet, men identifierar att rollen utreds som bäst i ett projekt som tillsatts av statsrådet.
Utifrån yttrandena har bestämmelsen om verksamhetsidén i lagförslaget kompletterats med ett tillägg om näringsverksamhet och ordalydelserna gällande vissa uppgifter har förtydligats. Dessutom har specialmotiveringen gällande uppgifterna kompletterats. I motiveringen har livskraftscentralernas roll beskrivits närmare i uppgifter som anknyter till företagsverksamhet och i främjandet av företagande och näringsverksamhet samt i rådgivning, servicehandledning och nätverksarbete som främjar företagsverksamhet. I motiveringen har dessutom preciserats att livskraftscentralernas roll i utvecklingen av områdena motsvarar de nuvarande NTM-centralernas roll i utvecklingen av områdena. Propositionen ändrar alltså inte uppgiftsfördelningen mellan landspalsförbunden eller andra myndigheter som är områdesutvecklingsmyndigheter.
Uppgiftsfördelning
Flera NTM-centraler konstaterar att fördelningen av områdesanvändningsuppgiften mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna ännu är ostrukturerad till sitt innehåll och att fördelningen sannolikt ökar den administrativa friktionen och kostnaderna. En del av NTM-centralerna föreslår att en bättre lösning är om alla områdesanvändningsuppgifter koncentreras till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom framför vissa NTM-centraler i sina yttranden att placeringen av uppgifter i fråga om främmande arter hos Tillstånds- och tillsynsverket bör övervägas på nytt med tanke på de relaterade trafik- och landsbygdsaspekterna.
Kommunförbundet uttrycker oro för att kommunerna i samband med planläggningen blir tvungna att utföra överlappande samarbete med flera statliga regionförvaltningsmyndigheter, vilket förbrukar onödigt mycket resurser och kan leda till tolkningssvårigheter mellan åsikterna hos statens olika myndigheter. Det skulle vara bättre att framför allt de uppgifter som gäller områdesanvändning koncentreras till en myndighet.
Några av remissinstanserna ifrågasätter att vattenhushållnings- och fiskerinäringsuppgifterna placeras hos ett annat ämbetsverk än de övriga miljöuppgifterna. Finsk Energiindustri rf lyfter i sitt yttrande fram att lösningen i det propositionsutkast som var ute på remiss gällande överföringen av fiskerinäringsuppgifterna till livskraftscentralerna inte stöder genomförandet av principen om ett enda serviceställe i sådana tillstånds- och tillsynsärenden som är förknippade med fiskerinäringsfrågor. Enligt Finsk Energiindustri rf ska livskraftscentralerna som bevakare av det allmänna fiskerinäringsintresset ge utlåtanden om dessa frågor, kan utnyttja rätten att inleda ärenden samt i sista hand överklaga tillståndsverkets beslut. Också Finlands naturskyddsförbund rf anser att fiskerinäringsmyndighetens uppgifter bör placeras hos Tillstånds- och tillsynsverket i stället för hos livskraftscentralerna. Kommunförbundet och Finlands naturskyddsförbund rf fäster uppmärksamhet vid placeringen av vattenhushållningsuppgifterna hos livskraftscentralerna, vilket avviker från placeringen av övriga miljöärenden. Finsk Energiindustri rf stöder den föreslagna lösningen, där vattenhushållningsuppgifterna placeras hos livskraftscentralerna.
Museiverket fäster uppmärksamhet vid att propositionen fördelar skyddsuppgifter och understödsuppgifter gällande byggnadsarvet på olika ämbetsverk. Museiverket anser det vara viktigt att man ser till ett tillräckligt informationsflöde mellan det riksomfattande ämbetsverket och livskraftscentralerna och ett tillräckligt samarbete mellan byggnadsskyddet och understöden.
Kiinteistönomistajat ja rakennuttajat Rakli ry betraktar det som ytterst viktigt att aktörernas roller är tydliga i fråga om planeringen och tillståndsförfarandet avseende markanvändning – och i lagstiftningen om detta. Kiinteistönomistajat ja rakennuttajat Rakli ry anser det vara en risk att livskraftscentralerna, som inrättas vid sidan av Tillstånds- och tillsynsverket, splittrar aktörernas roller vid planläggning, om livskraftscentralerna anförtros uppgifter i den lag om områdesanvändning som bereds som bäst. Enligt Finlands näringsliv rf borde målet för reformen vara att livskraftscentralerna samordnar de regionala Team Finland-nätverken, men också att livskraftscentralerna kan ge mer omfattande rådgivning än regleringen möjliggör.
Fortum Abp anser det behövligt att man ytterligare ser över livskraftscentralernas specialiseringsområden och förenhetligar dem, så att ämbetsverkens uppgifter och verksamhetsområden är tydliga för kunderna. När till exempel planeringsuppgifterna inom vattenvård kommer att anförtros Tillstånds- och tillsynsverket finns det inte enligt Fortum Abp grunder för att hålla de genomförande- och stödmyndighetsuppgifter inom vattenvård och havsvård som blir hos livskraftscentralerna i sär från vattenhushållningsuppgifterna. Fortum Abp fäster uppmärksamhet också vid att den uppgift för hantering av översvämningsrisker som hör till vattenhushållningsuppgifterna och föreslås anförtros livskraftscentralerna också enligt EU-direktivet har en tydlig koppling till planeringen av vattenvården och havsvården.
Enligt Gruvindustri rf borde myndighetsuppgifterna gällande dammar som byggts inom gruvdrift anförtros Tillstånds- och tillsynsverket i stället för livskraftscentralerna, eftersom gruvdammarna är en väsentlig del av den helhet som omfattas av miljötillståndsförfarandet för gruvor.
Vattendragspanelen vid Stiftelsen för Vattendrag i Finland föreslår att den allmänna intressebevakningen i miljöärenden bör höra till livskraftscentralernas uppgifter på samma sätt som det har föreslagits i fråga om den allmänna intressebevakningen i fiskerinäringsärenden. Enligt vattendragspanelen hör det till statens regionförvaltnings centrala uppgifter att se till vattendragen, vattennaturen och rekreationsbruket av vattendrag bland annat i projekt som försämrar vattendragens tillstånd och dessa uppgifter borde inte splittras på olika ämbetsverk.
Ämbetsverkens uppgifter och befogenheter i fråga om områdesanvändningen fastställs noggrannare utgående från lagen om områdesanvändning. I det här förslaget ändras inte uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna och ändringar görs inte heller i innehållet i lagen i fråga gällande ämbetsverkets uppgifter. Besluten om fördelningen av uppgifterna inom områdesanvändningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna fattas i den fortsatta politiska beredningen.
Organisation
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (nedan
MDB
) fäster uppmärksamhet vid att organisationsstrukturen i lagförslaget fastställs för det ämbetsverk som inrättas och samtidigt regleras sådant som kunde skötas också genom bestämmelser i arbetsordningen. MDB konstaterar att myndigheten har erfarenhet av att flera ämbetsverk fusioneras och att det är viktigt att organisationens interna struktur inte fastställs i lagstiftningen, för att organisationen ska ha möjlighet att ordna sin interna verksamhet på bästa möjliga sätt för organisationen och ändra den när verksamheten etableras.
UF-centret föreslår att det på motsvarande sätt som i lagförslaget om Tillstånds- och tillsynsverket också i fråga om livskraftscentralerna bör konstateras att livskraftscentralerna har en intern revision. Ordnandet av den interna revisionen ska nämnas också bland utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter antingen i lagen eller i förordningen.
Enligt utkastet till förordning om livskraftscentralerna och utvecklings- och förvaltningscentret kan livskraftscentralen inom de ramar som i lagen om livskraftscentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret fastställs för avdelningsstrukturen ha också andra avdelningar, om centrets operativa behov förutsätter detta. Bestämmelser om de övriga avdelningarna finns i centrets arbetsordning. Vid centret kan dessutom finnas enheter som förenar avdelning samt andra enheter. I den fortsatta beredningen har lagförslaget kompletterats så att livskraftscentralernas interna revision beaktas.
Styrning och ledning av livskraftscentralerna
Kommunförbundet och flera kommuner och landskapsförbund konstaterar att sektorstyrningen av livskraftscentralerna kommer från fem ministerier. Det här kan innehålla en risk för att regionförvaltningen splittras och för att den regionala behörigheten de facto inskränks. Dessutom betraktar landskapsförbunden det som ytterst viktigt att livskraftscentralernas resultatavtal följer och stöder det gällande landskapsprogrammet i varje landskap. Kommunförbundet betraktar det som viktigt att ministeriernas styrning hålls på en strategisk nivå. Också vissa organisationer fäster uppmärksamhet vid att styrningen i propositionen har delats upp på fem olika ministerier, vilket är förknippat med en risk för att verksamheten inte grundar sig på en omfattande helhetsbild, utan på de enskilda ministeriernas egna utgångspunkter. Dessutom ifrågasätts om livskraftscentralerna på grund av styrningssättet i praktiken kommer att kunna bilda starka och konsekventa aktörer.
NTM-centralerna föreslår att också livskraftscentralerna ska vara representerade i centralernas gemensamma samordningsgrupp. Dessutom föreslår NTM-centralerna att förteckningen över medlemmar i livskraftscentralernas ledningsgrupp utökas med en företrädare för personalen. NTM-centralerna föreslår också att även livskraftscentralerna ska läggas till som aktörer vilka sinsemellan bör uppnå samförstånd gällande innehållet i strategidokumentet. Dessutom föreslår UF-centret att i lagstiftningen läggs till en möjlighet för UF-centret att delta i samordningsgruppens verksamhet.
Finlands näringsliv rf ser det som särskilt viktigt att det ofta finns ett samband mellan den allmänna administrativa styrningen och sektorstyrningen och att åtgärder som gäller dem bör beredas tillsammans. Exempel på verksamhet av detta slag är digitaliserings- och informationssystemprojekt som i praktiken genomförs i gränssnittet mellan den allmänna administrativa styrningen och sektorstyrningen.
Finsk Energiindustri rf betraktar det som motiverat och viktigt att ministerierna styr ämbetsverkets verksamhet inom sina egna sektorer. Ansvar som fördelas på olika ministerier är bland annat vattenfrågorna. Uppgifter som hör till vattenlagen och uppgifter för styrning av vattenvården är fördelade mellan jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet enligt deras ansvarsområden. Det nuvarande styrningsansvaret måste bevaras tydligt.
Försörjningsberedskapscentralen begär i sitt yttrande att det säkerställs att de centralämbetsverk som ansvarar för livskraftscentralernas allmänna administration och sektorsvisa styrning och som styr centralerna tar hänsyn till behoven inom försörjningsberedskapen i styrningen enligt 6 § samt i den strategiska planeringen enligt 7 § och i resultatstyrningen samt särskilt vid utarbetandet av strategiska resultatavtal, eftersom ministerierna enligt 4 § i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) utvecklar försörjningsberedskapen inom sitt eget verksamhetsområde och enligt 13 § i beredskapslagen (1552/2011) leder och övervakar beredskapen inom sitt eget verksamhetsområde.
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf och dess lokalförbund föreslår att livskraftscentralernas strategi borde utarbetas i samarbete mellan aktörerna i området så att strategin läggs fram offentligt och för remissbehandling och/eller att samarbetet inom området och områdets särdrag och styrkor också annars understryks i lagen. UF-centret konstaterar att centret anser det behövligt att det har möjlighet att på någon nivå delta i processen för utarbetande av livskraftscentralernas resultatavtal. Motiveringen till detta är att UF-centret i många ärenden är kopplat till livskraftscentralerna och svarar för många av livskraftscentralernas administrativa och digitala tjänster och utbetalningstjänster. Organisationen föreslår att man överväger att regionala och riksomfattande synpunkter och behov inom näringslivet beaktas i verksamheten i livskraftscentralernas ledningsgrupper.
Justitieministeriet och statsrådets kansli fäster uppmärksamhet vid begränsningen av generaldirektörens rätt att överta ett ärenden till avgörande som regleras i 10 § 2 mom. i lagförslaget. Justitieministeriet ser det inte som behövligt att det i bestämmelsen finns en hänvisning till EU-lagstiftningen. Statsrådets kansli anser att regleringen av rätten för Tillstånds- och tillsynsverkets överdirektör att överta avgörandet av ärenden ytterligare bör granskas i relation till den funktionsförmåga som krävs av statsförvaltningen vid störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Enligt statsrådets kansli säkerställer den föreslagna regleringen inte på ändamålsenligt sätt statsförvaltningens reaktions- och beslutsförmåga i störningssituationer och under undantagsförhållanden, om överdirektörens rätt att överta avgörandet av ärenden begränsas på det föreslagna sättet.
Jord- och skogsbruksministeriet föreslår för sin del att hänsyn med tanke på behandling av det allmänna intresset bör tas inte bara till överdirektören utan också till avdelningscheferna. Livsmedelsverket tar ställning till 10 § i lagutkastet, som innehåller bestämmelser om rätten att avgöra ärenden vid livskraftscentralerna. Enligt 1 mom. avgör livskraftscentralens överdirektör ärenden som hör till centrets behörighet, om rätten att avgöra ärenden inte i lagstiftning eller i arbetsordningen hänförs till en annan tjänsteperson vid ämbetsverket eller något annat föranleds av EU-lagstiftningen. Med hänvisningen till EU-lagstiftningen avses uppgifter som utbetalande myndighet, som Livsmedelsverkets landsbygdstjänster har överfört till livskraftscentralerna. Livsmedelsverket begär att det säkerställs att bestämmelsen om överdirektörens rätt att överta ärenden för avgörande formuleras så att överdirektören inte har rätt att överta avgörandet i ärenden som hör till uppgifterna som utbetalningsämbetsverk.
Lagförslaget har utifrån remissvaren ändrats så att bestämmelser om livskraftscentralernas interna revision har lagts till. Genom ändringen kompletteras lagstiftningsgrunden så att den motsvarar nuläget. Dessutom har bestämmelsen om utarbetande av livskraftscentralernas resultatavtal (7 §) kompletterats så att den beaktar UF-centrets roll, vilket kompletterar lagstiftningsgrunden så att den motsvarar nuläget. Sammansättningen av samordningsgruppen för styrning kompletteras med representation för livskraftscentralerna och UF-centret (8 §). Ändringen motsvarar nuläget, där ämbetsverkens ledning representeras i den dialog mellan de styrande aktörerna som förs i motsvarande grupp. Livskraftscentralernas ledningsgrupps sammansättning regleras inte närmare (9 §), utan den bestäms i centralernas arbetsordningar. Den föreslagna regleringen gör det möjligt att i ämbetsverkets arbetsordning bestämma om ledningsgruppens sammansättning, vid behov också om personalrepresentanten och andra aktörer.
Lagförslagets 10 § 2 mom. har kompletterats utifrån Livsmedelsverkets yttrande.
Bestämmelser om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
Arbets- och näringsministeriet fäster uppmärksamhet vid att man i propositionen bör beakta de ändringar i UF-centrets uppgifter som gjorts i regeringens kompletterade proposition om omorganiseringen av arbetskraftsservicen (RP 37/2024, ikraftträdande 1.1.2025) och regeringens propositionsutkast gällande ändring av lagen om ordnande av arbetskraftsservice och beredskapslagen. Kunta- ja hyvinvointialuetyönantajat KT föreslår att bestämmelserna om UF-centret justeras så att de motsvarar ändringarna i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (RP 37/2024 rd). Med ändringarna preciseras centrets uppgifter för stödjande av arbetskraftsmyndigheterna samt centrets roll i kundservicehelheten.
Enligt justitieministeriet är det motiverat att precisera UF-centrets uppgift enligt 13 § i lagutkastet att föredra sådana förvaltningsärenden för beslut vid livskraftscentralen som senare regleras genom statsrådets förordning så att det av bestämmelsen framgår att förvaltningsärendena anknyter till ämbetsverkets ekonomi och personalförvaltning.
Kommunförbundet samt vissa landskapsförbund och kommuner för fram att UF-centret har till uppgift att följa och bedöma arbetskraftsservicens resultat och funktion och att producera information om servicen. UF-centret har då en dubiös dubbelroll; å ena sidan tillhandahåller det informationssystemtjänster och rådgivning och sköter till och med en del av kundprocessen för arbetssökande då centret behandlar och ger utlåtande om ärenden gällande arbetslöshetsskyddet som kräver prövning, å andra sidan följer och bedömer centret servicens resultat och funktion. Lösningen på detta skulle vara att stryka bedömningen av sysselsättningstjänsterna från UF-centrets uppgifter och ålägga uppgiften någon obunden aktör. Remissinstanserna konstaterar dessutom att det skulle vara viktigt att också UF-centret självt är föremål för ett obundet ämbetsverks tillsyn, det vill säga ett ämbetsverk som kan behandla också klagomål gällande UF-centrets verksamhet. Ett naturligt tillsynsämbetsverk är enligt Kommunförbundet det nya Tillstånds- och tillsynsverket.
Finlands näringsliv rf konstaterar att organisationen stöder det att utvecklings- och förvaltningscentret producerar förvaltnings- och stödtjänster för myndigheter, såsom livskraftscentralerna. Finlands näringsliv rf betraktar det emellertid som oroväckande att en av de uppgifter i den ytterst omfattande uppgiftsportfolio som föreslås för utvecklings- och förvaltningscentret är att följa upp och bedöma endast arbetskraftsservicens resultat och funktion samt att producera information om servicen. I den fortsatta beredningen bör hänsyn enligt Finlands näringsliv rf tas också till uppföljningen och bedömningen av resultatet och funktionen inom systemet för företagstjänster som helhet.
NTM-centralerna föreslår att utvecklings- och förvaltningscentrets ledningsgrupps sammansättning utöver centrets direktör ska omfatta åtminstone en företrädare som utses av livskraftscentralen. STTK rf, FOSU rf samt Fackförbundet Pro rf föreslår att utvecklings- och förvaltningscentrets ledningsgrupp utökas med en personalrepresentant.
UF-centret föreslår ett tillägg i 19 § gällande tillsättande av tjänster, enligt vilket utvecklings- och förvaltningscentrets direktör utnämner den övriga personalen vid centret, om inte något annat bestäms i centrets arbetsordning.
Utifrån justitieministeriets remissvar har 13 § kompletterats i den fortsatta beredningen så att där framgår att förvaltningsärendena är kopplade till ämbetsverkets ekonomi och personalförvaltning. Enligt 13 § 2 mom. 8 punkten i lagförslaget sköter UF-centret också andra ärenden i enlighet med vad som föreskrivs särskilt. Bestämmelser om UF-centrets uppgifter i anslutning till främjande av integration finns i lagen om främjande av integration. Enligt 16 § 2 mom. i lagförslaget bestäms Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets ledningsgrupps sammansättning i utvecklings- och förvaltningscentrets arbetsordning. Det har inte ansetts behövligt att ledningsgruppens sammansättning regleras i lag. Den föreslagna regleringen gör det möjligt att i ämbetsverkets arbetsordning bestämma om ledningsgruppens sammansättning, vid behov också om personalrepresentanten och andra aktörer.
Särskilda bestämmelser
Försvarsministeriet föreslår att man överväger att föreskriva rätt för livskraftscentralerna att få handräckning av andra myndigheter och ge handräckning till andra myndigheter. Enligt justitieministeriet bör man överväga om förbudet i 20 § i lagförslaget att anföra besvär behövs samt motivera behovet detaljerat både i specialmotiveringen till bestämmelsen och motiveringen till lagstiftningsordningen.
Finlands näringsliv rf föreslår att betydelsen och effekten av de samarbetsstrukturer som anknyter till livskraftscentralernas uppgifter ska utökas i samband med reformen. Organisationen föreslår att motiveringen till samarbetsbestämmelsen i anknytning till livskraftscentralens uppgifter (21 §) kompletteras så att som samarbetspartner nämns bland annat aktiva arbetsgivar- och tillväxtföretag i området, som söker verktyg för främjande av tillväxt och internationalisering. Regionförvaltningsverket i Norra Finland fäster för sin del uppmärksamhet vid hur det behövliga och nödvändiga samarbetet mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna ska säkerställas.
UF-centret tar upp möjligheten att den serviceenhet för den språkliga minoriteten som avses i 22 § också kunde vara gemensam för någon eller några livskraftscentraler och utvecklings- och förvaltningscentret. En sådan enhet är enligt UF-centret i teorin möjlig till exempel i anslutning till integration eller internationell rekrytering.
Utifrån försvarsministeriets yttrande har en ny bestämmelse om handräckning lagts till i lagförslaget. Motiveringen till 20 § i lagförslaget har kompletterats utifrån justitieministeriets yttrande. Dessutom har en bestämmelse lagts till gällande att serviceenheten för den språkliga minoriteten också kan vara gemensam för någon eller några livskraftscentraler och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Dessutom har motiveringen till bestämmelsen om livskraftscentralernas samarbete kompletterats med de aktörer som nämns i remissvaret.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
NTM-centralen i Tavastland för fram att övergångsbestämmelserna inte tillräckligt beaktar situationer, där ett NTM-center i och med reformen ombildas till två olika livskraftscentraler. En precisering behövs enligt NTM-centralen i Tavastland, eftersom livskraftscentralernas nya struktur till denna del innebär en ändring i fördelningen av de regionala medlen och flera aspekter som bör beaktas i genomförandet av Finlands CAP-plan.
I den fortsatta beredningen av lagförslaget har övergångsbestämmelserna i förslaget kompletterats.
Statsrådets förordning om livskraftscentralerna samt Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
Verksamhetsområden och verksamhetsställen
Flera remissinstanser, såsom flera NTM-centraler, konstaterar att det är nödvändigt att reglera livskraftscentralernas verksamhetsställen. Samtidigt konstateras det i flera yttranden att livskraftscentralernas huvudsakliga verksamhetsställen inte bör regleras.
Nylands förbund samt Esbo stad och Helsingfors stad betraktar det verksamhetsområde som omfattar landskapen Nyland och Päijänne-Tavastland som för stort och föreslår en egen livskraftscentral för Nyland. NTM-centralen i Tavastland konstaterar att indelningen av verksamhetsområdet i två olika livskraftscentraler kan försvåra intressentgruppernas arbete i Tavastland och medför splittring av intressentguppsarbetet. Tavastehus stad, Tavastehus handelskammare samt MTK Häme anger i sina yttranden som sin primära ståndpunkt att Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland borde få en egen gemensam livskraftscentral. Tavastehus stad anser det näst bästa alternativet vara att Egentliga Tavastland hör till verksamhetsområdet för samma livskraftscentral som Birkaland, om det inte på grund av skrivningarna i regeringsprogrammet är möjligt att Tavastland får en egen livskraftscentral. Lahtis stad och Hollola kommun föreslår att Lahtis fastställs som huvudsakligt verksamhetsställe för livskraftscentralen i Södra Finland.
Flera av remissinstanserna uttrycker oro över att de österbottniska landskapen splittras i två helheter. Enligt Mellersta Österbottens förbunds och vissa kommuners åsikt borde man i stället för att splittra de österbottniska landskapen strävar efter att intensifiera synergin mellan dem, vilket kan säkerställas genom att en gemensam livskraftscentral för de österbottniska landskapen inrättas med placering i Södra Österbotten. NTM-centralen i Norra Österbotten konstaterar att styrkan i NTM-centralens ansvarsområde för trafik, med beaktande av anordnandet av uppgifterna i två livskraftscentraler på det sätt som föreslås i propositionen, är en utmaning.
NTM-centralen i Egentliga Finland lyfter fram att den indelning som föreslås i förordningen, där det nuvarande ansvarsområdet för trafik indelas i två olika livskraftscentraler för de österbottniska landskapen (Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Österbotten) avspeglar sig problematiskt på verksamheten och minskar effektiviteten i verksamheten också i ett vidare område än landskapen. I fråga om upphandling inom väghållning är det västra upphandlingsområdet, som i nuläget är en del av NTM-centralen i Egentliga Finland, en integrerad del av ansvarsområdet för trafik i alla NTM-centraler i området. Cheferna för enheterna i upphandlingsområdet deltar i ledningsgruppsarbetet i ansvarsområdet för trafik i alla NTM-centraler i området och samarbetet kring planering av väghållningen och styrningen av verksamheten i varje NTM-central är intensivt. Enligt propositionen utökas livskraftscentralerna i området i fråga med en. Detta ökar arbetsmängden också i upphandlingsområdet.
Finlands näringsliv rf föreslår att man överväger att den mer utmanande helhetssituationen i östra Finland beaktas så att de offentliga företagstjänsterna i området från Kymmenedalen till Kajanaland i stället för decentraliserat genom kommun- och sysselsättningsområdena och flera livskraftscentraler tillhandahålls av centraliserat av en livskraftscentral.
Utifrån remissvaren ordnades den 20 november 2024 ett hörande för remissinstanserna, intressentgrupperna och företrädare för förvaltningen om placeringen av Päijänne-Tavastland i livskraftscentralens verksamhetsområde. Vid hörandet var intressentgrupper som är centrala med tanke på ärendet, såsom till exempel de berörda landskapsförbunden, NTM-centralerna, städerna samt organisationerna representerade. Vid mötet presenterades tre olika alternativ avseende placeringen av landskapet Päijänne-Tavastland. Utöver det alternativ som ingick i remissbehandlingen granskades som ett andra alternativ att landskapet Päijänne-Tavastland placeras i verksamhetsområdet för livskraftscentralen i Sydöstra Finland i fråga om alla uppgifter. Som ett tredje alternativ granskades en lösning, där landskapet Päijänne-Tavastland placeras i verksamhetsområdet för Sydöstra Finland, men där livskraftscentralen i Södra Finland ansvarar för uppgifterna för den myndighet som förmedlar EU:s regional- och strukturpolitik och företagsfinansiering inte bara i sitt eget verksamhetsområde utan också inom området för livskraftscentralen i Sydöstra Finland och nationellt för finansiärsuppgifterna avseende eventuella statsunderstöd för integrationsfrämjande. Under diskussionen vid hörandet nåddes ingen sådan lösning gällande indelningen i verksamhetsområden som fick brett gemensamt understöd. Ärendet presenterades vid mötet för samarbetsorganet för reformen av statens regionförvaltning den 20 november 2024 och i beredningsgruppen den 21 november 2024. Styrgruppen för projektet slog fast riktlinjerna för ärendet den 14 januari 2024 i enlighet med det andra alternativet, som beskrivs ovan. Enligt detta placeras landskapet Päijänne-Tavastland tillsammans med landskapen Södra Karelen och Kymmenedalen i verksamhetsområdet för livskraftscentralen i Sydöstra Finland, som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Kouvola. I och med ändringen ändras också namnet på livskraftscentralen i Södra Finland till livskraftscentralen i Nyland.
Livskraftscentralernas namn
NTM-centralen i Tavastehus föreslår att livskraftscentralen i Birkalands och Egentliga Tavastlands verksamhetsområde får namnet livskraftscentralen i Inre Finland. MTK Häme föreslår namnet livskraftscentralen i Tavastland-Birkaland.
Kuusamo stad föreslår med understöd av Norra Österbottens förbund, att Norra Österbottens och Kajanalands nya gemensamma livskraftscentral får namnet livskraftscentralen i Norra-Österbotten och Kajanaland. Därmed skulle det vara tydligt i vilket område centralen verkar. Staden konstaterar dessutom att det på grund av livskraftscentralens verksamhetsområdes stora omfattning och särdragen i området är motiverat att placera filialen i Norra Finland i Kuusamo. NTM-centralen i Lappland understöder inte ett namn på livskraftscentralen i Norra Finland som består av namnet på två landskap.
Samkommunen Satakuntaliitto och NTM-centralen i Satakunta understöder namnet livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Flera aktörer anser i sitt yttrande att när en livskraftscentrals verksamhetsområde bildas av flera landskap bör livskraftscentralens namn så väl som möjligt beskriva hela verksamhetsområdet och den senare leden i namnet inte vara namnet på bara ett av landskapen.
I den fortsatta beredningen har förslag till livskraftscentralernas officiella namn slagits fast. Med hänsyn till remissvaren föreslås det att den livskraftscentral som täcker landskapen Birkaland och Egentliga Tavastland får namnet livskraftscentralen i Inre Finland. Som förslag till namn på UF-centret har I den fortsatta beredningen slagits fast Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.
Organisation
Kommunikationsministeriet kritiserar den avdelningsstruktur som i förordningsutkastet föreslås för livskraftscentralerna och även betoningen av centrens styrnings- och ledningssystem på avdelningarna. Den föreslagna lösningen kan enligt kommunikationsministeriet leda till att de missförhållande som i bedömningen av nuläget har observerats i anslutning till styrnings- och ledningssystemet för NTM-centralerna fortsätter, eftersom det nuvarande systemet har konstaterats minska manöverutrymmet i ledningen i fråga om uppgifter mellan ansvarsområdena. Dessutom fördunklar den i förordningsutkastet föreslagna strikt fastslagna avdelningsstruktur som följer förvaltningsområdena och som i stor utsträckning liknar den nuvarande strukturen rent av syftet med hela projektet. Enligt regeringens proposition är syftet med livskraftscentralernas verksamhet att stödja utvecklingen av områdena som bygger på områdenas egna styrkor och särdrag. Väsentligt är då att området har möjligheter att ta i bruk de verksamhetssätt och lösningar som är bäst med tanke på området.
Jord- och skogsbruksministeriet understöder i sitt yttrande särskilt livskraftscentralernas avdelningsstruktur, som definieras genom förordning och där landsbygdsuppgifterna har sammanförts. Jord- och skogsbruksministeriet anser att varje livskraftscentral ska ha en avdelning som sköter landsbygdsärenden. Helheten av landsbygdsärenden omfattar landsbygds-, jordbruks- och utbetalarmyndighetsuppgifter inklusive företagsfinansieringen av landsbygden och Leader-verksamhetssättet enligt CAP-planen. Enligt ministeriet ska avdelningsstrukturen i enlighet med de gemensamma principerna regleras av behovet, samhällelig inverkan, effektiv skötsel av uppgifterna och kundorientering: alla dessa principer uppfylls när landsbygdsuppgifterna inte splittras, utan bevaras som en helhet. I synnerhet med tanke på utbetalningsmyndighetshelheten är det enligt ministeriet viktigt att livskraftscentralerna har en enhetlig avdelningsstruktur och att ansvaren är tydliga. Också Livsmedelsverket anser det ytterst viktigt att genomförandeuppgifterna i CAP-planen inklusive de företags- och projektstöd som beviljas ur landsbygdsfonden i varje livskraftscentral är placerade på den avdelning för landsbygdstjänster som anges i förordningsutkastet. Också vissa NTM-centraler och MTK:s lokalföreningar anser det vara värt att understöda en avdelningsstruktur som definieras genom förordning och där landsbygdsuppgifterna har samlats på en landsbygdsavdelning.
NTM-centralerna konstaterar i sina yttranden av det ska lämnas mer frihetsgrader i den interna organiseringen av livskraftscentralerna, eftersom förordningen producerar utmaningar av olika grad beroende på organisationens storlek och mängden uppgifter. Bristfällig frihetsgrad kan enligt remissinstanserna leda till en ineffektiv avdelningsstruktur som inte är ändamålsenlig. Den föreslagna regleringen kan utmana till att svara på regionala särskilda frågor och samtidigt försvaga centralernas tväradministrativa karaktär. Däremot får sammanslagningen av landsbygdstjänsterna och miljöuppgifterna understöd av en del av NTM-centralerna.
Fackförbundet Pro rf konstaterar i sitt yttrande att en avdelningsindelning som slås fast på förordningsnivå begränsar ämbetsverkets möjligheter att reagera på det sätt som en viss situation kräver. Dessutom kommunicerar den avdelningsindelning som beskrivs i förordningen tydligt att det uppstår starka sektorkorridorer inom livskraftscentralerna. Avdelningsindelningen kan inte betraktas som ändamålsenlig med tanke på en effektiv användning av resurser.
Enligt Finlands naturskyddsförbund rf:s åsikt är det bäst att alla miljö-, vatten- och fiskerinäringsuppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket. Om miljöuppgifter emellertid överförs också till livskraftscentralerna ska de inte i någon händelse ingå i samma enhet som landsbygdsärenden. Enligt naturskyddsförbundet behövs en egen självständig, obunden och opartisk enhet för bevakning av det allmänna intresset av samma typ som vid Tillstånds- och tillsynsverket också i övervakningen av det allmänna fiskerinäringsintresset.
Enligt utkastet till förordning om livskraftscentralerna samt Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret kan livskraftscentralen inom de ramar som i lagen om livskraftscentralerna samt utvecklings- och förvaltningscentret fastställs för avdelningsstrukturen ha också andra avdelningar, om centrets operativa behov förutsätter detta. Bestämmelser om de övriga avdelningarna finns i centrets arbetsordning. Vid livskraftscentralerna kan dessutom finnas enheter som förenar avdelningarna samt andra enheter.
Centraliserade uppgifter
Flera av remissinstanserna kritiserar mängden centraliserade uppgifter vid livskraftscentralerna och poängterar vikten av regional sakkunskap.
Kommunikationsministeriet fäster uppmärksamhet vid skötseln av transportuppgifter och konstaterar att skötseln av transportuppgifter vid tio livskraftscentraler kräver mera personalresurser och uppdelning av pengarna för väghållning i mindre helheter än tidigare. Enligt kommunikationsministeriet är den kompromiss i förslaget som går ut på att livskraftscentralen i Södra Österbotten och livskraftscentralen i Österbotten och Mellersta Österbotten ordnar transportuppgifterna tillsammans på det sätt som beskrivs i förslaget inte förnuftigt med tanke på effektiviteten och personalen. Dessutom orsakar lösningen enligt ministeriet oundvikligen också merkostnader. En del andra remissinstanser anser också att förslaget om organisering av transportuppgifterna i Österbotten är oändamålsenligt.
Flera av remissinstanserna understöder att fiskerinäringsuppgifterna centraliseras till tre livskraftscentraler som en helhet för sig samt att den nuvarande områdesindelningen bevaras och att uppgifterna centraliseras till livskraftscentralerna i Sydvästra Finland, Lappland och Östra Finland.
NTM-centralen i Nyland anser att det är ändamålsenligt att de integrationsfrämjande tjänsterna centraliseras med tanke på enhetliga tillvägagångssätt och likabehandlingen av dem som ansöker om ersättningar. NTM-centralen i Satakunta anmärker däremot att uppgifterna gällande avtal och beslutsfattande om ersättningar för kostnaderna för främjande av integrationen förutsätter mycket lokalt samarbete med kommunerna och välfärdsområdena och att uppgifterna för närvarande sköts vid alla NTM-centraler. NTM-centralen i Satakunta framför att centraliseringen av uppgiften åtminstone i inledningsskedet kan skapa kö i beslutsfattandet och förlänga handläggningstiderna. Också NTM-centralen i Norra Österbotten anser att dessa uppgifter ska centraliseras med hänsyn till effektivitet och kundfokus. Enligt NTM-centralen i Norra Österbotten förlorar man genom centraliseringen en betydande mängd sakkunskap vid de regionala livskraftscentralerna och ur kommunernas och välfärdsområdenas perspektiv ökar antalet samarbetsparter.
I anslutning till resurstilldelningen för centraliseringen av de integrationsfrämjande tjänsterna anmärker NTM-centralen i Nyland att centraliseringen är förknippad med införande av nya tillvägagångssätt, harmonisering av förfaranden och utarbetande av tydliga anvisningar. Allt detta kräver mera arbetskraft, vilket innebär att en lämplig resurstilldelning för den nya centraliserade funktionen måste kartläggas och säkerställas redan i övergångsskedet. Dessutom anmärker NTM-centralen i Satakunta att centraliseringslösningen är av betydelse också för placeringen av personalresurser och arbetsplatser.
Finlands Kommunförbund rf anser att en utvidgning av livskraftscentralernas verksamhetsområde gällande vissa uppgifter för sin del fördunklar centralernas regionala karaktär och gör den administrativa strukturen rörig och svår för medborgarna att förstå. Också enligt flera andra remissinstanser leder det att livskraftscentralerna har rikligt med uppgifter som centraliseras på riksnivå till att enskilda livskraftscentraler försvagas och gör att deras karaktär som genuint sektorsövergripande enheter inom sina verksamhetsområden blir snävare. De centraliserade uppgifterna borde enligt remissinstanserna fördelas så jämlikt som möjligt mellan verksamhetsställena i landskapen och i fortsättningen borde det föreskrivas om ytterligare uppgifter endast med ytterst vägande skäl.
Också flera NTM-centraler konstaterar att livskraftscentralerna håller på att bli väldigt olika och få väldigt olika storlek både i fråga om uppgiftsinnehållet och verksamhetsmandatet, vilket inte enligt NTM-centralerna motsvarar det mål om starka livskraftscentraler som skrivits in i regeringsprogrammet. De lyfter fram bland annat uppdelningen av transportuppgifterna för de österbottniska landskapens del och förslaget om att finansieringsuppgifterna i fråga om EU:s regional- och strukturpolitiska fonder anvisas varje livskraftscentral. En del av NTM-centralerna framför kritik också mot att uppgiften gällande bekämpning av klimatförändringen och delvis den cirkulära ekonomin centraliseras och uttrycker sin oro över att arbetet kopplas till områdena och samtidigt även oro över om resurserna är tillräckliga.
Företagarna i Finland rf fäster uppmärksamhet vid placeringsplatserna för vissa centraliserade uppgifter och ifrågasätter om lösningarna grundar sig på områdenas styrkor och särskilda utmaningar. Dessutom konstaterar Företagarna i Finland rf att centraliseringen av fondstrukturuppgifterna försvagar områdenas befogenheter och möjligheter att utnyttja behoven och kännedomen om näringslivet i varje område. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf och NTM-centralen i Norra Österbotten föreslår för sin del att strukturfondsuppgifterna borde centraliseras på ett sätt som motsvarar det nuvarande. Båda remissinstanserna poängterar också att funktionen för beviljande och utbetalning är en del av en sömlös gemensam finansieringsprocess och att de därför borde organiseras till samma livskraftscentraler.
MTK föreslår att administrationen av de problem- och skadeärenden som de vitkindade gässen orsakar lantbruket centraliseras till livskraftscentralen i Östra Finland.
Utifrån remissvaren har bestämmelserna om centraliserade uppgifter kompletterats och ändrats tekniskt. Tryggandet av specialistkunskap och effektiv användning av resurser talar för en centraliserad skötsel av ärenden.
Uppgifter som centraliserats i fråga om vattenhushållning samt vattenvård och havsvård
Jord- och skogsbruksministeriet anser att förslaget om att centralisera vattenhushållningsuppgifterna till verksamhetsområdena för livskraftscentralerna i Sydvästra Finland, Sydöstra Finland och Lappland är ändamålsenligt och nödvändigt. I lösningen understryks vattendragsuppgifter enligt nedströmsprincipen, gränsvattenuppgifter och synergi med fiskerinäringsuppgifter. Dessutom understöder jord- och skogsbruksministeriet förslaget om att bevara vissa vattenhushållningsuppgifter som nationellt centraliserade uppgifter. Jord- och skogsbruksministeriet anser att det är ändamålsenligt att ordna vattenhushållningsuppgifterna så att det vid de livskraftscentraler som sköter uppgifterna inrättas en avdelning som sköter vattenhushållningsärenden och där vid behov också uppgifter från andra verksamhetsområden kan placeras. Också NTM-centralerna i Lappland, Sydöstra Finland och Egentliga Finland samt Södra Karelens förbund stöder den föreslagna centraliseringslösningen i fråga om vattenhushållningsuppgifterna.
Flera remissinstanser framför i sitt yttrande att uppgifter som är nära förknippade med och stöder varandra borde centraliseras till samma verksamhetsområden. Sådana uppgifter är åtminstone uppgifter för främjande av genomförandet av vattenvård, uppgifter i anslutning till fiskerinäringen och vattenhushållningsuppgifter.
Vissa NTM-centraler föreslår att det skulle vara naturligt och motiverat att uppgifter inom vatten- och havsvård anvisas varje livskraftscentral utan centralisering, eftersom uppgifterna är nära förknippade med samarbete och växelverkan med andra aktörer i området och man genom lösningen kunde söka synergiförmåner med de naturskyddsuppgifter som placeras vid livskraftscentralerna.
NTM-centralen i Birkaland konstaterar att det i det nuvarande och framför allt i det kommande resursläget med tanke på en framgångsrik skötsel av uppgifterna är nödvändigt att vattenuppgifterna (genomförande av vatten- och havsvård samt stödmyndighetens och vattenhushållningsmyndighetens uppgifter) sköts centraliserat. Utan centralisering blir personriskerna för stora i synnerhet eftersom en del av uppgifterna är sådana som ingår i den samhälleliga säkerhetsstrategin. När uppgifterna centraliseras måste man se till en tillräcklig regional närvaro. Det måste finnas resurser för att sköta uppgifterna även om befogenheterna är placerade utanför området. NTM-centralen i Birkaland framför dessutom i sitt yttrande att främjandet av vattenvård och havsvård är mycket starkt kopplade till varandra. Om uppgifterna inom havsvård centraliseras på ett annat sätt än uppgifterna för främjande av vattenvård leder det till att de nuvarande kustområdena måste anvisa personal som sköter uppgifter inom vattenvård och havsvård till tre olika ämbetsverk. Med hänsyn till hur liten personal som sköter uppgifterna är det sannolikt att lösningen försämrar skötseln av uppgiften och försvagar synergin mellan uppgifterna. Stödmyndighetens uppgifter skulle kunna centraliseras till en livskraftscentral. Egentliga Finlands förbund betraktar det inte som motiverat att uppgifterna för främjande av genomförandet av vattenvård och havsvård separeras utan anser att de bör kvarstå på en myndighets ansvar.
NTM-centralen i Egentliga Finland stöder i sitt yttrande att vissa vattenvårdsuppgifter som för närvarande är centraliserade till NTM-centralen i Södra Österbotten överförs till livskraftscentralen i Sydvästra Finland, eftersom skötseln av hanteringen av regleringen av vattendrag, översvämningsbekämpning och översvämningsrisker enligt nedströmsprincipen talar för att uppgiften centraliseras till livskraftscentralen i Sydvästra Finland. Flera remissinstanser i Österbotten motsätter sig däremot att de vattenhushållningsuppgifter som för närvarande är centraliserade till NTM-centralen i Södra Österbotten centraliseras till livskraftscentralen i Sydvästra Finland. Remissinstanserna anser att centraliseringen av vattendragsstrukturerna ska kvarstå i Österbotten, där största delen av statens vattendragsstrukturer finns. Också Företagarna i Finland rf ifrågasätter den föreslagna centraliseringslösningen.
Norra Österbottens förbund och Kajanalands förbund framför i sina yttranden att de vattendrags-, klimat- och dammsäkerhetsuppgifter som för närvarande är centraliserade till NTM-centralen i Norra Österbotten inte bör överföras till livskraftscentralen i Lappland, eftersom det i området för livskraftscentralen i Norra Finland erbjuds utbildning i anslutning till uppgifterna och en överföring av uppgifterna skulle medföra operativa olägenheter.
Finsk Energiindustri rf håller också med om den synpunkt som framförs i motiveringen att det med tanke på riksomfattande enhetlighet och jämlikt bemötande av verksamhetsidkare är motiverat att myndighetsuppgifterna också inom vattenvård centraliseras i stor utsträckning. I fråga om fiskerinärings- och vattenhushållningsuppgifterna samt genomförandeuppgiften avseende vattenvården föreslår Finsk Energiindustri rf att definitionerna av verksamhetsområden omprövas så att dessa vattenrelaterade uppgifter bildar ändamålsenliga helheter.
Miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets vattenuppgifter är olika till sitt innehåll och sin karaktär. Jord- och skogsbruksministeriets vattenhushållningsuppgifter anknyter till vattenresurser, vattenvård, dammsäkerhet, hantering av översvämningsrisker och statens vattenkonstruktioner.
Skötseln av regleringen av vattendrag, översvämningsbekämpningen och skötseln av hanteringen av översvämningsrisker enligt nedströmsprincipen talar för att uppgiften centraliseras till livskraftscentralen i Sydvästra Finland, som koordinerar det landskapsövergripande samarbetet i hanteringen av översvämningsrisker längs Kokemäkiälven. Den centraliserade uppgiften avseende ägandet av statens vattenkonstruktioner och vattenvården ska liksom i nuläget enligt förslaget fortfarande placeras i Österbotten även om uppgiften administrativt överförs. I det propositionsutkast som var ute på remiss betraktades den föreslagna lösningen som nödvändig för att skötseln av säkerhetskritiska uppgifter ska kunna säkerställas, eftersom resurserna för vattenhushållningsuppgifter fördelas mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna, och samtidigt riktas betydande spartryck mot förvaltningen.
Finland är indelat i vattenvårdsområden på det sätt som vattenramdirektivet förutsätter och de grundar sig huvudsakligen på avrinningsområden. Centraliseringen av livskraftscentralernas vattenvårdsuppgifter har gjorts så att den följer vattenvårdsområdena. Uppgifterna för främjande av genomförandet av vattenvården centraliseras till fem områden i enlighet med indelningen vattenvårdsområden. Indelningen i vattenvårdsområden är en motiverad lösning för placeringen av främjandet av genomförandet vid ifrågavarande livskraftscentraler.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
UF-centret föreslår att 17 § i förordningsutkastet gällande utvecklings- och förvaltningscentret kompletteras så att utvecklings- och förvaltningscentret kan ha också andra platser där arbetet utförs. Dessutom fäster UF-centret uppmärksamhet vid den föredragningsbefogenhet som i 20 § i förordningsutkastet föreskrivs för en tjänsteman vid utvecklings- och förvaltningscentret och konstaterar att bestämmelsen står i strid med 12 § i lagutkastet till den del som det i lagutkastet föreskrivs att livskraftscentralens avdelningschef har föredragningsbefogenhet i utnämningsärenden.
UF-centret föreslår att ordalydelserna i enlighet med 21 § i förordningsutkastet gällande de informationshanteringsuppgifter som centret sköter förnyas och preciseras. Centret fäster också uppmärksamhet vid uppgiften att meddela anvisningar som föreskrivs i samma bestämmelse.
Förordningsutkastet har i tillämpliga delar kompletterats utifrån UF-centrets yttrande.
6.3
Förslag om statens ämbetsverk på Åland
Ålands landskapsstyrelse betraktar i princip den föreslagna regleringen gällande statens ämbetsverk på Åland som bra. Landskapsstyrelsen föreslår vissa ändringar i lagförslaget gällande statens ämbetsverk. Landskapsstyrelsen föreslår att statens ämbetsverk överförs från finansministeriets verksamhetsområde till statsrådets kanslis verksamhetsområde. Landskapsstyrelsen föreslår att man inte i lagen om statens ämbetsverk ska hänvisa till statstjänstemannalagen i fråga om landshövdingen som är chef för statens ämbetsverk, eftersom självstyrelselagen enligt landskapsstyrelsens tolkning innehåller uttömmande bestämmelser om utnämnande av landshövdingen och landskapsstyrelsen inte har hörts gällande den tolkning som ingår i förslaget. Landskapsstyrelsen anser att 3 § 1 mom. borde innehålla en punkt enligt vilken uppgifter som inte påförts någon annan statlig myndighet i landskapet Åland men som sköts på Åland, hör till statens ämbetsverk på Åland. Enligt landskapsstyrelsens åsikt förutsätter inrättandet av det nya Tillstånds- och tillsynsverket att vissa överenskommelseförordningar ändras. Landskapsstyrelsen har lagstiftningsmakt i anslutning till social- och hälsovården. I fråga om dessa uppgifter är det oklart vilka befogenheter Tillstånds- och tillsynsverket har på Åland. Landskapsstyrelsen betraktar det också som oklart hur Tillstånds- och tillsynsverket ska ordna tjänster på svenska på Åland. Landskapsstyrelsen föreslår ett eget verksamhetsställe för Tillstånds- och tillsynsverket i landskapet eller alternativt att vissa uppgifter genom överenskommelseförordning överförs till landskapsförvaltningen. Landskapsstyrelsen föreslår att bestämmelser om statens ämbetsverks placering införs i lagen på en allmännare nivå. Landskapsstyrelsen föreslår också vissa ändringar i de anslutande lagarna såsom alkohollagen och konsumentskyddsbestämmelserna.
Statens ämbetsverk på Åland understöder riktlinjerna i reformen av regionförvaltningen och anser att en egen lag behöver stiftas om statens ämbetsverk på Åland. Statens ämbetsverk fäster också uppmärksamhet vid att beskrivningen av nuläget gällande utnämningen av landshövdingen innehåller en tolkning som landskapsstyrelsen inte hördes om när tolkningen gjordes och ämbetsverket föreslår att man till denna del fortsätter beredningen som ett separat arbete. Statens ämbetsverk betraktar det som en fungerande lösning att finansministeriet fortsätter som styrande instans gällande den allmänna förvaltningen. I sitt yttrande för ämbetsverket fram sitt verksamhetsområde, som är mer omfattande än de nuvarande regionförvaltningsverkens – och som innefattar samarbete med statliga myndigheter som hör till olika förvaltningsområden. Detta borde synas i den styrning som sker hos andra myndigheter så att statens ämbetsverk på Åland har motsvarande informationssystem som stöder tjänsteproduktionen som finns i andra områden i riket. Statens ämbetsverk anser att det i lagförslagets bestämmelse i 3 § gällande uppgifterna saknas ett omnämnande om de uppgifter avseende konsument- och konkurrenslagstiftning som länge hört till ämbetsverket. Statens ämbetsverk föreslår också att ämbetsverket åläggs en allmän skyldighet att ge handräckning. Dessutom fäster statens ämbetsverk uppmärksamhet vid ändringen av alkohollagen och ändringen av barnskyddslagen och föreslår preciseringar. I statens ämbetsverks yttrande lyfts utvecklingsbehov fram som det finns skäl att ägna uppmärksamhet åt i fortsättningen. Ämbetsverket föreslår att juris magistersexamen föreskrivs som behörighetsvillkor för förvaltningschefen vid statens ämbetsverk. Statens ämbetsverk noterar också den pågående beredningen av penningspelslagstiftningen och att befogenheterna för statens ämbetsverk på Åland i konsument- och konkurrensrättsliga frågor ännu borde granskas närmare i detta sammanhang. Statens ämbetsverk ser det som icke-tillfredsställande att arbetarskyddsförvaltningen inte har något serviceställe på Åland och konstaterar att ämbetsverket har möjlighet att erbjuda arbetsrum för en expert som sköter arbetarskyddsinspektörens uppgifter. Statens ämbetsverk på Åland lyfter fram sina uppgifter inom och sin erfarenhet av samarbete med självstyrelsemyndigheterna och andra myndigheter i riket och föreslår att samarbetet utvecklas och utökas bland annat med sikte på effektivare resursanvändning och vid behov även för att man ska kunna uppnå inbesparingar.
Konkurrens- och konsumentverket föreslår att följande läggs till i specialmotiveringen till ändringen i 41 § i konkurrenslagen. “Med stöd av 1 § gällande uppgifterna statsrådets förordning om Konkurrens- och konsumentverket (728/2012) är Konkurrens- och konsumentverket den nationella konkurrensmyndighet som avses i artikel 35 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna”
Konkurrensverket och justitieministeriet fäster uppmärksamhet vid behovet av att justera den befogenhet som i 2 § 2 mom. i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna föreskrivs för regionförvaltningsverket.
Olycksutredningscentralen föreslår att också statens ämbetsverk på Åland läggs till som en separat punkt i 16 § i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser och dess andra moment.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslår i sitt yttrande ändringar i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten anser att ändringen av bestämmelsen om uppgifter i 3 § i den lagen beror på reformen av regionförvaltningen, till skillnad från vad som anges i motiveringen till regeringens proposition. Justitiekanslersämbetet konstaterar i sitt yttrande att det i fråga om statens ämbetsverk på Åland finns ett behov av att i propositionen granska frågan om huruvida ämbetsverket också i fortsättningar har möjlighet att använda informations- och ärendehanteringssystemen hos de specialmyndigheter som ger ämbetsverket uppgifter på så sätt att invånarna och företagen på Åland har lika möjligheter att utnyttja digitala tjänster på sitt eget språk, svenska, som invånarna i Fastlandsfinland. Omorganiseringen av ämbetsverken ska inte i detta avseende att skapa nya problem.
Social- och hälsovårdsministeriet konstaterar att det finns ett fel i specialmotiveringen till 7 och 26 § i alkohollagen och skriver i sitt yttrande de korrigeringar som bör göras. Ministeriet konstaterar ytterligare att den anmälan som avses i 47 § 1 mom. i alkohollagen enligt gällande lagstiftningen görs endast till tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och så bör man gå till väga också i fortsättningen, det vill säga att anmälan ska göras till Tillstånds- och tillsynsverket. Ministeriet föreslår därtill preciseringar i 64 § 4 mom. Ministeriet begär att man I den fortsatta beredningen fäster uppmärksamhet vid social- och hälsovårdsministeriets förslag om ändring av alkohollagen, som är ute på remiss. Ändringen gäller samma paragrafer som ändras i alkohollagen i den lagstiftning som ingår i de anslutande lagarna i reformen av regionförvaltningen.
Utifrån yttrandena har det gjorts ändringar i bestämmelserna om statens ämbetsverk, i motiveringen till dem samt i förslagen om ändring av lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser och i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna.
7
Specialmotivering
7.1
Lagen om Tillstånds- och tillsynsverket
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §.Ställning och verksamhetsidé
. Avsikten med bestämmelsen är att beskriva Tillstånds- och tillsynsverkets, nedan
verket
, administrativa ställning inom det statliga myndighetssystemet som en helhet. I paragrafen föreskrivs det dessutom om verkets verksamhetsidé på ett sätt som ger uttryck för verkets grundläggande uppgift på ett allmänt plan och anger syftet med verket.
Enligt paragrafen kommer verket enligt den indelning i statliga central-, region- och lokalförvaltningsmyndigheter som framgår av grundlagens 119 § 1 mom. att höra till statens centralförvaltning. Verket ska inrättas som en rikstäckande och sektorsövergripande statlig centralförvaltningsmyndighet som genom sin verksamhet tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och rättssäkerheten i regionerna och bevakar allmänintresset samt sköter särskilt föreskrivna tillstånds-, tillsyns-, registrerings-, verkställighets- och styrningsuppgifter. Verket kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och hos myndigheter statens rätt och fördel i alla de ärenden som gäller verkets uppgiftsområde samt annanstans än i landskapet Åland i sådana ärenden för vilka ingen behörig myndighet har föreskrivits särskilt i lag. De uppgifter som omfattas av verkets verksamhetsidé följer av speciallagstiftningen, vilket innebär att verket svarar för uppgifterna och därtill anknytande bevakning av allmänintresset endast enligt vad som särskilt föreskrivs i lag. Verkets uppgifter har i många avseenden samband med tryggandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och rättssäkerheten. Det är huvudsakligen fråga om styrning och tillsyn av såväl offentliga som privata aktörer för att säkerställa att kunderna och medborgarna i sina olika roller får åtnjuta de rättigheter som tillkommer dem, och å andra sidan att aktörerna fullgör sina lagstadgade skyldigheter. En stor del av verkets uppgifter har anknytning till de grundläggande fri- och rättigheterna, eftersom de har ett samband till exempel med tryggandet av jämlikheten enligt grundlagens 6 §, de kulturella rättigheterna enligt grundlagens 16 §, rätten till eget språk och egen kultur enligt grundlagens 17 §, näringsfriheten och rätten till arbete enligt grundlagens 18 §, rätten till social trygghet enligt grundlagens 19 § samt ansvaret för miljön enligt grundlagens 20 §. Verket ska enligt vad som föreslås också tilldelas uppgifter som har samband med bevakningen av allmänintresset. Det centrala syftet med verket är att vara en sektorsövergripande aktör som kan verkställa och samordna olika ansvarsområdens verksamhet på ett sätt som producerar mervärde. Verket har trots sin riksomfattande behörighet en central roll när det gäller skötseln av statens förvaltningsuppgifter i regionerna, och verkets kontakter med livskraftscentralerna, andra statliga myndigheter, välfärdsområdena och kommunerna samt näringslivet och samhällsaktiviteten är direkta och ömsesidiga.
Enligt paragrafen ska verket arbeta kundorienterat och tväradministrativt och utnyttja multiprofessionell sakkunskap i arbetet. Till verket hänförs uppgifter från flera olika förvaltningsområden. Avsikten är att verkets struktur ska stödja en översyn av arbetsformerna och en smidig anpassning av dessa till de förändringar som sker inom verkets ansvarsområden. I ledningen av verket anläggs en ny infallsvinkel när det gäller kommunikationen mellan ansvarsområdena och att producera mervärde både för kunderna och för samhället genom att skapa sektorsövergripande arbetsmodeller, vilka gör det möjligt att i rätt tid beakta de utmaningar som en föränderlig verksamhetsmiljö ställer. Det finns skäl att införa denna arbetsform såväl i verkets riksomfattande som i dess regionala verksamhet.
Avsikten med verkets styrning och tillsyn är att proaktivt, interaktivt och jämlikt säkerställa kundernas rättigheter inom de ansvarsområden som är föremål för tillsynen samt att se till att tjänsteproducenternas skyldigheter fullgörs. Organiseringen av verkets verksamhet ska planeras och genomföras på ett kundorienterat sätt så att verkets servicemodeller och servicekultur samt arbetsmetoder anpassas till kundernas behov. Centrala element i kundorienteringen är dessutom ett nätverksbaserat samarbete med kunderna, lättillgänglighet, samserviceprincipen och öppettiderna, men också att verket har förmåga att effektivt sköta sina interna uppgifter med optimala stödmodeller. Kundorienteringen har ett viktigt samband med verkets funktionella genomslag på det sättet att en verksamhet som vad gäller prioriteringarna och genomförandemetoderna är modern och flexibel samt anpassningsbar till kundprofiler och samhällsförhållanden också kan eftersträva maximalt genomslag. Verket ska som en samlande kraft för laglighetsövervakningen vara en opartisk och stark garant för rättsstaten samt genomföra tillsynen utifrån de rättsprinciper som framgår av förvaltningslagen (434/2003).
Verkets verksamhetsidé är att genom växelverkan i regionerna trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och rättssäkerheten. Verksamhetsidén har nära samband inte bara med det som konstateras ovan utan även med målet i 2 § i lagen om grunderna för tillgången till statliga tjänster och placeringen av funktioner (728/2021) att trygga tillgången till statliga tjänster i hela landet, men också med säkerställandet av den kännedom om regionala särdrag och den regionala växelverkan som uppgifterna förutsätter. Med tanke på verkets verksamhet enligt verksamhetsidén är det väsentligt att tjänster placeras på olika geografiska verksamhetsställen. I synnerhet när uppgifterna förutsätter regional växelverkan eller kännedom om regionala särdrag ska tjänsten placeras vid verksamhetsstället i regionen i fråga. Det är med tanke på säkerställandet av möjligheten till personliga besök i regionerna samt med tanke på den regionala styrningen och tillsynen motiverat att placera tjänster vid verksamhetsställen i regionerna.
2 §.Verksamhetsområde
. Enligt paragrafen är verkets verksamhetsområde hela landet, om inte något annat föreskrivs särskilt. Verket är ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar även landskapet Åland. Verket har behörighet också på Åland i de frågor som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Bestämmelser om de uppgifter som hör till rikets behörighet finns i speciallagstiftning. Dessa uppgifter sköts i landskapet Åland av de riksmyndigheter för vilka uppgiften föreskrivits. Myndigheter verksamma på Åland är Statens ämbetsverk på Åland samt vissa andra myndigheter såsom Tullen och Gränsbevakningsväsendet.
3 §.Ansvarsområden och uppgifter
. I paragrafen föreslås bestämmelser om de ansvarsområden i anslutning till vilka verket sköter uppgifter. Uppgifterna och deras närmare innehåll bestäms på basis av uttrycklig materiell lagstiftning och i den bestämmelse som föreslås nu anges uppgifterna i korthet. I paragrafen har man dock strävat efter att beskriva verkets huvudsakliga uppgiftsområden och det huvudsakliga innehållet i dessa. I bestämmelsen nämns inte verkets alla uppgifter ens inom de uppgiftsområden som nämns separat, men avsikten är att lagen ska förmedla en tillräckligt exakt uppfattning om de uppgifter som är centrala med tanke på verkets konstitutionella ställning.
Enligt
1 mom
. har verket följande ansvarsområden: 1) ansvarsområdet för social- och hälsovård, 2) ansvarsområdet för småbarnspedagogik, utbildning och kultur, 3) ansvarsområdet för miljö, 4) ansvarsområdet för arbetarskydd och 5) ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap. Uppgifterna inom ansvarsområdet för social- och hälsovård består av de tillstånds-, registrerings-, styrnings-, tillsyns-, beredskaps- och finansieringsuppgifter inom social- och hälsovården som sköts av regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt av de uppgifter som den myndighet där ändring söks som föreskrivs för verket i socialvårdslagstiftningen. Utöver social- och hälsovårdens uppgifter, inklusive de som främjar hälsa och välfärd, omfattar ansvarsområdet tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter enligt hälsoskyddslagen och tobakslagen, alkoholförvaltningens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter enligt alkohollagen, tillsynen över ordnandet av medlingstjänster och över skyddshemsverksamheten samt styrningsuppgifter enligt lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet. Till ansvarsområdet hör dessutom den i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården avsedda uppgiften att övervaka och främja överensstämmelsen med kraven för de informationssystem och välbefinnandeapplikationer som används vid behandlingen av kunduppgifter samt den i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården avsedda uppgiften att övervaka driftmiljöer för sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården. Inom ansvarsområdet för social- och hälsovård sköts också de uppgifter som föreskrivs för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i lagen om assisterad befruktning och adoptionslagen.
Till uppgifterna inom ansvarsområdet för småbarnspedagogik, utbildning och kultur hör regionförvaltningsverkens tillstånds-, tillsyns-, styrnings- och finansieringsuppgifter inom utbildnings-, biblioteks-, idrotts- och ungdomsväsendet, begravningsväsendet samt småbarnspedagogiken samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens tillsyns- och styrningsuppgifter inom småbarnspedagogiken. När det gäller småbarnspedagogiken, undervisningen och utbildningen är en av ansvarsområdets viktigaste uppgifter att vara den myndighet där ändring söks i vissa ärenden enligt utbildningslagstiftningen. Andra centrala uppgifter i anslutning till tillgodoseendet av rättsskyddet är behandling av klagomål i anslutning till undervisning och utbildning samt behandling av klagomål i anslutning till småbarnspedagogik och tillsynsuppgifter inom småbarnspedagogiken.
Uppgifterna inom ansvarsområdet för miljö består av de uppgifter som har skötts av regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralerna i enlighet med miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen, naturvårdslagen, lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen, lagen om områdesanvändning, marktäktslagen, bygglagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet, lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och vissa andra lagar som gäller miljön. Med vissa andra lagar som gäller miljön avses till exempel lagen om avhjälpande av vissa miljöskador, lagen om stödjande av sanering av förorenade områden samt lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi, som i regel innehåller processuella bestämmelser (1145/2020). De tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter som avses i dessa lagar är i huvudsak miljöskyddsuppgifter, myndighetsuppgifter i anslutning till skyddet av den biologiska mångfalden samt ersättningsärenden, tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt vattenlagen, uppgifter i anslutning till förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB), övervakning av områdesanvändningen och stöd till planeringen av kommunens områdesanvändning samt styrning av byggandet och byggnadsskydd, vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och uppföljning av vattendragens tillstånd, samordning av klimatåtgärder, uppgifter enligt avfallslagen samt andra specialiseringsuppgifter inom miljöministeriets ansvarsområde. Verket ska också sköta de uppgifter i anslutning till bevakningen av allmänintresset som grundar sig på miljölagstiftningen.
Centrala uppgifter inom ansvarsområdet för arbetarskydd är tillsyn över och utvecklande av arbetarskyddet samt produkttillsyn över produkter som är avsedda för arbetsbruk. Uppgifterna inom ansvarsområdet för arbetarskydd består av regionförvaltningsverkens nuvarande arbetarskyddsuppgifter. Centrala uppgifter är tillsynen, styrningen, rådgivningen och utvecklingen av arbetarskyddet samt produkttillsynen över maskiner, anordningar och personlig skyddsutrustning som är avsedda för arbetsbruk. Till uppgifterna hör även vissa tillstånd och beslut om erkännande av examina.
Inom ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap är det fråga om uppgifter som i enlighet med den gällande räddningslagen, lagen om ordnande av räddningsväsendet, lagen om välfärdsområden, lagen om brandskyddsfonden, statsrådets förordning om räddningsväsendet och republikens presidents förordning om livräddningsmedalj har skötts vid regionförvaltningsverken. I de uppgifter som hör till ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap ingår tillsyn över räddningsväsendet samt över tillgången och nivån på tjänster inom räddningsväsendet både på eget initiativ och utifrån klagomål. Till uppgifterna hör att bereda en årlig expertbedömning för att välfärdsområdesvis bedöma tillräckligheten av räddningsväsendets servicenivå och finansieringsnivå. Till uppgifterna hör också att övervaka att servicenivån för ett välfärdsområdes räddningsväsende är tillräcklig. I uppgifterna ingår tillsyn över genomförandet av externa räddningsplaner och övningar för objekt som medför särskild risk enligt räddningslagen. Ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap kan på framställning av det behöriga ministeriet eller välfärdsområdets räddningsmyndighet förordna ledningen och annan specialpersonal inom befolkningsskyddet att delta i befolkningsskyddsutbildning som Räddningsinstitutet ordnar. Till uppgifterna hör att ta emot tillsynsplaner enligt räddningslagen, i vilka det ska anges de brandsyner som ska förrättas och andra tillsynsåtgärder som ska vidtas samt beskrivas hur genomförandet av tillsynsplanen bedöms. Inrikesministeriet ska leda, styra och utöva tillsyn över räddningsväsendet, svara för räddningsväsendets förberedelser och organisering i hela landet, samordna de olika ministeriernas och ansvarsområdenas verksamhet inom räddningsväsendet och dess utveckling samt sköta även andra uppgifter som i räddningslagen föreskrivs för inrikesministeriet. Ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap ska stödja inrikesministeriet i de uppgifter som nämns ovan. Dessutom ska verket stödja inrikesministeriet i ordnandet av den riksomfattande lägesbildsverksamheten inom räddningsväsendet. Det är ändamålsenligt att till det nya verket också överföra regionförvaltningsverkens uppgifter i anslutning till statsunderstöd till räddningsväsendet och de uppgifter som följer av lagen om brandskyddsfonden samt uppgifter i anslutning till beviljande av livräddningsmedaljer.
Till uppgifterna inom ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap hör också att organisera det regionala beredskapssamarbetet samt att främja säkerhetsplaneringen inom region- och lokalförvaltningen. Med avvikelse från andra ansvarsområden och deras uppgifter föreskrivs det om organiseringen av det regionala beredskapssamarbetet i 13 § i propositionen och om främjandet av säkerhetsplaneringen i det föreslagna 3 § 1 mom., eftersom bestämmelser om dessa uppgifter för närvarande finns i lagen om regionförvaltningsverken och inte i substanslagstiftningen. Uppgiften att främja säkerhetsplaneringen inom region- och lokalförvaltningen motsvarar regionförvaltningsverkets uppgift enligt 4 § 2 mom. 3 punkten i den gällande lagen om regionförvaltningsverken. Främjandet av säkerhetsplaneringen inom region- och lokalförvaltningen handlar inte direkt om beredskap utan om säkerhet i vardagen och främjande av säkerheten. Säkerhetsplaneringen inom region- och lokalförvaltningen kan omfatta förebyggande av skadegörelse, säkerheten vid köpcentrum och annan motsvarande planering.
Enligt
2 mom
. i paragrafen kan verket också ha andra uppgifter som ankommer på det enligt särskilda bestämmelser. Bestämmelsen ska avse särskilda rättssäkerhets-, tillstånds-, registrerings- och tillsynsuppgifter som överförs till verket inom andra uppgiftsområden än de som avses i 1 mom., såsom nämnda uppgifter som hör till justitieministeriets, inrikesministeriets, finansministeriets, undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. Sådana uppgifter är till exempel vissa uppgifter i anslutning till näringstillsyn, arbetskraftsmyndighetens tillsynsuppgifter, uppgifter som gäller valärenden samt samfundsrättsligt minoritetsskydd och deponeringar, men också tillsynen över att den i 2 b kap. i upphovsrättslagen avsedda informations- och redovisningsskyldigheten i anslutning till ersättning för vidareförsäljning fullgörs. Till dessa hör bland annat uppgifter inom finansministeriets ansvarsområde som gäller övervakning av penningtvätt samt andra uppgifter som efter lagens ikraftträdande åläggs verket, såsom till exempel uppgifter som gäller penningspel och som enligt planerna ska skötas av verket. En viktig grupp av uppgifter som omfattas av verkets laglighetstillsyn är de uppgifter i anslutning till klagomål som hör till verket. Verkets behörighet att behandla klagomål är baserad dels på de uppgifter som föreskrivits för verket när det gäller att övervaka en viss verksamhet eller ett visst ansvarsområde, dels på den allmänna behörighet verket har när det gäller att pröva klagomål som gäller det ansvarsområdet i enlighet med 10 § i kommunallagen (410/2015) och 11 § i lagen om välfärdsområden (611/2021). Dessutom kan verket ha andra uppgifter som anknyter till dess ansvarsområde och vid anvisandet och resursfördelningen av dessa uppgifter ska bestämmelserna i denna lag iakttas. De uppgifter som föreskrivs för verket ska vara förenliga med verkets verksamhetsidé enligt 1 §.
2 kap. Organisation
4 §.Organisationen
. I paragrafen föreskrivs det om grunderna för verkets interna organisation samt om de begränsningar i ordnandet av verksamheten som beror på vissa uppgifters särdrag. De grunder för organisationen som anges i lagen skapar ramar för organiseringen av verket. Grunden för organiseringen av verksamheten vid verket är att verket enligt 1 mom. för skötseln av sina uppgifter är indelat i avdelningar. Vid verket kan det enligt förslaget också finnas verksamhetsenheter som inte hör till någon avdelning. I den föreslagna lagen föreskrivs det om avdelningarna, medan bestämmelser om verksamhetsenheterna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Avdelningarna och de verksamhetsenheter som eventuellt senare inrättas genom förordning är strukturer underställda generaldirektören, men avdelningarna har enligt förslaget i administrativt hänseende en annorlunda och mera självständig ställning än verksamhetsenheterna, vilket framgår bland annat när det gäller bestämmelserna om arbetsordning, beslutanderätt och utnämningsbefogenhet. Avdelningarna ska bildas så att de motsvarar verkets ansvarsområden enligt 3 §. Vid behov kan verkets övriga uppgifter organiseras vid verksamhetsenheterna.
Avdelningarna och verksamhetsenheterna är enligt förslaget uppbyggda för att i hela landet sköta uppgiftshelheter och det ska alltså inte finnas några andra separata strukturer på regionnivå eller enligt någon annan indelning som anges på författningsnivå. I avdelningarnas och verksamhetsenheternas arbetsordningar kan verksamheten emellertid vid behov organiseras antingen funktionellt eller regionalt. I det föreslagna
1 mom
. föreskrivs det sålunda att avdelningarna och verksamhetsenheterna kan ha funktionella och regionala enheter enligt vad som bestäms i deras arbetsordning. De funktionella eller regionala enheterna kan också vara tjänsteenheter som betjänar på svenska, samiska eller något annat språk för att trygga de språkliga rättigheterna. Med stöd av avdelningens eller verksamhetsenhetens arbetsordning kan de funktionella eller regionala enheter som finns vid dem delas in i mindre helheter på ett ändamålsenligt sätt, såsom i grupper och team i grupperna eller motsvarande.
De funktionella riksomfattande enheternas uppgifter ska basera sig på substantiella riksomfattande och enhetliga uppgiftshelheter. Deras uppgifter kan också basera sig exempelvis på en viss tillsynsfunktion eller specialisering eller på en process eller ett visst verksamhetsområde, till exempel kundförhållanden. Personer som arbetar i dessa enheter ska i personaladministrativt avseende anses höra till enheten, oberoende av sin geografiska placering och på basis av de uppgifter som de ålagts, vilket innebär att en enhets personal kan bestå av tjänstemän som är placerade på olika håll i landet. Det finns skäl att granska enhetsstrukturen så att processer som är organiskt sammankopplade med varandra inte spjälks upp. Organiseringen ska i stället stödja utförandet av uppgifterna på ett sätt som leder till resultat och ger genomslag samt interna synergieffekter.
Vid en avdelning kan det å andra sidan vid behov inrättas också regionala enheter för skötsel av sådana uppgifter som förutsätter regional närvaro och särskild regionkännedom. Det kan till exempel vara fråga om tillsyn som genomförs hos en kund samt om annan verksamhet som förutsätter regional närvaro och rimliga avstånd. I dessa fall måste den regionala organiseringen vara nödvändig för att ordna verksamheten på ett kostnadseffektivt, genomslagskraftigt och kundorienterat sätt. Också de regionala uppgifterna ska i första hand betraktas utifrån arbetsfördelningen, mot bakgrund av den rikstäckande verksamheten. Personalen ska enligt förslaget placeras vid dessa enheter utifrån boningsorten och deras uppgifter ska bestämmas så att den regionala verksamheten kan skötas sakkunnigt och kostnadseffektivt. Verkets tjänstemän har alltid riksomfattande behörighet oberoende av den interna enhetsindelningen.
Besluten om enheterna ska baseras på arbetsordningarna för avdelningarna och verksamhetsenheterna, utifrån verksamhetens art och behov. Avsikten är att genom strukturen stödja verksamhetens genomslag och ledningens enhetlighet på riksnivå, den regionala synligheten och interaktiviteten samt utvecklingen av verkets verksamhetsnätverk så att det på sikt motsvarar de föränderliga funktionella behoven. Avsikten är vidare att främja ett flexibelt utnyttjande av sakkunskapen, resurserna och nätverket av verksamhetsställen på riksplanet.
I det föreslagna
2 mom
. föreskrivs det om avdelningarna vid verket. Till verkets organisation ska enligt förslaget höra sex avdelningar vars uppgifter motsvarar fem av verkets ansvarsområden enligt 3 § 1 mom. 1–5 punkten i lagen. Vid verket finns dessutom allmänna avdelningen som i huvudsak sköter uppgifter i anslutning till verkets interna förvaltning. Verkets interna förvaltning ska producera förvaltnings- och utvecklingstjänster som är gemensamma för hela verket. Till de gemensamma förvaltnings- och utvecklingstjänsterna hör exempelvis verkets personal-, ekonomi-, dokumentförvaltnings-, dokumenthanterings- och informationshanteringsuppgifter samt informations-, lokal- och utvecklingstjänster samt allmänna administrativa tjänster. Allmänna avdelningen producerar inte alla administrativa tjänster för arbetarskyddsavdelningen, som även i fortsättningen självständigt svarar för sin egen dokumentförvaltning, sina egna översättartjänster och sin egen kommunikation på motsvarande sätt som i nuläget. Till den del allmänna avdelningen inte producerar tjänster för avdelningarna ska bestämmelser om detta utfärdas separat genom förordning av statsrådet. Allmänna avdelningen kan också sköta uppgifter som på grund av sin natur inte ankommer på någon annan avdelning. Allmänna avdelningen anvisas också sådana uppgifter som föreskrivs för verket och för vilka det med beaktande av antalet tjänstemän som sköter dem inte är ändamålsenligt och kostnadseffektivt att inrätta en egen avdelning eller andra strukturer, såsom en verksamhetsenhet. Allmänna avdelningen svarar för verkets allmänna beredskap enligt beredskapslagen och för verkets beredskapsuppgifter, men också för verkets riskhanterings- och säkerhetsfrågor. Redan i nuläget har åtminstone ansvarsområdet för regionförvaltningsverkens förvaltnings- och utvecklingstjänster vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland haft en beredskapschef som har skött verkets beredskapsärenden.
I
3 mom
. föreskrivs det om de krav som gäller organiseringen av ansvarsområdet för arbetarskydd. På organiseringen av arbetarskyddsförvaltningen vid verket ska bestämmelserna i lagen om arbetarskyddsförvaltningen (16/1993) iakttas. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska arbetarskyddsavdelningen vara oberoende vid skötseln av arbetarskyddsuppgifter. Verksamheten ska enligt förslaget organiseras så att oberoendet och opartiskheten tryggas i fråga om tillsynsuppgifterna inom arbetarskyddet. Avdelningen får inte ges sådana andra uppgifter som kan äventyra en behörig och oberoende skötsel av uppgifterna inom tillsynen över arbetarskyddet. Motsvarande reglering gäller redan för närvarande enligt den gällande lagen om regionförvaltningsverken. Arbetarskyddets oberoende status är baserad på den av internationella arbetsorganisationens (ILO) allmänna konferens år 1947 antagna konvention angående arbetsinspektion inom industri och handel (konvention nr 81) som ratificerats av Finland (FördrS 44/1949), och i synnerhet dess artiklar 3, 4 och 6. Arbetarskyddets oberoende ska beaktas i verkets verksamhet och organiseringen av dess uppgifter. I 3 mom. föreskrivs det också om miljöavdelningens oberoende när den sköter tillstånds- och tillsynsuppgifter. Verksamheten vid dessa avdelningar ska organiseras så att oberoendet och opartiskheten i dessa uppgifter tryggas, och avdelningarna får inte ges sådana andra uppgifter som kan äventyra en behörig och oberoende skötsel av uppgifterna.
I
4 mom
. föreskrivs det att den avdelning vid verket som sköter de uppgifter som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten ska ha en enhet som bevakar allmänintresset vid verkets interna beslutsfattande och ändringssökande som gäller miljön (
enheten för bevakning av allmänintresset
). Enheten föreslås ha självständig beslutanderätt vid sin bevakning av allmänintresset. I momentet säkerställs organiseringen av verksamheten vid enheten så att dess oberoende och opartiskhet i dessa uppgifter tryggas, och varken enheten eller dess tjänstemän får ges sådana andra uppgifter som kan äventyra en behörig och oberoende skötsel av uppgifterna.
Med allmänintresset i miljöärenden avses sådana ur samhällets synvinkel viktiga skyddsintressen som inte direkt återgår på enskilda medborgares eller andra aktörers enskilda intresse. Bevakningen av allmänintresset består av olika allmänna intressen som bevakas av olika myndigheter på basis av de tillsynsuppgifter de har enligt lag. Olika myndigheter främjar allmänna intressen som ligger i deras eget tillsynsintresse. Det kan till exempel vara fråga om vissa tillstånd i miljön, bevarande av naturvärden, tryggande av förutsättningarna för rekreation eller bevarande av en kulturhistoriskt betydelsefull landskapsbild. Bestämmelser om bevakningen av allmänintresset vid Tillstånds- och tillsynsverkets miljöavdelning och om dess uppgift att föra talan finns uttryckligen i miljöskyddslagen (21 § 2 mom.), vattenlagen (11 kap. 9 §) och naturvårdslagen (9 § 2 mom.).
I och med att de tillståndsuppgifter som i nuläget hör till regionförvaltningsverken och de laglighetsuppgifter och den uppgift att bevaka allmänintresset som i nuläget hör till närings-, trafik- och miljöcentralerna överförs till Tillstånds- och tillsynsverket i samband med reformen av statens regionförvaltning innebär det en förändring av myndighetssystemet och medför det ett behov av att på behörigt sätt ordna bevakningen av allmänintresset i verkets interna beslutsfattande. I vattenlagen och miljöskyddslagen föreskrivs det för det första om hörande av verkets enhet för bevakning av allmänintresset som en del av miljöavdelningens egna tillståndsförfaranden. Att på förhand inhämta vilken ståndpunkt enheten för bevakning av allmänintresset har stödjer den tillståndsprövning som görs av Tillstånds- och tillsynsverket och minskar samtidigt behovet av att genom besvär föra lagenligheten i Tillstånds- och tillsynsverkets beslut till domstol för avgörande. Bevakningen av allmänintresset är nära förenad inte bara med rätten att yttra sig utan också med rätten att söka ändring i ett beslut som en myndighet fattat. Bestämmelser om rätten för den myndighet som bevakar ett allmänt intresse att söka ändring finns i 7 § 1 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden och i flera materiella lagar. Inom ramen för den nationella miljölagstiftningen är det tämligen vanligt att en myndighet för skötseln av sina lagstadgade uppgifter kan söka ändring i ett beslut som en annan myndighet har fattat. Aspekter som gäller bevakningen av allmänintresset kan i vissa situationer förutsätta att den enhet som bevakar allmänintresset har möjlighet att föra lagenligheten av tillståndsmyndighetens beslut till fullföljdsdomstol för prövning. Eftersom en myndighet (Tillstånds- och tillsynsverket) inte kan söka ändring i sitt eget beslut, förutsätter även bestämmelser om rätten att söka ändring att den som för talan i ärendet formellt hålls åtskild från den som avgör ärendet. Bestämmelser om rätten för enheten för bevakning av allmänintresset att söka ändring finns i vattenlagen (15 kap. 2 §), miljöskyddslagen (191 §) och naturvårdslagen (135 §). Genom arrangemanget med en enhet bidrar man till möjligheten att som en aspekt utreda också den med tanke på en smidig förvaltningsprocess viktiga möjligheten för domstolen att på motsvarande sätt som för närvarande beakta det allmänintresse som Tillstånds- och tillsynsverket bevakar.
I
5 mom
. föreskrivs det på motsvarande sätt som i 18 § i lagen om regionförvaltningsverken att verkets avdelning för småbarnspedagogik, utbildning och kultur ska ha en svensk enhet och att bestämmelser om enhetens placering och uppgifter och om behörighetsvillkoren för tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Den svenska enheten har för närvarande i uppgift att sköta de uppgifter i anslutning till det svenskspråkiga utbildningsväsendet och småbarnspedagogiken som hör till regionförvaltningsverkens verksamhetsområde. Dessutom fungerar enheten som sakkunnig i sådana frågor i anslutning till utbildning och kunnande som hör till närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområde och som gäller den svenskspråkiga befolkningen. Behörighetskrav när det gäller språkkunskaperna för tjänster vid enheten är utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska samt tillfredsställande skriftliga och muntliga kunskaper i finska. Avsikten är att det också i fortsättningen, i fråga om uppgifterna inom avdelningen, för att tillgodose de språkliga och kulturella rättigheterna ska genomföras en lösning som innebär att vissa uppgifter inom sektorn på språkliga grunder organiseras som en egen enhet och att för enhetens tjänstemän ska föreskrivas sådana särskilda krav på språkkunskaper som motsvarar de nuvarande. Bestämmelser om enhetens uppgifter och om behörighetsvillkoren för personalen utfärdas genom förordning av statsrådet.
Enligt
6 mom
. ska vid verket på motsvarande sätt som för närvarande ordnas intern revision, om vars uppgifter det föreskrivs närmare i 70 § 1 mom. i statsrådets förordning om statsbudgeten (1243/1992).
I
7 mom
. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning om de verksamhetsenheter som är direkt underställda verkets generaldirektör och som inte hör till någon avdelning. Bestämmelser om avdelningarnas, verksamhetsenheternas och de andra enheternas huvudsakliga uppgifter och om grunderna för verkets organisation i övrigt får också utfärdas genom förordning av statsrådet. Om verket åläggs en ny uppgift som ingår i ett ansvarsområde som avses i 3 § 1 mom. 1–5 punkten ska den inom verkets interna uppgiftsfördelning höra direkt till den avdelning vid verket som med stöd av det föreslagna 4 § 2 mom. svarar för ansvarsområdet. Genom förordning preciseras sålunda den klassificering av avdelningarnas huvudsakliga uppgifter som föreslås i 2 mom. Ansvarsområdenas enskilda uppgifter följer emellertid i huvudsak av de uppgifter som det särskilt föreskrivs om på annat håll i lagstiftningen. Eftersom det senare kan föreskrivas om nya uppgifter för verket och eftersom det inte nödvändigtvis alltid är möjligt att i lag eller förordning noggrant avgränsa till vilken avdelning, verksamhetsenhet eller annan enhet uppgiften hör, är det nödvändigt att föreskriva att det i verkets arbetsordning vid behov närmare kan bestämmas vilka uppgifter som hör till avdelningarna, verksamhetsenheterna och de andra enheterna. Vid förordnande av uppgifter genom arbetsordning ska det som i 3 mom. konstateras om arbetarskyddets oberoende beaktas. Arbetarskyddsavdelningen får inte ges sådana uppgifter som kan äventyra en behörig och oberoende skötsel av uppgifterna inom tillsynen över arbetarskyddet.
I
8 mom
. föreskrivs det på ett sätt som styr den regionala organiseringen av verket att verket har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Tammerfors och ett verksamhetsställe i Tavastehus. Dessutom ska verket enligt förslaget ha minst ett verksamhetsställe i varje samarbetsområde för social- och hälsovården. Det är nödvändigt att fastställa verkets huvudsakliga verksamhetsställe bland annat med tanke på de så kallade forumbestämmelserna, såsom till exempel för 10 § 3 och 4 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), där det föreskrivs om behörig förvaltningsdomstol. Verkets huvudsakliga verksamhetsställe ska vara tjänsteställe för verkets generaldirektör. Verket kan dessutom ha andra arbetsställen. Med arbetsställe avses till exempel lokaler som används gemensamt av två eller flera ämbetsverk och som verkets tjänstemän kan utnyttja. Ett arbetsställe kan också finnas till exempel i lokaler som innehas av en annan organisation. Vid arbetsställena erbjuds inte nödvändigtvis tjänster för personliga besök. Vid alla verksamhetsställen är det inte nödvändigt att sköta alla ansvarsområdens funktioner utan personalen placeras på olika verksamhetsställen så som är ändamålsenligt med tanke på skötseln av uppgifterna. Sättet att sköta uppgifterna bör styra organiseringen av verket. En del av de uppgifter som föreskrivs för verket i speciallagstiftningen kan förutsätta inspektioner till exempel i tillståndshavarnas lokaler, varvid det i uppgiften är fråga om en uppgift som organiseras regionalt, medan andra uppgifter, såsom behandling av förvaltningsklagan, till sin natur är sådana som kan skötas vid riksomfattande funktionella enheter. Om verksamheten vid verket organiseras i regionala enheter enligt 1 mom., ska inrättandet av enheterna i enlighet med vad som anges i momentet grunda sig på landskapsindelningen, varvid området består av ett eller flera landskap. Syftet bör vara att sträva efter att samordna områdesindelningen med områdesindelningen för andra myndigheter som är centrala för skötseln av uppgifterna, om inte något annat följer av särskilda skäl. Till verkets skyldigheter hör att se till att de språkliga rättigheterna tillgodoses när verksamheten vid verket organiseras och detta ska styra organiseringen av verket. I vissa situationer kan detta tala för att i funktionellt hänseende organisera verksamheten på språklig grund. Till exempel ska Karleby som tvåspråkig kommun höra till ett tvåspråkigt område i eventuella regionala indelningar som hänför sig till organiseringen av verksamheten vid verket. I verkets arbetsordning, om vilken föreskrivs i 8 §, bestäms närmare om verkets verksamhetsställen och arbetsställen. Flexibiliteten i nätverket av verksamhetsställen och tillgodoseendet av serviceprincipen talar för att det inte uttryckligen föreskrivs om den geografiska placeringen av statens enheter och funktioner i den lag eller statsrådsförordning som gäller verket. Momentet innehåller dessutom en hänvisning till lagen om grunderna för tillgången till statliga tjänster och placeringen av funktioner (728/2021), som ska beaktas vid organiseringen och på basis av vilken det inte är motiverat att i den lag som gäller verket föreskriva om mål för ordnandet av den regionala närvaron som avviker från den allmänna lagen. Enligt den lagen ska tillgången till statliga tjänster ordnas samt enheter och funktioner placeras så att i hela landet statens uppgifter sköts på ett resultatrikt sätt och att tillgången till tjänster genom användning av olika former av ärendehantering svarar mot olika kundgruppers servicebehov på ett sätt som tillgodoser de grundläggande fri- och rättigheterna (jämlikhet, språkliga rättigheter och övriga grundläggande fri- och rättigheter). Beslut och planer som gäller tillgången till statliga tjänster och placeringen av enheter och funktioner ska dessutom främja livskraften, säkerheten och statens konkurrenskraft som arbetsgivare i olika delar av landet. Enligt det föreslagna momentet ska servicen vid verkets kundtjänstställen säkerställas inom varje samarbetsområde för social- och hälsovården. Genom bestämmelsen skapas ändå inga serviceområden, utan verket är riksomfattande och betjänar sina kunder på riksnivå, vilket gör att kunderna själva kan välja på vilket serviceställe de uträttar ärenden. Genom bestämmelsen preciseras minimiregleringen om regional närvaro genom att det säkerställs att det finns tillräckligt med kundtjänstställen i olika delar av landet.
3 kap. Ledning
5 §.Ledningen
. I paragrafen föreskrivs det om verkets högsta ledning, om grunderna för ledningssystemet och om ansvarsförhållandena. Verket ska ledas av en generaldirektör. Direkt underställda denne är avdelningscheferna och direktörerna för en verksamhetsenhet. Resultatmålen för verket ska ställas upp i ett resultatavtal.
Enligt
1 mom
. ska verket ledas av en generaldirektör. Enligt den föreslagna bestämmelsen svarar generaldirektören gentemot finansministeriet och de övriga sektorstyrande ministerierna för att verksamheten vid verket leder till resultat och för att resultatmålen nås. Generaldirektören, som svarar för att verksamheten vid verket leder till resultat, föreslås ha befogenhet att besluta om fördelningen av anslagen för verkets omkostnader och personalresurser inom verket inom ramen för budgeten och resultatavtalet. Med tanke på fördelningen av personalresurserna är det nödvändigt att generaldirektören beslutar om inrättande och indragning av tjänster vid verket, med undantag för arbetarskyddsavdelningen. Ett undantag utgörs av arbetarskyddsavdelningen, som har ett eget omkostnadsmoment. Generaldirektören ska sörja för verkets interna kontroll på det sätt som föreskrivs i 69 och 69 a § i förordningen om statsbudgeten. Generaldirektören svarar för att den reglering som styr tjänsteverksamheten iakttas i verkets verksamhet. När det gäller generaldirektörens uppgifter understryks också organiseringen av verkets interna och gemensamma funktioner och utvecklingen i samband därmed samt den strategiska ledningen av samordningen, exempelvis en gemensam arbetsgivar- och personalpolitik. Avdelningschefen för allmänna avdelningen är underställd generaldirektören och leder på det sätt som generaldirektören beslutar uppgiftshelheterna inom verkets interna förvaltning, såsom personal-, allmän-, ekonomi- och informationsförvaltningen samt andra ärenden till den del de inte hör till någon annan avdelning eller verksamhetsenhet. Generaldirektören kan direkt överta ledningen av allmänna avdelningens uppgiftshelheter till den del generaldirektören anser det vara ändamålsenligt att utöva en sådan rättighet. Generaldirektören kan genom verkets arbetsordning delegera sin beslutanderätt exempelvis till avdelningschefen för allmänna avdelningen eller till någon annan tjänsteman, men generaldirektören har rätt att överta sådana ärenden som hör till allmänna avdelningen på det sätt som föreskrivs i 6 §. Verkets interna funktioner ska också planeras och genomföras så flexibelt och effektivt som möjligt. Generaldirektören svarar för dessa förpliktelser inför de ministerier som styr verket. Generaldirektören är med stöd av 10 § 3 mom. 3 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal (1203/1987) en sådan arbetsgivartjänsteman som avses i lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970). På basis av ställningen som arbetsgivartjänsteman är generaldirektören i regel förhandlingsmyndighet vid förhandlingar om verkets preciserande tjänstekollektivavtal tillsammans med avdelningschefen för allmänna avdelningen. Förhandlingsmyndigheter är även de övriga tjänstemän vid allmänna avdelningen som avses i 10 § 3 mom. 4 och 5 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal. Generaldirektören eller, med stöd av verkets arbetsordning, någon annan tjänsteman vid verket fastställer lönerna för tjänstemännen vid verket, om de inte har fastställts av ministeriet, med undantag för lönerna för tjänstemännen vid arbetarskyddsavdelningen, som fastställs av avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen. Till generaldirektörens viktigaste uppgifter hör således att i enlighet med verkets verksamhetsidé och de mål som ställts upp för det leda verkets verksamhet som helhet och organiseringen av dess funktioner. Direkt underställda generaldirektören är varje avdelningschef, även avdelningscheferna för miljöavdelningen och arbetarskyddsavdelningen, om vilkas oberoende föreskrivs närmare genom lag. Generaldirektören ska ha befogenhet att ingripa i sådan verksamhet som avdelningscheferna bedriver och som inte omfattas av det oberoende som föreskrivs i lag. Generaldirektören fastställer bland annat semestrarna och tjänstledigheterna för avdelningscheferna till den del det hör till verkets behörighet att besluta om dem. Generaldirektören kan i fråga om en avdelningschef ingripa till exempel i osakligt beteende eller bruk av berusningsmedel samt vid behov vidta åtgärder enligt den verksamhetsmodell för tidigt stöd eller motsvarande som verket tillämpar. Generaldirektörens behörighet omfattar att ge avdelningschefen en skriftlig varning enligt 24 § i statstjänstemannalagen (750/1994) med stöd av 39 § 2 mom. i statstjänstemannaförordningen (971/1994) eller en lindrigare disciplinär påföljd än en skriftlig varning, om inte behörigheten i arbetsordningen har delegerats till någon annan tjänsteman. Social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om skriftlig varning till avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen, och bestämmelser om detta finns i 2 mom. Generaldirektören ska också sköta arbetsgivarens skyldigheter enligt andra lagar, såsom till exempel skyldigheterna enligt arbetarskyddslagen (738/2002), och vid behov utöva behörighet som tillkommer arbetsgivaren, såsom att på det sätt som föreskrivs i 28 § i arbetarskyddslagen vidta åtgärder för att avlägsna missförhållanden också i fråga om avdelningschefer. Statsrådet har med stöd av 5 § 1 punkten i reglementet för statsrådet (262/2003) och 29 § 1 mom. i statstjänstemannaförordningen befogenhet att säga upp en avdelningschef. Statsrådet ska besluta om saken på framställning av det ministerium som har berett utnämningen av avdelningschefen.
Med stöd av
2 mom
. har avdelningschefen behörighet att besluta om skötseln och organiseringen av uppgifterna, organiseringen av verksamheten samt fördelningen av personalresurserna inom den avdelning som chefen leder. Avdelningschefen svarar för att den egna avdelningen ger resultat som en del av verkets resultat. Avdelningschefen är med stöd av 10 § 3 mom. 3 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal en sådan arbetsgivartjänsteman som avses i lagen om statens tjänstekollektivavtal. Till uppgifterna för en avdelningschef hör att svara för verkets verksamhet som en helhet och för organiseringen av verksamheten vid den avdelning som chefen leder på ett sätt som förverkligar de gemensamma målsättningarna för hela verket. Avdelningschefen ska på det sätt som föreskrivs i 69 och 69 a § i förordningen om statsbudgeten sköta den interna kontrollen vid den avdelning som chefen leder som en del av hela verkets interna kontroll. Avdelningschefen ska också för sin del svara bland annat för att verkets gemensamma arbetsgivar- och personalpolitik och andra föreskrifter som arbetsgivaren meddelar iakttas vid avdelningen, men också för att den reglering som styr tjänsteverksamheten iakttas. Avdelningschefen svarar för dessa förpliktelser gentemot generaldirektören. Till uppgifterna för avdelningschefen hör att se till att verkets verksamhetssätt är enhetliga och vid behov samarbeta med andra avdelningschefer och direktörer för en verksamhetsenhet. Ett undantag utgörs av avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen, som gentemot social- och hälsovårdsministeriet svarar för avdelningens resultat och resultatmål. I artikel 4 i ILO:s konvention nr 81 angående arbetsinspektion inom industri och handel konstateras det att en arbetsinspektör ska vara underställd en central myndighets överinseende och ledning. I Finland är social- och hälsovårdsministeriet centralmyndighet. För att säkerställa att arbetarskyddsavdelningens verksamhet är oberoende och för att genomföra centralmyndighetens tillsyn ska beslut om skriftlig varning till avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen fattas av social- och hälsovårdsministeriet. Om generaldirektören anser att det finns behov av att ingripa i avdelningschefens verksamhet, ska generaldirektören kontakta social- och hälsovårdsministeriet i ärendet. Generaldirektören och social- och hälsovårdsministeriet ska gemensamt bedöma om verksamheten är sådan i lagen avsedd verksamhet som omfattas av oberoende. Generaldirektörens behörighet att ingripa i den verksamhet som avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen bedriver kan inte genom arbetsordningen delegeras till någon annan tjänsteman.
Med stöd av
3 mom
. har direktören för en verksamhetsenhet behörighet att besluta om skötseln och organiseringen av uppgifterna, organiseringen av verksamheten samt fördelningen av personalresurserna inom den enhet som direktören leder. Varje direktör för en verksamhetsenhet svarar för att de verksamhetsenheter som de leder ger resultat som en del av verkets resultat. Till uppgifterna för direktören för en verksamhetsenhet hör att svara för verkets verksamhet som en helhet och för organiseringen av verksamheten vid den verksamhetsenhet som direktören leder på ett sätt som förverkligar de gemensamma målsättningarna för hela verket. Direktören för en verksamhetsenhet ska på det sätt som föreskrivs i 69 och 69 a § i förordningen om statsbudgeten sköta den interna kontrollen inom den enhet som direktören leder som en del av hela verkets interna kontroll. Varje direktör för en verksamhetsenhet ska också för sin del svara bland annat för att verkets gemensamma arbetsgivar- och personalpolitik och andra föreskrifter som arbetsgivaren meddelar iakttas vid enheten, men också för att den reglering som styr tjänsteverksamheten iakttas. Till uppgifterna för direktören för en verksamhetsenhet hör att se till att verkets verksamhetssätt är enhetliga och vid behov samarbeta med direktörerna för andra avdelningar och verksamhetsenheter.
I
4 mom
. föreskrivs det om ansvaret för chefen för en enhet vid en avdelning eller verksamhetsenhet. Enhetschefen svarar för att enhetens verksamhet ger resultat och för att resultatmålen nås som en del av avdelningens eller verksamhetsenhetens och verkets resultat. Enhetschefen ska svara för att verkets gemensamma arbetsgivar- och personalpolitik och andra föreskrifter som arbetsgivaren meddelar iakttas vid enheten, men också för att den reglering som styr tjänsteverksamheten iakttas. Enhetschefen ska på det sätt som föreskrivs i 69 och 69 a § i förordningen om statsbudgeten sköta den interna kontrollen inom den enhet som chefen leder som en del av den interna kontrollen vid avdelningen eller verksamhetsenheten samt hela verkets interna kontroll.
I
5 mom
. föreskrivs det om verkets ledningsgrupp. Ledningsgruppen ska stödja generaldirektören vid arbetet för att uppnå verkets resultatmål och vid samordningen av funktionerna och ledningen av verket i övrigt. Verkets ledningsgrupp ska enligt förslaget samordna ledningen av de olika avdelningarna till en övergripande ledning av verket. Ledningsgruppen ska arbeta för att styra samarbetet mellan verkets olika avdelningar och verksamhetsenheter och främja informationsgången. Med anledning av dessa omständigheter är det ändamålsenligt att ledningsgruppens sammansättning enligt verkets arbetsordning bestäms så att den är tillräckligt representativ. I ledningsgruppen ska utöver generaldirektören ingå åtminstone avdelningscheferna och direktörerna för en verksamhetsenhet. Också personalen kan vara representerad i ledningsgruppen. Det finns skäl att i ledningsgruppen i synnerhet behandla uppnåendet av verkets resultatmål, verkets förslag till resultatavtal, verkets budgetförslag samt statsfinansiella ramförslag, samordning av verkets funktioner, gemensam service och gemensam utveckling. Det är dessutom viktigt att också uppnåendet av resultatmålen för den gemensamma verksamheten och utvecklingen av ansvarsområdena samt annan planering och organisering av verksamhet som har betydelse för verkets enhetliga verksamhet regelbundet behandlas i ledningsgruppen. Ledningsgruppen ska under ledning av generaldirektören också behandla ärenden som gäller verkets säkerhet, riskhantering, beredskap och beredskapsplanering i enlighet med förvaltningsområdenas ansvar och i samarbete med allmänna avdelningen.
6 §.Beslutanderätt
. I paragrafen föreskrivs det om beslutanderätten och hur den ordnas i fråga om förvaltningsärenden som ska behandlas vid verket. Det kan vara fråga om förvaltningsuppgifter som har föreskrivits för verket eller om ärenden som har samband med verkets interna verksamhet. Verket är i huvudsak ett så kallat chefsstyrt ämbetsverk, med vissa föreskrivna undantag.
I
1 och 2 mom
. föreskrivs det om ärenden som omfattas av generaldirektörens beslutanderätt. Enligt vad som föreskrivs ska generaldirektören avgöra ärenden som inte hör till de avdelningar som avses i 4 § 2 mom. 1–5 punkten eller de nämnder och organ som avses i 15 §, om inte något annat föreskrivs. Med stöd av den föreslagna 8 § kan generaldirektören i enlighet med verkets arbetsordning bestämma att ett ärende som omfattas av generaldirektörens behörighet ska avgöras av en annan tjänsteman. Generaldirektören har sålunda direkt på lag baserad beslutanderätt när det gäller alla de ärenden som inte uttryckligen enligt lag, förordning eller arbetsordningen hänvisats till något av verkets ansvarsområden eller till någon annan tjänsteman. Eftersom det i 4 § föreskrivs att ärenden som avses i 3 § 1 mom. 1–5 punkten hör till avdelningarna vid verket, kommer de inte att omfattas av generaldirektörens beslutanderätt. Generaldirektören ska inte ha beslutanderätt bland annat i fråga om beslutsfattandet i de nämnder och organ som avses i 15 § och som det föreskrivs om i någon annan lag eller förordning. Generaldirektören har sålunda enligt förslaget beslutanderätt i synnerhet i sådana allmänna ärenden som gäller organisering av verkets gemensamma funktioner och verkets verksamhet i övrigt liksom i ärenden som hör till allmänna avdelningen och verksamhetsenheterna. Generaldirektören ska i princip ha beslutanderätt i ärenden som föreskrivits för eller enligt arbetsordningen ska avgöras av verkets allmänna avdelning och en verksamhetsenhet. Generaldirektören ska besluta om verkets arbetsordning där det bestäms närmare om verkets organisation, förvaltning och gemensamma funktioner, om arbetsställena samt om beredningen och avgörandet av ärenden. Generaldirektören kan genom den arbetsordning som hör till generaldirektörens beslutanderätt delegera sin beslutanderätt exempelvis till en direktör för en verksamhetsenhet eller till en annan tjänsteman vid en verksamhetsenhet. På det sätt som föreskrivs i 8 § kan det i verkets, allmänna avdelningens eller en verksamhetsenhets arbetsordning bestämmas att ett ärende som omfattas av generaldirektörens beslutanderätt ska avgöras av en annan tjänsteman. Generaldirektören ska ha rätt att överta sådana ärenden där generaldirektörens beslutanderätt har delegerats till någon annan tjänsteman i en arbetsordning som hör till generaldirektörens beslutanderätt.
Enligt
3 mom
. ska ärenden som hör till en i 4 § 2 mom. 1–5 punkten avsedd avdelning avgöras av avdelningschefen eller av en annan tjänsteman i enlighet med vad som anges i avdelningens eller en underlydande enhets arbetsordning, om inte något annat föreskrivs. Det föreslagna momentet innebär att respektive avdelningschef direkt med stöd av lagen ska avgöra för avdelningen föreskrivna ärendegrupper som närmare anges i denna lag eller i den statsrådsförordning som gäller verket eller i speciallagstiftning och sådana övriga ärenden som anges i verkets arbetsordning, utan att generaldirektören först har delegerat ärendena till avdelningschefen. Avdelningschefen beslutar också om arbetsordningen för den avdelning som avdelningschefen leder efter behandlingen i verkets ledningsgrupp, om vilken det föreskrivs i 8 §. Avdelningschefen kan genom arbetsordningen delegera beslutanderätt till en annan tjänsteman, exempelvis till chefen för en enhet vid avdelningen. Avdelningschefen ska ha rätt att överta sådana ärenden där avdelningschefens beslutanderätt har delegerats till någon annan tjänsteman i avdelningens arbetsordning, om inte något annat föreskrivs. Ett undantag utgörs till exempel av sådana i 4 § 4 mom. avsedda ärenden i anslutning till bevakningen av allmänintresset som avgörs direkt med stöd av lag vid enheten i fråga. Bestämmelser om behandling av vissa miljörelaterade tillstånds- och ansökningsärenden och bland annat om sammansättningen vid avgörande finns dessutom i den lag om behandling av vissa miljöärenden vid Tillstånds- och tillsynsverket som är under beredning.
I
4 mom
. föreskrivs det om ärenden vid miljöavdelningen som miljöavdelningens avdelningschef inte har rätt att överta. Enligt 4 § 3 mom. är miljöavdelningen oberoende vid skötseln av tillstånds-, ansöknings-, anmälnings- och tillsynsuppgifter. Enligt 6 § 4 mom. kan avdelningschefen för miljöavdelningen inte överta avgörandet av ärenden som gäller förvaltningstvång, anmälningsärenden eller undantag enligt naturvårdslagen och inte heller sådana ärenden enligt lagen om avhjälpande av vissa miljöskador (383/2009) som gäller avhjälpande av miljöskador och naturskador. De nämnda ärendegrupperna kräver betydande rättslig prövning och tillgodoser rättssäkerheten samt är som ärendegrupper jämförbara med ärenden som behandlas i en sådan sammansättning vid avgörande som avses i lagen om behandling av vissa miljöärenden vid Tillstånds- och tillsynsverket. Att dessa ärendegrupper inte omfattas av den rätt avdelningschefen för miljöavdelningen har att överta ärenden bidrar till det oberoende som avses i 4 § 3 mom. I den lag om behandling av vissa miljöärenden vid Tillstånds- och tillsynsverket som är under beredning föreskrivs det dessutom om de ärenden som avgörs i en sammansättning och som också faller utanför avdelningschefens rätt att överta ärenden.
Enligt den föreslagna regleringen har generaldirektören inte någon allmän rätt att överta ett ärende. Generaldirektören kan sålunda inte överta beslutanderätten när det gäller ärenden som enligt denna lag eller enligt någon annan bestämmelse har ålagts till exempel en avdelningschef. Generaldirektören har enligt vad som föreslås övertagningsrätt när det gäller ärenden som enligt 1 mom. hör till generaldirektörens beslutanderätt och som generaldirektören har delegerat till en annan tjänsteman.
7 §.Gemensamma ärenden
. De ärenden som hör till verket, exempelvis förvaltningsklagan och övriga tillsynsärenden, gäller ibland flera än en av verkets avdelningar eller verksamhetsenheter. En klagan kan samtidigt omfatta ärenden som gäller till exempel hälso- och sjukvård, undervisningsväsendet och en kommuns eller ett välfärdsområdes allmänna förvaltning eller allmänna verksamhetsområde och i fråga om vilka behandlings- och beslutsbehörigheten och den sakkunskap som behandlingen förutsätter är fördelade mellan fler än en avdelning eller verksamhetsenhet inom verkets interna organisation. I paragrafen föreskrivs att om ett ärende hör till två eller flera avdelningar eller verksamhetsenheter, ska verket bereda ärendena gemensamt och avgöra dem samtidigt, om inte detta medför menligt dröjsmål. Syftet med bestämmelsen är att konkretisera samt säkerställa att verket på det sätt som avses i den föreslagna 1 § arbetar kundorienterat och tväradministrativt samt med utnyttjande av multiprofessionell kunskap. Avsikten med bestämmelsen är emellertid inte att påverka fördelningen av beslutsbehörigheten mellan verkets avdelningar och verksamhetsenheter. Beslutsbehörigheten ska sålunda också i gemensamma ärenden bestämmas i enlighet med vad som föreslås. Också sekretessbestämmelserna ska beaktas vid bedömningen av om ärenden kan avgöras samtidigt. Avsikten med bestämmelsen är inte heller att utvidga avdelningarnas och verksamhetsenheternas rätt att få information över avdelnings- och enhetsgränserna. Till exempel kan behandlingen av en rapport enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av EU-rätten och den nationella lagstiftningen (1171/2022) höra till flera avdelningar eller verksamhetsenheter, men bestämmelserna om sekretess för den rapporterande personen och föremålen för rapporten kan förhindra att ärenden avgörs samtidigt, om det samtidigt kan innebära att uppgifter om föremålen för rapporten lämnas till en annan avdelning eller verksamhetsenhet. Utgångspunkten för bestämmelsen är att ärendena ska beredas gemensamt och avgöras samtidigt antingen med ett gemensamt beslut eller med separata beslut, men till exempel i tillsynsärenden kan ärendets art i fråga om något uppgiftsområde förutsätta ett så brådskande ingripande i en verksamhet att det inte är möjligt att avgöra ärendena samtidigt. Bestämmelsen innebär sålunda att ärenden inte kommer att kunna avgöras samtidigt om detta skulle medföra menligt dröjsmål.
8 §.Arbetsordning
. Enligt
1 mom
. ska verkets arbetsordning innehålla närmare bestämmelser om verkets organisation, om ordnande av förvaltningen och gemensamma funktioner, om verkets verksamhetsställen och arbetsställen samt om deras placering, om grunderna för tillgången till verkets tjänster samt om beredning och avgörande av ärenden, till den del inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag eller förordning eller till den del det inte ska bestämmas om ärendena i arbetsordningen för en avdelning eller verksamhetsenhet. I verkets arbetsordning bestäms det sålunda uttryckligen om verkets gemensamma och allmänna ärenden, exempelvis om allmänna interna föreskrifter, ledningen, ledningsgruppens arbete, anställningsärenden, avdelningarnas och verksamhetsenheternas, inklusive förvaltningstjänsternas uppgifter samt om samarbetet mellan dem, om avdelningarnas nya gemensamma funktioner och om deras uppgifter samt om beslutanderätten när det gäller verkets gemensamma ärenden som hör till generaldirektören. I arbetsordningen bestäms också närmare om verkets verksamhetsställen. När de verksamhetsställen som anges i verkets arbetsordning fastställs ska särskilt verkets verksamhetsidé enligt 1 § beaktas. I verkets arbetsordning är det emellertid inte möjligt att bestämma om sådana ärenden som ska avgöras i en avdelnings eller en verksamhetsenhets arbetsordning och i samband med vilka det också annars ska beaktas vad som föreskrivs om oberoende status när det gäller miljöuppgifter och arbetarskyddsuppgifter. I verkets arbetsordning kan det inte bestämmas till exempel om beslutanderätten och beredningen när det gäller avdelningarnas ärenden. I verkets arbetsordning kan det bestämmas om enheter som är underställda generaldirektören. Generaldirektören kan vid behov organisera funktioner som hör till allmänna avdelningen som är direkt underställd generaldirektören till en enhet som är direkt underställd generaldirektören. Verkets arbetsordning kommer att publiceras i Finlands författningssamling.
Enligt
2 mom
. innehåller avdelningarnas och verksamhetsenheternas arbetsordningar närmare bestämmelser om respektive avdelnings och verksamhetsenhets interna organisation, om ordnande av deras funktioner, om beredning och avgörande av ärenden samt om personalens uppgifter och placeringsort. I arbetsordningen för en avdelning bestäms det sålunda till exempel om avdelningens interna enheter, om deras uppgifter och om ledningen av dem samt eventuellt närmare om ordnandet av funktionerna, placeringen av personal i dessa enheter och om fastställande av befattningsbeskrivningar samt delegering av beslutanderätt till enhetschefer och övriga tjänstemän. I enlighet med vad som bestäms i arbetsordningen ska varje avdelningschef och varje direktör för en verksamhetsenhet också besluta hur personalen ska placeras vid verkets verksamhetsställen, på basis av vilka tjänstemännens tjänsteställen bestäms.
Enligt
3 mom
. fattar generaldirektören beslut om verkets arbetsordning. Avdelningschefen fattar beslut om avdelningens arbetsordning. Generaldirektören fattar dock också beslut om allmänna avdelningens arbetsordning, eftersom ordnandet och organiseringen av dessa tjänster har ett nära samband med generaldirektörens uppgifter i ledningen av verket och främjandet av en enhetlig verksamhet, och om verksamhetsenheternas arbetsordningar. Innan ett beslut om en arbetsordning fattas ska ärendet behandlas i verkets ledningsgrupp. Avsikten med detta är att generaldirektören, avdelningscheferna och direktörerna för en verksamhetsenhet ska ha möjlighet att framföra sina åsikter till varandra om de planerade arbetsordningarna och om deras inbördes förhållanden.
4 kap. Styrning
9 §.Styrningen
. I paragrafen föreslås bestämmelser om styrningen av verket och den indelas i allmän administrativ styrning och sektorstyrning. De viktigaste sätten för ministerierna att styra sin förvaltning är genom normstyrning, resursstyrning och informationsstyrning.
Bakom normstyrningen ligger både kraven i 2 § 3 mom. i grundlagen och den för alla ministerier i grundlagen föreskrivna konstitutionella uppgiften att bereda regeringspropositioner till statsrådet och andra författningar, såsom förordningar, som hänför sig till lagstiftning enligt lagen om statsrådet (175/2003) och det reglemente för statsrådet (262/2003) som utfärdats med stöd av den.
Resursstyrningen har däremot ett nära samband med den konstitutionella uppgift ministerierna enligt grundlagen har att bereda ministeriets förslag till budget för sitt förvaltningsområde enligt lagen om statsbudgeten (423/1988) och statsrådets förordning om statsbudgeten (1243/1992), nedan
förordningen om statsbudgeten
, som utfärdats med stöd av den. I lagen om statsbudgeten och i förordningen om statsbudgeten föreskrivs det om statsbudgeten och beredningen av den. Lagen om statsbudgeten och den förordning om statsbudgeten som utfärdats med stöd av den innehåller bestämmelser om budgetprocessen och processen för planering av de offentliga finanserna. Processerna innefattar också tvistlösningsmekanismer vid tvister mellan ministerierna. Tvister inom statsrådet om finansministeriets förslag till innehåll i den budgetproposition som lämnas till riksdagen avgörs i sista hand vid regeringens budgetförhandlingar. Med stöd av 83 § 1 mom. i grundlagen beslutar riksdagen för ett finansår i sänder om statsbudgeten.
Informationsstyrningen har däremot ett nära samband både med den resultatstyrning som avses i 11 § 1 mom. i reglementet för statsrådet och i 12 och 65 § i förordningen om statsbudgeten och med ministeriernas allmänna behörighet att ge anvisningar om lagstiftningen inom sitt ansvarsområde och genomförandet av den. Styrningen kan också anses omfatta ministeriets skyldighet enligt 68 § 1 mom. i grundlagen att ansvara för att förvaltningen fungerar som sig bör, vilket i sin tur är förenat med behörighet i anslutning till övervakning utifrån tjänstegrad i förhållande till annan förvaltning som lyder under ministeriet.
Enligt
1 mom
. ankommer den allmänna administrativa styrningen av verket på finansministeriet. Med allmän administrativ styrning avses att verket hör till finansministeriets ansvarsområde i den bemärkelse som avses i fråga om indelningen av ministeriernas ansvarsområden i lagen om statsrådet och i reglementet för statsrådet som utfärdats med stöd av den lagen. Detta gäller till exempel verkets förvaltning och regelstyrningen i anslutning till organiseringen av förvaltningen.
Den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska svara för beredningen av författningar som tvärsektoriellt reglerar verkets organisation och förvaltning samt verkets verksamhet. Ett exempel på detta är en förordning om avgifter som tas ut för verkets prestationer. Den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska också svara för den övriga styrningen av och tillsynen över verkets förvaltning. Finansministeriet ska sörja för sektorstyrningen av verkets förvaltning och andra gemensamma funktioner samt av andra åtgärder som behövs för en enhetlig verksamhet vid verket.
Det finns ofta ett samband mellan den allmänna administrativa styrningen och sektorstyrningen och åtgärder som gäller dem ska beredas tillsammans. Digitaliserings- och informationssystemprojekten är ett exempel på verksamhet som i praktiken genomförs i kontaktytan mellan den allmänna administrativa styrningen och sektorstyrningen. Sådana projekt är en del av organiseringen av verkets förvaltning, övergripande arkitektur och informationsstyrning, men de anknyter samtidigt och med tanke på de eftersträvade effekterna i första hand till innehållsmässiga politikåtgärder samt till verkställigheten av lagstiftning inom det sektorstyrande ministeriets ansvarsområde. Överföringen av uppgifter till verket sker genom lagstiftning som omfattas av sektorstyrningen. Den innehållsmässiga styrningen av lagstiftningen inom det ministeriums ansvarsområde som svarar för sektorstyrningen ankommer på det behöriga ministeriet, men de inriktningar, prioriteringar och förfaringssätt som lagstiftningen inom ansvarsområdet förutsätter hänför sig också till den allmänna administrativa styrningen så att verkets styrning som helhet ska skapa ekonomiska och andra förutsättningar för verket att svara mot de krav som genomförandet av lagstiftningen ställer.
I det föreslagna
2 mom
. föreskrivs det om sektorstyrningen av verket. Det är fråga om styrning av verkets sektorspecifika verksamhet och tillsynen över verksamheten inom förvaltningsområdet, alltså om den styrning som respektive ministerium svarar för. Genom sektorstyrningen realiseras för sin del varje ministeriums ansvar för att förvaltningen i enlighet med grundlagens 68 § 1 mom. fungerar som sig bör.
Verkets verksamhet styrs och övervakas av justitieministeriet, inrikesministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet inom deras egna ansvarsområden. Dessa ministerier ska kallas sektorstyrande ministerier.
Varje sektorstyrande ministerium ska ha behörighet att anvisa verket uppgifter i ärenden som hör till det egna ansvarsområdet och inom ramen för vissa specialvillkor. De uppgifter som anvisas verket ska till sin karaktär höra till uppgifterna inom ansvarsområdet, och de ska inte i betydande grad avvika från andra uppgifter som i lagstiftningen anvisats ansvarsområdet. Uppgifterna kan till exempel inte gälla ärenden som det ska föreskrivas om genom lag eller med stöd av lag. Dessutom ska det på förhand säkerställas resurser för de uppgifter som anvisas verket. I sektorstyrningen kan man i regel inte heller avvika från målsättningarna i resultatavtalet eller bestämma om verksamhet som strider mot målsättningarna. Ett aktivt strategiskt samarbete samt interaktionen mellan verket och det styrande ministeriet har en central betydelse för sektorstyrningen.
Varje sektorstyrande ministerium svarar för den övriga styrningen av verket i uppgifter inom sitt eget ansvarsområde. De sektorstyrande ministerierna ska ha behörighet att ge verket allmänna, icke-bindande anvisningar om innehållet i och tillämpningen av lagstiftningen inom sitt ansvarsområde samt om kraven på förfaranden. I sektorstyrningen ingår också tillsyn över verkets funktioner och verksamhet i fråga om de uppgifter som hör till ministeriets ansvarsområde. Ministeriet kan, som en del av sin skyldighet att utöva laglighetskontroll, till exempel begära en utredning av verket i anslutning till behandlingen av ett eller flera ärenden och utifrån den utredning ministeriet fått vidta de åtgärder som hör till dess behörighet. Varje ministerium ska också för sitt eget ansvarsområdes del behandla en i 8 a kap. i förvaltningslagen avsedd förvaltningsklagan som gäller verket.
Ministerierna ska i regel genomföra annan styrning och tillsyn på ett samordnat sätt och genom gemensamma åtgärder. Om ett styrnings- eller tillsynsärende gäller två eller flera av verkets ansvarsområden eller funktioner, ska ministerierna bereda ärendet tillsammans.
Sektorstyrningen innebär inte styrning av verkets interna operativa verksamhet. Styrningen av verkets operativa verksamhet ska ingå i ledningen av verket.
Det föreslagna
3 mom
. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket bestämmelser om förfarandena för sektorstyrning får utfärdas genom förordning av statsrådet.
10 §.Samordning av styrningen
. I paragrafen föreslås bestämmelser om samordning av styrningen av verket. Eftersom det är fråga om ett verk som styrs av flera ministerier är det motiverat att föreskriva särskilt om samordning av styrningen.
Enligt
1 mom
. svarar finansministeriet för koordineringen och samordningen av styrningen och för de gemensamma administrativa uppgifter som ingår i styrningen. Uppgiften att koordinera och samordna styrningen hör naturligt till finansministeriet, som enligt det föreslagna 11 § 1 mom. ska ha hand om den allmänna administrativa styrningen.
Om det vid samordningen av åtgärderna för styrningen framkommer avvikande åsikter mellan ministerierna, ska åtgärderna vidtas enligt det ministeriums ståndpunkt till vars ansvarsområde ärendet hör.
I
2 mom
. föreslås bestämmelser om en styrgrupp som finansministeriet tillsätter för samordningen av planeringen och styrningen för fyra år i sänder. I gruppen ska de sektorstyrande ministerierna vara företrädda. Styrgruppen kan kalla till exempel generaldirektören eller andra personer att föredra ärenden. Gruppen ska ha till uppgift att behandla ärenden som gäller ramförslag och budgetförslag och ärenden som gäller resultatavtal och ställningstagande till bokslut samt att behandla övriga strategiska riktlinjer och omfattande utvecklingsprojekt som gäller två eller flera avdelningar. Gruppen ska bereda och dra upp riktlinjer för de sektorstyrande ministeriernas gemensamma ståndpunkter i dessa frågor. Med omfattande utvecklingsprojekt avses till exempel projekt som har betydande funktionella eller ekonomiska konsekvenser eller där det behövs mer än en ringa arbetsinsats inom verkets förvaltning och där det därför eventuellt behöver prioriteras mellan olika projekt och uppgifter. Styrgruppen ska också följa verkets regionala växelverkan och samarbete, placeringen av funktioner och tillgången till tjänster i hela landet och beakta detta i styrningen av verket. Gruppen ska följa tillgången till tjänster i synnerhet via olika servicekanaler, men också nätverket av verksamhetsställen och placeringen av personalen.
Enligt
3 mom
. kan finansministeriet tillsätta också andra grupper för att bereda och dra upp riktlinjer för de sektorstyrande ministeriernas gemensamma ståndpunkter i frågor som hör till styrningen. Bestämmelsen gör det möjligt att tillsätta grupper flexibelt och efter behov, exempelvis för ett visst ärende eller en viss helhet av ärenden. Till skillnad från styrgruppen kan mandatperioderna för de grupper som avses i momentet fritt övervägas. I grupperna kan det vid behov ingå representanter också från andra ministerier än de sektorstyrande ministerierna för att stödja planeringen av verksamheten.
I
4 mom
. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om de grupper som tillsätts för samordning av styrningen och om deras uppgifter och förfaranden får utfärdas genom förordning av statsrådet.
11 §.Ekonomiplanering
. I paragrafen föreslås bestämmelser om verkets ekonomiplanering. Verket ska vara en egen bokföringsenhet. Avsikten är att verkets verksamhet i regel ska finansieras under två omkostnadsmoment: under det så kallade huvudsakliga omkostnadsmomentet som placeras under finansministeriets huvudtitel och under omkostnadsmomentet för arbetarskyddstillsynen som placeras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Avsikten är att under omkostnadsmomentet för arbetarskyddstillsynen finansiera arbetarskyddstillsynens personalkostnader, resekostnader samt vissa andra relativt små kostnader och andra kostnader för sådana uppgifter som arbetarskyddsavdelningen själv svarar för i stället för verkets allmänna avdelning. Övriga kostnader för verkets verksamhet finansieras i regel under det huvudsakliga omkostnadsmomentet. Verket kan dock av grundad anledning också ha tillgång till andra moment i statsbudgeten på det sätt som beslutas separat som en del av beredningen av statsbudgeten och ramarna.
Syftet med
1 mom
. är att säkerställa bättre möjligheter för de sektorstyrande ministerier som styr verkets avdelningar att påverka i samband med beredningen av verkets budgetförslag och ramförslag, vilket i sin tur är en fast del av de sektorstyrande ministeriernas skyldighet enligt 68 § i grundlagen att svara för att den egna förvaltningen fungerar som sig bör. Verket ska utarbeta sina budgetförslag och ramförslag i enlighet med utgångspunkterna i förordningen om statsbudgeten. I de föreslagna bestämmelserna preciseras processen för behandling av budgetförslag och ramförslag så att verkets utkast till budgetförslag och ramförslag behandlas i den styrgrupp som avses i 10 §. Behandlingen av kompletterande budgetförslag och tilläggsbudgetförslag förutsätter enligt paragrafen inte att styrgruppen behandlar förslaget innan det sänds till finansministeriet. Dessa förslag kan komma inte bara från verket utan även från de sektorstyrande ministerierna. En avvikelse till denna del bör anses vara ändamålsenlig, eftersom både tilläggsbudgetförslag och kompletterande budgetförslag måste behandlas snabbt och förslagen i dem i allmänhet är mer begränsade och gäller enskilda uppgifter vid verket. Varje sektorstyrande ministerium har då en faktisk möjlighet att delta i och styra beredningen av utkastet till budgetförslag och ramförslag. För att realisera ministeriets ansvar och förverkliga transparensen i resursplaneringen ska verket utarbeta ett förslag till huvudsakligt omkostnadsmoment i en sådan form att det tydligt framgår av förslaget hur resurserna planeras fördela sig enligt ministeriernas ansvarsområden under budgetåret eller ramperioden samt utfallet under de två föregående åren. Avsikten är att verkets förslag ska utgöra grund för budget- och ramberedningen som de sektorstyrande ministerierna bedömer och kommenterar när de lägger fram sina egna förslag.
Efter det att styrgruppen har behandlat ärendet ska verket med avvikelse från 1 a § 2 mom. i förordningen om statsbudgeten sända sitt budgetförslag till finansministeriet, som ansvarar för den allmänna administrativa styrningen, och till de sektorstyrande ministerierna, varefter de sektorstyrande ministerierna har möjlighet att i fråga om sitt ansvarsområde för finansministeriet lägga fram förslag till ändringar i budgetförslaget och ramförslaget, om verkets budgetförslag och ramförslag inte motsvarar det sektorstyrande ministeriets ståndpunkt. På detta sätt säkerställs att de sektorstyrande ministerierna får information om verkets budgetförslag i rätt tid samtidigt som det säkerställs att varje sektorstyrande ministerium har faktiska möjligheter att framföra sin ståndpunkt om verkets budgetförslag. Det sektorstyrande ministeriet har möjlighet att föreslå ändringar i de olika faserna av beredningen av budgetförslaget och ramförslaget. Det sektorstyrande ministeriets förslag fogas till beredningsmaterialet och behandlas som en del av beredningen av budgetförslaget och ramförslaget för finansministeriets förvaltningsområde. Finansministeriet, som har hand om den allmänna administrativa styrningen, ska se till att de sektorstyrande ministerierna har möjlighet att föreslå ändringar i sina budgetförslag och ramförslag. Till exempel ska finansministeriet ge de sektorstyrande ministerierna tillräckligt med tid att föreslå ändringar för finansministeriet efter det att finansministeriet har undertecknat sitt första ställningstagande till förslaget till budgetproposition till riksdagen. På behandlingen av tilläggsbudgetpropositionen tillämpas 2 § 2 mom. i förordningen om statsbudgeten.
I
2 mom
. föreskrivs det om ekonomiplaneringen när det gäller ansvarsområdet för arbetarskydd. Social- och hälsovårdsministeriet ska svara för samordningen av beredningen av de budgetförslag och ramförslag som gäller omkostnadsmomentet för arbetarskyddstillsynen och för beredningen av förslaget som en del av det förslag som gäller ministeriets förvaltningsområde.
12 §.Resultatstyrning
. I paragrafen föreslås bestämmelser om verkets resultatstyrning. Enligt
1 mom
. ska de sektorstyrande ministerierna i samarbete med verket upprätta ett resultatavtal för verket. Resultatavtalet för hela verket undertecknas av ministrarna i de sektorstyrande ministerierna och verkets generaldirektör samt av varje avdelningschef och varje direktör för en verksamhetsenhet.
I
2 mom
. föreskrivs det närmare om finansministeriets uppgifter i anslutning till resultatstyrningen. Enligt momentet svarar finansministeriet för samordningen och beredningen av verkets resultatmål och för samordningen av resultatstyrningen. Detta innebär att finansministeriet ska se till att beredningen av resultatavtalet samordnas och att resultatavtalet utarbetas som ett enda dokument. Finansministeriet ska i resultatavtalet ta in uppgifter om den planerade fördelningen av resurserna under budgetåret och ramperioden enligt ministeriernas ansvarsområden samt utfallet under de två föregående åren. Verket ska som en del av beredningen av resultatavtalet ta fram den information som krävs för dessa poster. Finansministeriet svarar också för att varje sektorstyrande ministerium har en faktisk möjlighet att föra fram sin ståndpunkt och lägga fram förslag till de mål som ska ställas upp för verket i resultatavtalet. Ministerierna och verket kan komma överens om en noggrannare modell för genomförande, såsom om huruvida grundförslaget ska utarbetas av verket eller ministerierna.
Enligt
3 mom
. svarar varje sektorstyrande ministerium i fråga om sitt ansvarsområde för att för finansministeriet lägga fram förslag till innehåll i resultatavtalet. Syftet med bestämmelsen är att betona de sektorstyrande ministeriernas ställning i verkets resultatstyrning. Å andra sidan ålägger bestämmelsen de sektorstyrande ministerierna en skyldighet att lägga fram förslag till innehåll när det gäller uppgifterna inom ministeriets eget ansvarsområde. I praktiken ska de sektorstyrande ministerierna lämna sina ståndpunkter skriftligen till finansministeriet för gemensam behandling i enlighet med den tidsram och de övriga anvisningar som finansministeriet gett. Det är finansministeriet som svarar för att lägga fram förslag i fråga om verkets organisation, förvaltning och andra gemensamma frågor.
På yrkande av ett sektorstyrande ministerium ska det i resultatavtalet tas in ett separat avsnitt som gäller ansvarsområdet i fråga. Detta säkerställer för sin del att de sektorstyrande ministerierna har möjlighet att påverka innehållet i verkets resultatavtal. Finansministeriet, som i egenskap av samordningsansvarig har hand om den allmänna administrativa styrningen, är skyldigt att följa det sektorstyrande ministeriets ståndpunkt.
Enligt
4 mom
. ska finansministeriet, om ministerierna inte kan enas om förslag som gäller olika verksamhetsområden, i resultatavtalet ta in det sektorstyrande ministeriets förslag som gäller ansvarsområdet. På detta sätt stärks de sektorstyrande ministeriernas ställning och möjligheter att påverka målen för det ansvarsområde som de styr och genomförandet av dessa mål vid verket. Bestämmelsen innebär att det sektorstyrande ministeriets ståndpunkt i fråga om respektive ansvarsområde är primär i förhållande till ståndpunkterna hos de övriga ministerierna, inklusive den som har hand om den allmänna administrativa styrningen. Varje ministerium har således i sista hand beslutanderätt när det gäller att fastställa målen för respektive ansvarsområde. Samtidigt uttrycker bestämmelsen dock utgångspunkten att ministerierna i första hand ska föra en genuin dialog om förslaget till innehåll i resultatavtalet och under ledning av den som har hand om den allmänna administrativa styrningen försöka enas om dem. Finansministeriet bör å sin sida ta en aktiv roll som den som har hand om den allmänna administrativa styrningen och främja uppkomsten av en gemensam ståndpunkt.
Enligt
5 mom
. ska de sektorstyrande ministerierna upprätta ett ställningstagande till verkets bokslut. Detta innebär att det för verket upprättas ett ställningstagande till bokslut som gäller hela verket. Finansministeriet ska svara för samordningen av de sektorstyrande ministeriernas förslag till ställningstagande och för beredningen av ställningstagandet. Finansministeriet ska lägga fram förslag till ställningstaganden i fråga om verkets organisation, förvaltning och andra gemensamma frågor. På yrkande av det sektorstyrande ministeriet eller om ministerierna inte kan enas om innehållet i ställningstagandet när det gäller olika ansvarsområden, ska finansministeriet i ställningstagandet till bokslutet ta in ett separat avsnitt om ansvarsområdet i fråga.
5 kap. Verkets särskilda uppgifter
13 §.Regionalt beredskapssamarbete
. I
1 mom
. föreskrivs det om organiseringen av det regionala beredskapssamarbetet, som hör till verkets uppgifter. Det regionala beredskapssamarbetet ska ordnas inom samarbetsområdena för beredskapen, med vilket avses områden som geografiskt stämmer överens med de samarbetsområden som avses i 35 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). Med stöd av 2 a § 1 mom. 7 punkten i räddningslagen (379/2011) motsvarar också samarbetsområdena för räddningsverksamheten de ovannämnda samarbetsområdena. Definitionen och samarbetsområdet för beredskapen är således också ett geografiskt område som motsvarar samarbetsområdet för räddningsverksamhet. Samarbetsområdena för beredskapen är ändamålsenligare med tanke på skötseln av uppgiften än de nuvarande områdena för de sex regionförvaltningsverken, och de förtydligar den regionala beredskapen. Skötseln av uppgiften inom det geografiska samarbetsområdet för beredskapen säkerställer att det riksomfattande verket är regionalt närvarande och samarbetar med regionala myndigheter och aktörer.
I
2 mom
. föreskrivs det om verkets konkreta uppgifter att ordna det regionala beredskapssamarbetet. Enligt 4 § 2 mom. 3 punkten i den gällande lagen om regionförvaltningsverken har regionförvaltningsverken till uppgift att samordna beredskapen i regionen och ordna anknytande samverkan, samordna beredskapsplaneringen, ordna regionala försvarskurser, stödja kommunernas beredskapsplanering, ordna beredskapsövningar och främja säkerhetsplaneringen inom region- och lokalförvaltningen. Det föreslås att de ovannämnda uppgifterna ändras till en mer noggrant avgränsad form än för närvarande och att regionförvaltningsverkens samordningsuppgift enligt den gällande lagen om regionförvaltningsverken upphävs i sin nuvarande form. Enligt 12 § i beredskapslagen (1552/2011) ska statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statsmyndigheter och statliga affärsverk samt välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna, kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. I 13 § i beredskapslagen finns bestämmelser om ledning, övervakning och samordning av förberedelser. Beredskapen leds och övervakas av statsrådet och av varje ministerium inom sitt ansvarsområde. Varje ministerium samordnar beredskapen inom sitt ansvarsområde. I fråga om statsrådets samordning av förberedelserna föreskrivs särskilt.
Bestämmelser om den sektorspecifika beredskapen finns dessutom i lagstiftningen för respektive sektor. I den sektorspecifika beredskapen ingår samordning av olika aktörers beredskap också på regional nivå. Till exempel leder räddningsväsendets myndigheter planeringen av olika aktörers deltagande i räddningsverksamheten och sörjer för samordningen av verksamhet och planer beträffande räddningsverksamhet under undantagsförhållanden. I den sektorslagstiftning som gäller social- och hälsovården och räddningsväsendet och i de bestämmelser på förordningsnivå som utfärdats med stöd av den föreskrivs det dessutom om samordning av beredskapen på regional nivå. Sektorns behöriga myndigheter svarar även i fortsättningen för ordnandet av det behövliga samarbete som den sektorsspecifika beredskapen förutsätter.
Varje ministerium leder, övervakar och samordnar samt styr också beredskapen inom sina förvaltnings- och verksamhetsområden i enlighet med beredskapslagen och sin substanslagstiftning, och varje beredskapsskyldig ansvarar för beredskapen i anslutning till sina egna lagstadgade uppgifter och för samordningen av den med sina samarbetsparter. Därför samordnar regionförvaltningsverken i själva verket inte den regionala beredskapen och har inte befogenheter i förhållande till andra myndigheters beredskapsuppgifter. I praktiken har regionförvaltningsverken ändå främjat den regionala samordningen av beredskapen och samarbetet, eftersom samordningen av beredskapen i själva verket baserar sig på ett gemensamt avtal. Det föreslås därför att uppgiften inte preciseras med tanke på den egentliga samordningsuppgiften utan i fråga om organiseringen av det regionala beredskapssamarbetet.
Den föreslagna uppgiften gällande regionalt beredskapssamarbete motsvarar i själva verket gällande praxis. I uppgiften är det inte fråga om ledning eller övervakning, utan om samarbete i syfte att optimera den verksamhet som olika aktörer ansvarar för i syfte att uppnå ett gemensamt mål. Varje aktör ansvarar även i fortsättningen för sina respektive beredskapsuppgifter i anslutning till olika säkerhetssituationer, och till en uppgift inom det regionala beredskapssamarbetet hör inte allmänt beredskapsärenden som gäller aktörer inom verket eller dess övriga ansvarsområden.
Enligt
2 mom.1 punkten
ska verket organisera det regionala prognostiseringsarbetet till stöd för beredskapen. Med uppgiften avses att i samarbete med andra aktörer ordna uppföljning och utvärdering av sådana förändringar i omvärlden som påverkar säkerheten. I praktiken är det till exempel fråga om översikter som utarbetas periodiskt eller vid behov i samarbete mellan aktörerna i regionen och som gäller sådana framtida förändringar i omvärlden som påverkar säkerheten och en bedömning av deras eventuella konsekvenser för beredskapen. Motsvarande arbete utförs redan i nuläget i en del av regionerna, men skyldigheten tas in i lag.
Enligt
2 mom.2 punkten
ska verket svara för att utveckla och samordna regionala riskbedömningar. Gemensamt identifierade och bedömda risker samt riskbedömningar som gjorts för de enskilda aktörerna och ansvarsområdena utgör aktuella och enhetliga grunder för beredskapsplaneringen samt övnings- och utbildningsverksamheten. I uppgiften ingår att utveckla regionala metoder för riskbedömning, delta i bedömningen av regionala risker och samordna utarbetandet av dem. För närvarande har regionförvaltningsverken i samarbete med räddningsverken samordnat bedömningen av regionala risker 2018 och 2023 i enlighet med inrikesministeriets styrning och på uppdrag av det. Det är ändamålsenligt att göra regionala riskbedömningar även i fortsättningen och i enlighet med välfärdsområdenas geografiska områdesindelning.
Enligt
2 mom. 3 punkten
ska verket främja beredskapsplaneringen hos kommunerna och andra aktörer i områdena, det vill säga myndigheter, näringslivet och organisationer som är verksamma i områdena, såsom aktörer som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen eller regionala organisationer inom försörjningsberedskapen. Uppgiften motsvarar den nuvarande uppgiften att samordna beredskapsplaneringen och innefattar också den nuvarande uppgiften att stödja kommunernas beredskapsplanering, som bland annat omfattar stödjande av beredskapsplaneringen inom sektorn för undervisnings- och kulturväsendet. Regionförvaltningsverken har delvis på olika sätt genomfört uppgiften att stödja kommunernas beredskapsplanering. Som centrala verksamhetsformer lyfts dock regionala nätverk och övningsverksamhet fram. Enligt propositionen ska främjandet av beredskapsplaneringen riktas inte bara till kommunerna utan också till andra regionala aktörer. I enlighet med de behov som identifierats inom en region är det dock möjligt att genomföra uppgifterna också på ett riktat sätt i fråga om kommunerna till exempel i form av gemensamma samarbets- och informationsmöten. Kommunerna har en stark självstyrande ställning och de är dessutom, liksom andra aktörer inom den offentliga förvaltningen, skyldiga att vidta beredskapsåtgärder enligt beredskapslagen.
Enligt
2 mom.4 punkten
ska verket ordna beredskapsövningar till stöd för den regionala beredskapen och enligt
5 punkten
ordna regionala försvarskurser. Regionförvaltningsverkens nuvarande uppgifter att ordna beredskapsövningar och regionala försvarskurser anses vara behövliga och de kvarstår i fortsättningen. Vid de regionala beredskapsövningarna testar man beredskapsplaners, kommunikationers och ledningssystemets funktion utifrån beskrivna situationer och givna uppgifter. I övningarna deltar utöver myndigheterna även regionens kommuner, regionförvaltningen och efter behov också aktörer från näringslivet, massmedier och andra sammanslutningar. I de regionala beredskapsövningarna har temat befolkningsskydd accentuerats under de senaste åren, medan fokus tidigare har legat på olika störningssituationer under normala förhållanden till följd av naturfenomen. På försvarskurserna behandlas aktuella och centrala frågor inom utrikes- och säkerhetspolitiken och under dem bekantar man sig med arrangemangen och beredskapen inom olika områden under normala förhållanden, störningssituationer och undantagsförhållanden. Fokus ligger på regionala och lokala uppgifter och samarbete. Med hjälp av gemensam övnings- och utbildningsverksamhet främjas och stöds beredskapsplanering och andra beredskapsåtgärder som de regionala och lokala aktörerna ansvarar för.
Enligt
2 mom.6 punkten
ska verket bevaka den regionala beredskapen. Verket ska bevaka den allmänna beredskapen hos aktörerna i regionen som grund för det regionala beredskapssamarbetet. I uppgiften ingår att skapa och upprätthålla en helhetsbild av den allmänna beredskapen och utvecklingsbehoven. Uppgiften motsvarar nuvarande praxis, där inrikesministeriet årligen har bett regionförvaltningsverken sammanställa rapporter om skötseln av sina regionala beredskapsuppgifter samt om läget och utvecklingsbehoven i fråga om den regionala beredskapen. Dem har inrikesministeriet sammanställt till en riksomfattande rapport. Utifrån den insamlade informationen får verket en allmän bild av vilka frågor verket bör koncentrera sig på och vilka frågor det särskilt bör främja, utveckla och stärka när det organiserar det regionala beredskapssamarbetet. Det är inte fråga om att skapa en operativ lägesbild, utan om att skapa och upprätthålla en allmän helhetsbild av beredskapen, alltså en lägesbild över beredskapen.
Enligt
2 mom.7 punkten
ska verket ordna annan regional samverkan. Med annan samverkan avses till exempel delning av information om varje regional och lokal aktörs lägesuppfattning och beredskap i nätverk mellan olika aktörer i annat arbete än i beredskapskommittén samt ordnande av evenemang som främjar beredskapen hos aktörerna i regionen, till exempel seminarier, workshoppar och temamöten. Till ordnande av annan samverkan hör också stödjande och förenhetligande av samarbetsstrukturer för den regionala beredskapen och säkerheten på landskapsnivå. Som helhet främjar samverkan på ett övergripande sätt olika aktörers beredskap som helhet och deras kompatibilitet på regional nivå. Uppgiftshelheten främjar i enlighet med verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten myndigheternas, näringslivets och organisationernas beredskapsplanering och övriga beredskap.
Enligt
3 mom
. ska det höra till verkets lagstadgade uppgifter att tillsätta beredskapskommittéer av nuvarande slag. De regionala beredskapskommittéerna ska biträda verket med planering, utveckling och bevakning av det regionala beredskapssamarbetet. Den föreslagna regleringen motsvarar nuläget, men tillsättandet av beredskapskommittéer tas in i lag. För närvarande finns bestämmelser om tillsättandet av beredskapskommittéer och om deras uppgifter i inrikesministeriets styrningsbrev till regionförvaltningsverken (id 8956292 07.01 SMDno/2012/2204).
De regionala beredskapskommittéerna behandlar för närvarande i fråga om dem som deltar i deras verksamhet läget när det gäller regionens beredskap och förberedelser samt gemensamt överenskomna prioriteringar och gemensamma mål i beredskapsfrågor, följer aktivt genomförandet av beredskapsövningar i regionen och deltar vid behov i planeringen av dem, fungerar som samarbetsorgan mellan myndigheterna samt sörjer för informationen i anslutning till beredskapsuppgifterna. I och med covid-19-pandemin och den förändrade säkerhetsmiljön har de nuvarande regionala beredskapskommittéernas verksamhet aktiverats och etablerats ytterligare. De regionala beredskapskommittéerna som leds av regionförvaltningsverken har haft en central roll till exempel när det gäller att skapa en övergripande strategisk lägesbild på regional nivå och säkerställa informationsgången mellan olika aktörer.
De regionala beredskapskommittéerna ska även i fortsättningen utgöra en central verksamhetsform i beredskapssamarbetet och fungera som regionala samarbetsorgan i frågor som gäller beredskap och beredskapsplanering samt inre säkerhet. Även i fortsättningen ska beredskapskommittéerna främja aktörernas gemensamma lägesuppfattning och behandla aktuella ärenden. Vid sidan av den riksomfattande sektors- och uppgiftsspecifika samordningen förutsätter en så god skötsel som möjligt av de regionala uppgiftshelheterna vid störningssituationer och under undantagsförhållanden både samverkan för att föra de olika aktörerna samman och samordningsstrukturer. Beredskapskommittén ska även i fortsättningen vara ett samordningsorgan och den ska inte ha någon operativ uppgift. Vid störningssituationer och under undantagsförhållanden ansvarar varje myndighet för sin beredskap och för den operativa ledningen av sin egen verksamhet med stöd av de befogenheter som anges i lag, och beredskapskommittén har inte befogenheter att leda andra myndigheters verksamhet. Detta motsvarar nuläget.
Det föreslagna 3 mom. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om tillsättning av de regionala beredskapskommittéerna och om deras sammansättning och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.
I
4 mom
. föreskrivs det om möjligheten att lämna ut sekretessbelagda uppgifter. När myndigheter samt de som sköter en offentlig förvaltningsuppgift deltar i det regionala beredskapssamarbetet får de till verket och de regionala beredskapskommittéerna lämna ut de uppgifter som är nödvändiga inom det regionala beredskapssamarbetet. Enligt propositionen får den som äger uppgifterna lämna ut nödvändiga uppgifter som enligt 24 § 1 mom. 5, 7, 8, 9 och 10 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (
offentlighetslagen
) är sekretessbelagda. Sekretessbelagda myndighetshandlingar är enligt 24 § 1 mom. i offentlighetslagen, om inte något annat föreskrivs, handlingar som innehåller uppgifter om polisens, Gränsbevakningsväsendets, Tullens, fångvårdsmyndigheternas och Migrationsverkets taktiska och tekniska metoder och planer (5 punkten), handlingar som gäller skyddsarrangemang för personer, byggnader, inrättningar, konstruktioner samt data- och kommunikationssystem och genomförandet av arrangemangen (7 punkten), handlingar som gäller beredskap för olyckor eller undantagsförhållanden, befolkningsskydd eller utredning enligt lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011) (8 punkten), myndigheters handlingar som gäller upprätthållande av statens säkerhet (9 punkten), och handlingar som gäller militär underrättelseverksamhet, försvarsmaktens utrustning, sammansättning, förläggning eller användning, handlingar som gäller det övriga militära försvaret eller uppfinningar, konstruktioner, anordningar eller system som tjänar försvaret eller handlingar som gäller objekt som annars är av betydelse för försvaret eller som gäller försvarsberedskapen (10 punkten).
Den i propositionen föreslagna möjligheten att lämna ut uppgifter är bunden till att uppgifterna är nödvändiga och endast får lämnas ut för det ändamål som anges i paragrafen. Uppgifter får således inte lämnas ut eller begäras i samband med andra uppgifter. I enlighet med offentlighetslagen är det i regel den som innehar uppgifterna som beslutar om deras offentlighet. Enligt propositionen ska en myndighet som deltar i det regionala beredskapssamarbetet, såsom polisen eller Migrationsverket eller en privat aktör som sköter en offentlig förvaltningsuppgift, överväga och besluta vilka uppgifter den kan lämna för det regionala beredskapssamarbetet. Den som lämnar ut uppgifterna bedömer och beslutar om de uppgifter som ska lämnas ut är sådana att utlämnandet av dem stöder det regionala beredskapssamarbetet och således är nödvändiga och proportionerliga. Olika myndigheter har också olika intressen att skydda information som ingen annan myndighet kan bedöma. Innehållet i de uppgifter som lämnas ut har inte kunnat definieras närmare, eftersom uppgifternas innehåll är beroende bland annat av regionen, verksamhetsmiljön, säkerhetssituationen och de aktörer som deltar i det regionala beredskapssamarbetet.
Även 26 § i offentlighetslagen gör det möjligt för myndigheter att under vissa förutsättningar lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Enligt 1 mom. i den paragrafen kan en myndighet lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd myndighetshandling 1) om i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter, eller 2) när sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut. Enligt 26 § 3 mom. får en myndighet lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd handling för handräckning som myndigheten lämnar samt för något annat uppdrag som myndigheten gett eller någon uppgift som i övrigt handhas för myndighetens räkning, om detta är nödvändigt för att uppdraget eller uppgiften ska kunna skötas. Sekretessbelagda uppgifter kan dock lämnas ut för skötseln av dessa uppdrag eller uppgifter även när det uppenbarligen inte är ändamålsenligt att stryka de sekretessbelagda uppgifterna på grund av deras stora antal eller någon annan jämförbar orsak. Myndigheten ska på förhand försäkra sig om att uppgifterna kommer att hemlighållas och skyddas på behörigt sätt. Myndigheter som deltar i det regionala beredskapssamarbetet får utöver vad som föreskrivs även lämna ut sekretessbelagda uppgifter, om de villkor som anges i offentlighetslagen uppfylls.
Det regionala beredskapssamarbetet baserar sig på aktörernas egen vilja att delta, och verkets uppgift omfattar till denna del inte övervakning. Därför har verket enligt propositionen inte rätt att få sekretessbelagda uppgifter för utförande av uppgifter enligt den föreslagna paragrafen, utan den som innehar sekretessbelagda uppgifter kan lämna ut dem efter prövning.
På behandlingen av personuppgifter i en uppgift inom det regionala beredskapssamarbetet tillämpas dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Med personuppgifter avses enligt artikel 4.1 i dataskyddsförordningen varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Med behandling avses enligt artikel 4.2 i dataskyddsförordningen en åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring. Enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen avses med personuppgiftsansvarig en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller ett annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter.
Behandling av personuppgifter kan ske inom alla uppgiftshelheter som avses i 13 § 2 och 3 mom. I en uppgift inom det regionala beredskapssamarbetet behandlar tjänstemän inom verkets ansvarsområde för räddningsväsende och beredskap personuppgifter till exempel vid ordnandet av beredskapsövningar samt försvarskurser och övrig utbildning. Då samlar verket in och behandlar bland annat deltagarnas namn, adresser, uppgiftsbenämningar, personbeteckningar och uppgifter om arbetsgivaren. Tjänstemän vid verket kan också behandla personuppgifter till exempel för att säkerställa att en person som deltar i samarbetet har rätt att hantera sekretessbelagda handlingar på en viss nivå. I de regionala beredskapsuppgifterna eller beredskapskommittéerna behandlas inga särskilda kategorier av personuppgifter eller känsliga personuppgifter.
I paragrafen behöver det inte föreskrivas om behandlingen av de utlämnade uppgifterna eftersom kravet på ändamålsbegränsning följer direkt av den allmänna dataskyddslagstiftningen. I artikel 6 i dataskyddsförordningen fastställs villkoren för laglig behandling av personuppgifter. Behandlingen av personuppgifter i samband med en uppgift inom det regionala beredskapssamarbetet grundar sig på artikel 6.1 c och 6.3 i den förordningen. Enligt artikel 6.1 c är behandlingen laglig om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Personuppgifter behandlas för skötseln av verkets lagstadgade uppgifter enligt den föreslagna 13 §, så att myndigheten kan sköta sina lagstadgade uppgifter effektivt, snabbt och med beaktande av tillgängliga resurser. Behandlingen uppfyller således kraven i artikel 6.3, eftersom bestämmelser om den grund för behandlingen som avses i 6.1 c finns i den medlemsstats lagstiftning som tillämpas på den personuppgiftsansvarige, alltså i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket.
Verkets avdelning för räddningsväsende och beredskap fastställer behovet att behandla personuppgifter för skötseln av de uppgifter som anges i 13 § och är således personuppgiftsansvarig för uppgifterna i enlighet med dataskyddsförordningen. Enligt artikel 5.2 i dataskyddsförordningen ska den personuppgiftsansvarige ansvara för och kunna visa att principerna för behandling av personuppgifter enligt artikel 5 i den förordningen efterlevs. Enligt den artikeln ska behandlingen av personuppgifter vara laglig, korrekt och öppen, vid behandlingen av uppgifter ska ändamålsbegränsning iakttas, uppgiftsminimering ska iakttas, behandlingen ska vara korrekt, lagringen av uppgifter ska minimeras och integritet och konfidentialitet ska ombesörjas. Den personuppgiftsansvarige svarar också för de registrerades rättigheter enligt kapitel III i dataskyddsförordningen. Den personuppgiftsansvarige ska bland annat tillhandahålla den registrerade de personuppgifter som nämns i artikel 14 på begäran, rätta felaktiga personuppgifter enligt artikel 16 och radera uppgifter enligt artikel 17 i dataskyddsförordningen. I artikel 24 i kapitel IV i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs det om den personuppgiftsansvariges ansvar. Till detta ansvar hör bland annat att den personuppgiftsansvarige ska genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen utförs i enlighet med dataskyddsförordningen och att dessa åtgärder ska ses över och uppdateras.
14 §.Bedömning av tillgången till grundläggande tjänster samt stöd till beredskapsplaneringen
. I
1 mom
. föreskrivs det om uppgifter i fråga om bedömning av tillgången till grundläggande tjänster samt om stöd till beredskapsplaneringen som hänför sig till ansvarsområdet för småbarnspedagogik, utbildning och kultur. En lagstadgad uppgift inom verkets ansvarsområde för småbarnspedagogik, utbildning och kultur är att stödja beredskapsplaneringen inom sitt uppgiftsområde. I paragrafen föreskrivs det sålunda om verkets uppgifter i störningssituationer och när det gäller beredskap för undantagsförhållanden inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde. Enligt 4 § 2 mom. i den gällande lagen om regionförvaltningsverken har regionförvaltningsverken haft i uppgift att bland annat stödja kommunernas beredskapsplanering. Avsikten är att regionförvaltningsverkens nuvarande uppgifter inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde ska överföras till det nya verket. Inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde ska kommunerna också i fortsättningen vara huvudsakliga anordnare av exempelvis småbarnspedagogik och undervisning, vilket innebär att kommunerna således i fråga om funktionerna inom ministeriets ansvarsområde fortfarande kommer att ansvara för beredskapen enligt beredskapslagen. Stödjandet av beredskapsplaneringen ska genomföras i samarbete med ansvarsområdet för småbarnspedagogik, utbildning och kultur samt ansvarsområdet för räddningsväsende och beredskap.
15 §.Nämnder och andra organ
. I
1 och 2 mom
. föreskrivs det om de organ som finns vid och i anslutning till verkets avdelning för social- och hälsovård. Dessa är nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, nämnden för abort- och steriliseringsärenden, adoptionsnämnden samt den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik. Till skillnad från de nämnder som avses i 1 mom. och som finns vid avdelningen är adoptionsnämnden och den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik med stöd av 2 § 1 punkten i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), nedan
informationshanteringslagen
, och 4 § 1 mom. 8 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan
offentlighetslagen
, sådana myndigheter som avses i informationshanteringslagen och som svarar för de skyldigheter som närmare föreskrivs för myndigheterna i informationshanteringslagen, men också för den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter.
Det föreslagna
3 mom
. innehåller en hänvisningsbestämmelse enligt vilken bestämmelser om adoptionsnämnden finns i adoptionslagen och bestämmelser om den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik finns i lagen om klinisk prövning av läkemedel (983/2021). Bestämmelser om kommitténs fristående sektion för ändringssökande för medicinsk forskningsetik finns i lagen om medicinsk forskning (488/1999).
I
4 mom
. föreskrivs det om uppgifterna och befogenheterna för nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Närmare bestämmelser om dem finns i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) och i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Enligt bestämmelsen ska nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården som verket enligt de nämnda lagarna ska utöva tillsyn över, behandla och avgöra ärenden som gäller begränsning och förverkande av en yrkesutbildad persons rätt att utöva social- och hälsovårdsyrken, återkallande av tillstånd att utöva social- och hälsovårdsyrken och förbud att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person, när ärendet inte har inletts på ansökan av den yrkesutbildade personen själv, samt ärenden som gäller återfående av rätt att utöva social- och hälsovårdsyrken, av tillstånd att utöva social- och hälsovårdsyrken och av rätt att använda en yrkesbeteckning samt disciplinära ärenden. I momentet föreskrivs det också om uppgifterna och befogenheterna för nämnden för abort- och steriliseringsärenden, om vilka det föreskrivs närmare i lagen om avbrytande av havandeskap (239/1970) och steriliseringslagen (283/1970). Enligt bestämmelsen ska nämnden för abort- och steriliseringsärenden behandla och avgöra de ansökningsärenden om avbrytande av havandeskap och sterilisering som verket enligt de nämnda lagarna ska sköta. Motsvarande bestämmelser finns i statsrådets förordning om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (676/2008). I 119 § 2 mom. i grundlagen förutsätts det dock att de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ ska regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Med de allmänna grunderna avses enligt förarbetena till grundlagen närmast enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter samt dess behörighet (RP 1/1998 rd, s. 174/II). Nämndernas uppgifter omfattar utövning av offentlig makt, och därför föreslås det att de gällande bestämmelserna till denna del lyfts upp på lagnivå. Samtidigt preciseras bestämmelserna genom en hänvisning till speciallagstiftning där det föreskrivs närmare om nämndernas uppgifter.
I
5 mom
. föreskrivs det om tillsättandet av nämnderna och om deras organisation. Enligt momentet ska social- och hälsovårdsministeriet, på föredragning av verkets avdelning för social- och hälsovård, tillsätta nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och nämnden för abort- och steriliseringsärenden för fyra år åt gången. Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov ändra nämndens sammansättning under nämndens mandatperiod. Varje medlem i nämnderna ska ha minst en personlig suppleant. Föredragande och sekreterare vid nämnderna är tjänstemän förordnade av avdelningen för social- och hälsovård. I den gällande lagstiftningen finns bestämmelser om tillsättande av nämnder i statsrådets förordning om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Enligt 4 § i den förordningen tillsätter social- och hälsovårdsministeriet nämnderna för fyra år åt gången på föredragning av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I 119 § 2 mom. i grundlagen förutsätts det dock att de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ ska regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Grundlagsutskottet har ansett att också en eventuell tidsbegränsning för organets mandatperiod hör till de allmänna grunderna (GrUU 12/2004 rd, s. 2–3). Därför föreslås det att bestämmelser om tillsättandet av nämnder i fortsättningen ska utfärdas genom lag på det sätt som förutsätts i 119 § 2 mom. i grundlagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska föredragningen, i stället för av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, göras av verkets avdelning för social- och hälsovård, till vilken Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter till denna del överförs. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande regleringen.
I
6 och 7 mom
. föreskrivs det om sammansättningen av nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och nämnden för abort- och steriliseringsärenden. I den gällande lagstiftningen har bestämmelser om nämndernas sammansättning ingått i statsrådets förordning om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Grundlagsutskottet har i samband med granskningen av förslaget till adoptionslag och förslaget till adoptionsnämnd ansett att det är nödvändigt att komplettera bestämmelserna på lagnivå med bestämmelser bland annat om vilken sammansättning nämnden har (GrUU 15/2011 rd, s. 5). Det föreslås att bestämmelser om grunderna för sammansättningen av nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och nämnden för abort- och steriliseringsärenden i fortsättningen ska utfärdas på lagnivå på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter. Enligt 5 § 2 mom. i ovannämnda statsrådsförordning har nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården en ordförande samt fem övriga medlemmar. Bestämmelsen har ansetts beskriva nämndens beslutssammansättning, och i praktiken har nämnden haft fler medlemmar än de fem som krävs enligt bestämmelsen för att varje bransch där de utövare vilkas ärenden behandlas i nämnden är verksamma ska vara behörigen representerad. Bestämmelserna om sammansättningen av nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården preciseras jämfört med de gällande bestämmelserna så att det föreskrivs särskilt om sammansättningen av den nämnd som tillsätts och särskilt om beslutssammansättningen för den nämnd som behandlar respektive ärende. Enligt 5 mom. ska nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården ha en ordförande, som ska vara tjänsteman vid verket, och ett behövligt antal övriga medlemmar. Av medlemmarna ska en företräda medicinsk sakkunskap, en juridisk sakkunskap och en sakkunskap i socialvård. Dessutom ska det i nämnden finnas företrädare för sakkunskap inom varje bransch där de yrkesutövare vilkas ärenden behandlas i nämnden är verksamma. Nämnden avgör ärenden i en sammansättning med ordföranden och minst fyra medlemmar. Vid avgörande av ett ärende ska en av medlemmarna företräda medicinsk sakkunskap, en juridisk sakkunskap och en sakkunskap i socialvård samt en den bransch som ärendet i fråga gäller. En person kan ha flera yrkesrättigheter som nämnden ingriper i genom sitt beslut. Då ska nämndens sammansättning vid avgörande bestå av företrädare för varje bransch i fråga.
Paragrafens 7 mom. motsvarar gällande bestämmelser. Enligt momentet ska nämnden för abort- och steriliseringsärenden ha en ordförande som är tjänsteman vid verket samt tre övriga medlemmar. Av medlemmarna ska en företräda juridisk sakkunskap, en medicinsk sakkunskap och en sakkunskap i socialvård. Nämnden ska vid behov höra sakkunniga i psykiatri, obstetrik och medicinsk genetik. Dessutom preciseras bestämmelserna i fråga om nämndens beslutsförhet. Nämnden är beslutsför när den är fulltalig.
I
8 mom
. föreskrivs det om rätten för nämndernas medlemmar att få ett skäligt arvode för utförda uppgifter och ersättning för resekostnader. Grunderna för arvodena fastställs av finansministeriet. Bestämmelsen är sekundär till exempel i förhållande till bestämmelsen om den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik (24 § i lagen om klinisk prövning av läkemedel (983/2021)). Bestämmelsen ska tillämpas om inte något annat föreskrivs någon annanstans om nämndernas eller organens arvoden. Närmare bestämmelser om fastställandet av grunderna ska få utfärdas genom förordning av statsrådet.
16 §.Nämndernas elektroniska sammanträden
. Enligt den föreslagna bestämmelsen kan nämnderna fatta beslut i och annars behandla de ärenden som hör till dem vid ett ordinarie sammanträde eller vid ett sammanträde som helt eller delvis hålls i en elektronisk miljö. Med ett ordinarie sammanträde avses ett möte där nämndens medlemmar är fysiskt närvarande. Vid behandlingen av ärenden vid elektroniska sammanträden ska nämnden sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter.
Regleringen behövs för organisering av nämndernas och sammansättningarnas verksamhet på ett ändamålsenligt sätt och för tryggande av informationssäkerheten. Syftet med sådant distansdeltagande som ett elektroniskt sammanträde möjliggör är att effektivisera verkets arbetsprocesser och göra dem smidigare. De elektroniska sammanträdena får inte försämra parternas rättssäkerhet eller förutsättningarna för kollegialt beslutsfattande. Det förutsätts alltid att de datatekniska metoder som möjliggör elektroniska sammanträden uppfyller de krav som ställs på skyddande av sekretessbelagd information. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska nämnden sålunda vid elektroniska sammanträden sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. En motsvarande bestämmelse ingår i 98 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015). Den föreslagna bestämmelsen gäller verkets samtliga nämnder, inklusive de nämnder, såsom adoptionsnämnden, som eventuellt regleras i annan lagstiftning.
I
2 mom
. föreskrivs det att en förutsättning för ett elektroniskt sammanträde är att sammanträdets ordförande och sekreterare på ett tillförlitligt sätt kan verifiera vem som deltar i sammanträdet och att den som deltar i sammanträdet kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Det föreslagna 2 mom. motsvarar 99 § i kommunallagen.
Paragrafen gäller endast nämnder. Bestämmelser om möjligheten för den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik att hålla elektroniska sammanträden och om dess elektroniska beslutsförfarande finns i lagen om klinisk prövning av läkemedel.
6 kap. Tillsättning av tjänster samt särskilda behörighetsvillkor
Kapitlet innehåller bestämmelser om behörigheten att utnämna tjänstemän inom verkets ledning och om särskilda behörighetsvillkor för vissa tjänster samt ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om behörighetsvillkor och benämningar för övriga tjänster vid verket.
17 §.Tillsättning av tjänsten som generaldirektör
. I paragrafens
1 mom
. föreslås en bestämmelse om utnämning av verkets generaldirektör. Eftersom det är fråga om ett ämbetsverk som står under finansministeriets allmänna administrativa styrning, ska finansministeriet svara för beredningen av utnämningen av generaldirektör. Finansministeriet ska föredra utnämningsärendet för statsrådets allmänna sammanträde. Generaldirektören hör med stöd av 28 § 2 mom. i statstjänstemannaförordningen (971/1994) och 26 § 4 punkten i statstjänstemannalagen (750/1994) till statens högsta tjänstemannaledning, och de särskilda behörighetsvillkor som anges i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen ska därmed tillämpas på tjänsten som generaldirektör för verket. De behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper grundar sig på 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). I enlighet med 7 § 1 mom. 4 punkten i statstjänstemannalagen kan endast finska medborgare utnämnas till tjänsten som generaldirektör. Dessutom ska den som utnämns till tjänsten uppfylla de andra förutsättningar som anges i statstjänstemannalagen. Generaldirektören ska med stöd av 9 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen utnämnas för högst fem år, om det inte av särskilda skäl finns grund för att utnämna generaldirektören för en kortare tid.
18 §.Tillsättning av tjänsterna som avdelningschef
. I paragrafens
1 mom
. föreskrivs det om tillsättning av tjänsterna som avdelningschef, som är direkt underställda verkets generaldirektör. Tjänsten som avdelningschef ska tillsättas av statsrådet på framställning av det ministerium till vars ansvarsområde avdelningens uppgifter huvudsakligen hör. I samband med beredningen av tillsättningen av tjänsten ska ministeriet höra verkets generaldirektör och de övriga ministerier som styr avdelningen innan utnämningen förs till statsrådet för avgörande. Avdelningscheferna ska med stöd av hänvisningsbestämmelsen i 9 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen utnämnas för högst fem år, med undantag för avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen, som ska kunna utnämnas till tjänsten. På grund av arbetarskyddsavdelningens oberoende ska avdelningschefen utnämnas till en tjänst som grundar sig på artikel 6 i den av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1947 antagna konventionen angående yrkesinspektion inom industri och handel (FördrS 44/1949), enligt vilken befattningshavare inom inspektion ska vara anställda i offentlig tjänst och i denna egenskap vara tillförsäkrade stadigvarande anställning samt frihet från politisk eller annan obehörig påverkan. Avdelningscheferna hör hierarkiskt sett inte till den högsta tjänstemannaledningen inom statsförvaltningen, vilket innebär att de särskilda behörighetsvillkoren enligt 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen inte kan tillämpas direkt på tjänsterna. Därför är det motiverat att föreskriva om särskilda behörighetsvillkor för tjänsterna som avdelningschef. Till de särskilda behörighetsvillkoren för tjänsterna hör de särskilda behörighetsvillkor för den högsta tjänstemannaledningen som anges i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen, i fråga om vilka bedömningskriterierna beskrivs närmare i den regeringsproposition som ledde till ändringen av 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (RP 298/2014 rd, s. 28–30). De behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper grundar sig på 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda. Dessutom ska den som utnämns till tjänsten uppfylla de andra förutsättningar som anges i statstjänstemannalagen. De särskilda behörighetsvillkoren för tjänsterna motsvarar de särskilda behörighetsvillkor som anges i 16 § i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009). Eftersom det i samband med inrättandet av verket är viktigt att bevara och säkerställa en enhetlig lönenivå för avdelningscheferna, föreskrivs det i den föreslagna lagen om skyldigheten för det ministerium som föredrar utnämningen att före utnämningen begära utlåtande av finansministeriet om avdelningschefens lön.
I
2 mom
. föreslås ett bemyndigande att vid behov genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om avdelningschefens titel. Avsikten är att genom förordning av statsrådet föreskriva om rätten för den som utnämnts till en tjänst som avdelningschef att använda titeln överdirektör.
19 §.Tillsättning av tjänsterna som enhetschef och av övriga tjänster vid avdelningarna samt anställning av övrig personal
. I paragrafens
1 mom
. föreskrivs det om behörigheten att utnämna de enhetschefer som är direkt underställda avdelningscheferna. Cheferna för de enheter som är direkt underställda en avdelningschef ska utnämnas av verkets generaldirektör efter föredragning av avdelningschefen eller den som avdelningschefen förordnat. Behörighetsvillkor för tjänsterna som enhetschef ska vara högre högskoleexamen, förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga. Man kan bli förtrogen med tjänstens uppgiftsområde till exempel genom arbetserfarenhet eller forskningsverksamhet eller på något annat motsvarande sätt. Förtrogenheten bör när det gäller innehållet i första hand hänföra sig till tjänstens centrala uppgifter. Ett minimikrav kan anses vara att sökandens förtrogenhet med uppgiftsområdet åtminstone delvis hänför sig till de centrala uppgifterna i tjänsten eller att den annars objektivt sett kan anses vara till fördel för en framgångsrik skötsel av den tjänst som ska tillsättas. I praktiken visad ledarförmåga ska bedömas i enlighet med 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen. I praktiken visad ledarförmåga ska bedömas utifrån de kriterier som beskrivs närmare i den regeringsproposition som ledde till ändringen av 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (RP 298/2014 rd, s. 28–30). De behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper grundar sig på 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda. Dessutom ska den som utnämns till tjänsten uppfylla de andra förutsättningar som anges i statstjänstemannalagen. Avdelningschefen i sin tur ska utnämna de övriga tjänstemännen inom sin avdelning och anställa övrig personal, med undantag för allmänna avdelningen, där det ska vara generaldirektören som utnämner övriga tjänstemän och anställer övrig personal. I det föreslagna momentet föreskrivs det om utnämningsbehörigheten för avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen, som avviker från den huvudsakliga utnämningsbehörigheten. Avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen ska utnämna enhetscheferna och övriga tjänstemän inom sin avdelning, vilket grundar sig på artikel 6 i den av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1947 antagna konventionen angående yrkesinspektion inom industri och handel (FördrS 44/1949).
I det föreslagna
2 mom
. föreskrivs det om möjligheten att i arbetsordningen bestämma att en annan tjänsteman vid verket ska avgöra ett ärende som gäller utnämning eller anställning. Med stöd av momentet ska generaldirektörens behörighet att utnämna tjänstemän kunna delegeras genom verkets arbetsordning och en avdelningschefs behörighet att utnämna tjänstemän kunna delegeras genom den aktuella avdelningens arbetsordning. Bestämmelser om arbetsordningarna finns i den föreslagna 8 §. På motsvarande sätt ska beslutanderätten kunna delegeras vid anställning av personal i arbetsavtalsförhållande. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att i regel följa den så kallade farfarsprincipen eller principen om chefens chef i synnerhet i fråga om de tjänster där arbetsuppgifterna omfattar medarbetarledning. Med uppgifter som omfattar medarbetarledning avses uppgifter där tjänstemannen får sådan erfarenhet av ledarskap som avses i statstjänstemannalagen. Om behörigheten delegeras bör den ovannämnda principen iakttas, så att ingen i regel utnämner sina direkt underlydande.
I
3 mom
. föreslås ett bemyndigande att vid behov genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om särskilda ytterligare behörighetsvillkor för tjänsterna som enhetschef.
20 §.Avgörande av ärenden som gäller förordnande till uppdraget som direktör för en verksamhetsenhet samt tillsättning av övriga tjänster vid verksamhetsenheterna och anställning av övrig personal
. I paragrafens
1 mom
. föreskrivs det om förordnande till uppdraget som direktör för en verksamhetsenhet som inte hör till någon avdelning. Finansministeriet ska avgöra ärenden som gäller förordnande till uppdraget som direktör för en verksamhetsenhet efter föredragning av verkets generaldirektör eller den som generaldirektören förordnat. Till uppdraget ska kunna förordnas en tjänsteman vid verket. Eftersom både avdelningarna och verksamhetsenheterna ska vara direkt underställda generaldirektören, är det ur denna synvinkel motiverat att direktörerna för en verksamhetsenhet förordnas till uppdraget för högst fem år. Biträdande justitiekanslern ansåg i sitt avgörande av den 16 augusti 2023 att de behörighetsvillkor som krävs för en tjänst inte kan kringgås genom att personen förordnas till uppdraget. I samband med reformen av regionförvaltningen har det ansetts nödvändigt att föreskriva om särskilda behörighetsvillkor för direktörerna för en verksamhetsenhet. Behörighetsvillkor för direktörerna för en verksamhetsenhet föreslås vara högre högskoleexamen, förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga. Dessa särskilda behörighetsvillkor bedöms på samma sätt som de behörighetsvillkor som föreskrivs för tjänsten som enhetschef. På basis av ordalydelsen i momentet omfattar finansministeriets behörighet också återkallande av förordnande till uppdraget. Finansministeriet återkallar sitt förordnande till uppdraget på framställning av generaldirektören eller den som generaldirektören förordnat. Generaldirektören ska utnämna övriga tjänstemän inom verksamhetsenheten och anställa övrig personal, vilket avser personal i arbetsavtalsförhållande. På motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i 19 § 2 mom. ska generaldirektörens befogenhet att utnämna tjänstemän och anställa personal i arbetsavtalsförhållande kunna delegeras till någon annan tjänsteman vid verket.
21 §.Andra särskilda behörighetsvillkor, behörighet att utnämna tjänstemän som inte hör till en avdelning eller verksamhetsenhet samt anställning av övrig personal
. I paragrafens
1 mom
. föreslås ett bemyndigande att vid behov utfärda en statsrådsförordning om behörighetsvillkoren för övriga tjänster vid verket. Detta gäller inte tjänsterna som generaldirektör, avdelningschef, direktör för en verksamhetsenhet eller enhetschef, eftersom bestämmelser om behörighetsvillkoren för generaldirektören, som är chef för verket, finns i statstjänstemannalagen och bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för de andra tjänster som innefattar personalledning avses ingå i den föreslagna lagen. Eftersom det i samband med inrättandet av verket är viktigt att bevara och säkerställa en enhetlig praxis för tjänstebenämningar vid verket, ska det vid behov genom förordning av statsrådet kunna föreskrivas om de tjänstebenämningar som ska användas vid verket. Dessutom kan verkets uppgifter till vissa delar förutsätta att de tjänstemän som sköter uppgifterna till exempel har annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt eller har gedigen erfarenhet av tjänstens uppgiftsområde i stället för enbart förtrogenhet med uppgiftsområdet. Då är det motiverat att föreskriva om särskilda behörighetsvillkor för vissa tjänster. Till exempel kan ordnandet av tjänster på svenska vid verket förutsätta särskilda behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen ska det för tryggande av kundernas rättigheter och av språkliga rättigheter i anslutning till tillhandahållandet av tjänster kunna utfärdas bestämmelser om exempelvis språkkrav för tjänstemännen vid serviceenheten för den svenskspråkiga eller samiskspråkiga minoriteten. Bestämmelsen i 1 mom. ska även tillämpas på enheter vid avdelningar och verksamhetsenheter.
I paragrafens
2 mom
. föreskrivs det om generaldirektörens utnämningsbehörighet i fråga om tjänster som inte är placerade vid en avdelning eller verksamhetsenhet. Generaldirektören ska också anställa arbetstagare i arbetsavtalsförhållande som inte är placerade vid en avdelning eller verksamhetsenhet. I verkets arbetsordning ska utnämningsbehörigheten kunna delegeras till någon annan tjänsteman.
7 kap. Särskilda bestämmelser
22 §.Avgörande av förvaltningsklagan över verket eller dess tjänstemän
. Paragrafen innehåller för det första en informativ hänvisning till 8 a kap. i förvaltningslagen, där det föreskrivs om förvaltningsklagan, och för det andra bestämmelser om avgörande av förvaltningsklagan som gäller verket eller dess tjänstemän. Bestämmelsen gäller situationer där förvaltningsklagan har anförts hos verket eller ett ministerium som styr verket. Bestämmelsen ingriper inte i de högsta laglighetsövervakarnas uppgifter och behörighet att utöva tillsyn över verket och pröva klagan som anförts över verket.
I paragrafens
1 mom
. föreskrivs det om situationer där det hos verket har anförts förvaltningsklagan över verkets egen verksamhet eller över en tjänsteman vid verket. Utgångspunkten är då att förvaltningsklagan avgörs av verkets generaldirektör. Generaldirektören kan emellertid genom verkets arbetsordning bestämma att en förvaltningsklagan över en avdelning eller verksamhetsenhet eller en tjänsteman vid en avdelning eller verksamhetsenhet ska avgöras av ifrågavarande avdelningschef eller direktör för verksamhetsenheten. I sådana situationer ska generaldirektören emellertid ha rätt att överta avgörandet av ärenden som generaldirektören delegerat genom arbetsordningen. En förvaltningsklagan som gäller en avdelningschef eller en direktör för en verksamhetsenhet ska dock avgöras av generaldirektören. En förvaltningsklagan till verket över generaldirektörens verksamhet ska avgöras av finansministeriet, som svarar för den funktionella styrningen av verkets förvaltning. Verket ska på det sätt som avses i 21 § i förvaltningslagen överföra ett klagomål över generaldirektören till finansministeriet för behandling.
I paragrafens
2 mom
. föreskrivs det med anledning av särställningen för verkets arbetarskyddsuppgifter om ett undantag i fråga om behandlingen av förvaltningsklagan som gäller verkets ansvarsområde för arbetarskydd. En förvaltningsklagan till verket över arbetarskyddsavdelningens eller dess tjänstemäns verksamhet ska enligt det föreslagna 2 mom. avgöras av avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen. Förvaltningsklagan över avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen ska avgöras av social- och hälsovårdsministeriet i stället för av verkets generaldirektör. Verket ska på det sätt som avses i 21 § i förvaltningslagen överföra klagan över avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen till social- och hälsovårdsministeriet för behandling.
I det föreslagna
3 mom
. föreskrivs det om situationer där förvaltningsklagan över verket eller dess tjänstemän har anförts hos ett ministerium. Enligt den föreslagna bestämmelsen om den funktionella styrningen av verket ska de ministerier som styr verket utöva tillsyn över verket i fråga om de uppgifter som hör till respektive ministeriums förvaltningsområde. På motsvarande sätt ska klagan till ett ministerium över verkets eller dess tjänstemäns verksamhet behandlas och avgöras av det ministerium till vars ansvarsområde det ärende hör som förvaltningsklagan avser. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska ministeriet kunna överföra en förvaltningsklagan över verkets eller dess tjänstemäns verksamhet till verket för behandling. På behandlingen av det överförda klagomålet ska verket då tillämpa 1 och 2 mom. Ministeriet ska ha omfattande prövningsrätt när det gäller att avgöra om det ska behandla förvaltningsklagan själv eller överföra den till verket för behandling. När de som är chefer över den som förvaltningsklagan gäller behandlar klagan vid verket, blir behandlingen av klagan i många fall snabbare, ändamålsenligare och effektivare. Ministeriet kan naturligtvis förutsätta att verkets beslut i ärendet sänds till ministeriet för kännedom. Exempelvis i principiellt viktiga fall kan det dock vara ändamålsenligare att ministeriet behandlar förvaltningsklagan. Den överföringsmöjlighet som avses i det föreslagna
4 mom
. gäller inte förvaltningsklagan över verkets generaldirektör som anförts hos ministeriet, eftersom den ska behandlas vid finansministeriet, och inte heller förvaltningsklagan över avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen, som ska behandlas vid social- och hälsovårdsministeriet.
Om verkets generaldirektör eller avdelningschefen för arbetarskyddsavdelningen är jävig att behandla förvaltningsklagan, ska verket överföra förvaltningsklagan till ministeriet för behandling. I ett sådant fall ska verket överföra förvaltningsklagan till det ministerium till vars ansvarsområde det ärende hör som förvaltningsklagan avser. Arbetarskyddsavdelningen ska överföra en förvaltningsklagan som gäller arbetarskyddsuppgifter till social- och hälsovårdsministeriet för behandling.
23 §.Utomstående experter
. Vid skötseln av de tillstånds-, registrerings-, styrnings- och tillsynsuppgifter som föreskrivs i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015), lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) och lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023) och vid beslut i dessa ärenden kommer verket att utöva offentlig makt.
Bland annat har högsta förvaltningsdomstolen i ett avgörande om handlingars offentlighet ansett att sakkunnigläkare vid försäkringsbolag deltar i utövandet av offentlig makt när de deltar i skötseln av lagstadgade uppgifter. Likaså har biträdande justitiekanslern i ett avgörande om förfarandet vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården vid överföring av offentliga förvaltningsuppgifter på en privat aktör ansett att de permanenta sakkunniga som verket anlitar sköter en offentlig förvaltningsuppgift i sin uppgift som sakkunniga.
I behandlingen av och besluten i ärenden i anslutning till de tillstånds-, registrerings-, styrnings- och tillsynsuppgifter som ankommer på verkets ansvarsområde för social- och hälsovård används ofta utlåtanden av experter inom olika vetenskapsområden och andra specialområden. Det slutliga avgörandet i ett ärende träffas ända alltid av verket, efter föredragning av den tjänsteman vid verket som ansvarar för föredragningen. Expertutlåtandena är inte bindande för verket, men de är nödvändiga för utredningen av ärendena och för beslutsfattandet. Experter anlitas vanligen i ärenden som kräver sakkunskap inom olika medicinska specialområden, men de permanenta experter som verket anlitar företräder bred sakkunskap om innehållet i ärendena inom verkets ansvarsområde för social- och hälsovård. De permanenta experterna representerar medicinska specialområden, de olika specialområdena inom socialvård och vårdarbete samt juridik. Utomstående experter anlitas när verket är i behov av sådant kunnande inom ett specialområde som inte finns bland verkets personal. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har anlitat utomstående sakkunniga vid skötseln av sina nuvarande uppgifter, såväl permanenta sakkunniga som ad hoc-sakkunniga. I nuläget anlitas över 200 permanenta sakkunniga. Även regionförvaltningsverken har i sina uppgifter utnyttjat sakkunskapen hos permanenta sakkunniga vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.
Experter anlitas i synnerhet i de i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och lagen om tillsynen över social- och hälsovården föreskrivna ärenden om klagan eller tillsyn som behandlas vid verket när det gäller yrkesutbildade personer inom socialvården eller hälso- och sjukvården eller tjänsteanordnare och tjänsteproducenter samt i utlåtanden som andra tillsyns- och undersökningsmyndigheter (såsom riksdagens justitieombudsman, justitiekanslern, polisen) begärt av verket, vilka vanligen kan gälla exempelvis hur en yrkesutbildad person inom socialvården eller hälso- och sjukvården eller en tjänsteanordnare och tjänsteproducent förfarit, en misstanke om felbehandling som lett till döden eller grav bestående invaliditet eller ett ärende som har samband med en utredning av dödsorsak. Dessutom kan det ibland finnas behov av att anlita utomstående experter i styrningsuppgifter enligt lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och lagen om tillsynen över social- och hälsovården. De styrningsuppgifter där man har behövt anlita experter har kunnat gälla exempelvis ett sådant behov av mer omfattande styrning som framkommit i samband med tillsynen och som det inte finns tidigare praxis kring. I de tillståndsärenden i fråga om registrering av tjänsteproducenter och serviceenheter som föreskrivs för verket anlitas ibland också utomstående experter. I lagen om tillsynen över social- och hälsovården föreskrivs det ändå särskilt om de förhandsinspektioner som ska göras före registrering samt om inspektioner i anslutning till tillsynen och om de utomstående experter som ska anlitas vid dem. Vidare kan ärenden som kräver utomstående experters sakkunskap bli aktuella också i andra tillsynsärenden i anslutning till de lagar som nämns i momentet.
Man strävar efter att utse permanenta experter från olika regioner i hela landet, eftersom till exempel en expert inom ett välfärdsområde är jävig i ärenden som gäller det välfärdsområdet. Trots den bredd som finns bland de experter som utses uppstår ibland situationer där verket tvingas anlita så kallade ad hoc-experter. Detta kan exempelvis bero på att inte alla eventuella expertbehov kan förutses när permanenta experter utses eller på att den permanenta experten inom specialområdet i fråga är jävig. Också ad hoc-experterna sköter en offentlig förvaltningsuppgift när de ger utlåtanden.
För att trygga den sakkunskap som behövs och eftersom det, i och med att uppdragen är sporadiska och behovet att anlita experter varierar, inte är ändamålsenligt och i praktiken inte heller möjligt att experter inom alla specialområden står i tjänsteförhållande till verket, föreskrivs det i det föreslagna 1 mom. att verket för en viss tid, högst fyra år, kan utse utomstående experter samt ingå förvaltningsavtal enligt 3 § i förvaltningslagen med sammanslutningar och enskilda personer. Både de permanenta experter som utses för en period på fyra år och övriga utomstående experter, som anlitas enligt avtal, ska vara skyldiga att ge verket expertutlåtanden. Inga avtal ska ingås med de permanenta experterna, utan verket ska utse dem till uppdraget genom ett beslut som gäller högst fyra år. Förfarandet för att utse experter ska tillämpas på motsvarande sätt som i nuläget, vilket har ansetts vara juridiskt oproblematiskt. Med de så kallade ad hoc-experterna ska det ingås sådana förvaltningsavtal som avses i paragrafen och som fastställer bland annat längden på avtalsförhållandet, arvodet och villkor som gäller tystnadsplikt och sekretess. De permanenta experternas villkor ska anges i beslutet. Det föreslagna
1 mom
. innehåller också sådana krav på utomstående experter som tidigare föreskrivits genom förordning. Det ska på motsvarande sätt som i nuläget krävas att de utomstående experterna är erkänt skickliga och erfarna personer som har vetenskaplig eller annan sakkunskap som är relevant för uppgifterna. Paragrafen bör anses nödvändig för att verket på motsvarande sätt som för närvarande ska kunna anlita utomstående experter för skötseln av de uppgifter som föreskrivs för verket.
Enligt det föreslagna
2 mom
. föreskrivs det särskilt om utomstående experters medverkan i inspektioner och i andra uppgifter än de som avses i 1 mom. De allmänna bestämmelserna i den föreslagna lagen gör det således inte möjligt att anlita experter vid inspektioner eller i andra uppgifter än de som avses i 1 mom., utan det bör föreskrivas särskilt om detta. Bestämmelser om anlitande av utomstående experter vid inspektioner finns bland annat i 20 och 37 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården och i 92 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården. Även bestämmelserna i 71 § i läkemedelslagen (395/1987) och 31 § i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019) tillåter att utomstående experter anlitas vid inspektioner. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har med stöd av speciallagstiftningen anlitat utomstående experter till exempel vid inspektioner i anslutning till tillsynsuppgifter. Verket ska på motsvarande sätt som för närvarande kunna anlita utomstående experter i enlighet med vad som föreskrivs i speciallagarna.
I det föreslagna
3 mom
. föreskrivs det om verkets rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter lämna de utomstående experter som avses i 1 mom. de uppgifter som är nödvändiga för utförandet av deras uppdrag enligt det momentet. Expertuppdragen kan bland annat hänföra sig till uppgifter inom social- och hälsovården, och därför är det nödvändigt att sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut till experterna för att de ska kunna lämna expertutlåtanden. Eftersom exempelvis sekretessbelagda uppgifter om hälsotillstånd samtidigt med stöd av bestämmelserna om skydd för personuppgifter hör till särskilda kategorier av personuppgifter, har det ansetts nödvändigt att föreskriva att de som utför expertuppdrag står under verkets tillsyn och är personuppgiftsbiträden för verkets, som är personuppgiftsansvarig, räkning. Med stöd av bestämmelserna om skydd för personuppgifter ska verket vara personuppgiftsansvarig, och till verkets skyldigheter hör att utarbeta dokumenterade anvisningar om behandlingen av personuppgifter, som de experter som behandlar personuppgifter ska iaktta. I sista hand ska verket i egenskap av personuppgiftsansvarig svara för lagenligheten och andra skyldigheter i samband med behandlingen av de personuppgifter som hör till verket. Skyldigheterna hos verkets avdelning för social- och hälsovård ska omfatta att introducera nya experter till uppdraget på motsvarande sätt som för närvarande.
I det föreslagna
4 mom
. föreskrivs det om straffrättsligt tjänsteansvar och skadeståndsskyldighet för utomstående experter. Bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar och tjänstebrott finns i 40 kap. i strafflagen (39/1889). Det straffrättsliga tjänsteansvaret sträcker sig med stöd av definitionsbestämmelsen i 40 kap. 11 § 5 punkten i strafflagen också till utövning av offentlig makt utanför myndighetsorganisationen. Enligt den bestämmelsen avses med en person som utövar offentlig makt för det första den till vars uppgifter enligt lag eller förordning hör att meddela för andra bindande förordnanden eller att besluta om andras intressen, rättigheter eller skyldigheter eller som med stöd av lag eller förordning i sin uppgift reellt ingriper i någon annans intressen eller rättigheter (underpunkt a). För det andra avses med en person som utövar offentlig makt den som enligt lag eller förordning eller enligt ett uppdrag som han eller hon med stöd av lag eller förordning fått av en myndighet ska delta i beredningen av ovannämnda beslut på sätt som närmare anges i bestämmelsen (underpunkt b). I det föreslagna 4 mom. konstateras det att bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på den som är verksam som expert vid verket. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar också i detta avseende 5 § i den gällande lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Eftersom grundlagsutskottet inte har ansett det vara lämpligt att begränsa ansvaret för skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift till enbart straffrättsligt tjänsteansvar, om verksamheten kan ge upphov till skador (GrUU 24/2001 rd), är det således motiverat att i 4 mom. också föreskriva om experters skadeståndsansvar.
I det föreslagna
5 mom
. föreskrivs det om rätten för utomstående experter att få arvode för utförda uppdrag och ersättning för resekostnader, för vilka finansministeriet fastställer grunderna efter utlåtande från social- och hälsovårdsministeriet.
24 §.Företrädande av staten
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det att verket ska bevaka statens rätt och fördel vid domstolar och myndigheter. Bestämmelsen motsvarar i stort sett den gällande 21 § i lagen om regionförvaltningsverken.
Enligt den föreslagna bestämmelsen kärar och svarar verket på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som hör till verkets ansvarsområde samt annanstans än i landskapet Åland även i sådana ärenden för vilka ingen behörig myndighet särskilt har angetts i lag, om inte ärendet sköts av en företrädare för det sektorstyrande ministeriet. Verket har sålunda i likhet med de nuvarande regionförvaltningsverken utöver sin särskilda behörighet också allmän behörighet att företräda staten i situationer där det inte i lag uttryckligen föreskrivs någon behörig myndighet.
25 §.Tillsynen över arbetarskyddet
. Enligt paragrafens
1 mom
. utövar social- och hälsovårdsministeriet tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddsbestämmelserna vid det nya verket. Detta innebär ett undantag från hur arbetarskyddstillsynen i övrigt är organiserad. Den övriga arbetarskyddstillsynen har ordnats så att verket självt i egenskap av arbetarskyddsmyndighet utövar tillsyn över efterlevnaden i fråga om de författningar som arbetarskyddsmyndigheten har ålagts att utöva tillsyn över. Verkets tillsyn över sig självt är emellertid problematisk med beaktande av hur trovärdig och opartisk den skulle uppfattas vara. Det har därför ansetts behövligt att skapa ett förfarande där det är en utomstående aktör som utövar tillsyn över verket. Tillsynsuppgiften innebär delvis sådan betydande utövning av offentlig makt som förutsätter att uppdraget tilldelas en myndighet. Styrningen av och tillsynen över arbetarskyddsförvaltningen har redan tidigare ankommit på social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet har sålunda redan sakkunskap när det gäller arbetarskyddstillsyn, vilket talar för att uppdraget ges ministeriet.
Ministeriets roll som arbetarskyddsmyndighet utsträcks till att i princip omfatta arbetarskyddsmyndighetens tillsynsuppgifter som helhet. Arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av över hundra författningar, men verket ska i sin verksamhet i praktiken iaktta endast en del av dem. Den föreslagna tillsynsuppgiften underlättas av att verket blir ministeriets enda tillsynsobjekt. Enligt nuvarande erfarenheter uppskattas det att åtgärder i anslutning till arbetarskyddstillsynen gällande verket kommer att vidtas i ett fåtal fall per år.
I och med att tillsynsuppgiften tilldelas social- och hälsovårdsministeriet kommer verkets tjänstemän, inklusive tjänstemännen inom ansvarsområdet för arbetarskydd, att i likhet med övriga arbetstagare kunna vända sig till arbetarskyddsmyndigheten med ärenden som de uppfattar som missförhållanden i anslutning till deras anställningar eller arbetsförhållanden.
Social- och hälsovårdsministeriet har i egenskap av arbetarskyddsmyndighet samma befogenheter och skyldigheter som verket när det gäller tillsynen över arbetarskyddet i övrigt. Bestämmelser om social- och hälsovårdsministeriets befogenheter och skyldigheter i egenskap av arbetarskyddsmyndighet finns i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen.
Social- och hälsovårdsministeriet har i och med styrningen av och tillsynen över arbetarskyddsförvaltningen redan nu sakkunskap för tillsynsuppgiften som arbetarskyddsmyndighet. Med beaktande av omfattningen av de ärenden som arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över är det emellertid befogat att arbetarskyddsinspektörernas särskilda sakkunskap står till förfogande också i samband med arbetarskyddstillsynen över verket. Av denna anledning föreslås i paragrafens
2 mom
. en bestämmelse enligt vilken ministeriet kan förordna en inspektör vid verkets arbetarskyddsavdelning att utföra arbetarskyddsinspektion av verket eller andra åtgärder som avser tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddsbestämmelser. Med inspektör avses här detsamma som i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen: en person i tjänsteförhållande hos arbetarskyddsmyndigheten som utför tillsyns- och inspektionsuppgifter. Inspektörens rättigheter och skyldigheter bestäms i enlighet med lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Inspektören kan sålunda, om ett tillsynsärende förutsätter det, exempelvis ge en uppmaning om att undanröja eller rätta till förhållanden som strider mot bestämmelserna. Om uppmaningen inte iakttas, ska inspektören föra ärendet till social- och hälsovårdsministeriet. Också en tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet ska vid behov kunna verka som inspektör enligt 2 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Dessutom har social- och hälsovårdsministeriet med stöd av 12 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen i egenskap av arbetarskyddsmyndighet möjlighet att anlita en behörig utomstående expert för att utreda en för tillsynen betydelsefull omständighet.
Momentet innebär ett undantag från förvaltningslagen eftersom det i momentet föreskrivs att på den inspektör som ministeriet förordnat att utföra tillsyns- och inspektionsuppdrag hos verket inte ska tillämpas den jävsgrund på grund av anställningsförhållande som föreskrivs 28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen. En inspektör som förordnats att utföra ett tillsyns- eller inspektionsuppdrag står under uppdraget fortfarande i anställningsförhållande till sin egen myndighet, men står då under ledning och tillsyn av social- och hälsovårdsministeriet i dess egenskap av arbetarskyddsmyndighet. Om förvaltningslagens jävsgrund med anledning av anställningsförhållande tillämpades skulle det utgöra ett hinder för anlitande av arbetarskyddsinspektörernas särskilda sakkunskap i samband med arbetarskyddstillsynen över verket, vilket skulle leda till att verkets tjänstemän försätts i en ojämlik ställning jämfört med arbetstagare hos andra arbetsgivare. Jävsgrunderna i förvaltningslagens 28 § ska, med undantag för punkten om jäv som har samband med anställningsförhållande, till övriga delar på normalt sätt tillämpas på inspektörer.
Det föreslagna förordnandeförfarandet kan användas för utredningar av verkets och dess anställdas kontakter som inletts på initiativ av en kund liksom även när ministeriet anser det vara ändamålsenligt att på eget initiativ utöva tillsyn över hur det nya verket efterlever sina skyldigheter i fråga om arbetarskyddet.
I paragrafens
3 mom
. föreskrivs det att ministeriet i egenskap av arbetarskyddsmyndighet är oberoende vid skötseln av tillsynsuppgifter enligt 1 mom. Bestämmelsen motsvarar vad som föreslås i fråga om verkets ansvarsområde för arbetarskydd.
I det föreslagna
4 mom
. föreskrivs det att vad som någon annanstans i arbetarskyddslagstiftningen föreskrivs om verkets uppgifter som arbetarskyddsmyndighet ska tillämpas på social- och hälsovårdsministeriet i situationer där verket är part i ett ärende eller som annars gäller verket självt. Momentet gäller tillstånds- och anmälningsförfaranden som gäller arbetsgivaren och som enligt arbetarskyddslagstiftningen ska skötas av verket samt andra bestämmelser som gäller tillsynsförfarandet. Anmälningar och ansökningar om tillstånd som ska riktas till verket är exempelvis sådana anmälningar om yrkessjukdomar och olycksfall samt inspektionsanmärkningar som avses i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen samt tillstånd till undantag enligt arbetstidslagen. Verket ska således inte bevilja sig självt tillstånd till undantag enligt arbetstidslagen eller ta emot olycksfallsanmälningar gällande sig självt, utan när verket är part i ett ärende ska social- och hälsovårdsministeriet svara för dessa uppgifter.
26 §.Överföring av uppgifter av biträdande art till privata aktörer
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om möjligheten att förverkliga vissa biträdande förvaltningsuppgifter genom att köpa tjänster av privata aktörer. Det handlar om rutinmässiga biträdande stöduppgifter som inte innebär betydande utövning av offentlig makt. Verkets uppgift är då att utöva tillsyn över de privata aktörerna. Liknande reglering finns för närvarande exempelvis i 2 b § i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010). Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag. Till exempel anlitar regionförvaltningsverken, med stöd av 19 § 3 mom. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), nedan
informationshanteringslagen
, privata aktörer för omvandling av handlingar till elektroniskt format. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att utvidga den rätt att anlita privata aktörer som myndigheten har med stöd av 19 § 3 mom. i informationshanteringslagen.
I det föreslagna
1 mom
. föreskrivs det att verket genom förvaltningsavtal enligt 3 § i förvaltningslagen kan överföra sådana uppgifter av biträdande art inom ärendehanteringen som hänför sig till verkets uppgifter enligt 3 § i den föreslagna lagen till privata aktörer. Verket kan sålunda köpa tjänster av privata aktörer. Med uppgifter av biträdande art avses enligt den föreslagna bestämmelsen mottagning, sortering och lagring av handlingar som ges in till verket. En privat aktör kan sålunda med stöd av ett förvaltningsavtal på verkets vägnar ta emot och sortera handlingar som är riktade till verket, inklusive överföra handlingarna internt till rätt mottagare inom organisationen. Med lagring avses optisk läsning och skanning av handlingar samt elektronisk lagring i arbetskön till verkets ärendehantering. Verket ska emellertid fortfarande självt analysera och manuellt lagra informationen i handlingarna i informationssystem.
Uppgifter ska kunna överföras endast till aktörer som har tillräckliga tekniska förutsättningar och tillräckligt kunnande för att sköta uppgifter av detta slag. Dessa förutsättningar ska definieras närmare vid upphandlingsförfarandet och i de uppdragsavtal som upprättas utifrån upphandlingen. Verket ska övervaka hur uppgifterna fullgörs och vid behov ingripa i fullgörandet och avsluta avtalet, om uppdragstagaren inte klarar av uppgiften. Verket förutsätter i uppdragsavtalet att den enskilda aktör som fått uppdraget förbinder sig att uppfylla sekretesskravet enligt 6 kap. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i all verksamhet som berör verket och förutsätter att den personal som aktören anlitar och vars verksamhet berör verket uppfyller motsvarande krav. Samma förfarande gäller i förhållandet mellan uppdragstagaren och dennas eventuella underleverantörer. Eftersom exempelvis sekretessbelagda uppgifter om hälsotillstånd samtidigt med stöd av bestämmelserna om skydd för personuppgifter hör till särskilda kategorier av personuppgifter, ska de som sköter uppgifter av biträdande art vara personuppgiftsbiträden för verkets, som är personuppgiftsansvarig, räkning. Med stöd av bestämmelserna om skydd för personuppgifter ska verket vara personuppgiftsansvarig, och till verkets skyldigheter hör att utarbeta dokumenterade anvisningar om behandlingen av personuppgifter, som de som behandlar personuppgifter ska iaktta. I sista hand ska verket i egenskap av personuppgiftsansvarig svara för lagenligheten och andra skyldigheter i samband med behandlingen av de personuppgifter som hör till verket. De nämnda aktörerna är skyldiga att i sin verksamhet iaktta de allmänna förvaltningslagarna, även om de som enskilda aktörer delvis sköter också offentliga förvaltningsuppgifter. I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det om tjänsteansvar och skadeståndsansvar i fråga om dem som sköter dessa uppgifter.
I det föreslagna
2 mom
. ingår en informativ hänvisning till lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016). I den lagen föreskrivs det bland annat om skickande av beslut och andra handlingar till mottagarna antingen per post eller med elektroniska meddelanden samt om åtgärder i samband därmed. I lagen föreslås inga särskilda bestämmelser om dessa åtgärder eftersom de har reglerats genom den lag som det hänvisas till och i statsrådets förordning om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (132/2014).
I det föreslagna
3 mom
. föreskrivs det att de som sköter uppgifter av biträdande art handlar under tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i 1 mom. Detta omfattar också straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.
27 §.Produktion av informationssystemtjänster och andra tjänster
. I det föreslagna
1 mom
. föreskrivs det på motsvarande sätt som i nuläget att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, som det föreskrivs om i lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, kan producera informationssystemtjänster för verket och sköta uppgifter som främjar digitaliseringen av tjänsterna för verkets räkning. Dessutom ska utvecklings- och förvaltningscentret kunna producera tjänster för behandling och arkivering av handlingar och datamaterial. Tjänsterna ska kunna produceras på basis av ett avtal mellan myndigheterna. Syftet med bestämmelsen är att på motsvarande sätt som i nuläget trygga de tjänster som utvecklings- och förvaltningscentret producerar för verket tills verket självt kan producera de tjänster som avses i bestämmelsen.
Enligt det föreslagna
2 mom
. ska verket för livskraftscentralerna med stöd av avtal kunna producera kundservice och sådan rådgivning som avses i 8 § i förvaltningslagen inom uppgifter inom miljöområdet. För närvarande producerar Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland också för regionförvaltningsverken kundservice genom olika kanaler i fråga om uppgifter i anslutning till miljötillstånd och vattentillstånd. Denna kundservice tillhandahålls såväl på de båda myndigheternas webbplatser som i miljöförvaltningens gemensamma webbtjänster. Kundservicen ger allmän rådgivning i miljöärenden, hänvisar vid behov kunden till den behöriga myndigheten, hjälper kunden att inleda ärenden och ger vägledning i användningen av miljöförvaltningens webbtjänster och e-tjänster. Inom kundservicen utvecklar man dessutom webbtjänsterna utifrån kundernas behov. Detta har erbjudit ett enhetligt, jämlikt, lättillgängligt och effektivt sätt att ge kunderna centraliserad service. Syftet med bestämmelsen är att bevara den nuvarande servicen, som ansetts vara bra, även om det blir en annan myndighet som tillhandahåller kundservicen.
28 §.Avgiftsbelagda prestationer
. Paragrafen innehåller en allmän bestämmelse om bestämmande av avgifter för verkets prestationer och ett bemyndigande att utfärda förordning. Enligt det föreslagna
1 mom
. finns bestämmelser om de allmänna grunderna för när verkets prestationer ska vara avgiftsbelagda och för storleken av de avgifter som tas ut för prestationerna samt om övriga grunder för avgifterna i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). När verkets prestationer är avgiftsbelagda och avgifternas storlek baseras i regel på lagen om grunderna för avgifter till staten, men i fråga om verkets avgiftsbelagda prestationer gäller dessutom specialbestämmelser i lagarna om verkets uppgifter, exempelvis i miljöskyddslagen. Enligt paragrafens
2 mom
. utfärdas bestämmelser om avgifterna för verkets prestationer genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om avgifterna för de prestationer som tillhandahålls av den nationella kommittén för medicinsk forskningsetik ska utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på motsvarande sätt som i nuläget.
29 §.Ändringssökande
. Paragrafen innehåller en allmän bestämmelse om sökande av ändring i verkets beslut. I vissa lagar om verkets uppgifter, exempelvis i miljöskyddslagen och vattenlagen, finns dessutom särskilda bestämmelser som i stället för den föreslagna bestämmelsen ska tillämpas vid sökande av ändring i verkets beslut som avses i de lagarna.
Enligt den föreslagna paragrafen får verkets beslut, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Verket blir ett riksomfattande ämbetsverk, vars verksamhetsområde omfattar hela landet.
I 10 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden föreskrivs det om bestämmande av behörig förvaltningsdomstol i en situation där den beslutsfattande myndighetens verksamhetsområde omfattar hela landet. I den bestämmelsen föreskrivs det att om verksamhetsområdet för den myndighet som fattat beslutet är hela landet, är den regionala förvaltningsdomstol behörig inom vars domkrets ändringssökanden har sin hemort. Om beslutet gäller en fastighet eller ett område är dock den regionala förvaltningsdomstol behörig inom vars domkrets huvuddelen av fastigheten eller området finns. Verksamhetsområdet för en myndighet anses omfatta hela landet också när Åland inte hör till dess verksamhetsområde. Verket är sålunda på det sätt som avses i bestämmelsen om forum i 10 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden en riksomfattande myndighet, i fråga om vilken den behöriga domstolen vid ändringssökande i myndighetens beslut i alla situationer bestäms enligt 10 § 3 mom. i den lagen, om inte något annat särskilt föreskrivs. Besvär över verkets beslut kommer således att styras till alla förvaltningsdomstolar.
30 §.Handräckning
. Den föreslagna paragrafen innehåller en informativ bestämmelse om verkets skyldighet att ge andra myndigheter handräckning och om verkets rätt att få handräckning av andra myndigheter i den utsträckning det har utfärdats särskilda bestämmelser om handräckning. Bestämmelsen motsvarar 19 § i den gällande lagen om regionförvaltningsverken. Enligt den föreslagna paragrafen ska verket ge andra myndigheter handräckning, om det föreskrivs särskilt om detta. Som exempel på detta kan man konstatera att Försvarsmakten har gett regionförvaltningsverket handräckning med stöd av 89 § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). Den föreslagna bestämmelsen innebär att verket har behörighet att ge andra myndigheter handräckning, men bara i sådana situationer där den som ber om handräckning har rätt enligt speciallagstiftningen att få handräckning uttryckligen av verket. Enligt paragrafen ska verket dessutom ha rätt att få handräckning av andra myndigheter för skötseln av sina uppgifter i enlighet med vad som föreskrivs särskilt.
8 kap. Ikraftträdande
31 §.Ikraftträdande
. I det föreslagna
1 mom
. finns lagens ikraftträdandebestämmelse.
Enligt
2 mom
. upphävs lagen om regionförvaltningsverken och lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Enligt vedertagen tolkning upphävs tillsammans med lagar som upphävs också de förordningar som har utfärdats med stöd av bemyndiganden i lagarna.
Enligt det föreslagna
3 mom
. avser en hänvisning i någon annan lag eller förordning till länsstyrelsen, regionförvaltningsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, närings-, trafik- och miljöcentralen eller Rättsskyddscentralen för hälsovården efter ikraftträdandet av den föreslagna lagen verket, om de uppgifter som hänvisningen avser gäller uppgifter som avses i 3 § i den föreslagna lagen eller som ankommer på verket enligt bestämmelser i någon annan lag. Syftet med övergångsbestämmelsen är att säkerställa och trygga kontinuiteten i skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lag eller förordning när bestämmelserna om ämbetsverken upphävs. Den föreslagna regleringen bör anses vara motiverad eftersom det i samband med omfattande strukturreformer inom statsförvaltningen är mycket möjligt att man inte kan göra de ändringar som behövs i lagar eller förordningar inom alla ministeriers ansvarsområden när det gäller ämbetsverkens namn, eller att man inte märker att ändringarna behöver göras. Momentet ska enligt den sista meningen inte tillämpas på uppgifter som i samband med den så kallade Alku-reformen överfördes från länsstyrelserna till närings-, trafik- och miljöcentralerna och Utvecklings- och förvaltningscentret.
32 §.Övergångsbestämmelser som gäller avtal, förbindelser och anhängiga ärenden
. Paragrafens
1 och 2 mom
. innehåller övergångsbestämmelser om de anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt rättigheter och skyldigheter som följer av dem som övergår till verket. De ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt rättigheter och skyldigheter som följer av dem som är anhängiga vid regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid närings-, trafik- och miljöcentralen övergår till verket när lagen träder i kraft. Likaså överförs arkiv, register och datamaterial inom de ansvarsområden som överförs till verket. Avsikten är att till exempel i läkemedelslagen ta in en övergångsbestämmelse som ska tillämpas i stället för denna bestämmelse. Också utnämningarna av de utomstående sakkunniga som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har utsett ska betraktas som sådana förpliktelser som övergår till verket. Verket ska kunna anlita de utnämnda sakkunniga till slutet av utnämningsperioden. Detsamma gäller de sakkunniga med vilka förvaltningsavtal enligt förvaltningslagen har ingåtts.
De föreslagna övergångsbestämmelserna om avtal och förbindelser ska ändå inte tillämpas, om något annat följer av avtalens och förbindelsernas innehåll. Det kan till exempel uttryckligen framgå av ett avtal att det inte är avsett att fortsätta gälla efter en sådan organisationsändring som den som föreslås i propositionen.
33 §.Övergångsbestämmelser som gäller personalens ställning
. I paragrafens
1 mom
. föreskrivs det om övergångsarrangemang som gäller personalen. Enligt 1 mom. ska bestämmelserna i 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen iakttas vid övergången. De tjänster vid regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid närings-, trafik- och miljöcentralen samt vid utvecklings- och förvaltningscentret, som sköter anknytande uppgifter, (allmänna administrativa uppgifter, dvs. uppgifter som gäller ordnande av personalförvaltnings-, ekonomi-, lokal- och ärendehanteringstjänster och grundläggande informationstekniktjänster) och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna övergår till verket, liksom även de tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid för den tid tjänsteförhållandet varar. Till den del som regionförvaltningsverkens uppgifter överförs till andra ämbetsverk, överförs tjänsterna för dem som sköter uppgifterna och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna till dessa andra ämbetsverk, liksom även de tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid för den tid tjänsteförhållandet varar. Om en tjänstemans uppgifter till mer än hälften omfattar uppgifter som överförs, ska tjänstemannens tjänst överföras till det mottagande ämbetsverket. De omkostnadsanslag som skötseln av uppgifterna förutsätter överförs i vilket fall som helst till det mottagande ämbetsverket, även om tjänsterna och de tjänstemän som utnämnts till dem inte skulle överföras med uppgifterna. I paragrafen föreskrivs det att bestämmelserna i 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen ska tillämpas på anställda i arbetsavtalsförhållande vid ovannämnda ämbetsverk.
Det föreslagna
2 mom
. innehåller bestämmelser om att finansministeriet före lagens ikraftträdande kan inrätta tjänsten som verkets generaldirektör och tjänsten som avdelningschef för allmänna avdelningen samt de övriga tjänster som är nödvändiga för verkets verksamhet. Om tjänsten som generaldirektör inrättas vid finansministeriet, ska tjänstebenämningen vara förändringsöverdirektör. Tjänsten som avdelningschef för allmänna avdelningen ska vid ministeriet ha benämningen förändringsdirektör. Tjänstebenämningarna förändras när tjänsterna överförs till verket. På motsvarande sätt kan respektive sektorstyrande ministerium vid ministeriet inrätta tjänsten som avdelningschef för den avdelning som ministeriet styr under tjänstebenämningen förändringsdirektör. Övergångsbestämmelsen behövs för att trygga organiseringen av det nya verket. Tjänsterna som generaldirektör, avdelningschef för allmänna avdelningen och avdelningschef för de andra avdelningarna ska inrättas så snart som möjligt efter det att lagen har stadfästs, så att skötseln av tjänsterna kan inledas i god tid innan verket inleder sin verksamhet. Tjänsterna som generaldirektör (förändringsöverdirektör) och avdelningschef för allmänna avdelningen (förändringsdirektör) samt andra eventuella tjänster ska inrättas vid finansministeriet, därifrån tjänsterna överförs till verket när lagen träder i kraft. På motsvarande sätt som finansministeriet kan inrätta tjänsten som avdelningschef för allmänna avdelningen kan de sektorstyrande ministerierna först inrätta tjänsterna vid ministerierna, därifrån tjänsterna sedan överförs till verket när lagen träder i kraft. Generaldirektören och avdelningschefen för allmänna avdelningen har en central roll när det gäller att inleda verksamheten. Generaldirektören beslutar bland annat om verkets och allmänna avdelningens arbetsordningar och genom verkets arbetsordning om delegering av sin beslutanderätt till andra tjänstemän. Vidare ska generaldirektören höras vid tillsättande av tjänsterna som avdelningschef.
För att verkets vitala funktioner ska kunna komma i gång genast när verksamheten vid verket inleds, är det nödvändigt att ministerierna kan inrätta de centrala tjänster vid verket som är nödvändiga när verksamheten inleds. Dessutom är avsikten att de utnämnda tjänstemännen med stöd av 9 § 1 mom. i statstjänstemannalagen utnämns till tjänsteförhållanden för viss tid vid finansministeriet för att bereda genomförandet av reformen redan innan lagen träder i kraft, om tjänsterna inte hinner tillsättas.
Syftet med det föreslagna
3 mom
. är att trygga en störningsfri inledning av verkets verksamhet vid ikraftträdandet av lagen, vilket har bedömts förutsätta att beslut om verksamheten fattas före ikraftträdandet. De som utnämnts till de tjänster eller tjänsteförhållanden som avses i 2 mom. ska ha behörighet att före lagens ikraftträdande fatta beslut som gäller verket. Också finansministeriet och de ministerier som svarar för sektorstyrningen av en avdelning vid verket ska ha motsvarande rätt att fatta beslut om verket. Ministeriernas beslutanderätt ska vara subsidiär i förhållande till dem som utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande som generaldirektör (förändringsöverdirektör) eller avdelningschef (förändringsdirektör). Dessutom ska det ministerium som svarar för sektorstyrningen av en avdelning kunna avgöra ärendet i fall där generaldirektören (förändringsöverdirektören) eller avdelningschefen (förändringsdirektör) är jävig att avgöra ärendet. Jäv kan uppstå i situationer där den som sökt tjänsten som generaldirektör eller en tjänst som avdelningschef också har anmält intresse för en tjänst som enhetschef eller för en lägre tjänst i vilken medarbetarledning ingår. I en sådan situation är det nödvändigt att ministerierna kan avgöra det ärende som gäller utnämning till tjänsten som enhetschef. Ministerierna ska fatta nödvändiga beslut med stöd av paragrafen bara i det fall att lagen stadfästs senare än planerat eller tjänsterna som generaldirektör (förändringsöverdirektör) och avdelningschef (förändringsdirektör) inte hinner tillsättas. Dessa beslut av generaldirektören (förändringsöverdirektören) och avdelningscheferna (förändringsdirektörerna) eller ministerierna ska betraktas som verkets beslut, så att verket efter lagens ikraftträdande är skyldigt att till exempel ge utlåtanden till förvaltningsdomstolarna med anledning av besvär som anförts över besluten eller lämna utredningar på begäran av de högsta laglighetsövervakarna. Verket ska svara för alla kostnader och andra förpliktelser som föranleds av de beslut som fattats före ikraftträdandet. Generaldirektören (förändringsöverdirektören) och avdelningscheferna (förändringsdirektörerna) ska bland annat kunna fatta beslut om verkets och avdelningarnas arbetsordningar och andra beslut som gäller inledandet av verkets verksamhet. Om den föreslagna lagen stadfästs i god tid så att tjänsterna som generaldirektör (förändringsöverdirektör) och avdelningschefer (förändringsdirektörer) hinner tillsättas före ikraftträdandet, kan de som utnämnts till de tjänster och tjänsteförhållanden som avses i 2 mom. börja tillsätta tjänsterna som enhetschefer och fatta de utnämningsbeslut som behövs så snart lagen träder i kraft.
Enligt 3 mom. ska dessutom finansministeriet och de ministerier som svarar för sektorstyrningen av verkets avdelningar förordna enhetscheferna till uppdraget. Det har ansetts att bestämmelsen behövs för den händelse att stadfästandet och ikraftträdandet av lagen fördröjs eller tjänsterna som enhetschef inte hinner tillsättas före ikraftträdandet. Bestämmelsen utgör ett undantag till huvudregeln i 19 §, enligt vilken tjänsterna som enhetschef finns vid verket. De särskilda behörighetsvillkor som föreskrivs i 19 § ska dock tillämpas. Bestämmelsen utgör även ett undantag till den skyldighet att motivera beslut som föreskrivs i 45 § i förvaltningslagen (434/2003), så att ministeriernas förordnanden inte behöver motiveras. I regel ska undantag från en allmän lag göras bara av synnerligen vägande skäl. Detta mindre engångsundantag från förvaltningslagen bör anses motiverat och godtagbart, om till exempel stadfästandet av lagen inte sker förrän under årets sista dagar 2025, vilket innebär att ministerierna då har möjlighet att utfärda förordnandena efter att lagen stadfästs. Tryggandet av en störningsfri inledning av verkets verksamhet kan bedömas utgöra ett synnerligen vägande skäl till ett engångsundantag från den allmänna lagen. Den föreslagna bestämmelsen leder i någon mån till en ökad arbetsmängd vid de enheter som behandlar ministeriernas personalärenden eller hos andra som svarar för dessa uppgifter, i och med att de behöver bereda förordnandet av enhetscheferna och informera om det på myndigheternas interna webbplatser. Finansministeriet och de andra sektorstyrande ministerierna ska kunna förordna enhetscheferna till uppdraget för en viss tid, dock högst till dess att tjänsterna som enhetschef har tillsatts. Avsikten är att finansministeriet och de ministerier som svarar för sektorstyrningen av verkets avdelningar ska använda sig av ett internt anmälningsförfarande för att kartlägga intresset för uppdragen som chef för enheter enligt verkets avdelningars arbetsordningar. Om det inte finns tid för ett internt anmälningsförfarande, ska förordnanden utfärdas utifrån information från ledningen för de myndigheter som läggs ned. En tjänsteman som har gett sitt samtycke ska kunna förordnas till uppdraget. I första hand ska den som förordnas till uppdraget som enhetschef vara en tjänsteman som anmält sig och som uppfyller de föreskrivna behörighetskraven, eftersom föreskrivna särskilda behörighetsvillkor inte kan kringgås genom ett förordnande till uppdraget, vilket redan konstaterats i motiven till 20 §. Med stöd av denna övergångsbestämmelse upphör förordnandena till uppdraget som enhetschef när verket har tillsatt tjänsterna som enhetschef, utan att några särskilda åtgärder behöver vidtas. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är också att garantera att avdelningscheferna har verkliga möjligheter att påverka valet av chefer för de enheter som fastslås i avdelningens arbetsordning efter att den föreslagna lagen trätt i kraft. Dessutom ska förfarandet med förordnanden kunna tillämpas om verkets ledning inte hinner tillsättas före lagens ikraftträdande. Med stöd av övergångsbestämmelsen ska vid lagens ikraftträdande ärenden som gäller tillsättande av en tjänst som enhetschef eller någon annan tjänst och som inletts av ett ministerium övergå till verket för behandling. Verket måste under sitt första verksamhetsår tillsätta de tjänster som enhetschef som behövs. Verket ska första gången kunna tillsätta tjänsterna som enhetschef på det sätt som föreskrivs i 5 c § 1 mom. i statstjänstemannalagen. Verket ska då tillämpa ett internt anmälningsförfarande, så att alla med en ordinarie tjänst vid verket har möjlighet att anmäla sitt intresse för tjänsterna som enhetschef. Verket ska också kunna tillsätta tjänsterna som enhetschef genom ett offentligt ansökningsförfarande, om ingen har anmält sitt intresse för uppdraget som enhetschef eller om de som anmält intresse inte uppfyller de särskilda behörighetsvillkor som föreskrivs för tjänsten eller om de saknar de färdigheter som krävs för en framgångsrik skötsel av uppgiften. Senare ska tjänsterna som enhetschef tillsättas genom ett offentligt ansökningsförfarande.
34 §.Övergångsbestämmelser som gäller ändringssökande
. Den föreslagna paragrafen innehåller övergångsbestämmelser om ändringssökande. I
1 mom
. föreskrivs det att ändring i ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av den föreslagna lagen söks enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På motsvarande sätt föreskrivs det i
2 mom
. att det på behandlingen vid ändringssökande av ärenden som är anhängiga vid en domstol när lagen träder i kraft ska tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I
3 mom
. föreskrivs det att om en domstol upphäver ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av lagen och återförvisar ärendet att i dess helhet behandlas på nytt, ska ärendet behandlas och avgöras i enlighet med den föreslagna lagen. Bestämmelserna i paragrafen är avsedda till exempel för ändringssökande enligt statstjänstemannalagen.
35 §.Övergångsbestämmelse som gäller vissa nämnders och organs mandatperiod
. I enlighet med lagens ikraftträdandebestämmelse får den nämnd för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och den nämnd för abort- och steriliseringsärenden som tillsatts före lagens ikraftträdande fortsätta till utgången av sin mandatperiod med den sammansättning som gällde vid ikraftträdandet. Likaså får den adoptionsnämnd och den nationella kommitté för medicinsk forskningsetik som tillsatts före ikraftträdandet fortsätta till utgången av sin mandatperiod. Det ska naturligtvis ändå inte finnas något hinder för att ändra sammansättningen.
36 §.Tillämpning av en upphävd lags bestämmelse om utlämnande av uppgifter i vissa av uppgifterna vid avdelningen för social- och hälsovård och tillämpning av en bestämmelse om handräckning
. Social- och hälsovårdsministeriet håller på att revidera lagstiftningen om tillsynen över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, i samband med vilket avsikten är att närmare föreskriva om den rätt att få information som behövs för tillsynen över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården vid verkets avdelning för social- och hälsovård. Den reviderade lagstiftningen om yrkesutbildade personer avses träda i kraft den 1 januari 2027, i samband med vilket den föreslagna övergångsbestämmelsen ska upphävas som onödig. Det har därför ansetts nödvändigt att verkets avdelning för social- och hälsovård i sina uppgifter för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården kan tillämpa 6 § i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som föreslås bli upphävd, sådan paragrafen lyder i lagarna 292/2018 och 593/2022. Bestämmelsen är av särskild vikt vid tillsynen över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, där största delen av ärendena har inletts genom att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården underrättas om omständigheter som äventyrar klient- och patientsäkerheten.
Enligt den föreslagna paragrafen ska dessutom vad som i 19 § i den upphävda lagen om regionförvaltningsverken föreskrivs om handräckning tillämpas på verkets verksamhet, trots att den föreslagna lagen innehåller en informativ bestämmelse om att ge och få handräckning. Avsikten är att behovet av bestämmelser om handräckning ska utvärderas senare som en del av utvecklingen och beredningen av lagarna om verkets uppgifter och att de ändringar som behövs i fråga om handräckningen ska göras i lagarna om uppgifterna.
Enligt det föreslagna
3 mom
. ska paragrafen gälla till och med den 31 december 2028.
37 §.Produktion av vissa tjänster för verket
. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att trygga produktionen av verkets informationssystemtjänster tills verket kan börja svara för förvaltningen och utvecklingen av de informationssystem som verket använder. Den föreslagna bestämmelsen har ansetts nödvändig med tanke på skötseln av de ändamålsenliga uppgifter som överförs till verket från ansvarsområdet för miljö och från regionförvaltningsverken, eftersom Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret inte kan gallra ut och därmed inte heller överföra de handlingar som krävs för skötseln av de uppgifter som överförs till verket. Utvecklings- och förvaltningscentret har producerat ett flertal informationssystemtjänster för regionförvaltningsverken, med betoning på i synnerhet ärendehanteringssystem och gemensamma serviceplattformar. Samtidigt har utvecklings- och förvaltningscentret skött vissa uppgifter som främjar digitaliseringen av tjänsterna samt behandlat och arkiverat handlingar och information åt verket.
Dessutom producerar Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ett flertal gemensamma plattformstjänster i anslutning till de uppgifter som överförs till närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområde för miljö och till Tillstånds- och tillsynsverket samt sektorspecifika informationssystem och digitala tjänster i fråga om vilka det i praktiken inte är möjligt att överföra ansvaret för förvaltning och utveckling till Tillstånds- och tillsynsverket före den 1 januari 2026, då reformen träder i kraft. Den föreslagna bestämmelsen tryggar också en störningsfri produktion av dessa tjänster och system och garanterar att frågor om ägare och anknytande frågor om resurser kan utredas tillräckligt grundligt och noggrant av de nya myndigheterna och att det utifrån denna planering kan hittas lösningar för genomförandet av ändringarna först under övergångsperioden efter att reformen trätt i kraft.
Utifrån den föreslagna 34 § är utgångspunkten att tjänsterna och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna överförs till samma myndighet som uppgifterna överförs till den 1 januari 2026. På motsvarande sätt överförs också de tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid och den personal som är anställd i arbetsavtalsförhållande. I enlighet med denna övergångsbestämmelse överförs inte de tjänstemän och de anställda i arbetsavtalsförhållande som behövs för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets produktion av tjänster för verket. Genom övergångsbestämmelsen säkerställs det att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret inte behöver ersätta personal som överförs till verket med ny personal för att kunna producera tjänster för verket. Syftet är att trygga verksamheten vid de båda myndigheterna så kostnadseffektivt som möjligt. Om verket däremot övertar produktionen av de tjänster eller en del av de tjänster som Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har producerat för verket före utgången av övergångsperioden, överförs de tjänstemän och anställda i arbetsavtalsförhållande som behövs för produktionen av tjänsterna från Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret till verket. De tjänstemän och anställda i arbetsavtalsförhållande vid Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret som producerar tjänster för verket överförs till verket senast den 1 januari 2029, varefter Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret producerar tjänster för verket med stöd av avtal.
7.2
Lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
1 kap. Allmänna bestämmelser om livskraftscentralerna
1 §.Livskraftscentralernas ställning och verksamhetsidé
. I paragrafen föreslås bestämmelser om livskraftscentralernas administrativa ställning inom det statliga myndighetssystemet som en helhet. I paragrafen föreskrivs det dessutom om centralernas verksamhetsidé på ett sätt som uttrycker centralernas grundläggande uppgift och syfte på allmän nivå, samt om centralernas centrala verksamhetssätt. Vid tolkningen av bestämmelsen ska naturligtvis också bestämmelserna om centralernas uppgiftsgrupper och uppgifter i 2 § i den föreslagna lagen beaktas. Bestämmelserna i 2 och 3 mom. är informativa till sin natur och beskriver livskraftscentralernas uppgiftshelhet och verksamhetssätt.
Enligt
1 mom
. ska centralerna vara myndigheter inom statens regionförvaltning enligt den indelning i myndigheter inom statens central-, region- och lokalförvaltning som kan härledas ur 119 § 1 mom. i grundlagen. I momentet föreskrivs dessutom på allmän nivå om centralernas grundläggande uppgifter. Livskraftscentralerna ska vara statliga regionförvaltningsmyndigheter i den myndighetshelhet inom regionförvaltningen som staten, kommunerna, sysselsättningsområdena och välfärdsområdena gemensamt ansvarar för.
Enligt
2 mom
. främjar livskraftscentralerna livskraften. I momentet konstateras dessutom vad som avses med livskraft i lagen genom att räkna upp sådana delfaktorer av livskraft som har särskild betydelse med tanke på livskraftscentralernas uppgifter. Begreppet livskraft kan inte anses vara etablerat, och därför är förteckningen över delfaktorer av livskraften inte uttömmande. Det går att identifiera många faktorer och aktörer som påverkar livskraften, vilket framhäver behovet att livskraftscentralerna ska samarbeta och samspela med aktörer inom både den privata och den offentliga sektorn.
I
3 mom
. föreslås bestämmelser om livskraftscentralernas verksamhetssätt. Den centrala strategin för livskraftscentralernas verksamhet ska vara kundorientering. Med tanke på kundorienteringen är det viktigt att livskraftscentralerna har bland annat regionalkännedom och kundkännedom. Livskraftscentralernas kunder är fysiska personer som bor, är verksamma och rör sig inom området, samt företag och sammanslutningar.
Livskraftscentralerna strävar efter att utnyttja digitaliseringen bland annat så att centralerna tillhandahåller säkra, tillförlitliga, kompatibla och kundorienterade digitala tjänster. Med hjälp av digitala tjänster strävar man efter att göra processerna smidigare, förbättra tjänsternas och funktionernas produktivitet och öka de samhälleliga effekterna.
Livskraftscentralerna ska förutse och identifiera regionens utvecklingsbehov, föra samman aktörer i regionen och stödja samarbetet inom sitt verksamhetsområde och i vidare bemärkelse. Därför är det viktigt att centralerna organiserar både sina interna processer och sina externa relationer på ett sätt som stöder ett brett samarbete och aktivt strävar efter att stödja och delta i det regionala samarbetet i dess olika former. Bestämmelser om livskraftscentralernas samarbete med olika aktörer finns separat i 21 § i den föreslagna lagen.
2 §.Livskraftscentralernas uppgiftsgrupper och uppgifter
. Enligt förslaget ska paragrafen innehålla allmänna definitioner av livskraftscentralernas uppgiftsgrupper och uppgifter. Eftersom centralens hela uppgiftsområde och den lagstiftning som gäller uppgiftsområdet är mycket omfattande, ska en detaljerad definition av centralens uppgifter och behörighet göras genom speciallagstiftning. I paragrafen föreslås bestämmelser om de uppgiftsgrupper inom vilka centralerna sköter uppgifter. Uppgifterna och deras närmare innehåll bestäms utifrån annan uttrycklig materiell lagstiftning. I paragrafen har man dock strävat efter att beskriva centralernas huvudsakliga uppgiftsområden så att det av lagen förmedlas en tillräckligt exakt uppfattning om de uppgifter som är centrala med tanke på centralernas konstitutionella ställning. Uppgiftsgrupperna hänför sig inte till centralens avdelningsstruktur.
Enligt
1 mom
. ska livskraftscentralerna inom följande uppgiftsgrupper sköta de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på dem: 1) främjande av regional sysselsättning, av tillgång till kunnig arbetskraft samt av kultur, 2) jordbruk och trädgårdsodling, landsbygdsutveckling, fiskerihushållning och renhushållning, livsmedel, säkerheten och kvaliteten hos jordbrukets insatsvaror, ekologisk produktion, djurens hälsa och välbefinnande, växthälsa samt vattenhushållning, 3) trafiksystemets funktion och hållbarhet, trafiksäkerhet, väg- och trafikförhållanden samt landsvägshållning, 4) hållbar tillväxt inom företagsverksamhet, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, internationalisering och konkurrenskraft samt energiproduktion, 5) arbetskraftsinvandring, främjande av invandrares integration och av goda relationer mellan befolkningsgrupperna, 6) främjande av en god status för den biologiska mångfalden samt vård av kulturmiljön, främjande av en god status i vattendrag och hav, främjande av områdesanvändningen och klimatarbetet samt miljöfostran, 7) vissa uppgifter för genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program i anknytning till de uppgiftsgrupper som nämns i momentet samt uppgifter för genomförande av stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i anknytning till de uppgiftsgrupper som nämns i 2 punkten, samt delegerade uppgifter som utbetalande organ.
De uppgifter som hänför sig till kompetens inom uppgiftsgruppen främjande av regional sysselsättning, kunnig arbetskraft och kultur består av samarbete med sysselsättningsområdena, produktion och sammanställning av information om regionala arbetskrafts- och kompetensbehov, uppföljning av det regionala servicesystemet för kompetensutveckling och livslång handledning samt av nätverksarbete.
I uppgiften att främja regional sysselsättning ska livskraftscentralerna samarbeta med sysselsättningsområdena inom sitt område, om vilket det föreskrivs i 9 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Ett verktyg för det praktiska samarbetet och utvecklandet av sysselsättningstjänsterna är regionala diskussioner för samarbete och uppföljning i syfte att främja sysselsättningen, om vilka det föreskrivs i 23 § i den lagen. Livskraftscentralerna ska i fortsättningen ha huvudansvaret för att ordna diskussionerna inom sitt verksamhetsområde i samarbete med sysselsättningsområdena, arbets- och näringsministeriet och UF-centret.
Uppgiftsgruppens helhet ska också stödja främjandet av kontinuerligt lärande samt utvecklingen av informations- och serviceinnehållet i den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande. I uppgiften ska ingå att i samarbete med andra aktörer förutse arbetskraften och kompetensbehoven i det egna området. Livskraftscentralerna ska samla in lägesbilds- och prognostiseringsuppgifter om arbetskrafts- och kompetensbehoven inom sitt område samt svara för datainsamlingen, rapporteringen, samordningen av samarbetet med intressentgrupperna och upprätthållandet av det regionala nätverket när det gäller Arbetskraftsbarometern och Regionala utsikter. Med de prognostiseringsuppgifter och den arbetsmarknadsinformation som de producerar kan livskraftscentralerna också stödja sysselsättningsområdenas arbete med att uppnå de riksomfattande sysselsättningsfrämjande mål som ställs upp för regeringsperioden.
För att främja smidiga övergångar och en fungerande arbetsmarknad ska livskraftscentralerna leda, samordna och delta i verksamheten i nätverken för kompetensutveckling, livslång handledning, prognostisering och arbetslivsutveckling. Livskraftscentralerna ska bl.a. leda de regionala ELO-nätverken för livslång handledning i enlighet med den riksomfattande strategin och riktlinjerna för livslång handledning.
Till livskraftscentralernas uppgifter ska höra främjande av kultur. För att främja den kulturuppgift som avses i paragrafen stärker livskraftscentralerna verksamheten hos aktörer inom kulturbranschen, de kreativa branscherna och den kreativa ekonomin. När det gäller kultursektorn är det fråga om samma uppgifter inom kultur och kreativa branscher som närings-, trafik- och miljöcentralerna för närvarande sköter. Med kulturbranschen avses till exempel verksamhet som bedrivs av olika sammanslutningar inom kulturbranschen och de kreativa branscherna samt stödjande av förutsättningarna för uppkomst, tillväxt och distribution av immateriell produktion inom den kreativa ekonomin. Livskraftscentralerna främjar kulturuppgiften i samarbete med andra myndigheter, såsom Centret för konstfrämjande, Museiverket och Tillstånds- och tillsynsverket samt med kommunerna, landskapsförbunden och välfärdsområdena.
I andra uppgifter som särskilt föreskrivs för livskraftscentralerna kan det ingå kulturrelaterade uppgifter som kan gälla bland annat främjande av sysselsättningen och arbetskraftens kunnande enligt
1 mom. 1 punkten
, hållbar tillväxt inom företagsverksamhet, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, internationalisering och konkurrenskraft enligt
4 punkten
samt uppgifter för genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och uppgifter som gäller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling enligt
7 punkten
. Vid skötseln av dessa uppgifter fortsätter livskraftscentralerna med de uppgifter för statliga myndigheter som avses i 4 § i lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019). Till de statliga myndigheternas uppgifter hör att inom sina verksamhetsområden främja uppnåendet av målen för kultur- och konstverksamheten i kommunerna och regionerna. För att främja regionens livskraft ska livskraftscentralerna för sin del utveckla verksamheten, nätverken och samarbetet mellan aktörerna inom kultursektorn. I fråga om de kreativa branscherna och den kreativa ekonomin bildar livskraftscentralerna de viktigaste företags-, tillväxt-, rådgivnings-, utbildnings- och internationaliseringstjänsterna som ett öppet samarbetsforum och nätverk för företag inom de kreativa branscherna. Dessutom främjar livskraftscentralerna åtgärder genom vilka företag inom olika branscher kan i utvecklingen av sin egen affärsverksamhet utnyttja kompetensen och tjänsterna hos företag inom den kreativa branschen. Livskraftscentralerna främjar produkt- och tjänsteutveckling och export samt sambandet mellan regional och nationell finansiering bland annat inom strukturfondsverksamheten. När det gäller kulturturismen främjar livskraftscentralerna en hållbar produktutveckling och kompetensutveckling genom att stödja regionala samarbetsnätverk mellan aktörer inom kultur- och turismbranschen.
De uppgifter som avses i
1 mom. 2 punkten
och som hör till uppgiftsgruppen jordbruk och trädgårdsodling, landsbygdsutveckling, fiskerihushållning och renhushållning, livsmedel, säkerhet och kvalitet hos jordbrukets insatsvaror, djurens hälsa och välbefinnande, växthälsa samt vattenhushållning bildas enligt följande.
Bestämmelser om uppgifter som anknyter till jordbruk och trädgårdsodling finns i 7 § i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022). Enligt den bestämmelsen ska livskraftscentralen för det första besluta om beviljande av stöd för lagring av trädgårdsprodukter, stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, stöd för växthusproduktion, stöd för renhushållning och stöd för biodling som avses i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001). Dessutom ska livskraftscentralen besluta om beviljande av vissa ersättningar som beviljas med stöd av lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022), dvs. om miljöavtal om upprätthållande av en ursprungssort, ersättning för jordbruksrådgivningstjänster, ersättning för ekologisk produktion samt ersättning för icke-produktiva investeringar. Livskraftscentralen ska dessutom besluta om beviljande, överföring och upphörande av vissa miljöavtal som avses i 5 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och om beviljande av en förbindelse som gäller ekologisk produktion som avses i 6 § i den lagen samt om överföring eller upphörande av en sådan förbindelse under pågående avtals- eller förbindelseperiod. Livskraftscentralen ska dessutom kontrollera och övervaka stöden, ersättningarna och villkorligheten samt utföra kvalitetsbedömning.
När det gäller utveckling av landsbygden ska livskraftscentralerna verkställa de stöd för landsbygdens utveckling som beviljas med stöd av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023–2027 (1325/2022). Livskraftscentralerna ska verkställa stöd enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) och skoltlagen (253/1995), såsom investeringsstöd.
Livskraftscentralernas uppgifter i fråga om fiskerihushållning ska bestå av de uppgifter som gäller fiskerihushållningen och bevakandet av det allmänna fiskeriintresset som föreskrivs för livskraftscentralen i lagen om fiske, vattenlagen, lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och miljöskyddslagen samt av uppgifter som gäller försäkringsstöd enligt lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske och av andra uppgifter som gäller statligt stöd för fiskerihushållning om vilka det föreskrivs särskilt. Till livskraftscentralernas uppgifter inom verkställigheten av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik ska höra särskilt de uppgifter som för närvarande föreskrivs för närings-, trafik- och miljöcentralerna i lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016), lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014), lagen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (997/2021) och lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs (690/2010).
Till uppgifterna i anslutning till säkerheten och kvaliteten hos jordbrukets insatsvaror hör övervakning av jordbrukets insatsvaror, dvs. foder (foderlagen 1263/2020), gödselfabrikat (lagen om gödselmedel 711/2022), växtskyddsmedel (lagen om växtskyddsmedel 1563/2011), utsäde (utsädeslagen 600/2019) och plantmaterial (lagen om plantmaterial 1205/1994) samt tagande av behövliga myndighetsprov. Dessutom ska livskraftscentralerna övervaka ekologisk produktion (lagen om ekologisk produktion 1330/2021), växthälsa (växtskyddslagen 1110/2019), utöva tillsyn över flyghavre (lagen om bekämpning av flyghavre 185/2002) och vid behov utarbeta planer för bekämpning av flyghavre.
Verkets uppgifter inom vattenhushållningen är myndighets-, expert-, främjande- och tillsynsuppgifter i anslutning till nyttjande och vård av vattenresurser i anslutning till vattentjänster, vattenförsörjning och avlopp, reglering av vattendrag, hantering av översvämningsrisker, torrläggning av mark och bevattning, dammsäkerhet, iståndsättning av vattendrag, statens skyldigheter som tillståndshavare enligt vattenlagen samt frågor som gäller gränsvattendrag. Bestämmelser om livskraftscentralernas uppgifter inom vattenhushållningen finns i följande författningar: vattenlagen (587/2011), lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010), dammsäkerhetslagen (494/2009), lagen om vattentjänster (119/2001), lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004), lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige, om tillämpning av överenskommelsen och om upphävande av vissa lagar (722/2010), lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Sovjetunionen om en avtappningsstadga för Saimen och Vuoksen samt om tillämpning av överenskommelsen (1331/1991), lagen om godkännande av vissa stadganden i överenskommelsen mellan Finlands Regering, Norges Regering och de Socialistiska Rådsrepublikernas Förbunds regering ingångna överenskommelsen om reglering av Enare sjö med användande av Kaitakoski kraftverk och damm samt det därtill anslutna tilläggsprotokollet mellan Finlands Regering och de Socialistiska Rådsrepublikernas Förbunds Regering (38 och 39/1959) samt de förordningar som utfärdats med stöd av dessa lagar och de stödförordningar som hör till verksamhetsområdet.
De i
1 mom. 3 punkten
avsedda uppgifterna för uppgiftsgruppen för trafiksystemets funktion, trafiksäkerhet, väg- och trafikförhållanden samt landsvägshållning ska bestå av följande uppgifter: Trafiksystemets funktion påverkas genom trafiksystemarbete, samarbete kring planeringen av markanvändningen och uppföljning av verksamhetsmiljöns tillstånd. Livskraftscentralerna ska säkerställa att de riksomfattande målen uppnås, att vägnätet utvecklas långsiktigt samt att trafiken är säker, smidig och att miljöolägenheter minimeras. Bestämmelser om uppgifterna finns i lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005). Livskraftscentralerna ska utföra regionalt trafiksäkerhetsarbete och planera trafiksäkerhetsåtgärder. Trafiksäkerheten ska främjas genom åtgärder inom väghållningen och genom samarbete med Trafikskyddet, polisen, räddningsverket och kommunerna. När det gäller väg- och trafikförhållanden hör till livskraftscentralernas uppgifter fastställande av servicenivån, förstudier, främjande av hållbara resor, vägmiljöfrågor, trafikreglering och införande av hastighetsbegränsningar samt upprätthållande av vägdata, trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter samt beredskap. Bestämmelser om trafikregleringsuppgifter finns i vägtrafiklagen (729/2018). Till uppgiftshelheten för väg- och trafikförhållanden hör också uppgifter i anslutning till upphandling av landsvägsfärjetrafik och fastställande av servicenivån för den samt upphandling av och understöd för förbindelsefartygstrafiken i skärgården och fastställande av servicenivån. Bestämmelser om landsvägsfärjor såsom en del av bestämmelserna om väghållningen finns i 6 § i lagen om trafiksystem och landsvägar. Bestämmelser om skärgårdstrafiken finns i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981). Också uppgifter som gäller förkörsrätt på färjor och förbindelsefartyg enligt 184 § i vägtrafiklagen hör till livskraftscentralerna. Livskraftscentralerna ska också i samarbete med Trafikledsverket bereda sig för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden i enlighet med 100 § i lagen om trafiksystem och landsvägar. Dessutom ska livskraftscentralerna svara för de uppgifter i anslutning till trafiken som enligt beredskapslagen anvisas dem. I uppgiftsgruppen landsvägshållning ansvarar livskraftscentralerna för de regionala väghållningsuppgifterna, som i enlighet med lagen om trafiksystem och landsvägar omfattar skötsel, underhåll, förbättring och byggande av vägar. Trafikledsverket svarar dock med stöd av den lagen för landsvägsnätets ägares uppgifter och för betydande projekt. Livskraftscentralerna ska följa vägnätets och broarnas tillstånd och planera underhållet. Livskraftscentralerna ska också ansvara för den allmänna planeringen och projektplaneringen av landsvägar i enlighet med 2 kap. i lagen om trafiksystem och landsvägar. Dessutom ska de ansvara för vägbelysningsplaneringen och elplaneringen. Livskraftscentralerna upphandlar underhållet och byggandet av landsvägarna genom konkurrensutsättning och sköter beställarens uppgifter under avtalsperioden och garantitiden. Till denna uppgiftsgrupp hör också tillstånd inom väghållningen, markförvärv och understöd för enskilda vägar. Livskraftscentralerna beviljar tillstånd för specialtransport enligt 159 § i vägtrafiklagen. De ska också ansvara för uppgifter i anslutning till flyttning av fordon som lämnats kvar på landsvägsområde i enlighet med lagen om flyttning av fordon (1508/2019). Till livskraftscentralerna ska höra också andra uppgifter i anslutning till tillfälliga trafikarrangemang enligt lagen om trafiksystem och landsvägar, tillståndsuppgifter, undantagsbeslut och uppgifter som gäller tillsynen över att besluten iakttas. Livskraftscentralerna beviljar understöd för enskilda vägar i enlighet med 83 § i lagen om enskilda vägar och svarar för andra uppgifter i anslutning till enskilda vägar som föreskrivs för dem i den lagen, lagen om trafiksystem och landsvägar samt i vägtrafiklagen och vägtrafikförordningen.
Bestämmelser om de uppgifter i anslutning till hållbar tillväxt inom företagsverksamhet, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, internationalisering och konkurrenskraft som avses i 4 punkten i det första momentet finns i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 (758/2021), i statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 (895/2021) samt i statsrådets förordning om regionalt transportstöd för åren 2023–2025 (1015/2022). Med stöd av de nämnda bestämmelserna finansierar livskraftscentralerna genom understödet för utvecklande av företag, understödet för utvecklande av verksamhetsmiljön och det regionala transportstödet en hållbar tillväxt, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, internationalisering och konkurrenskraft inom företagsverksamheten. Med stöd av den lagstiftning som nämns ovan kan understöd beviljas små och medelstora företag för innovativa utvecklingsåtgärder som hänför sig till tillväxt, FoU-verksamhet och internationalisering samt för materiella och immateriella investeringar. Understöd kan beviljas för projekt som bedöms ha en betydande inverkan på företags tillväxt eller förnyelse, internationalisering, innovationsverksamhet eller stärkande av kompetens, produktivitet, digital affärsverksamhet eller anpassning till klimatförändringen, främjande av klimatneutralitet eller energi- eller materialeffektivitet.
Med stöd av den lagstiftning som nämns ovan kan understöd för utvecklande av verksamhetsmiljön beviljas för icke-vinstsyftande offentliga och privata sammanslutningar samt stiftelser för utredningar som behövs för företagsverksamhet, utvecklande av service som företag behöver, främjande av samarbete mellan företag, mellan företag och högskolor samt mellan företag och forskningsinstitut samt för främjande av nätverksbaserad forskning om näringslivet, och för andra projekt som förbättrar företags verksamhetsmiljö och utvecklingsmöjligheter.
Regionalt transportstöd kan beviljas för transport i Finland av produkter som förädlats av små och medelstora företag. Transportstöd för järnvägs- och landsvägstransporter kan beviljas för varutransporter som utförs i Finland, om produkten har bearbetats inom de områden som anges i förordningen, huvudsakligen i östra och norra Finland.
Med hjälp av livskraftscentralernas uppgifter i anslutning till energiproduktionen skapas förutsättningar att utveckla en hållbar energiproduktion bl.a. genom utveckling av trafikförbindelserna samt åtgärder som förbättrar företagens tillväxt och tillgången på kompetent arbetskraft. Bestämmelser om uppgiften finns i 23 § 5 mom. i kärnenergilagen (990/1987), enligt vilket livskraftscentralen ska ges tillfälle att ge ett utlåtande om en tillståndsansökan. Livskraftscentralernas utlåtanden utnyttjas i myndighetsprocesserna för betydande energiprojekt, i synnerhet kärnenergiprojekt, vid bedömningen av förutsättningarna för genomförande av projekten och förverkligandet av samhällets helhetsintresse.
I
5 punkten
föreskrivs det om uppgiftsgruppen för arbetskraftsinvandring, främjande av invandrares integration och av goda relationer mellan befolkningsgrupperna. Livskraftscentralernas uppgift ska vara att främja utnyttjandet av arbetskraftsinvandring och internationell kompetens i enlighet med näringslivets behov i regionen. Dessutom ska livskraftscentralerna främja invandrares integration och sysselsättning samt goda befolkningsrelationer. När det gäller arbetskraftsinvandring finns det för närvarande bestämmelser om uppgifterna i 72 b § i utlänningslagen (regionala riktlinjer för anlitandet av utländsk arbetskraft) och i 79 a § i samma lag (delbeslut på ansökan om uppehållstillstånd för företagare). När det gäller främjande av integration och goda relationer mellan befolkningsgrupperna finns bestämmelser om uppgifterna i lagen om främjande av integration. De uppgifter som i integrationslagen föreskrivs för livskraftscentret är regional utveckling, samarbete, samordning, uppföljning och övervakning av främjandet av integration och etablering, övervakning av tillgången till, kvaliteten på och verkningsfullheten hos de inledande integrationstjänster som ordnas för personer utanför arbetskraften, stöd och rådgivning till kommunerna och välfärdsområdena i integrationsfrämjandet, utarbetande och genomförande av en regional strategi för anvisande till kommunen samt uppgifter som gäller anvisande till kommunen, avtal med välfärdsområdena om grundande av familjegrupphem för barn som anlänt till landet som minderåriga utan vårdnadshavare, styrning och övervakning av familjegrupphem i samarbete med välfärdsområdet, regionförvaltningsverket (i fortsättningen Tillstånds- och tillsynsverket), Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (i fortsättningen Tillstånds- och tillsynsverket) och vid behov med Migrationsverket, styrning och övervakning av verksamheten för företrädare för minderåriga, avtal om ersättningar enligt integrationslagen med kommunen och välfärdsområdet, främjande av goda relationer mellan befolkningsgrupper och av dialog och samarbete mellan befolkningsgrupper samt andra än ovan nämnda uppgifter som särskilt föreskrivs i integrationslagen. Dessutom kan livskraftscentralen i egenskap av statsbidragsmyndighet sköta sådana integrationsfrämjande uppgifter som avses i 9 och 11 § i statsunderstödslagen. Livskraftscentralerna kan också tillsätta en regional samarbetsgrupp för främjande av invandring och integration för att stödja genomförandet av centralens integrationsfrämjande uppgifter. I uppgiften att främja goda relationer mellan befolkningsgrupperna ingår för livskraftscentralerna dessutom en uppgift enligt statsrådets förordning om delegationen för etniska relationer (771/2015) att tillsätta en regional delegation för etniska relationer. Livskraftscentralerna samordnar verksamheten för den regionala delegationen för etniska relationer inom sitt område.
Enligt 1 mom.
6 punkten
uppgifterna för uppgiftsgruppen för främjande av god status för den biologiska mångfalden samt vård av kulturmiljön, främjande av god status i vatten och hav, främjande av områdesanvändningen och klimatarbetet samt miljöfostran består i fråga om naturvårdslagen (9/2023) av främjande av skyddet av den biologiska mångfalden och hållbart nyttjande och skyddet av landskapet inom livskraftscentralens verksamhetsområde, stödmyndighetsuppgifter inom skydd och vård av den biologiska mångfalden, och styrning, övervakning och främjande av verkställigheten av stödet, samt inrättande av privata naturskyddsområden, fridlysning för viss tid av privatägda områden och anskaffning av områden till staten för genomförande av åtgärdsprogram för frivilligt naturskydd eller annat frivilligt skydd (t.ex. METSO- eller Helmi-programmet). Livskraftscentralerna ska också bereda skötsels- och nyttjandeplaner för privata naturskyddsområden och landskapsvårdsområden samt genomföra behövliga vård- och iståndsättningsåtgärder bland annat vid förekomster av hotade naturtyper och i livsmiljöer för hotade arter. Uppgiften att vårda kulturmiljön omfattar uppgiften som bidragsmyndighet för vården av byggnadsarvet. I uppgiften ingår beviljande av bidrag för vård av byggnadsarvet samt rådgivning och tillsyn i anslutning till bidragen. Livskraftscentralen ska inom ramen för statsbudgeten kunna bevilja ägaren till en kulturhistoriskt värdefull byggnad bidrag. Anslag beviljas i huvudsak för att understöda privata ägare och sammanslutningar som i egenskap av ägare eller innehavare främjar vården av byggnadsarvet i syfte att trygga bevarandet av det värdefulla byggnadsarvet i enlighet med skyddsvärdena. Största delen av understödstagarna är privata aktörer. Understödet kan också beviljas kommuner. Genom reparationsrådgivning i anslutning till bidragen förebyggs renoveringslösningar som kan vara olämpliga för byggnadens egenskaper och leda till att byggnaden inte kan användas.
Bestämmelser om utbetalning av bidrag finns i 16 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret (UF-centret) sköter sådana i 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen (688/2001) nämnda uppgifter som gäller utbetalning, avbrytande av utbetalning och återkrav av bidrag som livskraftscentralen beviljat. Utöver UF-centret sköter också livskraftscentralen tillsynsuppgifter enligt 15 § i statsunderstödslagen, om det är fråga om understöd som beviljas av livskraftscentralen. Till livskraftscentralens uppgift att främja områdesanvändningen hör till exempel att främja en hållbar samhällsstruktur i den byggda miljön. Med klimatarbete avses uppgifter som hänför sig till anpassning till och begränsning av klimatförändringen, inklusive uppgifter som hänför sig till cirkulär ekonomi. Uppgifterna för att främja en god status i vattendrag och hav består av uppgifter som verkställighets- och stödmyndighet enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004).
Bestämmelser om de uppgifter för genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik som nämns i
7 punkten
och som hänför sig till vissa uppgiftsgrupper som nämns i detta moment finns i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (756/2021), statsrådets förordning om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (797/2021), lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (757/2021), statsrådets förordning om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (867/2012), statsrådets förordning om stödberättigande kostnader finansierade med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder (866/2021), lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 (758/2021) och statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 (895/2021). Med stöd av nämnda författningar kan livskraftscentralerna bevilja finansiering för projekt för utveckling av företag, projekt som främjar sysselsättning, kompetens och social delaktighet, vissa projekt som gäller miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur. Livskraftscentralen är statsbidragsmyndighet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder. Den livskraftscentral som ansvarar för uppgiften ansvarar för att särdragen hos alla landskap som hör till området och deras egna strategier och planer beaktas i centralens finansieringsriktlinjer. Detta säkerställs genom en nära dialog med livskraftscentralen, som är förmedlande organ, och landskapen i regionen.
I de delegerade uppgifterna som utbetalande organ är det fråga om landsbygds- och jordbruksuppgifter, och andra EU-fonder har inga motsvarande krav på utbetalande organ. Det utbetalande organet är ett av medlemsstaten godkänt organ som uppfyller ackrediteringskriterierna enligt bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2022/127 och som ansvarar för förvaltningen och kontrollen av jordbruksfondernas utgifter och som kommissionen granskar i fråga om fullgörandet av dessa skyldigheter. I Finland finns ett godkänt utbetalande organ, dvs. Livsmedelsverkets landsbygdslinje. Det utbetalande organets uppgifter i anslutning till förvaltning och kontroll av jordbruksfondernas utgifter, med undantag för betalningar, får delegeras till andra organ genom lagstiftning. Med utbetalning av stöd avses då betalning av stöden. Detta innebär att det förvaltningsbeslut som ges stödmottagaren och som gäller bedömningen av förutsättningarna för utbetalning av stöd och stödberättigandet för de kostnader som anges i ansökan om utbetalning kan överföras till lagstiftningen om stödsystemen. Trots överföringen behåller det utbetalande organet det yttersta ansvaret för att uppgifterna överensstämmer med unionslagstiftningen, den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken som godkänts av kommissionen och den nationella lagstiftningen.
Överföringen av delegerade uppgifter som utbetalande organ till livskraftscentralerna genomförs genom författningar, och dessutom ingås med livskraftscentralerna de avtal om utbetalande organ som EU-rättsakterna förutsätter. Uppgifterna kan inte överföras vidare från livskraftscentralen. De uppgifter som överförs omfattar granskning och övervakning av arealbaserade och djurbaserade stöd- och ersättningssystem och av villkorligheten, samt kvalitetsbedömning och behandling av begäranden om utredning om den. I fråga om stöden för utveckling av landsbygden är de uppgifter som ska överföras beredning av betalningsbeslut och administrativ kontroll i anslutning till dem inklusive eventuella besök hos stödmottagaren. Den som sköter delegerade uppgifter ska beskriva förvaltnings- och kontrollsystemet för genomförandet av delegerade uppgifter som utbetalande organ i en beskrivning som utarbetats för ändamålet. Också tillsynsuppgifterna i fråga om nationella stöd sköts i tillämpliga delar enligt motsvarande principer.
Utöver uppgifterna som utbetalande organ ska livskraftscentralerna också sköta andra genomförandeuppgifter, dvs. så kallade förvaltningsmyndighetsuppgifter, som särskilt hänför sig till beviljande av stöd.
I
2 mom
. anges dessutom vissa uppgifter för livskraftscentralerna om vilka det inte föreskrivs särskilt.
Enligt
1 punkten
ska livskraftscentralernas uppgift vara regionutveckling, främjande av företagsverksamhet och näringsverksamhet, rådgivning som främjar företagsverksamhet, servicehandledning och nätverksarbete samt främjande av arbetslivets kvalitet. Enligt 1 punkten hör till livskraftscentralernas uppgifter regionutveckling i regionerna inom det egna verksamhetsområdet i de verkställighets- och utvecklingsuppgifter som staten ansvarar för. Livskraftscentralens roll i regionutvecklingen ska i de uppgiftsgrupper som hör till livskrafscentralerna motsvara den roll som närings-, trafik- och miljöcentralerna för närvarande har inom regionutvecklingen (2 och 22 § i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter. Momentets 1 punkt förtydligar livskraftscentralens uppgift när det gäller regionutveckling jämfört med tidigare lagstiftning (3 § i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter). Livskraftscentralerna ska främja regionutvecklingen inom sitt verksamhetsområde i landskapets samarbetsgrupper samt i samarbete med andra intressentgrupper och aktörer med hjälp av olika nätverk och arbetsgrupper på det sätt som föreskrivs i lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (756/2021). Denna ändring inverkar inte på uppgiftsfördelningen mellan landskapsförbundet som är regionutvecklingsmyndighet och andra myndigheter, om vilket det finns bestämmelser i 2 kap. i den lagen. Centralernas roll kan stärkas och behovet att centralisera uppgifterna kan bedömas på nytt bland annat i fråga om den nya EU-programperioden.
Livskraftscentralerna ska främja förutsättningarna och verksamhetsmiljön för företagande och näringsverksamhet i samarbete med intressentgrupper och andra aktörer med hjälp av olika nätverk och arbetsgrupper eller situationsspecifika processer. Livskraftscentralerna ska inleda och samordna ändamålsenliga åtgärder för att främja det lokala, områdesvisa och regionala samarbetet samt samarbetet mellan regionerna. Livskraftscentralerna ska ha i uppgift att följa upp och prognostisera näringsverksamheten i sitt område och främja genomförandet av investeringar. Livskraftscentralerna ska utveckla en regional verksamhetsmodell för främjande av investeringar, som bland annat ska producera behövlig prognostiseringsinformation och lägesbild om investeringar i regionerna, och vid behov ska livskraftscentralerna vara samarbetspartner för den riksomfattande operativa investeringsgruppen. Dessutom ska livskraftscentralerna ha i uppgift att samordna och följa upp strukturomvandlingar inom sitt område, särskilt plötsliga strukturomvandlingar. Med plötslig strukturomvandling avses en situation där en regionalt eller nationellt betydande arbetsgivare eller bransch säger upp ett stort antal arbetstagare på en gång på grund av konkurs eller omfattande anpassningsåtgärder. Livskraftscentralerna ska ha i uppgift att inom sitt område delta i samordningen och uppföljningen av även mindre och lokala plötsliga strukturomvandlingar samt i samordningen och uppföljningen av positiva strukturomvandlingar som kräver ett nära samarbete mellan olika aktörer i regionen och det företag som gör investeringen.
Livskraftscentralernas uppgift är att främja företagsverksamheten inom sitt verksamhetsområde genom rådgivning, servicehandledning och nätverksarbete i syfte att främja företagens hållbara tillväxt, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, internationalisering och konkurrenskraft. Livskraftscentralerna ska i huvudsak ge råd särskilt i fråga om forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt internationalisering och konkurrenskraft till små och medelstora företag som är verksamma på hemmamarknaden och som har innovations- och internationaliseringspotential samt till företag som befinner sig i första skedet av sin internationella tillväxt. Som en del av Team Finland-nätverket erbjuder livskraftscentralerna rådgivningstjänster för små och medelstora företag som vill växa och internationaliseras, och hänvisar dem till samarbetsparters tjänster. Livskraftscentralerna ska leda de regionala Team Finland-nätverken inom sitt verksamhetsområde. Livskraftscentralernas rådgivning är mer omfattande än den rådgivning i anslutning till det egna ämbetsverkets verksamhet som en myndighet ska ge med stöd av statsunderstödslagen och förvaltningslagen.
Dessutom stöder livskraftscentralernas nätverksarbete som främjar företagsverksamhet målet för försörjningsberedskapen på regional nivå att trygga de regionala funktioner som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen i ett samarbete mellan olika aktörer. Den regionala försörjningsberedskapsverksamheten stöder utvecklandet av ett störningståligt samarbete mellan olika aktörer samt upprätthållandet och utvecklandet av samarbetsnätverk för kontinuitetshantering och beredskap inom näringslivet. Försörjningsberedskapscentralen och de nuvarande närings-, trafik- och miljöcentralerna har samarbetat på basis av avtal vid ordnandet av näringslivets regionala beredskapsarbete, dvs. ELVAR-verksamheten. ELVAR-verksamhetens syfte är att utveckla näringslivets beredskap i regioner och landskap samt att säkerställa ett regionalt samarbete och informationsutbyte mellan näringslivet, den offentliga förvaltningen och den tredje sektorn. Försörjningsberedskapscentralen ställer årligen upp mål och prioriteringar för ELVAR-verksamheten. Detta samarbete överförs från närings-trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna.
Livskraftscentralerna ska inom sitt verksamhetsområde främja arbetslivets kvalitet: i uppgiften främjas en samtidig och övergripande utveckling av arbetslivets kvalitet och produktiviteten i regionerna och på arbetsplatserna i regionen i samarbete med intressentgrupper. Främjandet av företagens verksamhetsbetingelser, sysselsättningen och arbetslivet har skrivits in i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Livskraftscentralerna ska utveckla arbetslivet och dess kvalitet utgående från regionens behov, och ska ansvara för att skapa, underhålla och samordna regionala nätverk eller delta i andra regionala nätverk som främjar arbetslivskvaliteten som en del av regionens ekosystem. Med hjälp av nätverks- och ekosystemverksamheten är det möjligt att stärka Business Finlands roll i utvecklingen av arbetslivet. Nätverk som fungerar såsom ekosystem kan också verka över regiongränserna. I uppgiften är det viktigt att beakta kundperspektivet, i synnerhet företagen och deras behov. Livskraftscentralerna ska samla in, dela och upprätthålla behövlig information för vidareutveckling av arbetslivet, inklusive olika finansieringsmöjligheter. Främjandet av arbetslivets kvalitet leds av arbets- och näringsministeriet. Uppgiftsfältet preciseras utifrån erfarenheterna från 2024 och 2025 samt i takt med att regionreformen framskrider.
Som en del av uppgifterna att främja näringsverksamhetens och arbetslivets kvalitet har livskraftscentralerna en central roll när det gäller att stödja och utveckla den internationella rekryteringen inom sitt område. Livskraftscentralerna ska vara den regionala kontaktpunkten för de riksomfattande tjänsterna för internationell rekrytering för arbetskraftsmyndigheterna och andra intressentgrupper i regionen. Livskraftscentralerna gör regional prognostisering av det internationella arbetskraftsbehovet och styr arbetsgivarna till tjänster för internationell rekrytering. Livskraftscentralerna ska samarbeta med läroanstalterna och högskolorna i regionen för att främja internationella studerandes tillträde till arbetsmarknaden.
Enligt
2 punkten
ska livskraftscentralerna producera och sprida miljöinformation, förbättra miljömedvetenheten och främja genomförandet av miljöprojekt och genomföra miljöprojekt. Målet är att göra det möjligt att utnyttja den nyaste miljöinformationen i den praktiska planeringen, genomförandet och uppföljningen av konsekvenserna samt i beslutsfattandet i regionen. Genom god hantering av produktionen och användningen av miljöinformation kan olika aktörers miljömedvetenhet och därigenom beslutsfattande som stöder hållbar utveckling främjas. Uppgiften är också att främja miljöfostran i samarbete med andra aktörer i regionen. Främjandet av miljöprojekt genom olika finansieringsinstrument förverkligar bland annat målen för att uppnå och återställa en god miljöstatus i naturen.
Enligt
3 punkten
ska den livskraftscentral som sköter fiskeriuppgifter bevaka allmänt intresse i fiskeriärenden. Centralen för talan i fråga om allmänna fiskeriintressen i projekt enligt vattenlagen och miljöskyddslagen. Den livskraftscentral som sköter uppgifter som gäller vattenhushållning ska ha i uppgift att bevaka allmänt intresse i fiskeriärenden samt i vattenhushållningsärenden som enligt lag ankommer på livskraftscentralen, att sköta statens vattenrättsliga tillstånd och privaträttsliga avtal samt statens vattenkonstruktioner och främja vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket. Bestämmelser om de uppgifter i vilka verket ska bevaka allmänt intresse i vattenhushållningsärenden som det ska sköta enligt lagarna finns i vattenlagen, lagen om hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhetslagen och lagen om vattentjänster samt i lagar och statsfördrag som gäller gränsvattendrag. I tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt vattenlagen ska tillsynen över det allmänna intresset utövas av Tillstånds- och tillsynsverket. Skötseln av statens vattenrättsliga tillstånd och privaträttsliga avtal samt av vattenkonstruktioner omfattar tillståndshavarens skyldigheter i anslutning till de vattendragsprojekt som staten ansvarar för, dvs. t.ex. användningen av reglering, de obligatoriska arbetena och kontrollerna samt underhållet och ombyggnaden av vattenkonstruktioner. Vanligen hänför sig dessa vattendragsprojekt som staten ansvarar för till översvämningsskydd och torrläggning av mark. Centralen ska också sköta sakkunnigtjänster för främjande av vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket för verksamhetsutövare inom primärproduktionen i anslutning till bl.a. dikning, torrläggning och bevattning samt kolbindning på skogs- och åkermark och investeringsstöd för gemensamma dikningar som beviljas inom ramen för CAP.
Enligt
3 mom
. föreskrivs det särskilt om livskraftscentralernas övriga uppgifter än de som nämns i 1 mom.
Enligt
4 mom
. får närmare bestämmelser om livskraftscentralens uppgifter enligt 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Bemyndigandet att utfärda förordning gäller inte de uppgifter i anslutning till bevakningen av allmänt intresse som nämns i 2 mom. 3 punkten.
3 §.Livskraftscentralernas organisation
. Enligt
1 mom
. utfärdas bestämmelser om antalet livskraftscentraler, deras verksamhetsområden, namn och avdelningsstruktur samt om deras huvudsakliga verksamhetsställen och verksamhetsställen genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om livskraftscentralernas filialer och avdelningar ska finnas i respektive livskraftscentrals arbetsordning.
I
2 mom
. föreslås bestämmelser om indelningen av livskraftscentralen i avdelningar för skötseln av uppgifterna samt om de kriterier som centralens avdelningsstruktur ska uppfylla. Avdelningarna ska vara tillräckligt stora för att verksamheten ska kunna ordnas på ett resultatrikt sätt. Avdelningar med små årsverken skulle inte bilda en ekonomiskt ändamålsenlig helhet.
Utgångspunkten är att de uppgifter som är gemensamma för alla centraler ska organiseras med samma avdelningsindelning, om den inte leder till avdelningar som är oskäligt små med tanke på resultatet. Med beaktande av de grunder som anges i lagen kan det bedömas att det vid en central kan inrättas minst tre avdelningar, beroende på centralens storlek och uppgiftsfördelningen mellan centralerna.
Vid en funktionellt sett ändamålsenlig avdelning ska det organiseras uppgifter som påverkar varandra och där målen för samma helhet främjar samma eller likartade mål. För skötseln av de uppgifter som hör till en funktionell helhet behövs också delvis eller i det stora hela samma kunskapsbas eller samma kunnande. En funktionellt sett ändamålsenlig verksamhetsenhetshelhet främjar en effektiv skötsel av uppgifterna och effektiviteten. För att den uppgiftshelhet som främjar livskraften och som utgör centralens huvudsakliga syfte ska vara sektorsövergripande, förutsätts det att man inrättar omfattande avdelningar i stället för små avdelningar som koncentrerar sig på särskilda uppgifter.
Beroende på uppgiften sköter avdelningarna antingen uppgifter inom ett enskilt ministeriums ansvarsområde eller uppgifter som hänför sig till flera ministeriers ansvarsområden.
Enligt
3 mom
. en livskraftscentrals avdelningsstruktur och skötseln av uppgifterna vid centralen ska ordnas så att de krav som i Europeiska unionens lagstiftning ställs på ordnandet av uppgifterna iakttas, så att lagstiftningen tillämpas nationellt på ett enhetligt sätt och så att ärendena avgörs enligt enhetliga principer. Bestämmelsen är informativ till sin natur.
Enligt
4 mom
. ska skötseln av livskraftcentralens uppgifter som gäller bevakning av allmänt intresse i sådana fiskeriärenden och vattenhushållningsärenden som avses i 2 § 2 mom. 4 punkten ordnas så att en opartisk behandling av ärendena säkerställs.
Enligt
5 mom
. ska livskraftsverken ha en gemensam intern revision, om vars uppgifter det föreskrivs närmare i 70 § 1 mom. i statsrådets förordning om statsbudgeten (1243/1992). Varje livskraftscentral och dess ledning ansvarar för ordnandet av den interna revisionen, men uppgifterna inom livskraftscentralernas interna revision sköts i enlighet med 13 § 1 mom. i denna lag av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. UF-centret ska bereda ett reglemente för intern revision av livskraftscentralerna, som ska behandlas och undertecknas gemensamt av direktören för UF-centret och överdirektörerna för livskraftscentralerna.
4 §.Livskraftscentralernas behörighet samt deras verksamhetsområden och utvidgning av dessa
. Paragrafen innehåller bestämmelser om livskraftscentralernas behörighet samt om bestämmandet av verksamhetsområdet och utvidgningen av det.
Enligt 3 § 1 mom. föreskrivs det om de uppgifter som hör till livskraftscentralen i speciallagar och dessutom föreskrivs det om vissa uppgifter som hör till centralen i 3 § 2 mom. och i 24 §. Bestämmelser om livskraftscentralernas verksamhetsområden och utvidgningen av dem föreslås i 4 §. Livskraftscentralens behörighet bestäms således enligt de uppgifter som föreskrivits för den i speciallagar, i 3 § 2 mom. och 24 § i den föreslagna lagen samt enligt respektive centrals verksamhetsområde i enlighet med 3 §.
I
1 mom
. föreslås en huvudregel om hur centralens behörighet och verksamhetsområde bestäms, och enligt vilken en livskraftscentral ska inom sitt verksamhetsområde sköta de uppgifter som föreskrivits för den och utöva den behörighet som centralen har enligt vad som föreskrivs i den föreslagna lagen eller någon annan lag. Centralernas behörighet ska i regel vara regional och den följer i praktiken centralernas verksamhetsområdesindelning. Enligt 3 § 1 mom. i den föreslagna lagen ska bestämmelser om livskraftscentralernas verksamhetsområden utfärdas genom förordning av statsrådet.
I
2 mom
. föreskrivs det om under vilka förutsättningar det är möjligt att avvika från ovannämnda huvudregel och att mellan livskraftscentralerna göra arrangemang i fråga om centralens regionala behörighet. Enligt bestämmelsen kan en livskraftscentral sköta uppgifter också inom verksamhetsområdet för fler än en central, om en utvidgning av verksamhetsområdet kan 1) förbättra tillgången på service och säkerställa likabehandling av kunderna, 2) effektivisera centralernas verksamhet och användning av statens personalresurser och andra resurser, 3) främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna för regionens finsk- och svenskspråkiga minoritet, och inom samernas hembygdsområde enligt sametingslagen (974/1995) de språkliga rättigheterna för den samiska minoriteten, 4) trygga tillgången till den särskilda sakkunskap som behövs för uppgifterna, 5) trygga kritiska funktioner enligt säkerhetsstrategin för samhället, eller 6) säkra skötseln av en uppgift av regional karaktär eller skötseln av en uppgift som kräver oavhängighet eller opartiskhet.
Den sista meningen i paragrafen innehåller ett förslag till bestämmelse om bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket bestämmelser om utvidgning av centralernas verksamhetsområden utfärdas genom förordning av statsrådet. Det är i detta fall motiverat att föreskriva om ett bemyndigande att utfärda förordning på statsrådsnivå, eftersom det är fråga om ett vittsyftande och principiellt betydande ärende som gäller flera ministeriers förvaltningsområden och organiseringen av de uppgifter som hör till dem.
5 §.Förordnande att under en bestämd tid sköta en annan livskraftscentrals uppgifter
. I paragrafen föreslås det bestämmelser om möjligheten att på begäran av en annan livskraftscentral ställa en tjänsteman vid en livskraftscentral till en annan livskraftscentrals förfogande för högst tre år utan att tjänstemannens tjänsteställe ändras.
I
1 mom
. föreslås bestämmelser om det förfarande genom vilket en tjänsteman vid en livskraftscentral kan förordnas att sköta uppgifter vid en annan livskraftscentral. Ställandet av en tjänsteman till förfogande förutsätter att den livskraftscentral som tar emot tjänstemannen begär en tilläggsresurs för viss tid eller att tjänstemannen har särskild sakkunskap för behandlingen av ett anhängigt ärende.
Beslutet om att ställa en tjänsteman till en annan livskraftscentrals förfogande fattas i regel av den myndighet som utnämner tjänstemannen och överlåter personalresurserna för gemensamt bruk för viss tid. I 12 § i den föreslagna lagen föreskrivs det om tillsättande av tjänster vid livskraftscentralerna. Om livskraftscentralerna inte är eniga i frågan, ska beslutet fattas av arbets- och näringsministeriet. I enlighet med principerna för god förvaltning ska arbets- och näringsministeriet innan beslutet fattas ge tjänstemannen möjlighet att bli hörd, höra den livskraftscentral som överlåter resursen och den central som tar emot resursen samt det ministerium och det centrala ämbetsverk som svarar för sektorstyrningen av uppgifterna för den tjänsteman som ska utses för uppgiften.
I beslutet som gäller ställande till förfogande ska fastställas den procentandel med vilken tjänstemannens arbetskraft står till en annan livskraftscentrals förfogande samt den utsatta tiden. Skötseln av uppgifterna vid den andra livskraftscentralen får inom den utsatta tiden utgöra högst 50 % av tjänstemannens uppgifter som helhet.
2 kap. Styrning och ledning av livskraftscentralerna
6 §.Styrning av livskraftscentralerna
. I paragrafen föreslås bestämmelser om styrningen av livskraftscentralerna, som indelas i allmän administrativ styrning och sektorstyrning. Alla ministerier som ansvarar för styrningen ska ha tillgång till samma styrningsinstrument: lagstiftning, budget- och resultatstyrning samt annan styrning och tillsyn. Annan styrning och tillsyn innebär att varje ministerium utöver styrning genom lagstiftning samt genom budget- och resultatstyrning också till andra delar har rätt och skyldighet att övervaka förvaltningen inom sitt eget ansvarsområde och vidta åtgärder för att verkställa lagar, förordningar och statsrådsbeslut. Metoderna för övrig styrning och tillsyn bestäms enligt allmänna förvaltningsrättsliga författningar och principer.
Enligt
1 mom
. svarar arbets- och näringsministeriet för den allmänna administrativa styrningen av centralerna. Med allmän administrativ styrning avses att centralerna ska höra till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde i den bemärkelse som avses i fråga om fördelningen av ansvarsområden mellan ministerierna i lagen om statsrådet (175/2003) och i reglementet för statsrådet (262/2003), som utfärdats med stöd av den lagen. Detta gäller till exempel förvaltningen av centralerna och normstyrningen i anslutning till organiseringen av förvaltningen.
Den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska svara för beredningen av författningar som tvärsektoriellt reglerar centralernas organisation och förvaltning samt centralernas verksamhet. Ett exempel på detta är en förordning om avgifter som tas ut för centralernas prestationer. Den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska också svara för den övriga styrningen av och tillsynen över centralernas förvaltning. Arbets- och näringsministeriet ska sörja för styrningen av centralernas förvaltning och andra gemensamma funktioner samt av andra åtgärder som behövs för en enhetlig verksamhet vid centralerna.
Den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska ansvara för samordningen och samlandet av budget- och resultatstyrningen så att det samtidigt säkerställs att också andra aktörer som ansvarar för sektorstyrningen har möjlighet att påverka innehållet i budget- och resultatstyrningen. Detta innebär att bestämmelserna om styrmodellen ska säkerställa att varje ministerium som ansvarar för sektorstyrningen har faktiska möjligheter att för den ekonomiska processen och ramprocessen lägga fram förslag till resurser för skötseln av uppgifter inom sitt eget ansvarsområde, samt möjlighet att få information om hur resurserna utvecklas minst årsvis och så att granskningen görs enligt sektorindelningen mellan ministerierna.
Trots att beredningen genomförs i samarbete och varje ministerium har rätt och skyldighet att integrera sina egna förslag i beredningen, säkerställer man genom fastställandet av koordinerings- och sammanställningsansvaret att det tydligt kan pekas ut vilket ministerium och vilken minister i statsrådet som i sista hand ansvarar för att säkerställa att anslagen för centralerna bereds som en del av statsbudgeten, att resultatmål ställs för centralerna och för att ett bokslutsunderlag över centralernas bokslut och verksamhetsberättelse upprättas. Genom att samla ansvaret blir det samtidigt möjligt att effektivt leda och driva centralerna som en ekonomisk och funktionell helhet.
Livskraftscentralernas omkostnader ska budgeteras under ett moment under huvudtiteln för allmän administrativ styrning. Utgångspunkten för beredningen av budget- och ramförslagen ska vara de förslag som de styrande instanserna lagt fram i fråga om omkostnadsmomentet och, medan ramförfarandet är i kraft, det föregående rambeslutet. Omkostnadsanslagen ska anvisas varje central i en enda post. Centralerna ska efter anslagsfördelningen utarbeta centralspecifika dispositionsplaner, av vilka de avdelningsspecifika anslagsfördelningarna framgår. Lösningen stöder den förvaltningsövergripande ledningen av centralen och ledningen av centralen till exempel i exceptionella situationer.
Den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska i princip utarbeta ett förslag till omkostnadsmoment inom ramen i enlighet med anvisningarna för uppgörande av budgeten. De som har hand om sektorstyrningen ska göra sina förslag till nya eller föränderliga uppgifter för budgetpropositionen. Det ministerium som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska foga budgetpropositionen för det ministerium som ansvarar för sektorstyrningen till sin egen budgetproposition. Vid budgetförhandlingarna ska de som har hand om sektorstyrningen försvara förslagen inom sitt eget förvaltningsområde och den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska försvara helhetsförslaget.
De regionala fördelningskriterierna ska beredas under samordning av den som har hand om den allmänna administrativa styrningen i samarbete med centralerna och dem som har hand om sektorstyrningen. Basförslaget från den som har hand om den allmänna administrativa styrningen ska lämnas till de styrande instanserna för kommentarer till det eller de organ som styr behandlingen utifrån de regionala fördelningskriterierna.
Omkostnadsanslagen ska fördelas genom beslut av den som har hand om den allmänna administrativa styrningen till livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. För att säkerställa en jämlik fördelning av omkostnaderna granskas centralernas arbetsmängd och resursbehov kontinuerligt och fördelningsgrunderna kan vid behov ändras.
Vid den regionala fördelningen av omkostnaderna till livskraftscentralerna ska beaktas också till exempel inkomsterna från avgiftsbelagda prestationer. Avgiftsförordningen ska beredas i samarbete med den som har hand om den allmänna administrativa styrningen och de ministerier som ansvarar för sektorstyrningen.
De separata anslagen för de olika ansvarsområdena hålls åtskilda från omkostnadsanslagen. Med de separata anslagen möjliggörs bland annat programarbete i anslutning till statsrådets beslut, det tidsbundna genomförandet av regeringsprogrammet och EU-projekt. Med separata anslag är det möjligt att anställa visstidsanställd personal. Förfarandena för separata anslag baserar sig på program, på separata anslag för dem och på områdesspecifika mål, som ofta har fastställts i statsrådet eller på Europeiska unionens nivå. Anslagen och volymerna kan variera avsevärt under olika tidsperioder. I dessa anslag ingår också personalresurser, som varierar avsevärt. De separata anslagen lämpar sig inte för fördelning utifrån fördelningskriterier av typen omkostnader. De aktörer som har hand om sektorstyrningen ansvarar för styrningen av de uppgifter som finansieras med separata anslag, och håller den som har hand om den allmänna administrativa styrningen och andra aktörer som har hand om styrningen informerade. Målen kopplas till resultatavtalet. Finansieringen av avlöningen av ordinarie personal och av andra kostnader av omkostnadstyp ska ske med omkostnadsanslag; med särskilda anslag ska avlöningarna hänföra sig till de funktioner som finansieras med dem (till exempel genomförandet av regeringsprogrammet, EU-projekt, programarbete).
Det finns ofta ett samband mellan den allmänna administrativa styrningen och sektorstyrningen och åtgärder som gäller dem ska beredas tillsammans. Digitaliserings- och informationssystemprojekten är ett exempel på verksamhet som i praktiken genomförs i gränssnittet mellan den allmänna administrativa styrningen och sektorstyrningen. Sådana projekt är en del av organiseringen av centralernas förvaltning, den övergripande arkitekturen och informationsstyrningen, men de anknyter samtidigt och med tanke på de eftersträvade effekterna i första hand till innehållsmässiga politikåtgärder samt till verkställigheten av lagstiftningen från det ministerium som styr respektive ansvarsområde. Överföringen av uppgifter till centralen genom lagstiftning som hör till sektorstyrningen samt den innehållsmässiga styrningen av de inriktningar, prioriteringar och förfaringssätt som lagstiftningen inom ansvarsområdet förutsätter hänför sig till den allmänna administrativa styrningen så att helheten av styrningen av centralerna ska skapa ekonomiska och andra förutsättningar för centralen att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer.
I
2 mom
. föreskrivs det om sektorstyrningen av centralerna. Det är fråga om styrningen av centralernas sektorspecifika verksamhet och tillsynen över verksamheten inom förvaltningsområdet, för vilken svarar sektorsvis de berörda ministerierna eller den myndighet inom centralförvaltningen som det särskilt har föreskrivits eller bestämts att styrningen ska skötas av. Genom sektorstyrningen realiseras för sin del varje ministeriums ansvar för att förvaltningen i enlighet med grundlagens 68 § 1 mom. fungerar som sig bör.
Undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och miljöministeriet, eller en myndighet inom centralförvaltningen som särskilt har ålagts att sköta styrningen, ska styra och övervaka centralernas verksamhet inom sina egna ansvarsområden (
sektorstyrning
).
Varje sektorstyrande ministerium svarar för beredningen av författningar inom sitt ansvarsområde enligt reglementet för statsrådet.
Varje aktör som ansvarar för sektorstyrningen ska ha behörighet att anvisa centralen uppgifter i ärenden som hör till det egna ansvarsområdet och inom ramen för vissa specialvillkor. Uppgifterna kan inte gälla t.ex. ärenden som det ska föreskrivas om genom lag eller med stöd av lag. Dessutom ska det på förhand säkerställas resurser för de uppgifter som anvisas centralerna. I sektorstyrningen kan man i princip inte heller avvika från målsättningarna i resultatavtalet eller inte heller bestämma om verksamhet som strider mot målsättningarna. I sektorstyrningen är det viktigt med ett aktivt strategiskt partnerskap och växelverkan mellan centralerna och de styrande aktörerna.
Varje aktör som ansvarar för sektorstyrningen ska ansvara för den övriga styrningen av centralerna i uppgifter inom sitt eget ansvarsområde. De aktörer som ansvarar för sektorstyrningen ska ha behörighet att ge centralerna allmänna, icke-bindande anvisningar om lagstiftningens innehåll och tillämpning samt om procedurkrav. I sektorstyrningen ingår också tillsyn av centralernas funktioner och verksamhet i fråga om de uppgifter som hör till ministeriets ansvarsområde. Som en del av sin skyldighet att övervaka lagligheten kan ministeriet till exempel begära en utredning av centralerna i anslutning till behandlingen av ett ärende eller av ärenden och utifrån den utredning ministeriet fått vidta de åtgärder som hör till dess behörighet. Varje ministerium ska också för sitt eget ansvarsområdes del behandla en i 8 a kap. i förvaltningslagen avsedd förvaltningsklagan som gäller en central.
De styrande instanserna ska i princip genomföra annan styrning och tillsyn på ett samordnat sätt och genom gemensamma åtgärder. Om ärendet gäller två eller flera avdelningar vid centralen, ska de styrande instanserna bereda ärendet tillsammans.
Sektorstyrningen är inte styrning av centralernas interna operativa verksamhet. Styrningen av centralernas operativa verksamhet ska skötas av ledningen av varje central.
Det föreslagna
3 mom
. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket bestämmelser om förfarandena för sektorstyrning får utfärdas genom förordning av statsrådet.
7 §.Strategisk planering och resultatstyrning i fråga om livskraftscentralerna
. Paragrafen föreslås innehålla bestämmelser om det gemensamma strategidokument som utarbetas för livskraftscentralerna samt om livskraftscentralernas strategiska resultatavtal. Dessutom innehåller bestämmelsen ett bemyndigande att utfärda förordning om innehållet i och förfarandena för strategisk planering och resultatstyrning.
I
1 mom
. föreskrivs det om ett gemensamt strategidokument för livskraftscentralerna (
strategiskplanering
) och om de strategiska resultatavtalen för livskraftscentralerna (
resultatstyrning
). För livskraftscentralerna utarbetas en gemensam strategi för varje regeringsperiod, vilket stöder ett effektivt, förvaltningsövergripande, sektorsövergripande och kundorienterat genomförande av uppgifterna i nära regionala partnerskap. Utarbetandet av ett strategidokument stöder förankringen av personalen och intressentgrupperna. Den förvaltningsövergripande strategin stöder det strategiska resultatavtal som bereds för varje livskraftscentral och gäller hela centralen.
Enligt
2 mom
. ska det ministerium som ansvarar för den allmänna administrativa styrningen tillsammans med de ministerier som ansvarar för sektorstyrningen och myndigheterna inom centralförvaltningen utarbeta ett gemensamt strategidokument för alla livskraftscentraler för varje regeringsperiod. Strategidokumentet ska utarbetas i samarbete med livskraftscentralerna, UF-centret och till behövliga delar landskapsförbunden. Genomförandet av strategin följs upp gemensamt årligen som en del av uppföljningen av uppnåendet av resultatmålen. Enlig förslaget behandlas strategidokumentet i en samordningsgrupp enligt 8 § 2 mom. Om ministerierna inte når enighet om innehållet i strategidokumentet, ska ärendet avgöras av statsrådets allmänna sammanträde.
I
3 mom
. föreskrivs det om utarbetandet av de strategiska resultatavtalen för livskraftscentralerna. För varje livskraftscentral utarbetas ett eget strategiskt resultatavtal som gäller hela centralen (
resultatstyrt ämbetsverk
). Resultatavtalen utarbetas tillsammans med de sektorstyrande ministerierna och centralförvaltningens myndigheter samt i samarbete med livskraftscentralerna, Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och landskapsförbunden. Tyngdpunkten i de strategiska resultatavtalen ska ligga förutom på strategi också på regionalitet, genomslag, förvaltningsövergripande karaktär, sektorsövergripande karaktär och kundorientering. Den strategiska resultatstyrningen ska vara genuint strategisk och förvaltningsövergripande, varvid behovet av sektorstyrning minskar.
Med stöd av det bemyndigande att utfärda förordning som föreslås i
4 mom
. får närmare bestämmelser om innehållet i och förfarandena för den strategiska planeringen och resultatstyrningen utfärdas genom förordning av statsrådet.
8 §.Samordning av styrningen av livskraftscentralerna
. I paragrafen föreslås bestämmelser om samordning av styrningen av livskraftscentralerna. Eftersom det är fråga om centraler som styrs av flera ministerier, är det motiverat att föreskriva särskilt om samordningen av styrningen.
Enligt
1 mom
. svarar arbets- och näringsministeriet för koordineringen och samordningen av styrningen och för de gemensamma administrativa uppgifterna som ingår i styrningen. Uppgiften att koordinera och samordna styrningen hör naturligt till arbets- och näringsministeriet, som enligt det föreslagna 6 § 1 mom. ska ha hand om den allmänna administrativa styrningen.
I
2 mom
. föreslås bestämmelser om en samordningsgrupp som arbets- och näringsministeriet tillsätter för fyra år i sänder för samordningen av planeringen och styrningen. I gruppen ska de sektorstyrande ministerier som nämns i 6 § 2 mom. i lagförslaget och de myndigheter inom centralförvaltningen som avses i det momentet samt livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret vara företrädda. Livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska ha en representant var i gruppen. Gruppen ska ha till uppgift att behandla livskraftscentralernas och i tillämpliga delar Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets ramförslag och budget samt ärenden som gäller resultatavtal och ställningstagande till bokslut, samt att behandla strategidokumentet som avses i 7 § 1 mom., övriga strategiska riktlinjer och omfattande utvecklingsprojekt som gäller två eller flera centraler. Gruppen ska bereda och dra upp riktlinjer för de sektorstyrande ministeriernas och centralförvaltningens myndigheters gemensamma ståndpunkter i dessa frågor. Med omfattande utvecklingsprojekt avses till exempel projekt som har betydande funktionella eller ekonomiska konsekvenser eller där det behövs mer än en ringa arbetsinsats som är gemensam för centralerna och där det därför eventuellt behöver prioriteras mellan olika projekt och uppgifter. Samordningsgruppen ska också följa livskraftscentralernas regionala växelverkan och samarbete, placeringen av funktioner och tillgången till tjänster i hela landet och beakta detta i styrningen av verken.
Enligt
3 mom
. kan arbets- och näringsministeriet också tillsätta andra grupper för att bereda och dra upp riktlinjer för de i 6 § 2 mom. nämnda sektorstyrande ministeriernas och i momentet avsedda centralförvaltningens myndigheters gemensamma ståndpunkter i frågor som hör till styrningen. Bestämmelsen gör det möjligt att tillsätta grupper efter behovsprövning och flexibelt exempelvis för ett visst ärende eller en viss helhet av ärenden. Till skillnad från samordningsgruppen kan mandatperioderna för de grupper som avses i momentet fritt övervägas.
I
4 mom
. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om de grupper som tillsätts för samordning av styrningen och den strategiska planeringen samt om deras uppgifter och förfaranden får utfärdas genom förordning av statsrådet.
9 §.Ledning av livskraftscentralerna
. Enligt föreslagna
1 mom
. leds en central av en överdirektör. Överdirektören ska svara för att centralens verksamhet leder till resultat och att centralens resultatmål nås för arbets- och näringsministeriet och för de övriga ministerier och myndigheter inom centralförvaltningen som styr centralen. Överdirektören som svarar för att verksamheten leder till resultat ska ha befogenhet att besluta om fördelningen av centralens omkostnadsanslag och personalresurser inom ämbetsverket inom ramen för budgeten och resultatavtalet. Överdirektören ska sörja för den interna kontrollen av centralen enligt vad som föreskrivs i 69 och 69 a § i statsrådets förordning om statsbudgeten. Överdirektören svarar för att den reglering som styr tjänsteverksamheten iakttas i centralens verksamhet. När det gäller överdirektörens uppgifter understryks också organiseringen av centralens interna och gemensamma funktioner och utvecklingen i samband därmed samt den strategiska ledningen av samordningen, exempelvis en gemensam arbetsgivar- och personalpolitik. Överdirektören ska svara för dessa skyldigheter inför de ministerier som styr centralen och för myndigheterna inom centralförvaltningen.
Överdirektören är i enlighet med 10 § 3 mom. 3 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal (1203/1987) en sådan arbetsgivartjänsteman som avses i lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970). Överdirektören, eller med stöd av centrets arbetsordning någon annan tjänsteman vid centralen, ska fastställa lönerna för centralens tjänstemän, om de inte har fastställts av ministeriet. Till överdirektörens viktigaste uppgifter hör således att leda centralen i enlighet med centralens verksamhetsidé samt i enlighet med de mål som uppställts för den med beaktande av centralens verksamhet som en helhet och organiseringen av funktionerna. Alla avdelningschefer föreslås vara direkt underställda överdirektören. Överdirektören fastställer bland annat avdelningschefernas semestrar och tjänstledigheter.
I
2 mom
. föreslås en bestämmelse om utnämning av centralens överdirektör. Eftersom det är fråga om ett ämbetsverk som står under arbets- och näringsministeriets allmänna administrativa styrning, ska arbets- och näringsministeriet ansvara för beredningen av ärendet som gäller utnämning av överdirektör. Arbets- och näringsministeriet ska bereda utnämningsärendet i samarbete med de ministerier som nämns i 6 § 2 mom. och de myndigheter inom centralförvaltningen som avses i det momentet samt begära utlåtanden i ärendet innan framställningen görs, eller annars höra ministerierna eller myndigheterna inom centralförvaltningen. Arbets- och näringsministeriet föredrar utnämningsärendet för statsrådets allmänna sammanträde. Överdirektören hör i enlighet med 28 § 2 mom. i statstjänstemannaförordningen (971/1994) och 26 § 1 mom. 4 punkten i statstjänstemannalagen (750/1994) till statens högsta tjänstemannaledning, varvid de särskilda behörighetsvillkoren enligt 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen ska tillämpas på tjänsten som överdirektör för centralen. De behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper grundar sig på 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Endast finska medborgare kan utnämnas till tjänsten som överdirektör enligt 7 § 1 mom. 4 punkten i statstjänstemannalagen. Dessutom ska den som utnämns till tjänsten uppfylla de andra förutsättningar som anges i statstjänstemannalagen. Överdirektören ska med stöd av 9 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen utnämnas för högst fem år, om det inte av särskilda skäl finns grund för att utnämna överdirektören för en kortare tid.
Enligt
3 mom
. svarar avdelningscheferna som en del av centralens resultat för resultatet hos de verksamhetsenheter som de leder inför centralens överdirektör. Eftersom avdelningscheferna jämställs med tjänsterna som avdelningschef vid ett centralt ämbetsverk, är avdelningscheferna enligt 10 § 3 mom. 3 punkten i förordningen om statens tjänstekollektivavtal sådana arbetsgivartjänstemän som avses i lagen om statens tjänstekollektivavtal.
I
4 mom
. föreslås bestämmelser om centralens ledningsgrupp. Den rådgivande ledningsgruppen ska ha till uppgift att stödja centralens överdirektör i uppnåendet av centralens resultatmål, vid samordningen av funktionerna och i den övriga ledningen av centralen. Centralens ledningsgrupp ska samordna ledningen av olika avdelningar i centralens övergripande ledning. Ledningsgruppsarbetet bör styra samarbetet mellan centralens olika avdelningar och främja informationsgången. Med anledning av dessa omständigheter är det ändamålsenligt att ledningsgruppens sammansättning enligt centralens arbetsordning bestäms så att den är tillräckligt representativ. Utöver överdirektören ska åtminstone avdelningscheferna vara medlemmar i ledningsgruppen. Bestämmelsen gör det också möjligt att genom arbetsordningen bestämma om personalrepresentationen i livskraftscentralens ledningsgrupp.
I ledningsgruppen bör man särskilt behandla uppnåendet av centralens resultatmål, centralens förslag till resultatavtal, budgetförslaget och ramförslaget för statsfinanserna, centralens dispositionsplan för allokeringen av anslag, samordningen av centralens funktioner, gemensamma tjänster samt gemensam utveckling. Det är dessutom viktigt att också uppnåendet av resultatmålen för den gemensamma verksamheten och utvecklingen av avdelningarna samt annan planering och organisering av verksamhet som har betydelse för centralens enhetliga verksamhet regelbundet behandlas i ledningsgruppen.
10 §.Avgörande av ärenden vid livskraftscentralerna
. I paragrafen föreskrivs det om beslutanderätten och hur den ska ordnas i fråga om förvaltningsärenden som ska behandlas hos livskraftscentralen. De ärenden som behandlas vid centralen kan vara förvaltningsuppgifter som föreskrivits för centralen eller ärenden som hänför sig till centralens interna verksamhet.
I
1 mom
. föreskrivs det om ärenden som hör till överdirektörens beslutanderätt. Enligt bestämmelsen ska överdirektören för en livskraftscentral avgöra ärenden som hör till centralens behörighet, om det inte föreskrivs eller i arbetsordningen anges att någon annan tjänsteman vid centralen ska avgöra dem eller om något annat inte följer av Europeiska unionens lagstiftning. Överdirektören kan genom centralens arbetsordning bestämma att ett ärende som hör till överdirektörens beslutanderätt ska avgöras av någon annan tjänsteman vid centralen. Överdirektören har sålunda direkt på lag baserad beslutanderätt när det gäller de ärenden som inte uttryckligen enligt lag, förordning eller arbetsordningen har hänvisats till någon annan tjänsteman. Överdirektören föreslås besluta om centralens arbetsordning, om vilken det föreskrivs i 11 §. Överdirektören kan genom arbetsordningen delegera sin beslutanderätt t.ex. till en avdelningschef och bemyndiga avdelningschefen att delegera vidare till en underlydande tjänsteman. Överdirektören kan dock inte överta avgörandet av ett ärende, om något annat följer av EU-lagstiftningen. Till exempel inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det väldigt mycket lagstiftning på EU-förordningsnivå som är bindande för medlemsstaterna som sådan och som kan innehålla bestämmelser om frågor som gäller avgörande av ärenden. Också i anslutning till olika krissituationer och så kallade krisstöd i anslutning till dem finns det inte nödvändigtvis någon nationell lagstiftning om den myndighet som beviljar stödet, utan bestämmelser om detta måste utfärdas med stöd av statsunderstödslagen. Krisstöden är också ofta förenade med villkor som direkt följer av EU-lagstiftningen, till exempel om mycket strikta tidtabeller för beviljande och utbetalning av stöd och för rapportering till kommissionen, och där försummelse utgör ett hinder för att få EU-finansieringen.
Enligt
2 mom
. har överdirektören enligt den föreslagna regleringen övertagningsrätt i sådana ärenden som enligt 1 mom. hör till överdirektörens beslutanderätt och som överdirektören har delegerat till någon annan tjänsteman. Överdirektören kan således inte överta avgörandet av ärenden som enligt denna lag eller någon annan lag hör till en annan tjänstemans beslutanderätt. Överdirektören kan inte heller överta avgörandet av ärenden vars beslutanderätt begränsas av EU-lagstiftningen. Till exempel verkställighetsuppgifter som gäller stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt delegerade uppgifter som utbetalande organ är sådana uppgifter där överdirektören för en livskraftscentral inte kan ha övertagningsrätt, utan uppgifterna ska skötas i enlighet med EU-lagstiftningen och avtalet om skötsel av uppgiften som utbetalande organ. Enligt 2 mom. kan överdirektören inte överta avgörandet av ett ärende som hör till centralens uppgifter enligt 2 § 2 mom. 3 punkten eller till uppgifter för genomförande av stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling enligt 2 § 1 mom. 7 punkten samt till delegerade uppgifter som utbetalande organ. Dessa uppgifter hänför sig till bevakningen av allmänt intresse i fiskeriärenden och i vattenhushållningsärenden som ska skötas av centralen samt till skötseln av statens vattenekonomiska tillstånd och privaträttsliga avtal samt statens vattendragsstrukturer. Dessutom har överdirektören inte övertagningsrätt när det kommer till uppgifter som utbetalande organ inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt 2 § 1 mom. 7 punkten.
11 §.Livskraftscentralens arbetsordning
. Enligt
1 mom
. bestäms det i en livskraftscentrals arbetsordning om hur centralens förvaltning och funktioner ordnas samt om beredningen och avgörandet av ärenden. I centralens arbetsordning bestäms således t.ex. om centralens gemensamma och allmänna frågor, såsom dess närmare organisation, beredning av ärenden och användning av föredragningsförfaranden, allmänna interna föreskrifter, ledning, ledningsgruppsarbete, anställningsfrågor och samordnande organ som eventuellt behövs utöver ledningsgruppen. Genom arbetsordningen bestäms också närmare om centralens filialer. Beslut om livskraftscentralens arbetsordning fattas av centralens överdirektör.
Enligt
2 mom
. kan en avdelning vid centralen vid behov ha en arbetsordning, i vilken det kan bestämmas närmare om organiseringen av avdelningens funktioner och om personalens uppgifter. I avdelningens arbetsordning kan det således bestämmas exempelvis om avdelningens interna enheter, om ledningen av enheterna, om personalens placering vid dessa enheter och om fastställande av befattningsbeskrivningarna samt om delegering av beslutanderätt till enhetschefer och andra tjänstemän. Avdelningschefen ska besluta om avdelningens arbetsordning, men innan arbetsordningen fastställs ska arbetsordningen behandlas i centralens ledningsgrupp. Syftet med detta är att överdirektören, de övriga avdelningscheferna och eventuella andra medlemmar i ledningsgruppen ska ha möjlighet att framföra sina åsikter om den planerade arbetsordningen och förhållandet mellan olika arbetsordningar.
12 §.Tillsättande av tjänster vid livskraftscentralen
. I paragrafen föreslås bestämmelser om tillsättande av tjänster vid livskraftscentralen. I 1 mom. föreslås bestämmelser om tillsättande av tjänster som avdelningschef vid centralen, i 2 mom. om tillsättande av tjänster som är direkt underställda avdelningschefen och i 3 mom. om tillsättande av andra tjänster vid centralen. Det föreslagna 3 mom. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning om behörighetsvillkoren för tjänsterna. Bestämmelser om utnämning av centralens överdirektör finns i 9 § i den föreslagna lagen.
Enligt
1 mom
. utnämner överdirektören för en livskraftscentral en avdelningsdirektör vid livskraftscentralen för den tid som avses i 9 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen. Utnämningen av en avdelningschef ska beredas i samarbete med det ministerium som styr avdelningens huvudsakliga uppgiftsgrupp och vid behov med andra ministerier som styr avdelningens uppgifter, vilket stöder ministeriets möjligheter att styra förvaltningen inom sitt ansvarsområde. Den central som ansvarar för beredningen av utnämningen ska bereda ministerierna möjlighet att delta i beredningen av utnämningen, vilket kan innebära att ministerierna har möjlighet att delta i rekryteringen av avdelningschefer, till exempel i fastställandet av kraven för tillsättning av tjänster samt i intervjuer med och bedömning av sökande. Centralens överdirektör ska begära utlåtanden i ärendet eller höra de ministerier eller myndigheter inom centralförvaltningen som styr avdelningens ansvarsområde.
Enligt
2 mom
. utnämner centralens överdirektör dem som är direkt underställda en avdelningschef och förordnar cheferna för en enhet på framställning av avdelningschefen. Med dem som är direkt underställda avdelningschefen avses bland annat tjänstemän med chefsuppgifter. Den övriga personalen vid en avdelning utnämns av avdelningschefen.
Enligt
3 mom
. utnämner centralens överdirektör den övriga personalen, om inget annat bestäms i centralens arbetsordning. Överdirektören utnämner således till exempel den personal som står utanför avdelningarna.
Enligt
4 mom
. ska vid placeringen av tjänsterna beaktas den regionala närvaron och karaktären hos de uppgifter som ska skötas. Med tanke på den regionala närvaron är det motiverat att de tjänster som blir lediga, till exempel oberoende av om livskraftscentralernas centraliserade uppgifter hör till tjänsteuppgifterna, i regel tillsätts vid det verksamhetsställe där tjänsten är placerad.
Enligt
5 mom
. utfärdas bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänster vid livskraftscentralen genom förordning av statsrådet.
3 kap. Bestämmelser om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
13 §.Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter
. I paragrafen föreslås bestämmelser om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets (UF-centret) uppgifter. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter motsvarar de uppgifter som centret sköter efter ingången av 2025, då organiseringsansvaret för offentlig arbetskraftsservice överfördes från staten till kommunerna (RP 207/2022 rd). I och med reformen av arbetskraftsservicen överfördes arbets- och näringsbyråernas uppgifter i huvudsak till kommunerna, och därför lades de nuvarande arbets- och näringsbyråerna ned. Överföringen av ansvaret för att ordna den offentliga arbetskraftsservicen till kommunerna medför också ändringar i närings-, trafik- och miljöcentralernas och utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter. I förslaget har beaktats de ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2025 med stöd av lagar om ändring av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (382/2023 och 444/2024).
I
1 mom
. föreskrivs det om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter som gäller livskraftscentralerna. UF-centrets uppgift ska vara att sköta livskraftscentralernas gemensamma personalförvaltnings- och ekonomiförvaltningsuppgifter samt uppgifter inom intern revision och andra motsvarande serviceuppgifter, allmänna förvaltningsuppgifter och uppgifter inom informationsförvaltning, samt att ge allmänna administrativa anvisningar och styra tillämpningen av dem vid livskraftscentralerna. UF-centret utfärdar som allmänna administrativa anvisningar i synnerhet anvisningar för ekonomi- och personalförvaltningen, såsom ekonomistadgan, dokumentförvaltningens informationsstyrningsplan, resereglementet, informationssäkerhetsanvisningen och anvisningar för personalförvaltningen. Till styruppgiften hör också uppgiften som förhandlingsmyndighet för UF-centrets egen räkning och för livskraftscentralernas räkning samt styrningen av ämbetsverksnätverket i frågor som gäller lönesystemet. Till UF-centrets uppgifter i anslutning till livskraftscentralerna hör också uppgifter som gäller utbetalning, återkrav och övervakning av understöd som beviljas med stöd av statsunderstödslagen samt uppgifter som gäller statliga ersättningar. Dessutom kan UF-centret med stöd av annan lag sköta uppgifter som gäller utbetalning, övervakning av användningen och återkrav av understöd som beviljats av livskraftscentralerna samt uppgifter som gäller statliga ersättningar på det sätt som särskilt föreskrivs om uppgifterna.
I
2 mom
. föreskrivs det om UF-centrets övriga uppgifter som gäller bl.a. arbetskraftsservice, främjande av internationell rekrytering, lönegarantiärenden samt rådgivning om arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsförmån. De uppgifter som anges i 2 mom. motsvarar de uppgifter som UF-centret sköter från ingången av 2025 då ansvaret för att ordna offentlig arbetskraftsservice överfördes från staten till kommunerna.
I
3 mom
. föreskrivs det om UF-centrets uppgift att sköta de uppgifter enligt 12 § i statsunderstödslagen som gäller utbetalning av statsunderstöd som arbets- och näringsministeriet beviljar kommuner, välfärdsområden och arbetskraftsmyndigheter för sektorsövergripande främjande av sysselsättningen. I praktiken är det fråga om en utbetalningsuppgift som gäller statsunderstöd som beviljats för så kallad Navigator-verksamhet. Bestämmelser om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen finns i lag (381/2023). I tilläggsbudgeten för 2021 ingår ett incitamentsinstrument för att stärka Navigatorernas sektorsövergripande karaktär och som finansieras med medel ur EU:s återhämtningsfond. För genomförandet av incitamentmodellen har det beviljats sammanlagt 6 500 000 euro. Syftet med incitamentsmodellen är att stärka multiprofessionaliteten hos tjänster såsom Navigatorn eller Navigator-verksamheten. Ett syfte med incitamentsmodellen är också att stärka incitamenten för att integrera navigatorverksamheten med social- och hälsovårdstjänster samt utbildningstjänster. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har till uppgift att sköta utbetalningen av de statsunderstöd för Navigatorverksamheten som arbets- och näringsministeriets beviljat med stöd av statsunderstödslagen (688/2001). Arbets- och näringsministeriet svarar för övriga uppgifter enligt statsunderstödslagen.
Enligt
4 mom
. kan UF-centret föredra de förvaltningsärenden som gäller centrets ekonomi och personalförvaltning för avgörande hos livskraftscentralen. Närmare bestämmelser om dessa ärenden får utfärdas genom förordning av statsrådet. Sådana ärenden om vilka det genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att de ska beredas vid Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret är andra förvaltningsbeslut för förvaltningens kunder än sådana beslut som kan överklagas. När de gäller beslut inom ekonomi- och personalförvaltningen ska det kunna förskrivas att de ska föredras i stor omfattning av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.
Enligt
5 mom
. kan Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret med stöd av avtal producera informationssystemtjänster för Konkurrens- och konsumentverket och Säkerhets- och kemikalieverket samt sköta uppgifter som främjar digitalisering av tjänster. Det ska vara möjligt att producera tjänster på basis av avtal mellan Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och de nämnda ämbetsverken. Bestämmelsen motsvarar nuläget, där Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på basis av avtal producerar tjänster som avses i bestämmelsen för de nämnda ämbetsverken.
Enligt
6 mom
. får närmare bestämmelser om uppgifterna och förfarandena för UF-centret utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 §.Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets verksamhetsställe och organisation
. Enligt
1 mom
. utfärdas bestämmelser om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets verksamhetsställe genom förordning av statsrådet. I momentet föreskrivs dessutom om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets interna organisation så att centret har ansvarssektorer. Ansvarssektorerna ska bestämmas i centrets arbetsordning.
I
2 mom
. föreskrivs det om organiseringen av tillsynsuppgifterna avseende verkställighet av lönegaranti så, att en opartisk behandling av ärendena tryggas.
15 §.Styrningen av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
. I paragrafen föreslås bestämmelser om styrningen av utvecklings- och förvaltningscentret. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak gällande reglering. Bestämmelserna om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret samlas i 3 kap. i den föreslagna lagen.
Enligt
1 mom
. ankommer den allmänna administrativa styrningen av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på arbets- och näringsministeriet.
Enligt
2 mom
. ska Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets verksamhet tjäna livskraftscentralernas strategiska mål och de riksomfattande målen för främjande av sysselsättningen. Bestämmelser om fastställande av de riksomfattande målen för främjande av sysselsättningen finns i 21 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice.
Enligt
3 mom
. ska Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets allmänna administrativa resultatmål fastställas av arbets- och näringsministeriet. Den allmänna administrativa styrningen av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska vara lättare än resultatstyrningen av livskraftscentralen och motsvarar det sätt att ställa upp mål som arbets- och näringsministeriet använder vid styrningen av de riksomfattande fristående enheterna. De ministerier och myndigheter inom centralförvaltningen som svarar för sektorstyrningen av livskraftscentralerna styr Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret inom sina egna ansvarsområden. De uppgifter i anslutning till utbetalning som Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret sköter hör till både förvaltningsområdesspecifika processer och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets utbetalningsprocess.
Enligt
4 mom
. ska Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets informationsförvaltningstjänster styras och resultatmålen för dem fastställas av arbets- och näringsministeriet och finansministeriet. De uppgifter som behövs för styrningen och uppföljningen av informationsförvaltningstjänsterna ska vara åtskilda från andra uppgifter som gäller Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets verksamhet och ekonomi.
Enligt
5 mom
. får närmare bestämmelser om innehållet i och förfarandena för styrningen av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret utfärdas genom förordning av statsrådet.
16 §.Ledning av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
. Enligt
1 mom
. leds Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret av en direktör, som svarar för att centrets verksamhet ger resultat.
Enligt
2 mom
. ska Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret som stöd för ledningen ha en ledningsgrupp, som bistår centrets direktör och cheferna för dess enheter i vittsyftande och principiellt viktiga frågor som hör till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets behörighet. Det hur vittsyftande och principiellt viktiga de ärenden som behandlas i ledningsgruppen är bedöms förutom ur Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets synvinkel också utifrån vilka konsekvenser de har för livskraftscentralerna, deras kunder och intressentgrupper samt för andra kunder hos Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Ledningsgruppens sammansättning bestäms i Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets arbetsordning. Bestämmelsen gör det också möjligt att genom arbetsordningen bestämma om personalrepresentationen i livskraftscentralens ledningsgrupper.
17 §.Avgörande av ärenden vid Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
. Enligt
1 mom
. avgör direktören för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ärenden som hör till centrets behörighet, om inte något annat föreskrivs eller i centrets arbetsordning bestäms om dem. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska på det sätt som närmare föreskrivs i personal- och förvaltningsärenden ha en förberedande uppgift i vissa frågor, såsom i tjänsteutnämningar, och därför kan centrets direktör inte ha samma beslutanderätt exempelvis i fråga om tjänsteutnämningar av personal vid livskraftscentralerna, som överdirektören för en livskraftscentral eller en avdelningschef vid en livskraftscentral har enligt 12 §.
Enligt
2 mom
. får centrets direktör överta avgörandet av ett ärende som hör till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets behörighet.
18 §.Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets arbetsordning
. I paragrafen föreslås bestämmelser om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets arbetsordning. Bestämmelser om organiseringen av centrets funktioner samt om beredningen och avgörandet av ärenden ska finnas i arbetsordningen, som centrets direktör beslutar om.
19 §.Tillsättande av tjänster vid Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
. Direktören för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret utnämns med stöd av 9 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen för viss tid. Direktören för centret utnämns av arbets- och näringsministeriet. Direktören för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret utnämner den övriga personalen och anställer den övriga personalen, om inte något annat bestäms i arbetsordningen. Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsterna vid centret utfärdas genom förordning av statsrådet.
4 kap. Särskilda bestämmelser
20 §.Avgörande av ärenden i vissa fall
. Paragrafen innehåller bestämmelser om omfattningen av en livskraftscentrals verksamhetsområde och om lösande av eventuella konflikt- och kollisionssituationer som följer av den interna organiseringen av centralens uppgifter. En sådan situation kan uppstå exempelvis i en situation där staten som en del av ett projekt för undanröjande av vandringshinder löser in ett vattenkraftverk. I en sådan situation skulle livskraftscentralen bli dammens ägare, och således också innehavare av de fiskevårdsskyldigheter som hänför sig till tillstånd enligt vattenlagen. Samma damm skulle dock också omfattas av livskraftscentralens tillsyn över dammsäkerheten enligt dammsäkerhetslagen samt av fiskerimyndighetens tillsyn över fiskevårdsskyldigheterna i tillstånd enligt vattenlagen. Livskraftscentralen kan inte samtidigt vara tillståndshavare och dammägare samt övervaka sin egen verksamhet som fiskerimyndighet och dammsäkerhetsmyndighet. Om det finns uppenbar risk för att en opartisk behandling av ett förvaltningsärende äventyras, ska centralen enligt den föreslagna bestämmelsen begära att det ministerium som svarar för sektorstyrningen utser en annan livskraftscentral att behandla ärendet. Ministeriets beslut ska inte få överklagas genom besvär. Ministeriets beslut gäller överföring av ett ärende till en annan livskraftscentral för avgörande, och det beslut som omfattas av besvärsförbud har således inga konsekvenser för individens eller den juridiska personens rättsliga ställning (rättigheter eller skyldigheter), utan det är fråga om ett beslut om överföring av uppgifter inom förvaltningen, som syftar till att trygga en opartisk behandling av förvaltningsärendet. En eventuell begäran om överföring görs alltid av en livskraftscentral, och ministeriet kan inte på eget initiativ överföra uppgifter mellan livskraftscentralerna. Bestämmelsen motsvarar 20 § i den gällande lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter.
21 §.Samarbete med olika aktörer
. I paragrafen föreslås bestämmelser om samarbete i anslutning till livskraftscentralernas uppgifter och om främjande av samarbetet med lokala, regionala, riksomfattande och internationella aktörer inom livskraftscentralens verksamhetsområde.
Skötseln av de uppgifter som anges i 2 § i den föreslagna lagen är nästan alltid förenad med ett behov av samarbete och ofta med att bilda olika nätverk, samordna verksamheten eller delta i dessa, antingen på lokal eller regional nivå. Lokala samarbetsparter för livskraftscentralerna i olika uppgiftsgrupper är till exempel kommuner, läroanstalter, olika föreningar inom näringslivet och andra föreningar samt i synnerhet aktiva arbetsgivar- och tillväxtföretag som söker verktyg för att främja tillväxt och internationalisering. Centrala samarbetsparter på regional nivå är landskapsförbunden som regionutvecklingsmyndighet, med vilka samarbete ska bedrivas bland annat i fråga om utarbetandet och genomförandet av landskapsprogrammen samt genom att delta som företrädare för staten i landskapens samarbetsgruppers verksamhet. Landskapsförbunden deltar i utarbetandet av det strategidokument för livskraftscentralerna som avses i 7 § i den föreslagna lagen och i utarbetandet av respektive centrals förslag till resultatavtal, så att behoven och målen i fråga om regionutvecklingen ska beaktas i styrningen av livskraftscentralerna och i centralernas verksamhet. Livskraftscentralerna ska vara centrala aktörer inom sina områden som genomför EU:s regional- och strukturpolitik samt genomförandeuppgifterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Nya myndighetsaktörer som ska beaktas på regional eller lokal nivå är de sysselsättningsområden som kommunerna bildar och som inledde sin verksamhet vid ingången av 2025. Bestämmelser om samarbetet med dem finns i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. I 23 § i den lagen föreskrivs det om regionala diskussioner för samarbete och uppföljning i syfte att främja sysselsättningen, som arbets- och näringsministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen – i fortsättningen livskraftscentralen – regelbundet ska föra med arbetskraftsmyndigheterna. Med välfärdsområdena ska livskraftscentralerna samarbeta åtminstone i uppgifter som gäller främjande av sysselsättning och integration, främjande av kulturrelaterade välfärdstjänster samt i uppgifter som gäller social- och hälsovårdstjänsternas tillgänglighet.
Nationellt sett viktiga samarbetsparter när det kommer till livskraftcentralens uppgifter är till exempel Tillstånds- och tillsynsverket, Transport- och kommunikationsverket, Trafikskyddet, Business Finland och Energimyndigheten. Samarbetet mellan livskraftscentralerna och det riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket kommer att vara intensivt och kontinuerligt särskilt i fråga om de uppgifter inom ansvarsområdet för miljö och naturresurser som överförs från närings-, trafik- och miljöcentralerna till verket. Efter reformen ska uppgifter som avser verkställighet av miljölagstiftning skötas av Tillstånds- och tillsynsverket, livskraftscentralerna, landskapsförbunden och kommunerna. Samarbetet mellan dessa myndigheter är en central förutsättning för ett lyckat genomförande av reformen. Reformen skapar en klar behörighetsfördelning i miljöuppgifter mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna: Tillstånds- och tillsynsverket ska svara för miljörelaterade tillstånds-, tillsyns- och styrningsuppgifter och livskraftscentralernas uppgift är särskilt att genom program- och projektarbete stärka den biologiska mångfalden och förbättra god miljöstatus och vattenstatus samt att främja klimatarbetet till exempel inom ramen för EU-finansiering och regionutveckling.
Livskraftscentralernas uppgifter kan vara förenade med internationella samarbetsskyldigheter som centralerna ska sköta inom ramen för de resurser som anvisats dem för deras uppgifter. Sådana uppgifter är till exempel deltagande i medlemsländernas samarbete och nätverk i anslutning till programarbetet inom EU:s regional- och strukturpolitik, Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt inom Europeiska havs- och fiskerifonden.
22 §.Handräckning
. Den föreslagna paragrafen innehåller en informativ bestämmelse om livskraftscentralens skyldighet att ge andra myndigheter handräckning och om centralens rätt att få handräckning av andra myndigheter i den utsträckning det har utfärdats särskilda bestämmelser om handräckning. Den föreslagna bestämmelsen innebär att livskraftscentralen har behörighet att ge andra myndigheter handräckning, men bara i sådana situationer där den som ber om handräckning har rätt enligt speciallagstiftningen att få handräckning uttryckligen av livskraftscentralen. Enligt den andra meningen i paragrafen ska verket ha rätt att få handräckning av andra myndigheter för skötseln av sina uppgifter i enlighet med vad som föreskrivs särskilt.
23 §.Serviceenhet för den språkliga minoriteten
. I paragrafen föreskrivs det om livskraftscentralens serviceenhet för den språkliga minoriteten. Den föreslagna bestämmelsen gäller de i 17 § i grundlagen avsedda finska, svenska och samiska språken jämlikt. Paragrafen innehåller också ett bemyndigande att utfärda förordning i frågan. Enligt 6 § 2 mom. i språklagen kan det av särskilda skäl inrättas enspråkiga enheter eller avdelningar för den språkliga minoritetens behov inom ämbetsdistriktet. Den föreslagna paragrafen kompletterar och preciserar den bestämmelsen i språklagen. Också 4 § i den föreslagna lagen innehåller en bestämmelse om språkminoriteter, enligt vilken en grund för utvidgning av centralens verksamhetsområde kan vara främjande av de språkliga minoriteternas rättigheter i regionen.
Syftet med förslaget är att en serviceenhet som inrättas med stöd av förslaget ska till exempel kunna sköta service endast inom en viss uppgiftsgrupp, men att enhetens serviceutbud också ska kunna omfatta service som tillhandahålls av flera eller alla uppgiftsgrupper vid centralen. Syftet med specialbestämmelserna är att en enhet vid behov ska kunna erbjuda sina kunder helhetstjänster på deras modersmål. Inrättandet av en sådan enhet får dock inte leda till att behoven hos den minoritetsspråkiga befolkningen i området inte tillgodoses på samma grunder.
Enligt
1 mom
. kan en livskraftscentral för skötseln av uppgifter som hör till dess uppgiftsgrupper ha en särskild enhet som betjänar regionens finsk- eller svenskspråkiga minoritet eller, inom samernas hembygdsområde enligt sametingslagen, dess samiska minoritet. En serviceenhet kan också inrättas vid Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, samt som en gemensam enhet för flera livskraftscentraler. En serviceenhet kan också inrättas som en gemensam enhet för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och en eller flera livskraftscentraler.
Enligt
2 mom
. utfärdas bestämmelser om inrättande av serviceenheten för den språkliga minoriteten och om dess uppgifter, namn, verksamhetsområde och verksamhetsställe samt om behörighetsvillkoren för personalen genom förordning av statsrådet. Det är motiverat att bemyndigandet att utfärda förordning ska gälla förordningar på statsrådsnivå, eftersom det är fråga om ett betydande arrangemang som gäller centralens behörighet.
24 §.Företrädande av staten
. I paragrafen föreslås bestämmelser om livskraftscentralernas och UF-centrets uppgift att företräda statens rätt och fördel vid domstolar och myndigheter. Enligt
1 mom
. ska centralen kära och svara på statens vägnar samt vid domstolar och myndigheter bevaka statens rätt och fördel i alla ärenden som hör till dess verksamhetsområde, om inte en företrädare för det ministerium eller den myndighet inom centralförvaltningen som svarar för sektorstyrningen gör det. Enligt momentets andra mening föreskrivs det särskilt om centralens rätt att på statens vägnar föra målsägandens talan. Med detta avses exempelvis att målsäganden för talan på statens vägnar till exempel i konkursärenden.
Enligt
2 mom
. ska UF-centret kära och svara på statens vägnar samt vid domstolar och myndigheter bevaka statens rätt och fördel i alla ärenden som föreskrivits för centret, om inte en företrädare för det ministerium eller den myndighet inom centralförvaltningen som svarar för sektorstyrningen gör det.
Om ett ärende som omfattas av en livskraftscentrals behörighet har avsevärda konsekvenser för två eller flera livskraftscentralers verksamhetsområde, ska det ministerium som svarar för sektorstyrningen enligt
3 mom
. besluta vilken livskraftscentral som ska vara statens representant i ärendet. Ministeriets beslut ska inte få överklagas genom besvär.
25 §.Avgiftsbelagda prestationer
. Paragrafen föreslås innehålla allmänna bestämmelser om bestämmande av avgifter för livskraftscentralernas och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets prestationer samt en bestämmelse om bemyndigande att utfärda förordning. I paragrafens
1 mom
. finns en informativ hänvisning till lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), i vilken det föreskrivs om de allmänna grunderna för när statliga myndigheters prestationer ska vara avgiftsbelagda och för storleken av de avgifter som tas ut för prestationerna samt om övriga grunder för avgifterna. På basis av detta fastställs vilka av livskraftscentralernas samt Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets prestationer eller grupper av prestationer som ska vara avgiftsbelagda och för vilka prestationer eller grupper av prestationer avgiften ska bestämmas på basis av självkostnadsvärdet samt vilka prestationer som ska prissättas på företagsekonomiska grunder.
Enligt
2 mom
. utfärdas bestämmelser om livskraftscentralernas och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets prestationer genom förordning av statsrådet.
26 §.Ändringssökande
. Paragrafen föreslås innehålla en allmän bestämmelse om sökande av ändring i beslut av livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. I vissa lagar som gäller livskraftscentralernas och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter, såsom lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005) och lagen om enskilda vägar (560/2018), finns dessutom särskilda bestämmelser om ändringssökande som ska tillämpas i stället för den föreslagna bestämmelsen när ändring söks i ett sådant beslut av centralen som avses i en sådan lag.
Enligt den föreslagna paragrafen får ändring i ett beslut som meddelats av en livskraftscentral eller av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Den föreslagna paragrafen innehåller en informativ hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
Livskraftscentralerna är på motsvarande sätt som för närvarande regionala ämbetsverk vars beslut med stöd av 10 § 1 eller 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden får överklagas antingen hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som fattat förvaltningsbeslutet har sitt verksamhetsområde eller, om verksamhetsområdet för den myndighet som fattat beslutet finns i flera än en domkrets, hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets myndigheten har sitt huvudsakliga verksamhetsställe. I den paragrafen föreskrivs det att om beslutet gäller en fastighet eller ett område är dock den regionala förvaltningsdomstol behörig inom vars domkrets huvuddelen av fastigheten eller området finns. Det kan således bedömas att besvär över beslut av livskraftscentralerna kommer på motsvarande sätt som för närvarande att styras till olika förvaltningsdomstolar.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret är på motsvarande sätt som i nuläget ett riksomfattande ämbetsverk med hela landet som verksamhetsområde. I 10 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden föreskrivs det om bestämmande av behörig förvaltningsdomstol i en situation där den beslutsfattande myndighetens verksamhetsområde omfattar hela landet. I den bestämmelsen föreskrivs det att om verksamhetsområdet för den myndighet som fattat beslutet är hela landet, är den regionala förvaltningsdomstol behörig inom vars domkrets ändringssökanden har sin hemort. Om beslutet gäller en fastighet eller ett område är dock den regionala förvaltningsdomstol behörig inom vars domkrets huvuddelen av fastigheten eller området finns. Verksamhetsområdet för en myndighet anses omfatta hela landet också när Åland inte hör till dess verksamhetsområde. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret är sålunda på det sätt som avses i bestämmelsen om forum i 10 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden en riksomfattande myndighet, i fråga om vilken den behöriga domstolen vid ändringssökande i myndighetens beslut i alla situationer bestäms enligt 10 § 3 mom. i den lagen, om inte något annat särskilt föreskrivs. Besvär över Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets beslut kommer således att styras till alla förvaltningsdomstolar.
5 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
27 §.Ikraftträdande
. I det föreslagna
1 mom
. finns lagens ikraftträdandebestämmelse.
I
2 mom
. föreslås en separat ikraftträdandebestämmelse om UF-centrets utbetalningsuppgift enligt 13 § 3 mom. Beviljandet av arbets- och näringsministeriets statsunderstöd för Navigator-verksamheten upphör vid utgången av 2026. De sista utbetalningarna ska skötas av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret under 2027. Efter detta upphör utbetalningsuppgiften.
Enligt
3 mom
. upphävs lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (897/2009) genom lagen. Enligt vedertagen tolkning upphävs tillsammans med lagar som upphävs också de förordningar som har utfärdats med stöd av bemyndiganden i lagarna.
Enligt
4 mom
. avses med en hänvisning till närings-, trafik- och miljöcentralen i någon annan lag eller förordning efter ikraftträdandet av denna lag en livskraftscentral. En hänvisning i någon annan lag eller förordning till närings-, trafik- och miljöcentralens utvecklings- och förvaltningscenter avser efter ikraftträdandet av denna lag Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Syftet med övergångsbestämmelserna är att säkerställa och trygga kontinuiteten i skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lag eller förordning, när bestämmelserna om närings-, trafik- och miljöcentralerna och närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter upphävs. Den föreslagna regleringen bör anses vara motiverad eftersom det i samband med omfattande strukturreformer inom statsförvaltningen är mycket möjligt att man inte kan göra behövliga ändringar i lagar eller förordningar inom alla ministeriers ansvarsområden när det gäller ämbetsverkets namn, eller att man inte märker att göra det.
I
5 mom
. föreslås övergångsbestämmelser för centralerna. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa och trygga kontinuiteten i skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lag eller förordning när närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet upphör och verksamheten överförs till livskraftscentralerna till de delar som föreskrivs i denna lag.
28 §.Övergångsbestämmelser som gäller avtal, förbindelser och anhängiga ärenden
. Paragrafens
1 och 2 mom
. innehåller övergångsbestämmelser om anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt om de rättigheter och skyldigheter som följer av dem som övergår till livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Ärenden som är anhängiga vid närings-, trafik- och miljöcentralen, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dem överförs när lagen träder i kraft till den behöriga livskraftscentralen. Likaså överförs till livskraftscentralerna ansvaret för de arkiv, register och informationsmaterial som hänför sig till den uppgifter som överförs. De ärenden som är anhängiga vid Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dem övergår vid ikraftträdandet av lagen till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Avsikten är dessutom att till exempel i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ta in en övergångsbestämmelse som ska tillämpas i stället för denna bestämmelse.
Enligt
3 mom
. tillämpas de föreslagna övergångsbestämmelserna om avtal och förbindelser dock inte om något annat följer av avtalens och förbindelsernas innehåll. Det kan till exempel uttryckligen framgå av ett avtal att det inte är avsett att fortsätta gälla efter en sådan organisationsändring som den som föreslås i propositionen.
29 §.Övergångsbestämmelser som gäller personalens ställning
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om övergångsarrangemang som gäller personalen. Enligt
1 mom
. ska bestämmelserna i 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen iakttas vid övergången. Tjänsterna för dem som sköter närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna överförs till livskraftscentralerna liksom även de tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid för den tid tjänsteförhållandet varar. Till den del som närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter överförs till andra ämbetsverk, överförs tjänsterna för dem som sköter uppgifterna i fråga och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna till dessa andra ämbetsverk, liksom även de tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid för den tid tjänsteförhållandet varar. Om tjänstemannens uppgifter omfattar över hälften av de uppgifter som överförs, ska tjänstemannens tjänst överföras till det mottagande ämbetsverket. De omkostnadsanslag som skötseln av uppgifterna förutsätter överförs i vilket fall som helst till det mottagande ämbetsverket, även om tjänsterna och de tjänstemän som utnämnts till dem inte skulle överföras med uppgifterna. I paragrafen föreskrivs det att bestämmelserna i 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen ska tillämpas på anställda i arbetsavtalsförhållande vid ovan nämnda ämbetsverk. Samma bestämmelser ska också tillämpas på personalen vid närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter. Direktören för utvecklings- och förvaltningscentret fortsätter som direktör för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret till utgången av sin mandatperiod.
I
2 mom
. föreskrivs det att arbets- och näringsministeriet kan före ikraftträdandet av lagen inrätta överdirektörstjänster vid de nya livskraftscentralerna. Övergångsbestämmelsen behövs för att trygga organiseringen av livskraftscentralerna. Överdirektörstjänsterna ska enligt förslaget inrättas så snart som möjligt efter det att lagen har stadfästs, så att skötseln av tjänsten kan inledas i god tid innan centralerna inleder sin verksamhet. Överdirektörstjänsterna inrättas vid arbets- och näringsministeriet, varifrån tjänsterna överförs till livskraftscentralerna när lagen träder i kraft. Överdirektörerna har en central roll vid inledandet av verksamheten särskilt eftersom överdirektören utnämner centralens avdelningschefer och beslutar om centralens arbetsordning.
Syftet med det föreslagna
3 mom
. är att trygga en störningsfri inledning av livskraftscentralernas verksamhet vid ikraftträdandet av lagen, vilket har bedömts förutsätta att beslut om verksamheten fattas före ikraftträdandet. De som utnämnts till de tjänster som avses i 2 mom. ska ha behörighet att före lagens ikraftträdande fatta beslut som gäller en central. Också arbets- och näringsministeriet och det ministerium till vars ansvarsområde en avdelnings uppgifter huvudsakligen hör vid en central ska ha motsvarande rätt att fatta beslut om centralen. Ministeriernas beslutanderätt ska vara subsidiär i förhållande till dem som utnämnts till tjänsten som överdirektör för en central. Ministerierna ska fatta nödvändiga beslut med stöd av paragrafen bara i det fall att lagen stadfästs senare än planerat eller tjänsterna som överdirektör inte hinner tillsättas. Dessa beslut av överdirektören eller ministerierna ska betraktas som centralens beslut, så att centralen efter lagens ikraftträdande är skyldig att till exempel ge utlåtanden till förvaltningsdomstolarna med anledning av besvär som anförts över besluten eller lämna utredningar på begäran av de högsta laglighetsövervakarna. Centralen ska svara för alla kostnader och andra förpliktelser som föranleds av de beslut som fattats före ikraftträdandet.
I en situation där en överdirektör för en livskraftscentral inte har utnämnts före ikraftträdandet av lagen ska enligt det föreslagna
4 mom
. det ministerium till vars ansvarsområde en avdelnings uppgifter huvudsakligen hör vid livskraftscentralen utnämna en avdelningschef och förordna enhetscheferna till uppgiften i samarbete med de övriga ministerier som styr avdelningens uppgifter för högst sex månaders tid från och med ikraftträdandet av algen, dock högst till dess att centralen efter lagens ikraftträdande har tillsatt tjänsterna som avdelningschef och förordnat enhetscheferna till uppgiften.
30 §.Övergångsbestämmelser som gäller ändringssökande
. Den föreslagna paragrafen innehåller övergångsbestämmelser om ändringssökande. I
1 mom
. föreskrivs det att ändring i ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska sökas enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På motsvarande sätt föreskrivs det i
2 mom
. att det när det gäller behandlingen av ärenden som är anhängiga vid en domstol när lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret träder i kraft, ska vid sökande av ändring tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I
3 mom
. föreskrivs det att om en domstol upphäver ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och återförvisar ärendet att i sin helhet behandlas på nytt, ska ärendet behandlas och avgöras i enlighet med lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Bestämmelserna i paragrafen är avsedda till exempel för ändringssökande enligt statstjänstemannalagen.
7.3
Lagen om Statens ämbetsverk på Åland
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §.Ställning och verksamhetsidé
. I
1 mom
. föreskrivs på motsvarande sätt som för närvarande att Statens ämbetsverk på Åland finns i landskapet Åland. Statens ämbetsverk på Åland sköter de verkställighets- och tillsynsuppgifter som föreskrivs för ämbetsverket och tryggar tillgången till statliga tjänster med anknytning till uppgifterna. I 3 § i förslaget föreskrivs det närmare om uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland.
Statens ämbetsverk på Åland är en sektorsövergripande förvaltningsmyndighet i landskapet Åland. De uppgifter som anvisats ämbetsverket är till exempel olika tillstånds- och registreringsuppgifter och andra tillsynsuppgifter, notarius publicus uppgifter, vissa rättsskyddsuppgifter, uppgifter i anslutning till skatteuppbörd och uttagande av avgifter och uppgifter med anknytning till lantbruksförvaltningen och den regionala beredskapen samt befolkningsskyddet.
Statens ämbetsverk på Åland sköter i landskapet Åland vissa uppgifter som hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Konkurrens- och konsumentverket, Transport- och kommunikationsverket, Patent- och registerstyrelsen och Livsmedelsverket. Bestämmelser om uppgiftsområdena för Statens ämbetsverk på Åland finns i lagförslagets 3 § och bestämmelser om ämbetsverkets egentliga uppgifter i regel i annan lagstiftning.
I
2 mom
. föreskrivs det att Statens ämbetsverk på Åland hör till finansministeriets förvaltningsområde, vilket motsvarar nuläget.
2 §.Verksamhetsställe
. Enligt den föreslagna bestämmelsen har Statens ämbetsverk på Åland sitt verksamhetsställe i Mariehamn. Motsvarande bestämmelse om verksamhetsstället för Statens ämbetsverk på Åland finns för närvarande i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009), som det föreslås att ska upphävas.
3 §.Ansvarsområde och uppgifter
. Paragrafen innehåller en allmän definition av ansvarsområdet och uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland. I
3 och 4 mom
. finns bestämmelser om uppgifter i fråga om vilka det inte i annan rikslagstiftning föreskrivs att de ska skötas av Statens ämbetsverk på Åland. Uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland ska i fortsättningen grunda sig på lagstiftning som hör till rikets behörighet samt i enlighet med 32 § i självstyrelselagen för Åland (nedan
självstyrelselagen
) på uppgifter som föreskrivs för ämbetsverket genom överenskommelseförordningar. Ämbetsverket svarar också för vissa uppgifter som enligt landskapslagarna ska skötas av det.
Enligt
1 mom
. ska Statens ämbetsverk på Åland sköta de uppgifter som särskilt föreskrivits för ämbetsverket inom åtta ansvarsområden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet och som räknas upp i lagen. Dessa ansvarsområden är folkbokföring, notarius publicus uppgifter, förmyndarverksamhet, skatteuppbörd, alkoholförvaltning, trafikförvaltning, lantbruksförvaltning samt konkurrens- och konsumentskyddsförvaltning.
Folkbokföring
. Enligt 11 § i lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) ska, om en i 3 § i den lagen avsedd uppgift för ämbetsverket i någon annan lag eller med stöd av den har ålagts magistraterna, Statens ämbetsverk på Åland i stället för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sköta uppgiften och utöva de befogenheter som hänför sig till den i landskapet Åland, om inte något annat föreskrivs särskilt.
Med folkbokföringsuppgifter avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i den föreslagna lagen de lokala folkbokföringsuppgifter som enligt rikslagstiftningen hör till Statens ämbetsverk på Åland. Utöver folkbokföringsuppgifterna omfattar uppgifterna till exempel uppgifter som enligt vallagstiftningen hör till ämbetsverket samt uppgifter som avses i lagen om för- och efternamn, föräldraskapslagen, lagen om könsfastställelse, religionsfrihetslagen, lagen om dödförklaring och lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Notarius publicus uppgifter
. Enligt 1 § 2 mom. i lagen om notarius publicus (420/2014) är i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland förordnade tjänstemän vid ämbetsverket notarius publicus.
Notarius publicus har till uppgift att till exempel på begäran 1) styrka underskrifter och kopior av handlingar, 2) bekräfta att en myndighet eller en person är behörig att företa en viss tjänsteåtgärd eller att någon har en viss tjänsteställning eller behörighet eller är rättsligt behörig att företräda någon annan, 3) utfärda intyg över innehållet i handlingar som företetts notarius publicus samt över rättsliga och ekonomiska förhållanden och 4) vara vittne när ett tresorfack eller något annat förvaringsrum stängs eller öppnas.
Bestämmelser om notarius publicus uppgifter finns också i annan lagstiftning.
Förmyndarverksamhet
. Med uppgifter inom förmyndarverksamheten avses den uppgift som förmyndarmyndighet som Statens ämbetsverk på Åland har. I enlighet med 84 § 3 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) sköts i landskapet Åland de uppgifter som hör till förmyndarmyndigheten av ämbetsverket.
Skatteuppbörd
. Med skatteuppbördsuppgifter som hör till Statens ämbetsverk på Åland hänvisas till exempel till de uppgifter som skatteuppbördsmyndighet som föreskrivs för ämbetsverket i fordonsskattelagen (1281/2003) samt till uppgifter enligt bränsleavgiftslagen (1280/2003).
Alkoholförvaltning
. Med uppgifter inom alkoholförvaltningen avses de uppgifter inom tillståndsförvaltningen för och tillsynen över detaljhandeln samt tillsynen över marknadsföringen som med stöd av 29 § 4 punkten och 30 § i självstyrelselagen, lagförslaget samt alkohollagen (1102/2017) hör till Statens ämbetsverk på Åland. Enligt den gällande alkohollagen hör dessa uppgifter till regionförvaltningsmyndigheterna och i landskapet Åland hör de till Statens ämbetsverk på Åland med stöd av 16 § i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009). Detta förslag hänger samman med ett förslag till ändring av alkohollagen så att dessa uppgifter i alkohollagen i landskapet Åland direkt åläggs Statens ämbetsverk på Åland.
Trafikförvaltning
. Med uppgifter inom trafikförvaltningen avses sådana uppgifter enligt fartygsregisterlagen (512/1993) och lagen om transportservice (320/2017) som hör till Statens ämbetsverk på Åland.
Lantbruksförvaltning
. Med uppgifter inom lantbruksförvaltningen avses sådana uppgifter i fråga om beslut, tillsyn och rapportering som redan för närvarande hör till Statens ämbetsverk på Åland och som hänger samman med tillämpningsområdena för följande författningar: lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022), lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022) samt republikens presidents förordning om skötseln på Åland av vissa förvaltningsuppgifter som rör identifiering och registrering av djur (256/2024).
Konkurrens- och konsumentskyddsförvaltning
. Enligt 16 § och 4 § 8 punkten i lagen om regionförvaltningsverken hör konkurrens- och konsumentförvaltningen i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland till den del som ärendena hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Detta gäller uppgifter enligt den gällande konsumentskyddslagen, konkurrenslagen, lagen om Konkurrens- och konsumentverket och lagen om mätinstrument.
Hittills har uppgifterna konstaterats vara en del av rättsskyddsuppgifterna, men i fortsättningen övergår man till ärendebaserad klassificering av uppgifterna, vilket främjar offentligheten och öppenheten i myndigheternas verksamhet.
Enligt konkurrenslagen har Konkurrens- och konsumentverket behörighet i konkurrensrättsliga ärenden i hela riket, vilket också omfattar landskapet Åland. Konsumentombudsmannens behörighet enligt konsumentskyddslagen omfattar hela riket, till vilket även landskapet Åland hör.
Som en del av förslaget till lagstiftning om regionförvaltningsreformen föreskrivs för Statens ämbetsverk på Åland uttryckligen vissa uppgifter inom konsument- och konkurrensförvaltningen i 1 kap. 18 och 20 §, 7 kap. 51 § och 7 a kap. 33 § i konsumentskyddslagen, 41 § i konkurrenslagen, 1 kap. 6 § i lagen om Konkurrens- och konsumentverket samt 34 och 38 § i lagen om mätinstrument.
Statens ämbetsverk på Åland bistår vid allmän rådgivning samt enligt det årliga resultatavtalet när det gäller inspektioner som hänför sig till tillsyn enligt konsumentskyddslagen och vid uppföljningen av verkställigheten av konsumentskyddslagen, såsom vid tillsynen över prismärkningar och marknadsföring av konsumentkrediter. Dessutom bistår ämbetsverket på uppdrag av Konkurrens- och konsumentverket i enlighet med 41 § i konkurrenslagen. Statens ämbetsverk på Åland svarar i landskapet Åland för uppföljningen och övervakningen enligt lagen om mätinstrument.
I landskapet Åland finns det marknader på vilka landskapets lagstiftning tillämpas och som sålunda avviker från motsvarande marknad i riket. Till exempel fastighetsförmedling och taxiverksamhet hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Tillsynen över konkurrensförhållandena på dessa reglerade marknader hör dock till rikets behörighet. Statens ämbetsverk på Åland bistår i dessa fall med kunskap om landskapslagstiftningen och det lokala näringslivet.
Enligt
2 mom
. ska Statens ämbetsverk på Åland sköta vissa särskilt föreskrivna rättsskyddsuppgifter.
Rättsskyddsuppgifterna fick Statens ämbetsverk på Åland från länsstyrelsen. Det är fråga om uppgifter där ämbetsverket tar emot insättningar, information eller anmälningar, utför tillsyn eller antecknar någon åtgärd som vidtagen. En del av rättsskyddsuppgifterna har i landskapet Åland direkt skötts av Statens ämbetsverk på Åland med stöd av 16 § 1 mom. i lagen om regionförvaltningsverken, när uppgiften har föreskrivits för regionförvaltningsverket och hör till rikets lagstiftningsbehörighet.
I samband med regionförvaltningsreformen övergår regionförvaltningsverkens uppgifter i regel till Tillstånds- och tillsynsverket och i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland. I ämbetsverkslagen föreskrivs det inte längre om uppgifterna på allmän nivå, utan uppgiften föreskrivs uttryckligen för en viss myndighet i substanslagen.
Därför föreslås det i samband med regionförvaltningsreformen att det ska föreskrivas närmare om uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland i landskapet Åland när det gäller rättsskyddsuppgifter i deponeringslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om andelslag, föreningslagen, lagen om europabolag, lagen om europaandelslag, lagen om bostadsrättsföreningar, lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser, lagen om öppna bolag och kommanditbolag, upphovsrättslagen, lagen om bostadsköp, lagen om gruppbyggande, vallagen, lagen om samfälligheter och lagen om mätinstrument.
Statens ämbetsverk på Åland har skött ovannämnda uppgifter i enlighet med 16 § 1 mom. i lagen om regionförvaltningsverken. Det har föreslagits att uppgifterna inom rikets områden ska skötas av Tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen, medan uppgifterna i landskapet Åland fortsättningsvis ska skötas av Statens ämbetsverk på Åland.
Bestämmelser om rättsskyddsuppgifter för Statens ämbetsverk på Åland finns också i vissa andra gällande lagar, och därför har det inte varit nödvändigt att ändra dem.
I beskrivningen av nuläget i denna proposition gås det igenom den lagstiftning där det föreskrivs om uppgifter för Statens ämbetsverk på Åland.
I den första meningen i
3 mom
. föreskrivs det om sådana uppgifter inom regional beredskap som motsvarar de i 4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om regionförvaltningsverken avsedda uppgifter som hör till rikets lagstiftningsbehörighet och som Statens ämbetsverk på Åland ansvarar för i landskapet Åland och regionförvaltningsverken inom sina verksamhetsområden inom rikets övriga områden.
Bestämmelser om grunden för uppgifter inom området för landskapet Åland finns i lagen om Statens ämbetsverk på Åland. Vid beredningen av förslagen har det beaktats att rikets lagstiftningsbehörighet enligt självstyrelselagen omfattar beredskap inför undantagsförhållanden (27 § 34 punkten) samt befolkningsskydd (27 § 28 punkten). På grund av Ålands ställning hör det till uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland att delta i arrangemangen för utbildning i civil beredskap, utom försvarskurserna. Om befolkningsskyddsuppgifter för Statens ämbetsverk på Åland föreskrivs särskilt. Dessutom har det beaktats att närmare bestämmelser om skötseln av uppgifter som gäller undantagsförhållanden finns i förordningen om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden (900/2000). Enligt 1 § i den förordningen ska i landskapet Åland de förberedande förvaltningsuppgifter och de förberedande uppgifter av annat slag som ankommer på statliga myndigheter inom befolkningsskyddet, försörjningsberedskapen och den allmänna beredskapen inför undantagsförhållanden skötas gemensamt av rikets och landskapets myndigheter. I 3 § i förordningen föreskrivs det om en samrådsdelegation som leds av landshövdingen och lantrådet och som enligt 3 § 1 mom. i förordningen består av företrädare för landskapets och rikets myndigheter i enlighet med vad som bestäms närmare i arbetsordningen för delegationen.
I den första meningen i 3 § 3 mom. i den föreslagna lagen föreskrivs det att Statens ämbetsverk på Åland inom ramen för sin behörighet i landskapet Åland sköter beredskaps- och beredskapsplaneringsuppgifter, om vars samordning med Ålands självstyrelsemyndigheter föreskrivs särskilt.
Enligt 27 § 34 punkten i självstyrelselagen hör beredskap inför undantagsförhållanden till rikets lagstiftningsbehörighet. I 12 § i beredskapslagen (1552/2011) föreskrivs det om allmän skyldighet att vidta förberedelser inför undantagsförhållanden. Skyldigheten gäller också statliga myndigheter med verksamhet på Åland, Statens ämbetsverk på Åland och landskapets kommuner. På samma sätt som syftet med bestämmelsen i 4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om regionförvaltningsverken inte var att ändra den uppgift att samordna totalförsvaret som avses i 16 § i reglementet för statsrådet (262/2003) och som ankommer på försvarsministeriet är inte heller syftet med den föreslagna bestämmelsen det.
I momentets tredje mening finns en informativ bestämmelse om att uppgifterna för landshövdingen och Statens ämbetsverk på Åland när det gäller beredskap inför undantagsförhållanden föreskrivs särskilt.
Enligt 27 § 28 punkten i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om befolkningsskyddet. Enligt 30 § 3 punkten i självstyrelselagen deltar landskapsmyndigheterna i befolkningsskyddet i enlighet med vad som stadgas i en överenskommelseförordning.
I räddningslagen (379/2011) föreskrivs det närmare om befolkningsskyddsberedskap. Enligt räddningslagen sköter Statens ämbetsverk på Åland allmänt samordningen av de befolkningsskyddsförberedelser och befolkningsskyddsarrangemang som gäller landskapet Åland. Till övriga delar hör räddningsväsendet till landskapets lagstiftningsbehörighet.
Enligt 3 § i lagen om varningsmeddelanden (466/2012) kan Statens ämbetsverk på Åland utfärda varningsmeddelanden i landskapet Åland till exempel när det är fråga om befolkningsskydd och beredskap inför undantagsförhållanden.
I
4 mom
. finns bestämmelser om att ämbetsverket även kan ha andra särskilt föreskrivna uppgifter. Med detta hänvisas särskilt till de uppgifter som eventuellt föreskrivs för Statens ämbetsverk på Åland genom de överenskommelseförordningar som avses i 32 § i självstyrelselagen. I självstyrelselagen finns det dessutom bestämmelser om landshövdingens uppgifter. I anslutning till landshövdingens uppgifter har Statens ämbetsverk på Åland skött bland annat sekretariatsuppgifter för Ålandsdelegationen. För tydlighetens skull föreslås det bestämmelser om dessa uppgifter i lag.
4 §.Företrädande av staten
. Bestämmelsen hänför sig till 4 § i självstyrelselagen, enligt vilken regeringen företräds i landskapet av landshövdingen. I paragrafen föreskrivs det närmare om den uppgift som Statens ämbetsverk på Åland har att vid domstolar och myndigheter bevaka statens rätt och fördel. Bestämmelsen motsvarar den gällande bestämmelsen i 21 § i lagen om regionförvaltningsverken. Enligt den föreslagna bestämmelsen kärar och svarar Statens ämbetsverk på Åland på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och andra myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som hör till ämbetsverkets ansvarsområde och i sådana ärenden för vilka ingen behörig myndighet särskilt har föreskrivits i lag, om inte en företrädare för det ministerium eller den myndighet inom centralförvaltningen som svarar för den funktionella styrningen gör det. Statens ämbetsverk på Åland ska därmed ha, på motsvarande sätt som för närvarande, utöver den behörighet som hänför sig till ämbetsverkets uppgifter också en allmän behörighet att företräda staten i sådana situationer där ingen behörig myndighet särskilt föreskrivs i lag. Behörigheten för Statens ämbetsverk på Åland att företräda staten begränsas regionalt till landskapet Åland.
2 kap. Styrning av Statens ämbetsverk på Åland
5 §.Styrning
. Enligt lagförslaget ska finansministeriet svara för den allmänna administrativa styrningen av Statens ämbetsverk på Åland och ämbetsverket höra till finansministeriets förvaltningsområde. Den allmänna administrativa styrningen är till exempel normstyrning som gäller ämbetsverkets förvaltning och organisering av förvaltningen. Den allmänna administrativa styrningen omfattar också att finansministeriet svarar för samordningen av resultatstyrningen vid Statens ämbetsverk på Åland och för samarbetet i anslutning till samordningen. Detta motsvarar nuläget.
I
2 mom
. föreskrivs det om den innehållsmässiga styrningen av uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland. I den funktionella styrningen är det fråga om styrning av skötseln av ämbetsverkets sektorspecifika uppgifter och funktioner samt styrning av ordnandet och produktionen av tjänster och samarbetet i anslutning till detta. För detta ansvarar ansvarsområdesvis de behöriga ministerierna samt det ämbetsverk inom centralförvaltningen som särskilt har ålagts att sköta styrningen.
För Statens ämbetsverk på Åland har det föreskrivits uppgifter som hör till justitieministeriets, inrikesministeriets, finansministeriets, jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, arbets- och näringsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden. Varje ministerium ska inom sitt ansvarsområde ha hand om styrningen av och tillsynen över dessa uppgifter. Det behöriga ministerium eller det behöriga ämbetsverk inom centralförvaltningen som svarar för den funktionella styrningen ska bestämmas i enlighet med speciallagstiftningen och när det gäller ministerierna också i enlighet med ansvarsområdesindelningen i reglementet för statsrådet.
Viktiga myndigheter som Statens ämbetsverk på Åland samarbetar med är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Konkurrens- och konsumentverket, Transport- och kommunikationsverket, Patent- och registerstyrelsen och Livsmedelsverket samt Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna, som kommer att inrättas.
I denna proposition föreslås det att lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ändras så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillsammans med Statens ämbetsverk på Åland ansvarar för att tillgången till den statliga service som hör till uppgifterna för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ordnas på ett resultatrikt sätt inom landskapet Åland. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska särskilt svara för att de informationssystem som används vid produktionen av service fungerar och utvecklas och för att e-tjänster och tjänster för ärendehantering och arkivering fungerar och utvecklas. Denna uppgift hänför sig till verkställigheten av de lagstadgade uppgifterna för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i landskapet Åland, där Statens ämbetsverk på Åland sköter statliga myndighetsuppgifter.
I regel ska den funktionella styrningen grunda sig på de allmänna riktlinjer för styrningen av Statens ämbetsverk på Åland som man kommit överens om i det resultatavtal som ingås med ämbetsverket. Vid den funktionella styrningen är det sålunda inte möjligt att avvika från målsättningarna i resultatavtalet och inte heller att bestämma om verksamhet som strider mot målsättningarna. Vid den funktionella styrningen är aktiv växelverkan mellan ämbetsverket och det styrande ministeriet mycket viktig. Den funktionella styrningen innebär vanligen sedvanlig direkt styrning och rådgivning som gäller den dagliga och operativa verksamheten (
informationsstyrning
) samt samarbete mellan ministeriets och ämbetsverkets tjänstemän.
I
3 mom
. föreskrivs det att de ministerier som styr Statens ämbetsverk på Åland inom sina ansvarsområden ska svara för att samarbetet mellan ämbetsverket och riksmyndigheterna stöder ordnandet av och tillgången till statlig service på lika villkor inom riket och inom landskapet Åland. Avsikten är att säkerställa att de styrande ministerierna inom ramen för sin normala lagstadgade skyldighet att styra och utöva tillsyn fäster uppmärksamhet vid samarbetet mellan ämbetsverk inom sitt förvaltningsområde och vid lika tillgång till service inom sitt förvaltningsområde.
Dessutom föreslås det
i 4 mom
. att finansministeriet på motsvarande sätt som i nuläget ska ha hand om den funktionella styrningen av ämbetsverkets gemensamma funktioner och övriga åtgärder som behövs med tanke på en enhetlig verksamhet vid ämbetsverket. Med sådana funktioner eller åtgärder som omfattas av finansministeriets funktionella styrning avses exempelvis uppgifter inom ekonomi-, personal- och lokalförvaltningen, informationsförvaltningen, informationstjänsten, kommunikationen eller upphandlingen vid ämbetsverket eller andra motsvarande gemensamma stöduppgifter.
6 §.Resultatavtal
. I
1 mom
. föreskrivs det om ett resultatavtal, som fungerar som styrdokument för Statens ämbetsverk på Åland. Med resultatavtal avses en sådan handling som avses i 11 § i förordningen om statsbudgeten (1243/1992). Resultatavtalet ska utarbetas årligen med beaktande av de statsfinansiella ramarna och statsbudgeten. Resultatavtalet utarbetas vid resultatförhandlingar med Statens ämbetsverk på Åland.
För regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralerna har det i dagsläget utöver ett resultatavtal utarbetats ett separat strategidokument för regeringens mandatperiod. Strategidokumentet har också omfattat Statens ämbetsverk på Åland. Det föreslås att utarbetandet av ett separat strategidokument slopas i och med att regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralerna läggs ned. Avsikten är att resultatavtalet för Statens ämbetsverk på Åland utöver en operativ del också ska innehålla en mer strategisk del.
I
2 mom
. föreskrivs det om förfarandet för utarbetande av resultatavtal. Finansministeriet ska utarbeta resultatavtalet tillsammans med de ministerier och de ämbetsverk inom centralförvaltningen som funktionellt styr ämbetsverket och i samarbete med ämbetsverket. Enligt förslaget kan alla de ministerier som funktionellt styr ämbetsverket och de ämbetsverk inom centralförvaltningen som funktionellt styr ämbetsverket delta i resultatförhandlingarna med Statens ämbetsverk på Åland, och på motsvarande sätt som för närvarande undertecknas resultatavtalet av finansministeriet och Statens ämbetsverk på Åland.
3 kap. Ledning
7 §.Ledning
. I paragrafen föreskrivs det att Statens ämbetsverk på Åland även i fortsättningen ska vara ett chefsämbetsverk som leds av landshövdingen.
Landshövdingen är chef för Statens ämbetsverk på Åland och chef för dess personal samt svarar för verksamheten vid ämbetsverket. I egenskap av ämbetsverkschef ska landshövdingen svara för att verksamheten vid ämbetsverket utvecklas och leder till resultat och för att resultatmålen nås. I självstyrelselagen föreskrivs om utnämningen av landshövdingen och om vissa uppgifter för landshövdingen. Landshövdingens tjänsteställning är en av de högsta statliga tjänsterna, som nämns i 26 § i statstjänstemannalagen (750/1994) och 28 § i statstjänstemannaförordningen (971/1994). Närmare bestämmelser om utnämningsförfarandet och behörighetsvillkoren för dessa tjänster finns i statstjänstemannalagen.
8 §.Beslutanderätt och tillsättning av tjänster
. I paragrafen föreslås bestämmelser om att landshövdingen avgör de ärenden som hör till ämbetsverkets behörighet, om det inte föreskrivs eller i arbetsordningen bestäms att de ska avgöras av någon annan tjänsteman vid ämbetsverket. I 9 § i lagförslaget finns bestämmelser om arbetsordningen för Statens ämbetsverk på Åland, med stöd av vilken landshövdingen kan delegera beslutanderätten till andra tjänstemän vid ämbetsverket. I 8 § föreslås också bestämmelser om landshövdingens rätt att förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som landshövdingen med stöd av arbetsordningen delegerat till någon annan tjänsteman vid ämbetsverket för avgörande.
Därutöver föreslås det att tjänstemännen vid Statens ämbetsverk på Åland utnämns och den övriga personalen anställs av landshövdingen. Detta motsvarar nuläget.
9 §.Arbetsordning
. I paragrafen föreskrivs det om arbetsordningen för Statens ämbetsverk på Åland, om vilken landshövdingen fattar beslut. Arbetsordningen ska innehålla bestämmelser om ämbetsverkets organisation, ordnande av förvaltning och funktioner samt beredning och avgörande av ärenden.
10 §.Ordnande av förvaltningstjänster
. I paragrafen föreskrivs det om stöd för ordnande av förvaltningstjänster. Det är fråga om sådana arrangemang som interna förvaltningstjänster som stöder skötseln av uppgifterna vid ämbetsverket förutsätter och som varje ämbetsverk i princip självt ansvarar för. Stödet är i regel informationsstyrning. Även i fortsättningen kommer Statens ämbetsverk på Åland att vara en egen bokföringsenhet som för sin verksamhet får ett visst anslag ur statsbudgeten.
I
1 mom
. föreskrivs det att Statens ämbetsverk på Åland har rätt att få stöd av de i 5 § nämnda ministerierna och de ämbetsverk inom centralförvaltningen som avses i den paragrafen i enlighet med vad som särskilt anges i resultatavtalet eller enligt vad som vid behov föreskrivs särskilt.
Statens ämbetsverk på Åland sköter i landskapet Åland uppgifter som annanstans i riket sköts av Tillstånds- och tillsynsverket och de regionala livskraftscentralerna, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Konkurrens- och konsumentverket, Transport- och kommunikationsverket, Patent- och registerstyrelsen samt Livsmedelsverket. Ämbetsverkets förvaltning ska också stödja samarbetet med dessa myndigheter.
Bestämmelser om samarbetet mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland när det gäller ordnande av uppgifter enligt lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata finns i lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
I
2 mom
. föreskrivs det att Statens ämbetsverk på Åland har rätt att på begäran få stöd av Tillstånds- och tillsynsverket när det gäller att ordna förvaltningstjänster. Till exempel vid uppgifter inom informations- eller personalförvaltningen kan ämbetsverket behöva få stöd av förvaltningstjänsterna vid ett större ämbetsverk. Vid behov tas Statens ämbetsverk på Åland till exempel med i ramavtalsarrangemang som gäller Tillstånds- och tillsynsverkets offentliga upphandlingar, till den del det är ändamålsenligt med tanke på en resultatrik verksamhet. I det gällande 5 a § 1 mom. i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken föreskrivs att ansvarsområdet för regionförvaltningsverkens förvaltnings- och utvecklingstjänster vid behov ska ge Statens ämbetsverk på Åland stöd i de uppgifter som hör till dess ansvarsområde. Stödet är närmast informationsstyrning och inte ekonomiskt. Avsikten är att detta samarbete ska fortsätta.
Genom avtal står de tjänster som tillhandahålls av statens centraliserade tjänsteproducenter Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) och Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) också till ämbetsverkets förfogande. Detta gäller även i fortsättningen.
11 §.Särskilda behörighetsvillkor för förvaltningschefen
. Särskilda behörighetsvillkor för tjänsten som förvaltningschef är en annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt samt förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga.
Man kan bli förtrogen med tjänstens uppgiftsområde till exempel genom arbetserfarenhet eller forskningsverksamhet eller på något annat motsvarande sätt.
I praktiken visad ledarförmåga ska bedömas i enlighet med 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen. Här följs de kriterier som beskrivs närmare i den regeringsproposition som ledde till ändringen av 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (RP 298/2014 rd, s. 28–30).
Kompetenskraven för språkkunskaper grundar sig på 42 § i självstyrelselagen och på 4 § i statsrådets förordning om de språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet Åland (1218/2007) som har utfärdats med stöd av 42 § i självstyrelselagen.
4 kap. Särskilda bestämmelser
12 §.Handräckning
. I paragrafen föreslås en informativ bestämmelse om skyldighet för Statens ämbetsverk på Åland att ge andra riksmyndigheter handräckning och om ämbetsverkets rätt att få handräckning av andra riksmyndigheter, om det särskilt föreskrivits om givande och erhållande av handräckning. Bestämmelsen motsvarar 19 § i den gällande lagen om regionförvaltningsverken. Enligt paragrafen ska Statens ämbetsverk på Åland ge andra myndigheter handräckning om det föreskrivs särskilt om givandet av handräckning. Den föreslagna bestämmelsen innebär att ämbetsverket har behörighet att ge andra myndigheter handräckning, men bara i sådana situationer där den som begär handräckning har rätt enligt speciallagstiftning att få handräckning uttryckligen av Statens ämbetsverk på Åland. Statens ämbetsverk på Åland ska ha rätt att få handräckning av andra riksmyndigheter för skötsel av sina uppgifter när det föreskrivs särskilt om detta.
13 §.Avgiftsbelagda prestationer
. I paragrafen föreskrivs det om avgiftsbelagda prestationer vid Statens ämbetsverk på Åland och hänvisas till lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Bestämmelser om avgiftsbelagda prestationer vid Statens ämbetsverk på Åland utfärdas genom förordning av statsrådet, om inte något annat föreskrivs. Bestämmelser om avgifter för de prestationer inom kommunikationsministeriets ansvarsområde som hör till uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland, till exempel avgifter för trafiktillstånd och fartygsregisterprestationer, utfärdas dock genom förordning av kommunikationsministeriet.
14 §.Ändringssökande
. Ändring i ett beslut av Statens ämbetsverk på Åland får sökas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I de lagar som gäller uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland finns vissa bestämmelser om sökande av ändring som avviker från huvudregeln. Enligt till exempel bränsleavgiftslagen ska beslut av Statens ämbetsverk på Åland i egenskap av skatteuppbördsmyndighet överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
15 §.Ikraftträdande
. I det föreslagna
1 mom
. finns lagens ikraftträdandebestämmelse.
7.4
Utrikesministeriets ansvarsområde
7.4.1
Lagen om godkännande av vissa bestämmelser i och tillämpning av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring
12 §.Vite
. Enligt den gällande lagen döms vite ut av regionförvaltningsverket, som nu ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.4.2
Lagen om Finlands ekonomiska zon
18 §.Behörig myndighet när det gäller lagstiftning som tillämpas på miljöskydd och vattenbyggande.
I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen till den behöriga myndigheten stryks som onödig, eftersom Tillstånds- och tillsynsverket har riksomfattande behörighet. Eftersom alla uppgifter i fortsättningen hör till ett enda ämbetsverk, ändras paragrafen så att alla uppgifter räknas upp i ett moment. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar paragrafens sakinnehåll.
7.5
Justitieministeriets ansvarsområde
7.5.1
Adoptionslagen
21 §
.
Begäran om adoptionsrådgivning
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
22 §
.
Tillhandahållare av adoptionsrådgivning
. I
1 mom.
ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
86 §
.
Adoptionsnämnden
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
87 §
.
Tillstånd att driva adoptionsbyrå och att tillhandahålla internationell adoptionstjänst
. I
1 mom.
ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
89 §
.
Återkallelse av tillstånd
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
91 §
.
Lämnande av uppgifter
. I
1 och 3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
92 §
.
Bevarande och överlämnande av handlingar
. I
3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.2
Lagen om bostadsköp
2 kap. Köparens skydd under byggnadsfasen
4 §
.
Deponering av skyddsdokument
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen men på grund av att uppgiften överförs ändras i
1 mom
. det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde bolagets byggnader är belägna till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom nämns särskilt Statens ämbetsverk på Åland, som på samma sätt som för närvarande är behörigt när bolagets byggnader är belägna i landskapet Åland.
4 a §.Granskning av skyddsdokumenten och överlämnande av dem efter byggnadsfasen
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen men på grund av att uppgiften överförs ändras i
3 mom
. regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom nämns särskilt Statens ämbetsverk på Åland, som på samma sätt som för närvarande är behörigt när bolaget har sin hemort i landskapet Åland.
20 §
.
Aktieköparstämma
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen men på grund av att uppgiften överförs ändras i
2 mom
. regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom nämns särskilt Statens ämbetsverk på Åland, som på samma sätt som för närvarande är behörigt när bolaget har sin hemort i landskapet Åland.
7.5.3
Lagen om bostadsaktiebolag
6 kap. Bolagsstämma
18 §
.
Sammankallande
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket. Det föreslås inga ändringar i 1 mom.
45 §
.
Ställande av säkerhet för lösenbeloppet och deponering av lösenbeloppet
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland och Tillstånds- och tillsynsverket så att lösenbeloppet kan erläggas genom deponering hos Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och hos Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
9 kap. Revision, verksamhetsgranskning och särskild granskning
6 §
.
Val av verksamhetsgranskare och dennes mandattid
. I
4 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
13 §
.
Beslut om särskild granskning
. I
1 och 3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket. Det föreslås inga ändringar i
2 mom
.
7.5.4
Äktenskapslagen
22 §
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt upphävs
3 mom
. som onödigt.
23 §
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.5
Lagen om europaandelslag
8 §
.
Andelsstämma
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när europaandelslaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när europaandelslaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7.5.6
Lagen om europabolag
8 §
.
Bolagsstämma
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när europabolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när europabolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7.5.7
Förvaltningslagen
58 §
.
Delgivning med myndigheter
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.8
Konsumentskyddslagen
2 kap. Marknadsföring samt förfaranden i kundrelationer
18 §
.
Förbud som meddelas av Statens ämbetsverk på Åland i vissa ärenden
. Paragrafens rubrik ändras så att förbud som meddelas av regionförvaltningsverket i fortsättningen ska vara förbud som meddelas av Statens ämbetsverk på Åland i vissa ärenden. Dessutom föreslås det att
1 och 3–5 mom
. ändras så att Statens ämbetsverk på Åland övervakar de bestämmelser om prisinformation som avses i bestämmelsen i landskapet Åland och ämbetsverket kan meddela förbud i ärendet. Ändringen behövs eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter enligt denna lag överförs i samband med regionförvaltningsreformen till Konkurrens- och konsumentverket. Bestämmelser om konsumentombudsmannens uppgifter vid Konkurrens- och konsumentverket finns redan i lag, men för att Statens ämbetsverk på Åland ska kunna behålla sin rätt att meddela förbud i landskapet Åland behöver det uttryckligen föreskrivas om saken. Bestämmelser om verksamhetsområdet för Statens ämbetsverk på Åland finns i den föreslagna lagen om Statens ämbetsverk på Åland.
20 §
.
Tillsyn
. Det föreslås att
2 mom
. ändras så att prisinformationen vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter även i fortsättningen ska övervakas av konsumentombudsmannen, men därutöver ska tillsynen i landskapet Åland höra till Statens ämbetsverk på Ålands uppgifter. Konsumentombudsmannens behörighet omfattar även i fortsättningen hela landet.
7 kap. Konsumentkrediter
51 §
.
Tillsynsmyndigheter
. Det föreslås att
1 mom.
ändras så att regionförvaltningsverken och Konkurrens- och konsumentverket, som styrt verken, inte längre nämns i bestämmelsen eftersom regionförvaltningsverken läggs ned i samband med regionförvaltningsreformen och deras uppgifter enligt denna lag överförs till Konkurrens- och konsumentverket. Konsumentombudsmannens uppgifter vid Konkurrens- och konsumentverket anges redan i lag. Däremot föreslås det att det till 1 mom. fogas en ny mening enligt vilken tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i kapitlet i landskapet Åland ska utövas förutom av konsumentombudsmannen och Finansinspektionen även av Statens ämbetsverk på Åland.
7 a kap. Konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom
33 §
.
Tillsynsmyndigheter
. Det föreslås att
1 mom
. ändras så att regionförvaltningsverken och Konkurrens- och konsumentverket, som styrt verken, inte längre nämns i bestämmelsen eftersom regionförvaltningsverken läggs ned i samband med regionförvaltningsreformen och deras uppgifter enligt denna lag överförs till Konkurrens- och konsumentverket. Konsumentombudsmannens uppgifter vid Konkurrens- och konsumentverket anges redan i lag. Däremot föreslås det att det till 1 mom. fogas en ny mening enligt vilken tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i kapitlet i landskapet Åland ska utövas förutom av konsumentombudsmannen och Finansinspektionen även av Statens ämbetsverk på Åland.
7.5.9
Lagen om advokater
6 §
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.10
Lagen om bostadsrättsföreningar
19 §
.
Sammankallande av föreningsmöte
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bostadsrättsföreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
51 a §
. Val av verksamhetsgranskare samt mandattid och suppleant för verksamhetsgranskare. I
3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bostadsrättsföreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
54 §
. Särskild granskning. I
1 och 2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bostadsrättsföreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
66 §
.
Tillsyn över inlösningsgarantifonden
. I
3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bostadsrättsföreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
7.5.11
Lagen om öppna bolag och kommanditbolag
7 §
.
Inlösningstvister
. I
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7.5.12
Lagen om inlösningstillstånd för vissa projekt som påverkar användningen av miljön
4 a §
.
Tillsyn och förvaltningstvång
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs.
7.5.13
Lagen om assisterad befruktning
6 §
.
Förintande av könsceller och embryon
. I
4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
22 §
.
Donationsregistret
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
24 §
.
Tillstånd
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
26 §
.
Uppgifter om och inspektion av verksamheten
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
27 §
.
Återkallande av tillstånd
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
28 §
.
Upphörande med verksamheten
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.14
Lagen om internationellt samarbete vid verkställighet av vissa straffrättsliga påföljder
5 §
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §
. I
3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.15
Lagen om grupptalan om åtgärder för förbudsföreläggande
5 §
.
Godkända enheter för inhemsk grupptalan
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
6 §
.
Godkända enheter för gränsöverskridande grupptalan
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
9 §
.
Information om grupptalan
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.16
Lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter
9 §
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs.
52 §
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
68 §
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
79 §
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.17
Lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna
2 §
.
Behöriga myndigheter enligt samarbetsförordningen
. Paragrafens
2 mom. 5 punkten
upphävs som obehövlig. I
6 punkten
ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.5.18
Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt
17 c §
.
Kompetenskrav för sakkunnigbiträden
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.19
Lagen om rättegång i marknadsdomstolen
5 kap. Handläggning av marknadsrättsliga ärenden
8 §
.
Delgivning av en ansökan i vissa andra fall
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.20
Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister
28 §
.
Tillsynsmyndigheter och uppmaning
. I paragrafen ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
29 §
. Tillsynsmyndighetens och Inkomstregisterenhetens rätt att få uppgifter. I paragrafen ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.21
Lagen om parkeringsövervakning
10 §
.
Behöriga myndigheter
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §
.
Tillstånd för kommunal parkeringsövervakning
. I
1 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.22
Lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse från annan fullgörelseskyldighet
1 §
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland. Statens ämbetsverk på Åland är på samma sätt som för närvarande behörigt när betalningsorten är belägen på Åland.
Paragrafens
2 mom
. motsvarar den gällande lagen i sak men i momentet föreslås språkliga ändringar.
Enligt det nuvarande
3 mom
. ska den som för värdeandelsregistret tillställa regionförvaltningsverket på betalningsorten eller, om betalningsorten inte är känd, det regionförvaltningsverk till vars verksamhetsområde Helsingfors stad hör ett meddelande om depositionen. Detta ersätts med en hänvisning till det ämbetsverk som avses i 1 mom. De två sista meningarna i momentet flyttas och blir ett nytt
4 mom
. Utöver de ovannämnda ändringarna görs språkliga och tekniska ändringar i momentet.
2 §
. I
1 mom
. föreslås det att en anmälan om deponering av betalning ska i stället för till regionförvaltningsverket lämnas till Tillstånds- och tillsynsverket. När betalningsorten är belägen i landskapet Åland, lämnas anmälan dock till Statens ämbetsverk på Åland.
3 §
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen, men regionförvaltningsverket ändras till det ämbetsverk som mottagit deponeringen, som beroende på situationen således är antingen Tillstånds- och tillsynsverket eller Statens ämbetsverk på Åland. Dessutom görs en liten språklig ändring i paragrafen.
4 §
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen, men regionförvaltningsverket ändras till det ämbetsverk som mottagit deponeringen, som beroende på situationen är antingen Tillstånds- och tillsynsverket eller Statens ämbetsverk på Åland. Dessutom görs en liten språklig ändring i paragrafen på finska, som inte påverkar den svenska språkdräkten.
6 §
. Paragrafen gäller regionförvaltningsverkets skyldighet att deponera medel i ett kreditinstitut. Det föreslås att skyldigheten ska gälla Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland.
7 §
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen, men i
1 mom.
ändras regionförvaltningsverket till det ämbetsverk som mottagit deponeringen, som beroende på situationen är antingen Tillstånds- och tillsynsverket eller Statens ämbetsverk på Åland. Dessutom görs en liten språklig ändring i momentet.
7.5.23
Lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd
7 §
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.24
Lagen om företagssanering
10 §
.
Borgenärsdelegation
. Med anledning av en omorganisering av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen (RP 207/2022 rd) är sysselsättningsområdet på gäldenärens hemort från och med den 1 januari 2025 behörig myndighet att till borgenärsdelegationen utse en medlem som företräder arbetskraftsmyndigheten. I
4 mom
. ändras därför arbetskrafts- och näringscentralen på gäldenärens hemort till sysselsättningsområdet på gäldenärens hemort.
71 §
. Beslut om att inleda förfarandet. Med anledning av en omorganisering av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen (RP 207/2022 rd) är sysselsättningsområdet på gäldenärens hemort från och med den 1 januari 2025 behörig myndighet att till borgenärsdelegationen enligt 10 § utse en medlem som företräder arbetskraftsmyndigheten. I hänvisningen i 71 §
3 mom
. till bestämmelsen i fråga ändras därför närings-, trafik- och miljöcentralen till sysselsättningsområdet.
7.5.25
Hittegodslagen
6 kap. Hittegodsbyråer
21 a §
.
Förutsättningar för beviljande av tillstånd
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 §
.
Tillsyn och tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 a §
.
Tvångsmedel
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 b §
.
Återkallande av tillstånd
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.26
Rättegångsbalken
11 kap. Om delgivning i rättegång
12 §
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.27
Aktiebolagslagen
5 kap. Bolagsstämma
17 §
.
Sammankallande
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7 kap. Revision och särskild granskning
7 §
.
Beslut om särskild granskning
. I
1 och 3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
18 kap. Inlösen av minoritetsaktier
11 §
.
Betalning av lösenbelopp och övergång av rättigheter
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när bolaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när bolaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7.5.28
Lagen om andelslag
5 kap. Andelsstämman och fullmäktige
18 §
.
Sammankallande av stämma
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när andelslaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när andelslaget har sin hemort någon annanstans i riket.
40 §
.
Försummelse att förrätta val
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när andelslaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när andelslaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7 kap. Revision, verksamhetsgranskning, medlemmarnas granskningsrätt och särskild granskning
7 §
.
Val av verksamhetsgranskare och dennes mandattid
. I
4 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när andelslaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när andelslaget har sin hemort någon annanstans i riket.
15 §
.
Föreläggande om särskild granskning
. I
1 och 3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när andelslaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när andelslaget har sin hemort någon annanstans i riket.
26 kap. Avgörande av tvister
9 §
.
Betalning av lösenbelopp och övergång av rättigheter
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverkets uppgift överförs till Statens ämbetsverk på Åland, när andelslaget har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när andelslaget har sin hemort någon annanstans i riket.
7.5.29
Ärvdabalken
22 kap. Om verkställighet av legat och ändamålsbestämmelse
7 §
. I
2 mom.
ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 kap. Om skifte av gårdsbruksenhet som hör till kvarlåtenskap
8 §
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
Landsbygdsverkets verksamhet övertogs av Livsmedelsverket från och med ingången av 2019, när lagen om Landsbygdsverket (666/2006) upphävdes genom lagen om Livsmedelsverket (371/2018). Av denna orsak ändras Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
7.5.30
Strafflagen
22 kap. Om kränkning av foster, embryo och genom
5 §
.
Olaglig användning av könsceller
. I
4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
30 kap. Om näringsbrott
12 §
.
Åtalsrätt
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.5.31
Straffregisterlagen
4 §
. I
1 mom. 3 a-punkten
ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs.
7.5.32
Lagen om gruppbyggande
23 §
.
Handlingar om gruppbyggande
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen men på grund av att uppgiften överförs ändras i
2 mom
. det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde bolagets byggnader är belägna till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom nämns särskilt Statens ämbetsverk på Åland, som på samma sätt som för närvarande är behörigt när bolagets byggnader är belägna i landskapet Åland.
27 §
.
Arvoden för förvararens uppdrag
. Paragrafen motsvarar i övrigt den gällande lagen men regionförvaltningsverket ändras till myndigheter. Med myndighet avses antingen Tillstånds- och tillsynsverket eller Statens ämbetsverk på Åland, beroende på vilketdera som är behörigt. Till paragrafen fogas dessutom för tydlighetens skull en ny mening enligt vilken bestämmelser om avgifter som Statens ämbetsverk på Åland tar ut för skötseln av sina uppgifter finns i den föreslagna lagen om Statens ämbetsverk på Åland.
7.5.33
Samiska språklagen
2 §
.
Lagens tillämpningsområde
. I
1 mom. 3 punkten
stryks omnämnandet av regionförvaltningsverk och närings-, trafik- och miljöcentraler ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgifterna överförs. Regionförvaltningsverkets uppgifter överförs i samband med regionförvaltningsreformen till det nya riksomfattande ämbetsverket Tillstånds- och tillsynsverket. Samiska språklagen ska tillämpas på Tillstånds- och tillsynsverket på samma grunder som i fråga om de andra riksomfattande aktörer som räknas upp i
7 punkten
. Det föreslås att ett omnämnande av Tillstånds- och tillsynsverket fogas till 1 mom. 7 punkten.
27 §
.
Biträden för samiskspråkiga
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
7.5.34
Lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser
16 §
.
Anmälningsplikt
. I
2 mom. 3 punkten
ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och, i fråga om landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland på grund av att uppgiften överförs.
7.5.35
Utsökningsbalken
2 kap. Utsökningsgrunder
2 §
.
Förteckning över utsökningsgrunder
. I
1 mom. 6 punkten
stryks beslut av ett regionförvaltningsverk som utsökningsgrund, eftersom verkets uppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket. Tillstånds- och tillsynsverket är en statlig centralförvaltningsmyndighet och behöver inte nämnas separat i förteckningen, eftersom ett beslut av ett ämbetsverk som hör till statens centralförvaltning redan nämns som utsökningsgrund i förteckningen över utsökningsgrunder.
7.5.36
Vallagen
11 §
.
Valkretsnämnd
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och, i fråga om landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland på grund av att uppgiften överförs.
99 §
.
Förvaring av handlingar och tillbehör
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och, i fråga om landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland på grund av att uppgiften överförs.
192 §
.
Behörighet för Statens ämbetsverk på Åland
. Till paragrafen fogas att det i 11 och 99 § föreskrivs om de uppgifter som hör till verksamhetsområdet för Statens ämbetsverk på Åland.
7.5.37
Beredskapslagen
29 §
.
Övervaknings- och upplysningsskyldighet
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
32 §
.
Reglering av detaljhandeln
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
33 §
.
Reglering av annan handel
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
34 §
.
Reglering av industriproduktionen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
38 §
.
Överskridningsavgift vid elförbrukning
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
41 §
.
Reglering av brännolja för uppvärmning
. I
2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
42 §
.
Begränsning av användningen av naturgas
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
45 §
.
Tryggande av virkes- och torvtillgången
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
49 §
.
Beviljande av inlednings- och fortsättningstillstånd samt inköpstillstånd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs.
66 §
.
Beredskapsenheten för datasystemsbranschen samt dess uppgifter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
69 §
.
Regleringsmyndigheter för flytande vägtrafikbränslen
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
70 §
.
Användningstillstånd för flytande bränsle
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
73 §
.
Övriga uppgifter för regleringsmyndigheterna för flytande vägtrafikbränslen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
74 §
.
Vägtransportmyndigheterna
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
86 §
.
Social- och hälsovårdsenheternas verksamhet
. I det inledande stycket i
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
91 §
.
Arbetsförmedlingstvång
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
97 §
.
Arbetsförordnande
. I
2 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
103 §
.
Arbetspliktsregistret
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscentret samt utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
103 a §
.
Rätt att få uppgifter samt utlämnande av uppgifter
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Dessutom ändras i
1 mom
. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och i
3 mom
. regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av överföringen av uppgifter.
126 §
.
Skyldighet att offentliggöra meddelanden
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
7.5.38
Vattenlagen
1 kap. Allmänna bestämmelser
6 §
.
Kungsådra
. I
3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §
.
Myndigheter
. I paragrafen föreslås bestämmelser om de myndigheter som sköter uppgifter enligt vattenlagen. Enligt den gällande lagen sköts uppgifterna av regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna och de kommunala miljövårdsmyndigheterna. Dikningsärenden behandlas dessutom i ett särskilt dikningsförrättningsförfarande. I paragrafen föreslås ändringar som föranleds av reformen av statens regionförvaltning.
I
1 mom
. föreslås bestämmelser om Tillstånds- och tillsynsverket. Tillstånds- och tillsynsverket ska enligt förslaget vara tillståndsmyndighet enligt vattenlagen och övervaka efterlevnaden av vattenlagen tillsammans med den kommunala miljövårdsmyndigheten. Vid skötseln av tillstånds- och tillsynsuppgifter ska Tillstånds- och tillsynsverket bevaka allmänintresset. Bestämmelser om detta föreslås i 11 kap. 9 §.
I
2 mom
. föreslås bestämmelser om livskraftscentralerna. Livskraftscentralerna ska sköta uppgifter inom vattenhushållning och fiskerihushållning, om vilka det förutom i vattenlagen kommer att föreskrivas även annanstans i lagstiftningen.
Den kommunala miljövårdsmyndighetens och dikningsförrättningens uppgifter ändras inte. I lagens 5 kap. föreslås bestämmelser om den kommunala miljövårdsmyndighetens behörighet i dikningsärenden. Den kommunala miljövårdsmyndigheten utövar dessutom tillsyn över efterlevnaden av vattenlagen. Bestämmelser om detta finns i 14 kap.
2 kap. Allmänna rättigheter, skyldigheter och inskränkningar
5 a §
.
Placering av en ledning på annans vattenområde
. I
2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 §
.
Undanröjande av olägenhet och placering av muddermassa
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §
.
Underhåll och avlägsnande av anläggningar
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
11 §
.
Skydd av vissa typer av vattennatur
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
14 §
.
Rätt till annans anläggning
. I
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
14 a §
.
Beviljande av rätt
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
15 §
.
Anmälningsskyldighet
. I
1 och 2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
3 kap. Tillståndspliktiga vattenhushållningsprojekt
2 §
.
Allmän tillståndsplikt för vattenhushållningsprojekt
. I
1, 2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
3 §
.
Vattenhushållningsprojekt som alltid är tillståndspliktiga
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
4 a §.Undantag från miljömålen för vattenvården
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §
.
Tillstånds giltighetstid
. I
3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
11 §
.
Kontrollskyldighet
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Enligt den gällande lagen anges villkor om kontroll av konsekvenserna av ett projekt i det tillstånd som utfärdas enligt vattenlagen. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan med stöd av ett villkor i tillståndet genom ett separat beslut ålägga den projektansvarige att kontrollera vilka konsekvenser projektet har. Genom att närings-, trafik- och miljöcentralens tillsynsuppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket kommer verket att meddela villkor om kontroll av konsekvenserna i samband med att tillståndsärendet avgörs, eller senare i ett separat förfarande.
Att frågor som gäller kontrollen av konsekvenserna av ett projekt för fiskerihushållningen i alla situationer avgörs i samband med tillståndsärendet kan dock inte anses vara en fungerande lösning. När de uppgifter inom fiskerihushållning som hör till närings-, trafik- och miljöcentralen överförs till livskraftscentralen bör det fortfarande vara möjligt att bestämma att livskraftscentralen ska besluta om kontrolluppgiften i fiskeriärenden. En bestämmelse om detta föreslås i
1 mom
.
I
3 mom
. föreslås bestämmelser om rätten att inleda ett ärende som gäller ändring av ett beslut om kontroll. Kontrollen av konsekvenserna av ett projekt är av relevans för skötseln av flera olika myndigheters lagstadgade uppgifter och för andra aktörers intressen. Därför bör de aktörer vars arbetsuppgifter eller motiverade rättigheter påverkas av projektet ha rätt att inleda ärendet.
14 §
.
Fiskevårdsskyldighet och fiskerihushållningsavgift.
I
1 och 4 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och fiskerimyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den livskraftscentral som sköter uppgifter inom fiskerihushållning på grund av att uppgifterna överförs.
15 §
.
Plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och plan för användning av fiskerihushållningsavgift
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
I
3 mom
. föreslås en bestämmelse om dem som ska ha rätt att inleda ärenden som gäller ändring av planen för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och planen för användning av fiskerihushållningsavgift. Den livskraftscentral som fattat beslutet ska kunna ändra beslutet på eget initiativ, men också Tillstånds- och tillsynsverket, den kommunala miljövårdsmyndigheten, en annan myndighet som bevakar allmänintresset i ärendet, kommunen eller en part som orsakas olägenhet av projektet ska kunna framställa ett yrkande i ärendet.
Också fiskeriområdet ska ha rätt att inleda ett ärende som gäller ändring av ett beslut. Fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar som har till syfte att utveckla fiskerihushållningen inom det egna området och främja samverkan mellan medlemmarna för ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskresurserna. Medlemmar i ett fiskeriområde är innehavarna av fiskerätt i området samt de landsomfattande organisationerna inom fiskeribranschen.
16 §
.
Tillstånd till förberedelser
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Den statliga tillsynsmyndighetens uppgifter enligt
3 mom
. överförs delvis till Tillstånds- och tillsynsverket och delvis till livskraftscentralen. På motsvarande sätt som själva tillståndsbeslutet kan ett beslut om tillstånd till förberedelser påverka skötseln av de uppgifter som hör till livskraftscentralen. Därför bör Tillstånds- och tillsynsverket ha möjlighet att begära utlåtande om tillståndsbeslutet av den kommunala miljövårdsmyndigheten och av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning, om ärendet är av relevans för skötseln av deras uppgifter.
17 §
.
Beslut om tillstånd till förberedelser
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
18 §
.
Anmälan om slutförande
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
19 §
.
Avbrytande av projekt
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
20 §
.
Översyn av tillståndsvillkoren inom en viss tid
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
Den statliga tillsynsmyndighetens uppgifter enligt 3 mom. överförs delvis till Tillstånds- och tillsynsverket och delvis till livskraftscentralen. Om tillståndshavaren inte har gjort en ansökan om översyn av tillståndsvillkoren inom utsatt tid ska Tillstånds- och tillsynsverket vid behov kunna bestämma att tillståndet ska upphöra att gälla. Utgångspunkten är att det rör sig om en tillsynsuppgift av den typ som Tillstånds- och tillsynsverket ska sköta. För att livskraftscentralen ska kunna fullgöra de uppgifter inom vattenhushållning som ankommer på centralen måste centralen vid behov kunna göra en ansökan i ärendet.
21 §
.
Annan översyn av tillståndsvillkoren och meddelande av nya villkor
. I
1 och 4 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
I 1 mom. föreslås en bestämmelse om Tillstånds- och tillsynsverkets rätt att på eget initiativ ta upp till behandling ett ärende som gäller översyn av tillståndsvillkoren och meddelande av nya villkor. Bestämmelsen ska gälla samtliga i 1 mom. avsedda grunder. I 4 mom. föreslås bestämmelser om de andra aktörer som har rätt att inleda översyn. Till skillnad från det som gäller Tillstånds- och tillsynsverket har dessa aktörers rätt att inleda ärendet begränsats till att gälla endast en del av grunderna, eller också har det ställts ytterligare villkor för rätten att inleda ärendet.
22 §
.
Översyn av villkor som gäller fiskevårdsskyldighet eller fiskerihushållningsavgift
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och fiskerimyndigheten till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
23 §
.
Ändring av tillståndsvillkor på ansökan av tillståndshavaren
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
24 §
.
Ansökan om att ett tillstånd ska upphöra att gälla
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
4 kap. Uttag av vatten
2 §
.
Uttag av vatten från eget område
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
3 §
.
Uttag av ytvatten från annans vattenområde
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
4 §.Uttag av grundvatten från annans område
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 §.Beslut om uttag av vatten
. I
3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Avvikelse från tillstånd att ta vatten
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.Begränsning av vattenuttaget
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
11 §.Skyddsområde för en vattentäkt
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Enligt förslaget ska ett förordnande av ett skyddsområde kunna inledas på Tillstånds- och tillsynsverkets eget initiativ. Utöver den projektansvarige eller en part ska emellertid också den kommunala miljövårdsmyndigheten och den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning ha rätt att inleda ärendet.
12 §.Skyddsområdesbestämmelser
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
13 §.Lösningsrätt på skyddsområde
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 kap. Dikning
3 §.Tillståndsplikt för dikning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
4 §.Behovet av dikningsförrättning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 §.Anmälan om dikning
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Rätt till dikning på annans område
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
15 §.Uppgörande av dikningsplan
. I
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
22 §.Dikningssammanslutning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Enligt det gällande
2 mom
. kan en dikningssammanslutning bildas på yrkande av närings-, trafik- och miljöcentralen eller den kommunala miljövårdsmyndigheten. Utöver Tillstånds- och tillsynsverket ska enligt förslaget också livskraftscentralen, till vilken de uppgifter som gäller främjande av dikning och torrläggning kommer att överföras, att ha rätt att inleda ett ärende som gäller bildande av en dikningssammanslutning
24 §.Bildande av dikningssammanslutning och sammanslutningens stadgar
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Enligt den föreslagna andra meningen i det momentet avgörs ett ärende som gäller bildande av en dikningssammanslutning och som inleds på initiativ av en myndighet vid en dikningsförrättning. I meningen görs de ändringar som följer av 22 § 2 mom.
30 §.Fastighetspant
. I paragrafens
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
31 §.Hur en dikningsförrättning inleds
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Till förrättningsman vid dikningsförrättning har i regel förordnats en ingenjör vid närings-, trafik- och miljöcentralen. Eftersom de uppgifter som gäller främjande av dikning överförs till livskraftscentralerna föreslås det att förordnandet ska ges en anställd vid livskraftscentralen. Av arbetsledningsskäl bör beslutet om den som ska vara förrättningsman fattas av livskraftscentralen.
32 §.Dikning som ska behandlas av Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
33 §.Förrättningssammanträde
. I
2 mom
. görs de ändringar som överföringen av uppgifterna föranleder. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska förrättningsmannen ge Tillstånds- och tillsynsverket och den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning tillfälle att ge ett utlåtande om dikningsprojektet.
35 §.Tillkännagivande om sammanträde
. I
1 mom
. görs de ändringar som överföringen av uppgifterna föranleder. Det föreslås att tillkännagivandet om förrättningssammanträde ska ges på Tillstånds- och tillsynsverkets webbplats.
36 §.Beslut i dikningsärenden
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
37 §.Delgivning av beslut vid en dikningsförrättning
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
I
2 mom
. finns bestämmelser om sändande av en kopia av beslutet vid en dikningsförrättning till myndigheterna. Eftersom beslutet kan ha relevans för skötseln av de kommunala miljövårdsmyndigheternas uppgifter och uppgifterna vid de livskraftscentraler som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning bör beslutet sändas till dessa aktörer.
39 §.Kostnader för dikningsförrättningar
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 kap. Bestående ändring av medelvattenståndet
7 §.Deltagande i kostnaderna för sänkning av medelvattenståndet
. I
3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Deltagande i kostnaderna för höjning av medelvattenståndet
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Sammanslutning som bildas för höjning av medelvattenståndet
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 kap. Vattenreglering
4 §.Förslag till deltagande i vattenreglering
. I
1, 3 och 4 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 §.Deltagande i ett regleringsprojekt
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 §.Regleringssammanslutning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §.Regleringssammanslutningens medlemmar
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.En utomstående nyttotagares ansvar för regleringskostnaderna
. I
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 kap. Tillgodogörande av vattenkraft
8 §.Inbjudan till deltagande
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Offentlig kungörelse om deltagande i byggande av vattenkraftverk
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.Tillståndsansökan
. I
1 mom.
ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 kap. Timmerflottning
4 §.Ändring av användningsändamålet för ett verksamhetsställe för flottning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 §.Flottarens rättigheter
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §.Samfälld flottning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Ersättning för flottningsskada
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.Avlägsnande av sjunkvirke som orsakar olägenheter
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och i
1–3 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. Ett ärende som gäller föreläggande om rensning kan enligt den gällande lagen inledas på ansökan av den närings-, trafik- och miljöcentral som är statlig tillsynsmyndighet eller av någon som har olägenhet av förhållandena. Det föreslås att bestämmelserna ses över så att ärendet kan inledas vid Tillstånds- och tillsynsverket på verkets eget initiativ eller på ansökan av livskraftscentralen eller av någon som har olägenhet av förhållandena.
I
2 mom
. föreskrivs det om myndighetens rätt att rensa ett vattendrag från sjunkvirke och andra flottningsrester som orsakar fara eller olägenhet. Det rör sig om praktiska åtgärder som inte kräver tillstånd enligt vattenlagen utan som kan vidtas direkt med stöd av lagen. Det föreslås att uppgiften anvisas livskraftscentralen.
12 §.Flottningssammanslutningens medlemmar
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
16 §.Överlåtelse och utmätning av fast egendom
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
17 §.Fonder
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
19 §.Upplösning av en flottningssammanslutning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. De uppgifter för att främja frågor med bäring på vattenhushållning som ankommer på närings-, trafik- och miljöcentralen i egenskap av statlig tillsynsmyndighet överförs till livskraftscentralen, och därför bör Tillstånds- och tillsynsverket ha rätt att inleda ett ärende som gäller upplösning av en flottningssammanslutning.
20 §.Likvidationsåtgärder
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket respektive den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning på grund av att uppgifterna överförs. Ett ärende enligt
2 mom
. som gäller överföring av medel ska enligt förslaget förutom på ansökan av den som ansvarar för likvidationsåtgärderna eller av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning också kunna inledas på initiativ av Tillstånds- och tillsynsverket.
21 §.Eftervård
. Enligt den gällande lagen har ärenden som gäller bestämmande av att ett tillstånd som beviljats för verksamhetsställen för flottning ska upphöra att gälla inletts vid regionförvaltningsverket på ansökan av närings-, trafik- och miljöcentralen, som är statlig tillsynsmyndighet. Det föreslås att
1 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket ska kunna ta upp ärendet till behandling på eget initiativ eller på ansökan av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning.
I
2 mom
. föreskrivs det om avlägsnande eller ändring av anordningar och anläggningar som har anlagts för flottning. Enligt den gällande lagen ankommer denna uppgift på närings-, trafik- och miljöcentralen. Det rör sig om praktiska åtgärder som inte kräver tillstånd enligt vattenlagen utan som kan vidtas direkt med stöd av lagen. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att utöver Tillstånds- och tillsynsverket även den livskraftscentral som ansvarar för uppgifter inom vattenhushållning ska få utföra de åtgärder som avses i paragrafen. För att uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna ska vara tydlig föreslås det att livskraftscentralen ska vidta åtgärderna på förordnande av Tillstånds- och tillsynsverket.
10 kap. Farleder och andra sjötrafikområden
2 §.Inrättande av allmän farled
. I
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. I 1 mom. korrigeras Trafikverket till Trafikledsverket.
3 §.Förutsättningar för inrättande av allmän farled
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. I
3 mom
. korrigeras Trafikverket till Trafikledsverket.
4 §.Ändring av beslut om allmän farled
. I
2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 §.Placering av säkerhetsanordningar
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. I
3 mom
. korrigeras Trafikverket till Trafikledsverket.
7 §.Rätt till annans vattenområde i vissa fall
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Vissa rättigheter som är nödvändiga med tanke på försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets åligganden
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Ersättning för förlust av förmån
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.Avgift för användning av farled
. I
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
11 kap. Ansökningsförfarande
1 §.Tillämpningsområde
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
2 §.Anhängiggörande av ett ansökningsärende
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 §.Utlåtanden
. I paragrafen föreslås bestämmelser om de utlåtanden som ska begäras i ett ansökningsärende. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Organiseringen av uppgifterna minskar behovet av att begära utlåtanden av andra myndigheter. Eftersom den verksamhet som ansökningsärendet gäller kan ha relevans för skötseln av livskraftscentralens uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning föreslås i
1 mom
. en bestämmelse om en skyldighet att begära livskraftscentralens utlåtande om ansökan. Utlåtande behöver dock inte begäras i de situationer där det är uppenbart onödigt.
I 1 mom. föreslås vidare en bestämmelse om hörande av Tillstånds- och tillsynsverkets enhet för bevakning av allmänintresset. Avsikten är att enheten för bevakning av allmänintresset i samband med tillståndsförfarandet och som en del av processen för hörande av myndigheter, parter och andra aktörer ska ge utlåtande om förutsättningarna för genomförande av projektet. Att enhetens uppfattning klarläggs kommer att stödja den tillståndsprövning som görs av Tillstånds- och tillsynsverket, som är den myndighet som avgör ärendet. Samtidigt kommer enheten för bevakning av allmänintresset att ha mindre behov av att genom besvär föra lagenligheten i Tillstånds- och tillsynsverkets beslut till domstol för avgörande.
Avsikten är inte att enheten för bevakning av allmänintresset ska höras i fråga om alla ansökningsärenden enligt vattenlagen. En stor del av tillståndsärendena enligt vattenlagen gäller småskaliga byggprojekt som ur allmän synvinkel har endast ringa konsekvenser för vattenmiljön eller för andra former för användning av vattnen. Bevakningen av allmänintresset fokuserar i typfall på att bedöma förutsättningarna för genomförande av ett projekt och uppmärksamma tillståndsmyndigheten på aspekter som anknyter till olika skilda intressen som är relevanta vid intresseavvägningen. Typiska ansökningar om vilka enheten skulle höras kan vara exempelvis tillståndsansökningar som gäller nya projekt eller betydande ändringar av befintliga projekt. I frågor som gäller nyttjanderätt eller ersättning rör det sig vanligen om privaträttsliga rättsförhållanden som föranleds av projektet och som inte har några nämnvärda kopplingar till allmänintresset. Inte heller behandlingen av ett laglighetsövervakningsärende vid Tillstånds- och tillsynsverket är i princip förenad med sådan prövning för vilken enheten för bevakning av allmänintresset behöver höras. Samtidigt kan åtgärder för att återställa miljön i sitt tidigare skick i vissa situationer innefatta sådan prövning att det kan vara motiverat att höra enheten.
Enligt den föreslagna bestämmelsen ska Tillstånds- och tillsynsverket ge enheten för bevakning av allmänintresset tillfälle att bli hörd om samhälleligt viktiga projekt och projekt som kan ha avsevärda eller omfattande verkningar på vattenmiljön eller användningen av vattnen. Avsikten är att Tillstånds- och tillsynsverket ska bedöma om ansökan gäller ett sådant projekt. Med samhälleligt viktiga projekt ska avses projekt som direkt syftar till att främja samhälleligt eftersträvansvärda mål, eller projekt som indirekt påverkar sådana mål. I bestämmelsen ska det inte utifrån projektets art eller storlek avgränsas hurdana projekt som ska anses vara samhälleligt viktiga. Avsikten är dock inte att enheten skulle höras om alla småskaliga projekt som främjar samhälleliga mål. Inte heller projektaktören kommer att ha någon betydelse i detta avseende; i projekt som genomförs av fysiska personer har emellertid nyttan sällan någon mer allmängiltig betydelse.
Behovet av att bevaka allmänintresset accentueras särskilt i projekt som kan ha avsevärda eller omfattande konsekvenser för vattenmiljön eller användningen av vattnen. Projektets storlek har inte heller i detta avseende någon avgörande betydelse. I typfall handlar det om nya, mer storskaliga projekt som har, eller kan ha, avsevärd påverkan på vattenmiljöns tillstånd. Även betydande förändringar i vattenmiljöns tillstånd innebär inte nödvändigtvis, om förändringarna sker inom ett begränsat område, en sådan situation där enheten för bevakning av allmänintresset behöver höras med hänsyn till bevakandet av allmänintresset. Samtidigt kan även ett i geografiskt hänseende litet område vara föremål för ett flertal olika intressen i fråga om användningen av vattnen som är relevanta med tanke på bevakningen av det allmänna intresset.
De statliga myndigheterna bevakar i enlighet med 11 kap. 9 och 6 § i vattenlagen allmänintresset inom sina respektive ansvarsområden i ett förfarande enligt vattenlagen. Om en samhälleligt viktig uppgift eller användningsform som anknyter till vattendragen eller användningen av vattnen, exempelvis främjande av fiskerinäringen, i lagstiftningen har anförtrotts en myndighet, behöver enheten för bevakning av allmänintresset inte höras om detta. I fråga om alla samhälleligt viktiga intressen går det dock inte att ange någon entydig enskild aktör som har rätt att föra talan i ärendet. I synnerhet i sådana situationer kommer hörande av enheten för bevakning av allmänintresset att vara betydelsefullt för att dessa aspekter ska beaktas vid tillståndsprövningen.
7 §.Anmärkningar och åsikter
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Myndigheternas rätt att föra talan
. I och med att de tillsynsuppgifter som hör till närings-, trafik- och miljöcentralen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket kommer verket att ha till uppgift att övervaka allmänintresset i tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt vattenlagen på det sätt som föreslås i
1 mom
.
I
2 mom
. föreslås bestämmelser om rätten för andra myndigheter som bevakar allmänintresset att föra talan i ansökningsärenden enligt vattenlagen. Fullgörandet av en uppgift som enligt lag ankommer på en myndighet kan förutsätta att den myndigheten deltar i ett förfarande enligt vattenlagen, om beslutet i ärendet är relevant med hänsyn till det intresse som myndigheten ska bevaka. Omfattningen av rätten att föra talan bestäms utifrån de uppgifter som anvisas myndigheterna genom vattenlagen och annan lagstiftning.
10 §.Delgivning av och information om ansökan
. I
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
11 a §.Hörande om tillståndsansökan och om komplettering av en miljökonsekvensbeskrivning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
12 §.Gemensam behandling av tillståndsansökningar
. I
3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
13 §.Gemensam handläggning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
14 §.Inspektion
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
15 §.Muntlig bevisning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
16 §.Inhämtande av särskild utredning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Den utredning som avses i paragrafen har enligt paragrafen tagits fram av en tillräckligt sakkunnig person som är anställd inom miljöförvaltningen. Eftersom begreppet miljöförvaltning är föråldrat och oklart efter de administrativa förändringar som skett stryks det ovannämnda kravet på anställningen i lagen.
18 §.Avgörande av en viss del av ett ärende
. I
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
19 §.Ändring av tidigare beslut
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
20 §.Säkerhet
. I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket och tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
22 §.Delgivning av och information om beslut
. I
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Enligt 2 mom. i den gällande paragrafen ska en kopia av beslutet skicks till bland annat tillsynsmyndigheterna. Det föreslås att bestämmelsen ses över så att en kopia ska skickas till den livskraftscentral som sköter uppgifter inom fiskerihushållning eller vattenhushållning, till den kommunala miljövårdsmyndigheten och till de andra myndigheter som bevakar allmänintresset.
23 §.Ersättning för intressebevakningskostnader
. I
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
24 §.Behandlingen av ärenden vid den kommunala miljövårdsmyndigheten
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
12 kap. Vattenrättslig sammanslutning
5 §.Fastställande av stadgarna
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Registrering av en sammanslutning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Införande av uppgifter
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.Rätt att få upplysningar
. I
2 mom
. föreslås bestämmelser om myndigheternas rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter ur registret över vattenrättsliga sammanslutningar som de behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt vattenlagen. Enligt förslaget ska dessa myndigheter vara Tillstånds- och tillsynsverket, den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning och den kommunala miljövårdsmyndigheten.
11 §.Sammanslutningens stämma.
I paragrafens
4 mom
. föreskrivs det om dem som har rätt att kalla till stämma för en sammanslutning som har upphört med sin verksamhet. Enligt den gällande lagen har en sammanslutningsmedlem och tillsynsmyndigheten denna rätt. Utöver Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten, vilka svarar för tillsynen över vattenlagen, bör också den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning ha denna rätt, eftersom fullgörandet av sammanslutningens åligganden är av relevans för skötseln av centralens uppgifter.
17 §.Klanderbara beslut
. I
2 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
18 §.Rättelseyrkande
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
19 §.Upplösning av sammanslutning
. I
1, 3 och 4 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
13 kap. Ersättningar
6 §.Myndigheter och domstolar som behandlar ersättningsärenden
. I
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §.Ersättningar i samband med ansökningsärenden
. I
3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Separata ersättningsärenden
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
15 §.Säkerställande av tillgången till vatten
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
16 §.Betalning av ersättning
. I
1 och3 mom
. ändras regionförvaltningsverket och tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
18 §.Återbetalning av ersättning
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Samtidigt ändras uttrycket besvärsmyndighet i paragrafen till fullföljdsdomstol.
19 §.Ersättning som ska betalas för intecknad egendom
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket och tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
22 §.Upphävande av ersättningsskyldighet
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
14 kap. Tillsyn och förvaltningstvång
1 §.Tillsynsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
2 §.Myndighetsåtgärder vid lagstridiga förfaranden
. På grund av överföringen av uppgifterna ändras i paragrafen tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten.
3 §.Rätt att få upplysningar och göra inspektioner
. På grund av överföringen av uppgifterna ändras i paragrafen tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten.
4 §.Åtgärder vid överträdelser eller försummelser
. I
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 §.Förfarandet i förvaltningstvångsärenden
. Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgift att övervaka efterlevnaden av vattenlagen överförs till det nya Tillstånds- och tillsynsverket, som kommer att fatta beslut i förvaltningstvångsärenden. För att avgöra ett ärende kan det vara nödvändigt att höra andra myndigheter, om vilka det föreslås bestämmelser i
1 mom
. I 1 mom. ändras tillsynsmyndigheten till den kommunala miljövårdsmyndigheten på grund av att uppgifterna överförs till den myndigheten.
6 §.Avhjälpande av naturskador
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §.Underrättelse om naturskador
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Vite samt hot om tvångsutförande eller avbrytande
. I paragrafen föreskrivs det om det vite, hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande som ska föreläggas i syfte att säkerställa att huvudförpliktelsen uppfylls. När Tillstånds- och tillsynsverket är tillsynsmyndighet behöver det i
1 mom
. inte längre föreskrivas om en möjlighet för verket att låta utföra den försummade åtgärden. I momentet föreslås dock en möjlighet att ge den kommunala miljövårdsmyndigheten rätt att låta utföra den behövliga åtgärden.
9 §.Anläggningar utan ägare
. Enligt de gällande bestämmelserna får tillståndsmyndigheten om underhållet av en anläggning försummas ge en tillsynsmyndighet rätt att på statens bekostnad vidta behövliga åtgärder för att undanröja olägenheten eller faran.
I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. I och med överföringen av uppgifterna kommer Tillstånds- och tillsynsverket att självt kunna vidta åtgärder eller kunna ge den kommunala miljövårdsmyndigheten eller den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning rätt att på statens bekostnad vidta behövliga åtgärder för att undanröja olägenheten eller faran. Avsikten är att ärendet ska kunna inledas vid Tillstånds- och tillsynsverket på verkets eget initiativ eller på ansökan av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning.
10 §.Tillsynsmyndighetens omedelbara åtgärder
. I paragrafen ändras tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten på grund av att uppgifterna överförs.
11 §.Avbrytande av verksamhet
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten på grund av att uppgifterna överförs. Efter att verksamhet har avbrutits ska Tillstånds- och tillsynsverket enligt förslaget inleda ett förfarande för förvaltningstvång enligt 4 §. Också den kommunala miljövårdsmyndigheten ska genom ansökan kunna inleda ett förfarande för förvaltningstvång.
13 §.Åtgärder med anledning av anmälan om slutförande
. Tillsynsmyndigheten ändras i
1 mom
. till Tillstånds- och tillsynsverket och i
2 mom
. till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten på grund av att uppgifterna överförs till verket.
14 §.Rätt att inleda ärenden
. I paragrafen föreskrivs det om en sekundär rätt att inleda ett ärende om förvaltningstvång. Utgångspunkten är att de aktörer som svarar för laglighetskontrollen i fråga om vattenlagen, dvs. Tillstånds- och tillsynsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten, ska ha rätt att inleda ärenden om förvaltningstvång. Om Tillstånds- och tillsynsverket eller den kommunala miljövårdsmyndigheten emellertid inte har inlett ett ärende om förvaltningstvång ska ärendet genom ansökan kunna inledas av de andra aktörer som räknas upp i paragrafen. För tydlighetens skull föreslås det att det till
4 punkten
i förteckningen fogas den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning.
15 kap. Sökande av ändring och verkställande av beslut
1 §.Sökande av ändring
. I paragrafens
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
I
3 mom
. föreskrivs det om omprövning av ett i 3 kap. 11 § avsett beslut om samordnad recipientkontroll eller om godkännande eller ändring av kontrollplanen samt av ett i 15 § i det kapitlet avsett beslut om godkännande av en plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och fastställande av en plan för användning av fiskerihushållningsavgift samt om omprövning av den avgift som tas ut för dessa. Avsikten är att Tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen ska besluta om samordnad recipientkontroll och kontrollplaner. I enskilda frågor som rör fiskerihushållning ska Tillstånds- och tillsynsverket kunna överföra sin kontrollbehörighet till livskraftscentralen. Livskraftscentralen ska också godkänna planerna för fullgörande av fiskevårdsskyldigheten och fastställa planerna för användning av fiskevårdsavgiften. I fråga om dessa ska ändring i första skedet sökas genom en begäran om omprövning hos Tillstånds- och tillsynsverket.
2 §.Besvärsrätt
. I
1 mom. 5 punkten
föreslås bestämmelser om besvärsrätt för den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning. För skötseln av livskraftscentralens lagstadgade uppgifter är det nödvändigt att centralen vid behov kan föra lagenligheten av ett beslut som meddelats med stöd av vattenlagen till domstol för prövning. Myndigheten ska dock kunna söka ändring endast på grunder som anknyter till skötseln av dess uppgifter.
I
2 mom
. föreslås en bestämmelse om rätten för Tillstånds- och tillsynsverkets enhet för bevakning av allmänintresset att söka ändring i ett beslut som verket har fattat i ett vattenärende. Avsikten är att enheten för bevakning av allmänintresset ska ges tillfälle att bli hörd redan om en ansökan som gäller ett vattenärende och delge tillståndsmyndigheten sin uppfattning redan i samband med tillståndsförfarandet, vilket kommer att minska parternas behov av att söka ändring. Det ska emellertid inte ställas något krav på att enheten ska behöva föra talan i samband med tillståndsförfarandet för att ha rätt att söka ändring. Den enhet som bevakar allmänintresset ska, om de lagstadgade förutsättningarna är uppfyllda, få söka ändring också i ett beslut som gäller en ansökan om vilken enheten inte har blivit hörd om eller som enheten inte har yttrat sig om.
De myndigheter som bevakar allmänintresset har utnyttjat rätten att söka ändring med omdöme och på motiverade grunder. Besvär som anförs av myndigheter leder klart oftare än besvär som anförs av enskilda till att beslutets innehåll ändras i samband med ändringssökandet. För att understryka att rätten för enheten för bevakning av allmänintresset att söka ändring är av en exceptionell art föreslås det dock att besvärsrätten ska begränsas till de situationer som specificeras i lagen. Begränsningarna ska inte gälla de andra myndigheter som anges i 1 mom. Huruvida en part har besvärsrätt, dvs. om förutsättningen eller förutsättningarna är uppfyllda, kommer att avgöras av fullföljdsdomstolen inom ramen för prövningen av de absoluta processförutsättningarna.
Avsikten är att enheten ska kunna söka ändring i ett beslut av Tillstånds- och tillsynsverket för att 1) trygga ett miljöskydds- eller naturvårdsintresse eller något annat därmed jämförbart vägande allmänt intresse, 2) förtydliga viktiga rättsfrågor i anslutning till tillämpningen av lagen, 3) säkerställa en enhetlig praxis i fråga om lagens tillämpning. Avsikten är att förutsättningarna ska vara fristående i förhållande till varandra, dvs. det ska räcka med att en förutsättning uppfylls.
Den första förutsättningen innebär att de miljöskyddskrav och krav enligt naturvårdslagen som ingår i Tillstånds- och tillsynsverkets uppgiftsfält ska beaktas vid tillståndsprövningen och ges den vikt de förtjänar. På denna grund ska enheten också få söka ändring med åberopande av andra, jämförbara och vägande allmänna intressen vars bevakning inte tydligt har anvisats någon annan myndighet någon annanstans i lag. Enheten ska få avgöra om beslutet eller ett enskilt föreläggande i beslutet är till den grad oförenligt med de rättsobjekt som ska skyddas att beslutets lagenlighet behöver föras till domstol för prövning.
Den andra förutsättningen gäller situationer där beslutet innehåller en rättsfråga som är av betydelse med tanke på tillämpningen av lagen. Avgörande i detta avseende ska vara vilken betydelse eller styrande effekt rättsfrågan har med tanke på avgörandet av andra vattenärenden eller av miljöfrågor överlag. Det kan exempelvis röra sig om förhållandet mellan Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen eller om tillämpning av en ny, flexibel bestämmelse i en oklar situation.
Den tredje förutsättningen (säkerställande av en enhetlig praxis i fråga om lagens tillämpning) handlar delvis om samma sak som den andra förutsättningen. Syftet med förutsättningen är att göra det möjligt att söka ändring exempelvis i en situation där Tillstånds- och tillsynsverket med avvikelse från tidigare tillämpningspraxis beviljar ett tillstånd på bristfälliga grunder. På motsvarande sätt ska en situation där ett viktigt tillståndsvillkor med avvikelse från tidigare praxis fogas till ett tillstånd eller där ett tillståndsvillkor som av hävd har ingått i tillstånd lämnas bort utan motiverade grunder utgöra en grund för sökande av ändring.
4 §.Förfarandet i fullföljdsdomstolen
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
4 a §.Skyndsam behandling av vissa besvärsärenden
. Hänvisningen i paragrafen till 2 § i lagen om behandling av miljöskydds- och vattenärenden vid regionförvaltningsverken ändras till en hänvisning till 11 § i lagen om behandling av vissa miljöärenden vid Tillstånds- och tillsynsverket.
7 §.Verkställighet av beslut som inte har vunnit laga kraft
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs till verket.
8 §.Verkställighet av beslut som gäller förvaltningstvång
. I
1 mom
. ändras myndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Verkställighet av beslut som gäller kontroll
. I fortsättningen ska kontrollplanerna godkännas av Tillstånds- och tillsynsverket eller av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom fiskerihushållning. I
1 mom
. görs de ändringar som detta föranleder.
16 kap. Straffbestämmelser
2 §.Tillståndsförseelse enligt vattenlagen
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
3 §.Brott mot vattenlagen
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 §.Tillstånds- och tillsynsverkets rätt att föra talan i brottmål
. I paragrafen och i dess rubrik ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
17 kap. Fastighetsrättsliga bestämmelser
1 §.Anmälan om inlösen
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
4 §.Panträtt och andra rättigheter
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
5 §.Införande av uppgifter i fastighetsdatasystemet
. I
1 och 5 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
6 §.Fastighetsförrättning
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §.Rättigheter och skyldigheter vid ägarbyten
. I
3 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §.Beviljande av nyttjanderätt
. I
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
11 §.Ägoreglering
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
18 kap. Särskilda bestämmelser
1 §.Uppgifter som ska antecknas i datasystemet för miljövårdsinformation och datasystemet för naturvården
. I paragrafens
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
2 §.Införande av uppgifter
. I
1 och 2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
3 §.En myndighets rätt att få uppgifter avgiftsfritt
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den statliga tillsynsmyndigheten till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. I
2 mom
. korrigeras Trafikverket till Trafikledsverket.
3 a §.Redogörelse för uppdämnings- och avtappningsåtgärder på ett avrinningsområde
. I paragrafens
1 och 2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning, på grund av att uppgifterna överförs. I 1 mom. föreslås dessutom bestämmelser om en skyldighet att sammanställa redogörelsen i tillräckligt samarbete med Tillstånds- och tillsynsverket.
Enligt
3 mom
. i den gällande paragrafen kan jord- och skogsbruksministeriet ålägga en närings-, trafik- och miljöcentral att inom en annan närings-, trafik- och miljöcentrals verksamhetsområde sköta de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. De uppgifter som avses i paragrafen koncentreras i samband med reformen till tre livskraftscentraler, vars verksamhetsområden avgränsas så att de följer vattendragsområdena. Bestämmelsen behövs inte längre.
4 §.Åtgärder för avvärjande av fara
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. Enligt förslaget kan Tillstånds- och tillsynsverket självt vidta eller alternativt ålägga den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller den som ansvarar för vattenhushållningsprojektet att vidta i paragrafen avsedda åtgärder för avvärjande av fara. Ett ärende som gäller vidtagande av åtgärder för avvärjande av fara ska kunna inledas antingen på Tillstånds- och tillsynsverkets eget initiativ eller på ansökan av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning.
5 §.
Förhindrande av skada som orsakas av is. I paragrafen ändras de statliga myndigheterna till livskraftscentralen och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs.
7 §.Undersökningstillstånd
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
8 §. Meningsskiljaktigheter som ska avgöras av Tillstånds- och tillsynsverket
. I rubriken för paragrafen och i paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
9 §.Meningsskiljaktigheter som gäller nyttjande eller äganderätt
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
10 §.Utlåtande av Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafen och i dess rubrik ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
12 §.Avgifter för behandlingen av ett ärende
. I
1, 3 och 4 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket. Den tillsynsmyndighet som avses i 1 mom. hänvisar till närings-, trafik- och miljöcentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten. Eftersom närings-, trafik- och miljöcentralens tillsynsuppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket ändras tillsynsmyndigheten till den kommunala miljövårdsmyndigheten.
17 §.Utbyte av information mellan myndigheterna
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
18 §.Fastställande av gränserna för ett vattenområde
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
19 §.Informationstjänst för vattenhushållningsärenden
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
19 kap. Ikraftträdande
5 §.Översyn av tillståndsvillkoren
. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7 §.Vattenreglering
. I
4 mom
. ändras tillståndsmyndigheten, den statliga tillsynsmyndigheten och fiskerimyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. Avsikten är att livskraftscentralen ska svara för utarbetandet av den utredning som avses i
1 mom
.
I
2 mom.
föreslås en bestämmelse om de aktörer som ska ha rätt att lämna in en ansökan om översyn av tillståndsvillkoren i fråga om en reglering. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska ärendet kunna inledas på Tillstånds- och tillsynsverkets eget initiativ eller på ansökan av den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning eller av en kommun.
9 §.Kontrollskyldighet
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning eller fiskerihushållning, på grund av att uppgifterna överförs. Ett ärende som gäller åläggande av kontrollskyldighet i efterhand kan således inledas vid Tillstånds- och tillsynsverket på verkets eget initiativ eller på ansökan av livskraftscentralen.
10 §.Fiskevårdsskyldighet och fiskerihushållningsavgift
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
12 §.Tidigare byggda anläggningar
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
16 §.
Förtydligande av tidigare beslut. I paragrafens
1 och 3 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket respektive livskraftscentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten på grund av att uppgifterna överförs. Ett ärende som gäller meddelande av förtydligande villkor ska enligt förslaget kunna inledas på Tillstånds- och tillsynsverkets eget initiativ eller på ansökan av de aktörer som specificeras i bestämmelsen.
19 §.
Nyttjande av vattenkraft som tillhör någon annan. I
2 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs till verket.
7.5.39
Föreningslagen
4 §.Tillståndsplikt
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till paragrafen fogas en bestämmelse om att Statens ämbetsverk på Åland är tillståndsmyndighet i landskapet Åland.
20 §.Föreningsmöte
. På grund av att uppgiften överförs föreslås i
3 mom
. att regionförvaltningsverket ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när föreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
22 §.Andra sätt att fatta beslut
. På grund av att uppgiften överförs föreslås i paragrafen att regionförvaltningsverket ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när föreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
38 a §.Verksamhetsgranskning
. På grund av att uppgiften överförs föreslås i
3 mom
. att regionförvaltningsverket ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när föreningen har sin hemort i landskapet Åland, och till Tillstånds- och tillsynsverket, när föreningen har sin hemort någon annanstans i riket.
7.6
Inrikesministeriets ansvarsområde
7.6.1
Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen
3 §.Personuppgiftsansvariga och ansvarsfördelningen i fråga om ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden
. I
2 mom. 10 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Rätt att få uppgifter mellan de personuppgiftsansvariga för ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden
. I
1 mom. 1–3 och 7–8 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Annan rätt att få uppgifter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.6.2
Lagen om nödcentralsverksamhet
20 §.Myndigheters rätt att få uppgifter ur nödcentralsdatasystemet
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.6.3
Lagen om ordnande av räddningsväsendet
6 §.Beslut om räddningsväsendets servicenivå
. I
3 och 4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Allmän styrning, planering och utveckling av räddningsväsendet
. I
3 och 4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Välfärdsområdets uppföljnings- och bedömningsskyldighet
. I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Tillstånds- och tillsynsverkets expertbedömning
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Inrikesministeriets årliga redogörelse
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Tillsynen över räddningsväsendet och styrningen i anknytning till tillsynen
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Tillsynen över räddningsväsendets servicenivå
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Rätt till information
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.6.4
Lagen om fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021−2027
29 §.Rätt att få och lämna ut uppgifter om anslag enligt artiklarna 19 och 20 i förordningen om Asyl-, migrations- och integrationsfonden
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.6.5
Lagen om Finlands flagga
5 §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt korrigeras sättet att skriva Gränsbevakningsväsendet så att det skrivs med stor begynnelsebokstav.
7.6.6
Lagen om varningsmeddelanden
3 §.Behöriga myndigheter
. I
12 punkten
ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.6.7
Lagen om brandskyddsfonden
4 §.Debitering av brandskyddsavgift
. I
1 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
I
2–4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens
5 mom
. motsvarar gällande lag.
5 §.Redovisning av brandskyddsavgifter
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Preskription
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Sökande av ändring i debiteringen av brandskyddsavgift
. I
1 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.6.8
Räddningslagen
22 b §.Skyldighet för innehavare av stora oljelager att sörja för bekämpningsberedskapen
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
22 c §.Skyldighet för hamninnehavare och verksamhetsidkare i kustområdet att sörja för bekämpningsberedskapen
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 §.Inrikesministeriets och Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. I paragrafens rubrik och i
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Räddningsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Ansvaret för spaning efter skogsbränder och utfärdande av varning för terrängbrand.
Ansvaret för spaning efter skogsbränder enligt
1 mom
. överförs i samband med regionförvaltningsreformen från regionförvaltningsverken till inrikesministeriet, inklusive resurser.
Terrängbränder förutsätter i allt högre grad internationellt samarbete inom räddningsväsendet samt gränsöverskridande verksamhetsmodeller för beredskap för terrängbränder. Den aktör som ansvarar för spaningsverksamheten för upptäckande av skogsbränder ska kunna leda, styra och utveckla verksamheten på riksnivå och vid behov stödja sig på internationella system. Enligt 38 § 1 mom. b punkten i räddningslagen kan inrikesministeriet, utöver det som har överenskommits mellan stater och om ingenting annat följer av lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samverkan eller annan internationell verksamhet (418/2017), vid behov vid räddningsinsatser begära internationellt bistånd från Europeiska unionen, en annan stat eller en internationell organisation.
Den uppgift som anges i 1 mom. överförs i samband med regionförvaltningsreformen till inrikesministeriet, inklusive resurser (2 årsv.). En överföring av uppgiften effektiviserar skötseln av uppgiften och minskar statens kostnader för den. När uppgiften sköts vid inrikesministeriet blir statens och räddningsväsendets övergripande verksamhet effektivare när det gäller beredskap för terrängbränder. Terrängbränder förutsätter i allt högre grad internationellt samarbete inom räddningsväsendet samt gränsöverskridande verksamhetsmodeller för beredskap för terrängbränder, vilket talar för att uppgiften överförs till inrikesministeriet.
Förebyggande, upptäckt och släckning av terrängbränder bildar en helhet som inte bara kräver enhetlig planering utan också samordning av räddningsväsendets verksamhet på land och i luften. I räddningsväsendet ingår flera aktörer och helheten leds i enlighet med 23 § i räddningslagen av inrikesministeriet. Det riksomfattande tillstånds- och tillsynsverket, som bildas i samband med reformen av statens regionförvaltning, kommer i fråga om räddningsväsendet att koncentrera sig på övervakningen i välfärdsområdena, varvid den riksomfattande spaningsverksamheten för upptäckande av skogsbränder blir en separat helhet. Därför föreslås det att ansvaret för administrationen och styrningen i samband med spaning efter skogsbränder överförs till inrikesministeriet.
31 a §.Lägesbildsverksamhet
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
48 §.Extern räddningsplan för objekt som medför särskild risk
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
67 §.Skyldighet att delta i befolkningsskyddsutbildning
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
79 §.Tillsynsplan
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
87 §.Skyldighet att lämna statistiska uppgifter
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
91 §.Åtgärdsregister
. I
5 mom. 2 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
105 §.Vite och hot om tvångsutförande
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
111 a §.Efterbehandling av oljeskador
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.6.9
Utlänningslagen
72 b §.Regionala riktlinjer för anlitandet av utländsk arbetskraft
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
79 §.Uppehållstillstånd för företagare
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
79 a §.
Livskraftcentralens delbeslut på ansökan om uppehållstillstånd för företagare. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
83 §.Migrationsverkets behörighet
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt görs tekniska ändringar i hänvisningsbestämmelserna i 1, 2 och 4 mom. Genom lag 472/2024 (RP 26/2024 rd), som trädde i kraft den 1 september 2024, ändrades 36 § i utlänningslagen så att paragrafens innehåll delades upp i flera separata paragrafer. I samband med lagändringen i fråga borde också paragrafens hänvisningsbestämmelser till 36 § ha korrigerats, men ändringen hade av misstag inte gjorts. Till hänvisningsbestämmelsen i 1 och 2 mom. fogas en hänvisning till 36 a, 36 b och 36 d §. I 4 mom. hänvisas det också till 36, 36 a, 36 b och 36 d §, och samtidigt preciseras momentets ordalydelse.
84 §.Behandlingstider
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
190 §.Ändringssökande
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras rubriken för paragrafen.
7.7
Försvarsministeriets ansvarsområde
7.7.1
Lagen om hälsovården inom försvarsmakten
6 §.
I paragrafen föreskrivs det om de som ska ansvara för planeringen och styrningen av och tillsynen över hälsovården inom Försvarsmakten. Enligt
1 mom
. ska den allmänna planeringen och styrningen av samt tillsynen över hälsovården inom Försvarsmakten skötas av Huvudstaben. Paragrafens
2–3 moment
har upphävts genom lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023), som trädde i kraft den 14 april 2023.
Enligt
4 mom
. styr Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården regionförvaltningsverkens verksamhet vid genomförandet, samordningen och förenhetligandet av tillsynen och styrningen i samband med den. Dessutom ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården övervaka lagenligheten i den hälsovård inom Försvarsmakten som avses i 3 mom. och ge handledning i samband med detta i synnerhet när det gäller principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden (
1 punkten
), ärenden som har ett väsentligt samband med något annat övervakningsärende som behandlas vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och som gäller hälso- och sjukvård eller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (
2 punkten
) samt ärenden som regionförvaltningsverkets tjänstemän för tillsynsärenden är jäviga att behandla (
3 punkten
).
Det föreslås att paragrafen ändras helt och hållet.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska den allmänna planeringen och styrningen av samt tillsynen över hälsovården inom Försvarsmakten fortfarande skötas av huvudstaben. Till sitt innehåll motsvarar momentet 1 mom. i den gällande paragrafen.
Eftersom Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs, föreskrivs i det föreslagna 2 mom. om Tillstånds- och tillsynsverkets uppgift att övervaka och styra lagenligheten i Försvarsmaktens hälsovård. I det föreslagna 2 mom. hänvisas till 1 § 1 mom. i lagen om hälsovården inom försvarsmakten där det föreskrivs om Försvarsmaktens uppgift att anordna hälsovård för dem vars hälsovård den ansvarar för. Försvarsmakten kan också annars tillhandahålla hälsovårdstjänster på det sätt som föreskrivs i den nämnda lagen.
Till följd av att ämbetsverk slås ihop finns det i paragrafen inte längre behov av bestämmelser om tillsynsärenden som tjänstemännen är jäviga att behandla. Även bestämmelserna om styrningen av regionförvaltningsverken i det gällande 4 mom. är i fortsättningen onödiga på grund av att uppgifterna ändras. Dessutom är bemyndigandet att utfärda förordning i det gällande
5 mom
. onödigt på grund av reformen av den statliga regionförvaltningen.
7.7.2
Lagen om försvarstillstånd
12 §.
Enligt paragrafens
1 mom
. kan regionförvaltningsverket begränsa rätten att avlägsna sig från en bestämd ort samt förbjuda vistelse utomhus utan polisens tillstånd under vissa tider eller på vissa platser, om befolkningens säkerhet eller ett viktigt militärt försvarsintresse kräver det. Enligt paragrafens
2 mom
. kan i brådskande fall ett förbud enligt 1 mom. utfärdas av chefen för polisinrättningen. Beslutet ska omedelbart underställas regionförvaltningsverket.
I 1 och 2 mom. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8
Finansministeriets ansvarsområde
7.8.1
Lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
3 §.Myndighetens uppgifter
. Enligt förslaget fogas till paragrafen ett nytt
4 mom
., enligt vilket Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillsammans med Statens ämbetsverk på Åland svarar för att tillgången till den statliga service som avses i 1 mom. 4 punkten ordnas på ett resultatrikt sätt i landskapet Åland. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska särskilt svara för funktionen och utvecklingen av de informationssystem som används vid produktionen av service och för funktionen och utvecklingen av e-tjänster och tjänster för ärendehantering och arkivering.
7.8.2
Kommunallagen
10 §.Uppföljning och laglighetsövervakning
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.3
Lagen om accis på vissa dryckesförpackningar
7 §.Godkännande av anteckning i producentregistret
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland på grund av att uppgiften överförs till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.8.4
Lagen om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur Europeiska unionen
9 §.Återlämnande av kontanta medel
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen stryks bestämmelsen om hos vilket regionförvaltningsverk medlen deponeras som obehövlig, eftersom Tillstånds- och tillsynsverket, som enligt förslaget ska inrättas, har riksomfattande behörighet.
7.8.5
Lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen
16 §.Tullens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem
. I
1 mom. 18 punkten
ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.6
Lagen om välfärdsområden
11 §.Uppföljning och laglighetsövervakning av välfärdsområdena
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.7
Lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen
8 a §.Samserviceregister
. Enligt
1 mom
. utfärdas bestämmelser om vilket regionförvaltningsverk som är registeransvarigt genom förordning av statsrådet. Det föreslås att momentet på grund av att uppgiften överförs blir ändrat så att Tillstånds- och tillsynsverket är registeransvarigt. I momentet finns också en bestämmelse om att samservicens uppdragstagare ska underrätta regionförvaltningsverket om att samserviceavtal ingåtts, ändrats eller avslutats. Regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.8
Lagen om statsandel för kommunal basservice
56 §.Vite
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.9
Lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket
15 §.Lämnande av uppgifter till Skatteförvaltningen och vissa andra myndigheter
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Skatteförvaltningens och vissa andra myndigheters rätt att lämna uppgifter på eget initiativ
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.8.10
Lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ
79 §.Handräckning
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.11
Lagen om pantlåneinrättningar
3 §.
I paragrafen ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som i egenskap av central förvaltningsmyndighet utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen, till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till skillnad från regionförvaltningsverken är Tillstånds- och tillsynsverket en riksomfattande myndighet inom centralförvaltningen. Tillstånds- och tillsynsverket svarar också inom landskapet Åland för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Statens ämbetsverk på Åland bistår i uppgifter i anslutning till detta på det sätt som särskilt avtalas i det årliga resultatavtalet.
4 §.
I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Tillstånds- och tillsynsverket svarar också för behandlingen av en tillståndsansökan som gäller verksamhet som bedrivs i landskapet Åland. Statens ämbetsverk på Åland bistår i uppgifter i anslutning till detta på det sätt som särskilt avtalas i det årliga resultatavtalet.
5 §.
I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 a §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 b §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
13 a §.
I
4 och 5 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
30 §.
I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
30 a §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
30 b §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
40 §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
3 mom
. stryks bestämmelsen enligt vilken vitet döms ut av Tavastehus förvaltningsdomstol. I fråga om utdömande av vite finns det ingen orsak att avvika från viteslagens 10 § där det föreskrivs att den myndighet som har förelagt ett vite får döma ut det.
40 a §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
40 b §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.12
Lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan
5 §.
I
2 mom
. stryks bestämmelsen om skyldigheten att sända ett beslut om överföring av en enklav till regionförvaltningsverket. Eftersom Tillstånds- och tillsynsverket, som ska inrättas, ska ha riksomfattande behörighet finns det inte längre behov av att sända det ett sådant beslut för kännedom.
7.8.13
Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism
5 kap. Registret för övervakning av penningtvätt
2 §.Registeransvarig och användningsändamål för registret för övervakning av penningtvätt
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
3 §.Ansökan om införande i registret och förutsättningar för registrering
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
4 §.Uppgifter som ska föras in i registret för övervakning av penningtvätt samt anmälan om ändringar
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
5 §.Tillförlitlighet
. I
4–6 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Avförande av uppgifter ur registret för övervakning av penningtvätt
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Utlämnande av uppgifter ur registret för övervakning av penningtvätt
. I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Uppdatering av uppgifter via befolkningsdatasystemet, handelsregistret och företags- och organisationsdatasystemet
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 kap. Tillsyn
1 §.Tillsynsmyndigheterna och anmälan till centralen för utredning av penningtvätt
. I
1 mom. 4 punkten
ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
1 a §.Advokatföreningens årsredovisning
. I
1 mom. 1 punkten
ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
8 kap. Administrativa påföljder
1 §.Ordningsavgift
. I
6 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
2 §.Offentlig varning
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
3 §.Påföljdsavgift
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
4 §.Storleken på påföljdsavgiften för kreditinstitut och finansiella institut
. I
7 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Preskription av rätten att påföra administrativa påföljder
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Offentliggörande av administrativa påföljder och andra beslut
. I
5 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Framställning från advokatföreningen till regionförvaltningsverket om meddelande av administrativa påföljder
. I paragrafens rubrik och i
1, 3 och 4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Rapportering till Europeiska bankmyndigheten om påföljder för kreditinstitut och finansiella institut
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
9 kap. Särskilda bestämmelser
3 §.Tillsynsmyndigheternas och advokatföreningens nationella och internationella samarbete samt informationsutbyte
. I
6 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
3 b §.Lämnande av uppgifter till Europeiska bankmyndigheten
. I paragrafen ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Bemyndigande att meddela föreskrifter
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.14
Lagen om myndigheten för finansiell stabilitet
5 kap. Insättningsgaranti
10 §.Utbetalning av ersättningar
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.15
Lagen om inkomstdatasystemet
13 §.Uppgiftsanvändares rätt att få uppgifter ur inkomstdatasystemet
. I
1 mom. 23, 23 a och 23 b punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för reform av statens regionförvaltning. I 1 mom. 23 punkten ersätts hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) med en hänvisning till den nya lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Dessutom ändras i
1 mom. 25 punkten
närings-, trafik- och miljöcentraler till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
7.8.16
Lagen om placeringsfonder
12 kap. Fondandelar som hör till värdeandelssystemet
4 §.Inlösen av fondandelar på ett gemensamt konto för ägarnas räkning
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket på fondbolagets hemort till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.17
Sparbankslagen
44 b §.
I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.8.18
Statstjänstemannalagen
7 §.
I
1 mom. 9 punkten
ändras kravet på medborgarskap för tjänsterna som chef för ett regionförvaltningsverks ansvarsområde för räddningsväsendet och beredskap till att gälla tjänsten som avdelningschef för avdelningen för räddningsväsende och beredskap vid Tillstånds- och tillsynsverket.
7.8.19
Lagen om överlåtelseskatt
13 §.Vissa byten av fastighet
. I
1 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom föreslås en teknisk ändring, nämligen att författningsnumret för naturvårdslagen i
2 punkten
ändras så att det hänvisar till den gällande naturvårdslagen.
14 §.Vissa överlåtelser enligt landsbygdsnäringslagstiftningen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.9
Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde
7.9.1
Yrkeshögskolelagen
34 §.Information om indragning av studierätten
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i
6 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
35 §.Återställande av studierätt
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i
2 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.2
Begravningslagen
8 §.Ett registrerat religionssamfund eller en annan registrerad sammanslutning eller en stiftelse som huvudman för en begravningsplats
. I
1–3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
10 §.Anmälningar till lagfarts- och inteckningsregistret
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
15 §.Nedläggning av en begravningsplats
. I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
16 §.Inrättande av en enskild grav
. I
1 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
17 §.Anläggande av ett krematorium
. I
1 och 4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
21 §.Avslutande av ett krematoriums verksamhet
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
24 §.Flyttning av gravsatt stoft eller aska
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
26 §.Tillsyn och förvaltningstvång
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
28 §.Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelse
. I
6 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.3
Lagen om yrkesutbildning
111 §.Begäran om omprövning
. Det föreslås att det inledande stycket i 111 §
1 mom
. ändras så att omprövning i fortsättningen får begäras hos Tillstånds- och tillsynsverket.
118 §.Personal
. Det föreslås att 118 §
3 mom
. ändras så att i fortsättningen Tillstånds- och tillsynsverket av särskilda skäl kan bevilja dispens från behörighetsvillkoren.
7.9.4
Lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning
7 §.Samarbete med Utbildningsstyrelsen och med arbets- och näringsförvaltningens regionala aktörer
. Det föreslås att paragrafen ändras så att servicecentret ska samarbeta med Utbildningsstyrelsen och livskraftscentralerna.
7.9.5
Lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial
27 §.Avhjälpande av försummelse
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.6
Lagen om kommunernas kulturverksamhet
4 §.Statliga myndigheters uppgifter
. Det föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralerna i
2 mom
. ändras till livskraftscentralerna.
7.9.7
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
40 §.Ansökan om statsunderstöd
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
57 §.Statsbidragsmyndighet
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
64 §.Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice
. Det föreslås att ordalydelsen i
1 mom. 5 punkten
ändras så att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.8
Lagen om rättsskyddsnämnden för studerande
12 §.Rätt att få uppgifter och handräckning
. Det föreslås att
3 mom
. ändras så att nämnden och förvaltningsdomstolen trots sekretessbestämmelserna är skyldiga att till Tillstånds- och tillsynsverket lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta sina uppgifter och som gäller pågående behandling av indragning och återställande av studierätt eller beslut om indragning och återställande av studierätt samt motiveringen för besluten.
7.9.9
Lagen om grundläggande konstundervisning
9 §.Personal
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
10 §.Ändringssökande
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
11 §. Statsandel
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.10
Lagen om utbildning som handleder för examensutbildning
25 §.Sökande av ändring
. I 25 § finns bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Det föreslås att det inledande stycket i 25 §
1 mom
. ändras så att omprövning av ett i lagen avsett beslut får begäras hos Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.11
Lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata
6 §.Laglighetsövervakning
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom fogas till paragrafen en bestämmelse enligt vilken Tillstånds- och tillsynsverket är behörigt att utreda även ärenden som gäller undervisning som ordnas utomlands.
7.9.12
Lagen om fritt bildningsarbete
25 k §.Sökande av ändring i beslut som gäller bedömning
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
25 l §.Sökande av ändring i beslut om utbildning som riktar sig till läropliktiga
. Det föreslås att det inledande stycket ändras så att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.13
Lagen om allmänna bibliotek
4 §.Statliga myndigheters uppgifter
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. De regiondefinitioner som gäller regionförvaltningsverken stryks ur paragrafen.
16 §.Utvärdering
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.14
Lagen om studentexamen
21 §.Sökande av ändring i beslut av rektorn eller utbildningsanordnarens kollegiala organ
. I den gällande 21 § finns bestämmelser om begäran av omprövning av ett beslut genom vilket rektorn förvägrat rätt att delta i studentexamen eller i ett prov i studentexamen. Paragrafens
1 mom
. ändras på så sätt att ändring i ett beslut som Tillstånds- och tillsynsverket har meddelat i ett omprövningsförfarande får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.
Eftersom skrivningen av den gällande bestämmelsen om ändringssökande har föråldrats och eftersom hänvisningen till den redan upphävda förvaltningsprocesslagen i 21 §
3 mom
. har föråldrats, föreslås det att 21 § för tydlighetens skull ska skrivas om helt och hållet.
7.9.15
Idrottslagen
4 §.Statens ansvar
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket. I stället för till den regionala förvaltningen av idrotten hänvisas i momentet till statsförvaltningens regionala uppgifter inom idrotten.
7 §.Regionala idrottsråd
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska vid Tillstånds- och tillsynsverket ett regionalt idrottsråd som tillsätts av landskapsförbundet finnas som sakkunnigorgan. Även i fortsättningen ska närmare bestämmelser om tillsättande av regionala idrottsråd, om rådens sammansättning och uppgifter utfärdas i enlighet med 7 §
2 mom
. genom förordning av statsrådet.
9 §.Finansiering av statsförvaltningens regionala uppgifter inom idrotten
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. I paragrafen och dess rubrik hänvisas till statsförvaltningens regionala uppgifter inom idrotten i stället för till regionförvaltningens idrottsverksamhet.
15 §.Statsbidragsmyndighet
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.16
Gymnasielagen
49 §.Begäran om omprövning
. I paragrafen finns bestämmelser om rätten att begära omprövning av beslut som avses i gymnasielagen. Omprövning får begäras hos regionförvaltningsverket. Det föreslås att paragrafen ändras så att omprövning får begäras hos Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom föreslås det att bestämmelsen i
2 mom
. om förfarandet vid omprövningsförfarande preciseras.
51 §.Tid för sökande av ändring
. I paragrafen finns bestämmelser om den tidsfrist inom vilken begäran om omprövning ska anföras. Enligt paragrafen ska omprövningsbegäran anföras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att hänvisningen till regionförvaltningsverket stryks.
53 §.Sökande av ändring i ett beslut som gäller bedömning av en studerande
. I paragrafen föreskrivs det om sökande av ändring i ett beslut som gäller bedömning av en studerande. Det föreslås att
2 mom
. ändras så att en studerande hos Tillstånds- och tillsynsverket får begära omprövning av ett beslut som gäller bedömning av studeranden.
54 §.Besvärsförbud
. Det föreslås att
2 mom
. om besvärsförbud ändras så att bestämmelserna gäller Tillstånds- och tillsynsverket i stället för regionförvaltningsverket.
55 §.Behörig förvaltningsdomstol och regionförvaltningsmyndighet
. I paragrafen föreskrivs om behörig förvaltningsdomstol och regionförvaltningsmyndighet. Enligt den gällande lagen är Regionförvaltningsverket i Södra Finland behörigt om undervisningen ordnas utomlands. Eftersom Tillstånds- och tillsynsverket är ett riksomfattande ämbetsverk, kan omnämnandet av behörig regionförvaltningsmyndighet strykas ur lagen. Det föreslås att paragrafen ändras så att bestämmelsen om behörighet i fråga om undervisning utomlands stryks.
57 §.Personal
. I paragrafen finns bestämmelser om behörighetsvillkoren för rektor och lärare. Det föreslås att
3 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket av särskilda skäl kan bevilja dispens från behörighetsvillkoren.
61 §.Finansiering
. I paragrafen finns bestämmelser om beviljande av statsunderstöd för investeringsprojekt. Det föreslås att
2 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket är statsbidragsmyndighet för investeringsprojekt.
7.9.17
Lagen om fornminnen
7 §.
I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
18 §.
I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.18
Ungdomslagen
4 §.Statens ansvar
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket. I momentet föreslås en hänvisning till de statsförvaltningsuppgifter inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken som sköts regionalt i stället för till regionförvaltningsuppgifterna inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken.
25 §.Statsbidragsmyndighet
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.19
Läropliktslagen
24 §.Sökande av ändring
. Det föreslås att bestämmelsen i
1 mom
. ändras så att omprövning av ett i momentet avsett beslut får begäras hos Tillstånds- och tillsynsverket. Det föreslås också att
2 mom
. ändras så att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.20
Läropliktslagen
24 §.Sökande av ändring
. I 24 § i den gällande läropliktslagen föreskrivs det om sökande av ändring hos regionförvaltningsverket bland annat när det är fråga om förlängd läroplikt. Paragrafen har dock ändrats genom lag 1091/2024 så att det i stället för förlängd läroplikt föreskrivs om tidigarelagd läroplikt. Lagen träder i kraft först den 1 augusti 2026.
Eftersom det i denna regeringsproposition föreslås att 24 § ändras så att ändring i fortsättningen kan sökas hos Tillstånds- och tillsynsverket i stället för hos regionförvaltningsverket, och eftersom denna ändring föreslås träda i kraft redan vid ingången av 2026, föreslås det att 24 § ändras så att ändring i situationer med tidigarelagd läroplikt från och med den 1 augusti 2026 söks hos Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.21
Lagen om grundläggande utbildning
37 §.Personal
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
42 §.Begäran om omprövning
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket i paragrafen. Eftersom 1 mom. 5 punkten har upphävts genom lag 1216/2020, och eftersom 1 mom. 3–5 punkten har ändrats genom en lag som träder i kraft den 1 augusti 2025 (1090/2024), föreslås det för tydlighetens skull att hela paragrafen skrivs om.
42 b §.Tid för sökande av ändring
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket i paragrafen.
42 c §.Sökande av ändring i ett beslut som gäller bedömningen av en elev
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
42 d §.Besvärsförbud
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket.
42 f §.Behörig förvaltningsdomstol
. Det föreslås att hänvisningen till regionalförvaltningsmyndigheten stryks i paragrafens rubrik. Därutöver föreslås att hänvisningen till Regionförvaltningsverket i Södra Finland som behörig regionförvaltningsmyndighet stryks i paragrafen. Tillstånds- och tillsynsverket ska som riksomfattande ämbetsverk vara behörig omprövnings- och klagomyndighet i fråga om undervisning som ordnas utomlands.
43 §.Finansiering
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket i
2 mom
.
7.9.22
Upphovsrättslagen
26 l §.Tillsyn över att informations- och redovisningsskyldigheten fullgörs
. De uppgifter som hänger samman med i 26 k § 2 mom. avsedd tillsyn över att informations- och redovisningsskyldigheten fullgörs överförs från regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. I
1–3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket. Landskapet Åland omfattas inte av Tillstånds- och tillsynsverkets verksamhetsområde. Därför fogas till paragrafen ett nytt
5 mom
., enligt vilket de uppgifter som enligt 1–3 mom. sköts av Tillstånds- och tillsynsverket, i landskapet Åland sköts av Statens ämbetsverk på Åland. För tydlighetens skull föreslås det att hela paragrafen ändras i sin helhet.
7.9.23
Lagen om småbarnspedagogik
42 §.Rätt att få uppgifter för planering, utvärdering, tillsyn och tillståndsförfarande
. Det föreslås att de regionförvaltningsverk som nämns i
4 mom
. och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom föreslås det att felet i den svenskspråkiga versionen korrigeras genom att uttrycket ”för berdrivande av privat småbarnspedagogik” stryks i den svenskspråkiga versionen i slutet av momentet. Motsvarande omnämnande finns inte i den finska versionen.
44 §.Tillstånd att bedriva privat daghemsverksamhet
. I
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
45 §.
Utseende av daghemsföreståndare och ansvarig person för familjedagvård. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
46 §.Registrering av uppgifter
. Enligt
1 mom
. ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken driva ett riksomfattande informationssystem (register över tjänsteproducenter). Eftersom det i propositionen föreslås att uppgifterna för både Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, som ska inrättas, föreslås det att momentets ordalydelse ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket ersätter Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken.
48 §.Plan för egenkontroll
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i paragrafen, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
51 §.Statligt styrsystem
. I
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
Enligt
4 mom
. ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styra regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis. Eftersom det i propositionen föreslås att uppgifterna för både Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, som ska inrättas, föreslås det att 4 mom. upphävs som obehövligt.
Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i
5 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
52 §.Tillsynsmyndigheter
. Det föreslås att ordalydelsen i paragrafen ändras så att regionförvaltningsverket samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket.
55 §.Inspektionsrätt
. Det föreslås att
2 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket.
57 b §.Åtgärder med anledning av en anmälan
. Det föreslås att
3 och 4 mom
. ändras så att regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket.
59 §.
Samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna och tillståndsmyndigheten. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket, som nämns i
2 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
60 §.Finansiering och bidrag
. Det föreslås att regionförvaltningsverket, som nämns i
3 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
62 §.Sökande av ändring i beslut om rätten till småbarnspedagogik, beslut om stöd till barnet och beslut om antagning till småbarnspedagogik
. Det föreslås att regionförvaltningsverket, som nämns i
1 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.9.24
Universitetslagen
43 b §.Information om indragning av studierätten
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i
6 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
43 c §.Återställande av studierätt
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i
2 mom
., ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.10
Jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde
7.10.1
Livsmedelslagen
10 §.Registrerad livsmedelsverksamhet
. I
6 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs. Tillstånds- och tillsynsverket övertar också de uppgifter som hörde till regionförvaltningsverket.
11 §.Godkänd livsmedelslokal
. I
3 och 4 mom
. överförs regionförvaltningsverkets uppgifter till Livsmedelsverket. I
5 mom
. stryks Regionförvaltningsverkets anmälningsskyldighet som obehövlig.
12 §.Meddelande om livsmedelsverksamhet i mobil livsmedelslokal
. I
1 mom. 3 punkten
ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
24 §.Livsmedelsverkets uppgifter
. Det föreslås att uppgifter för regionförvaltningsverket överförs från 25 §, som upphävs, till
2 mom
.
Enligt
1 punkten
i momentet ska Livsmedelsverket utvärdera hur kommunerna ordnat livsmedelstillsynen och offentliggöra resultaten av utvärderingen. Livsmedelsverket ska också utvärdera de kommunala tillsynsplanerna och kontrollera hur de följs.
Enligt
2 punkten
i momentet ska Livsmedelsverket sköta köttbesiktning och annan livsmedelstillsyn utöver i slakterier och vilthanteringsanläggningar och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem också i renslakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem.
Enligt
3 punkten
i momentet ska Livsmedelsverket sköta besiktning före slakt på den jordbruksanläggning som djuren kommer från eller någon annanstans utanför slakteriet och vid behov också utanför renslakteriet samt i enlighet med 4 punkten i momentet vid behov utse en veterinär att utföra nämnda besiktning.
I övrigt förblir momentet oförändrat.
25 §.Regionförvaltningsverkets uppgifter
. Paragrafen upphävs som obehövlig, eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till 24 § som Livsmedelsverkets uppgifter.
26 §.
Livskraftscentralens uppgifter. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom korrigeras den föråldrade hänvisningen till lagen om verkställighet av jordbruksstöd.
27 §.Kommunens uppgifter
. I
4 mom. 1 punkten
ska kommunens skyldighet att till regionförvaltningsverken sända meddelanden och rapporter strykas som obehövlig. I momentets
5 punkt
föreslås bestämmelser om att kommunen vid behov ska sköta besiktning före slakt också utanför ett renslakteri.
Till
5 mom
. fogas bestämmelser om möjlighet för kommunen att sköta köttbesiktning och annan livsmedelstillsyn också i renslakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem, om kommunen har ingått ett avtal om detta med Livsmedelsverket.
28 §.Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. Paragrafen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter ändras till att gälla Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs. Tillstånds- och tillsynsverket övertar också de uppgifter som hörde till regionförvaltningsverket.
40 §.Inspektionsrätt och rätt att närvara
. I
1 mom
. stryks bestämmelserna om regionförvaltningsverket på grund av att uppgifterna överförs.
45 §.Myndigheters anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter
. På grund av att uppgifterna överförs stryks i
1 mom
. bestämmelserna om myndigheters anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter till regionförvaltningsverket.
46 §.Skyldighet att lämna uppgifter om djurs hälsotillstånd och uppfödningsförhållanden
. På grund av överföringen av uppgifter stryks i paragrafen bestämmelsen om kommunens rätt att lämna uppgifter om djurs hälsotillstånd eller uppfödningsförhållanden till regionförvaltningsverket.
73 §.
Andra avgifter som tas ut för den kommunala livsmedelstillsynen. Till
2 mom
. fogas på grund av ändringar i 27 § ett omnämnande av att besiktning utanför renslakterier är avgiftsbelagd.
79 §.Register
. I
1 och 2 mom
. stryks bestämmelserna om regionförvaltningsverket som obehövliga på grund av att uppgifterna överförs. I
5 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.2
Livsmedelsmarknadslagen
13 b §.Informationsutbytet mellan myndigheter
. På grund av överföringen av uppgiften i
2 mom. 4 punkten
ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna och regionförvaltningsverken till Livsmedelsverket. I den föreslagna ändringen är det inte fråga om överföring av uppgiften, utan om uppdatering av namnen på de myndigheter som har rätt att utbyta information.
7.10.3
Veterinärvårdslagen
Den veterinärvårdslag som det föreslås ändringar i är ännu inte i kraft. Ikraftträdandebestämmelsen i lagen har ändrats genom lag 321/2024 så att lagen träder i kraft vid ingången av 2026.
3 §.Myndigheter
. De uppgifter som enligt
2 mom
. hör till regionförvaltningsverket flyttas till
1 mom
. och till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs. Paragrafens 2 mom. upphävs som obehövligt.
4 §.Riksomfattande plan för veterinärtjänster
. Det föreslås att
1 mom
. ändras på grund av överföringen av uppgifter så att Livsmedelsverkets uppgifter i fråga om planeringen av tillsynen inte enbart omfattar uppställande av allmänna mål.
5 §.Regional plan för veterinärtjänster
. Paragrafen gäller regionalförvaltningsverkets regionala planering och upphävs som obehövlig på grund av överföringen av uppgifter.
6 §.Organisatörens plan
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs. I momentet stryks dessutom hänvisningen till regionala planer.
13 §.Verksamhetsförutsättningar och skyldighet att anmäla verksamhetsställen samt ansvar för bevarandet av journalhandlingar
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
22 §.Ersättning för tillsynsuppgifter
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
23 §.Anmälningsskyldighet
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
26 §.Inspektionsrätt
. I
1 mom
. stryks på grund av att uppgifterna överförs de bestämmelser som gäller regionförvaltningsverkets i förhållande till Livsmedelsverket parallella inspektionsrätt samt Livsmedelssäkerhetsverkets rätt att bestämma att regionförvaltningsverket ska utföra en inspektion.
32 §.Myndigheternas rätt att få uppgifter samt utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
. I
1 mom
. stryks på grund av att uppgifterna överförs de bestämmelser som gäller regionförvaltningsverkets i förhållande till Livsmedelsverket parallella rätt att få uppgifter samt de nämnda myndigheternas rätt att få uppgifter av varandra.
7.10.4
Lagen om djursjukdomar
3 §.Definitioner
. I
1 mom. 11 punkten
, där djurhälsomyndigheterna räknas upp, föreslås det att omnämnandet av regionförvaltningsverket stryks på grund av att uppgifterna överförs. Djurhälsomyndigheter enligt denna lag är därefter endast kommunalveterinären och Livsmedelsverket.
13 §.Förbindelse till frivillig hälsoövervakning samt beslut om hälsokategori
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
14 §.Klassificering av anläggningar i utrotningsprogram för sjukdomar i kategorierna b och c
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
19 §.Skyldighet att anmäla djursjukdomar
. I
1 mom
. ändras kommunalveterinären och regionförvaltningsverket till djurhälsomyndigheten på grund av att uppgifterna överförs.
20 §.Anmälningsplikt för veterinärer och laboratorier
. I
1 mom
. ändras kommunalveterinären och regionförvaltningsverket till djurhälsomyndigheten på grund av att uppgifterna överförs.
22 §. Djurhälsomyndighetens anmälningsplikt
. Det föreslås att regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
På grund av att uppgifterna överförs stryks i
2 mom
. bestämmelsen om regionförvaltningsverkets skyldighet att delge Livsmedelsverket uppgifter och sammandrag.
I
3 mom
. ändras kommunalveterinären och regionförvaltningsverket till djurhälsomyndigheten på grund av att uppgifterna överförs.
25 §.Åtgärder avseende sjukdomar i kategorierna a–c
. Det föreslås att regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs. I momentet kvarstår bestämmelsen om anläggningsspecifika förvaltningsbeslut, men bestämmelsen om regionförvaltningsverkets skyldighet att delge Livsmedelsverket besluten stryks.
I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
På grund av att uppgifterna överförs stryks i
4 mom
. bestämmelsen om regionförvaltningsverkets skyldighet att delge Livsmedelsverket besluten.
29 §.Dispens från ett beslut som gäller en zon
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
32 §.Utredning om sjukdomsläget och förhindrande av sjukdomsspridning
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt förslaget till Livsmedelsverket. I momentet kvarstår bestämmelsen om anläggningsspecifika förvaltningsbeslut, men bestämmelsen om regionförvaltningsverkets skyldighet att delge Livsmedelsverket besluten stryks.
I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket.
34 §.Giltighetstiden för beslut som fattas för att förhindra spridning av en sjukdom
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
36 §.Sjukdomsbekämpning med stöd av TSE-förordningen
. Enligt förslaget stryks bestämmelserna om behörighetsfördelningen mellan regionförvaltningsverket och Livsmedelsverket i
2 mom
. på grund av att uppgifterna överförs. Uppgifterna åläggs till alla delar Livsmedelsverket.
I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
38 §.Åtgärder för att förhindra spridning av vissa zoonoser
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
39 §.Godkännande av anläggningar för förflyttning av landlevande djur och produkter från dem
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
40 §.Godkännande av en spermasamlingsstation för inrikeshandel
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
41 §.Godkännande av en embryosamlingsgrupp för inrikeshandel
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
42 §.Verksamheten vid en spermasamlingsstation eller embryosamlingsgrupp som godkänts för inrikeshandel
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
45 §.Aktörers och myndigheters anmälningar i anslutning till förflyttningar
. I
3 mom
. ändras kommunalveterinären och regionförvaltningsverket samt tillsynsmyndigheten till djurhälsomyndigheten på grund av att uppgifterna överförs.
60 §.Tillfälligt transportförbud
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
61 §.Behörighet att besluta om andra nödåtgärder och om åtgärder som gäller nya sjukdomar
. I
3 mom
. stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket samt behörighetsfördelningen mellan regionförvaltningsverket och Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
67 §.Livsmedelsverket
. Det föreslås att
1 mom
. ändras på grund av överföringen av uppgifter så att Livsmedelsverkets uppgifter inte är begränsade till nationella åtgärder.
De uppgifter för regionförvaltningsverket som räknas upp i 68 §, som enligt förslaget upphävs, överförs till
2 mom
. Enligt förslaget ändras
1 punkten
så att också det regionala upprätthållandet av beredskapen för djursjukdomar hör till Livsmedelverket. I
2 punkten
stryks begränsningen som gäller riksomfattande planering från Livsmedelsverkets planeringsskyldighet. Enligt den nya
7 punkten
överförs till Livsmedelsverket de uppgifter som gäller sjukdomsbekämpning som det föreskrivs om i 68 § 2 mom. 3 punkten, som enligt förslaget upphävs. Momentets 7 punkt blir
8 punkt
. Enligt den nya
9 punkten
i momentet överförs till Livsmedelsverket de uppgifter som det föreskrivs om i 68 § 2 mom. 6 punkten, som enligt förslaget upphävs.
Det föreslås att
3 mom
. ändras så att till Livsmedelsverket hör myndighetsuppgifter enligt lagen om djursjukdomar även i renslakterier och godkända livsmedelslokaler som finns i anslutning till dem. De här uppgifterna föreskrivs regionförvaltningsverket i det 68 § 5 mom. som föreslås upphävas.
Enligt
4 mom
. överförs till Livsmedelsverket den skyldighet som föreskrivs regionförvaltningsverket i 68 § 3 mom., som enligt förslaget upphävs, att ordna skötseln utanför tjänstetiden av uppgifter som gäller bekämpning av djursjukdomar och utredning av sjukdomsläget.
Till
5 mom
. flyttas ett bemyndigande att utfärda förordning som gäller beredskapsplaner, som ingår i det 68 § 4 mom. som föreslås upphävas.
68 §.Regionförvaltningsverket
. Paragrafen upphävs som onödig på grund av att uppgifterna överförs.
69 §.Kommunalveterinären
. Enligt förslaget ändras regionförvaltningsverket i
3 mom
. till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom stryks bestämmelsen om regionförvaltningsverkets rätt att förordna en kommunalveterinär att utföra bekämpningsuppgifter även inom ett annat regionförvaltningsverks verksamhetsområde.
72 §.Arbetspliktiga vid en omfattande djursjukdomsepidemi
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
73 §.
Ledning av och information om sjukdomsbekämpningen. Enligt förslaget ändras regionförvaltningsverket i
1 mom
. till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs. Enligt förslaget stryks hänvisningen till verksamhetsområdet och bestämmelserna om att regionförvaltningsverket är ett sådant lokalt centrum för sjukdomsbekämpning som avses i Europeiska unionens lagstiftning.
I
2 mom
. stryks bestämmelserna om Livsmedelverkets roll vid styrningen, övervakningen och samordnandet av den sjukdomsbekämpning som regionförvaltningsverket utför. Till bestämmelsen som gäller Livsmedelsverkets verksamhet som nationellt centrum för sjukdomsbekämpning fogas ett omnämnande om verksamhet som lokalt centrum för sjukdomsbekämpning som avses i Europeiska unionens lagstiftning.
76 §.Rätt att få uppgifter
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
91 §.Förbud och begränsning
. I
1 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
93 §.Åtgärder vid överträdelse av kraven på förflyttningar mellan medlemsstaterna
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
94 §.Vite och tvångsutförande
. I
1 mom
., enligt vilken regionförvaltningsverket, Livsmedelsverket eller Tullen får förelägga vite, stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket på grund av att uppgifterna överförs.
94 a §.Påföljdsavgift inom djursjukdomskontrollen
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
96 §.Avgifter för myndigheters prestationer
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.5
Lagen om fiske
13 §.Regionalt tillstånd att bedriva kommersiellt fiske
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 2 och 4 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Ersättning för kommersiellt fiske till innehavare av fiskerätt
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Givande av företräde vid beviljande av tillstånd att bedriva kommersiellt fiske
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Ändring av tillståndsvillkor och återkallelse av tillstånd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
3 mom
. görs dessutom en liten lagteknisk korrigering.
18 §.Regionalt tillstånd att bedriva fiskeguideverksamhet
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Fiskerimyndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Livskraftscentralens uppgifter
. I paragrafens rubrik, i det inledande stycket i
1 mom. och i 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Livskraftscentralens behörighet i den ekonomiska zonen
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Indelning i fiskeriområden
. I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
24 §.Fiskeriområdenas uppgifter
. I
9 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Fiskeriområdets stadgar
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Bokföring och revision
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Tillsyn över fiskeriområdets verksamhet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
33 §.Regionala fiskerisamarbetsgrupper
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
37 §.Godkännande av planen för nyttjande och vård
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 3–5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Giltighet hos planen för nyttjande och vård samt ändring av planen
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
39 §.Övervakning av verkställigheten av planen för nyttjande och vård
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
40 §.Verkställighet och uppföljning av planen för nyttjande och vård
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
47 §.Dispens som ges av livskraftscentralen
. I paragrafens rubrik och i det inledande stycket i
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
53 §.Närings-, trafik- och miljöcentralens befogenhet att begränsa fisket
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
54 §.Begränsning av allmänna fiskerättigheter
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
57 §.Livskraftscentralens rätt att bestämma om fångstmått
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
60 §.Avtal om skydd för saimenvikaren
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax till Livskraftscentralen i Östra Finland på grund av att uppgiften överförs.
61 §.Ersättningar för olägenhet som skyddet av hotade arter föranleder
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
64 §.Fastställande av vattendrag för vandringsfisk samt av fors- och strömområden
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
67 §.Fiskled
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
69 §.Utredande av gränserna för fiskleden och älvmynningsområden
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en liten lagteknisk korrigering.
71 §.Fiske i fiskväg
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
72 §.Undantag från förbud att fiska vid älvmynning, i fiskled och i fiskväg
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
74 §.Utplantering av fisk och kräfta
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
76 §.Dispens från utplanteringsförbud
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
77 §.Införsel av fisk och kräfta
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
83 §.Fördelning av avgiftsmedel
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
88 §.Grupper av kommersiella fiskare
. I
2 mom. 2 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
89 §.Giltighetstiden för registrering av kommersiella fiskare och registreringens upphörande
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
90 §.Skyldighet att anmäla fångster från kommersiellt fiske i inlandsvatten
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I 1 mom. görs dessutom en liten lagteknisk korrigering.
92 §.Informationsresurs för nyttjande och vård av fiskresurserna
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs små tekniska korrigeringar i 3–4 mom.
94 §.Strukturen hos och innehållet i informationsresursen för nyttjande och vård av fiskresurserna
. I
1 mom. 1 och 3–8 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I momentet görs dessutom mindre lagtekniska korrigeringar.
95 a §.Utlämnande av uppgifter ur informationsresursen för nyttjande och vård av fiskresurserna
. I
2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I 2 mom. görs dessutom en liten lagteknisk korrigering.
101 §.Tillsyn över fiskeövervakarnas verksamhet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
103 §.Behörighetsvillkor för och godkännande som fiskeövervakare.
I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
104 §.Utbildning och prov för fiskeövervakare
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras bestämmelsen om begäran om omprövning till en informativ hänvisning till förvaltningslagen.
105 §.Kort och funktionsbeteckning för fiskeövervakare
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
106 §.Återkallelse av godkännande som fiskeövervakare
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
107 §.Fiskeövervakares fullmakt och verksamhetsområde
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
117 §.Händelserapport
. I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
124 §.Sökande av ändring i beslut av livskraftscentralen
. I paragrafens rubrik samt i
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.6
Växtskyddslagen
6 §.Brådskande åtgärder i vissa situationer
. Det föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen i paragrafen på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Livsmedelsverkets styrning av livskraftscentralens åtgärder
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
12 §. Livskraftscentralen
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Kontrollplaner
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.
Utomstående officiell växtskyddsinspektör och delegering av vissa uppgifter till andra än myndigheter. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
24 §.
Den personuppgiftsansvarige och registeruppgifter. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Beslutanderätt i vissa fall
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Ersättning av kostnader som orsakas av bekämpningen av växtskadegörare
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.7
Fastighetsbildningslagen
33 §.
I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
75 §.
I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
203 §.
I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
205 §.
I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.8
Skoltlagen
11 §.Utplantering av fisk
. I
2 mom
. ändras enligt förslaget närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
12 §.Vissa vägbyggnads- samt vatten- och avloppsarbeten
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
13 b §.Förutsättningar för beviljande av lån
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
18 §.Ansökan om, beviljande och betalning av stöd, statsborgen och lån
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgifterna överförs.
19 §.Styrningen av byggandet och inspektioner
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
21 §.Förfarande vid köp och överföring
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
27 §.Markanvändningsplan
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
28 §.Ansökan om mark
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
29 §.Försäljningsbeslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
31 §.Lantmäteriförrättningar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
35 §.Vägbyggnads- samt vatten- och avlopps-arbeten
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
36 §.Begränsningar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
37 §.Tilläggsvillkor
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
38 §.Uppsägning av försäljningsprisfordringar och lån
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
55 §.Verkställighetsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgifterna överförs. Omnämnandet av Regionförvaltningsverket i Lappland i
2 mom
. stryks.
55 a §.Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
63 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
64 §.Uttag av avgift för behandling av ärenden
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
65 a §.Tillämpning på livskraftscentralen
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
70 §.Tidigare panträtter
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.9
Lagen om animaliska biprodukter
3 §.Definitioner
. I
17 punkten
stryks enligt förslaget omnämnandet av regionförvaltningsverket som onödigt på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom ändras Livsmedelssäkerhetsverket till Livsmedelsverket.
30 §.Bortskaffande under exceptionella förhållanden
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
31 §. Bokförings- och anmälningsskyldighet för den som bortskaffar biprodukter genom nedgrävning
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
44 §.Regionförvaltningsverket
. Enligt förslaget upphävs paragrafen som onödig, eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket svarar redan nationellt för de uppgifter som regionförvaltningsverket i enlighet med paragrafen svarar för inom sitt verksamhetsområde.
48 §.Handräckning av kommunalveterinären
. Enligt förslaget stryks i rubriken och i paragrafen omnämnandet av handräckning av regionförvaltningsverket som onödig på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom ändras Livsmedelssäkerhetsverket till Livsmedelsverket i paragrafen.
49 §.Tillsynsplan
. Paragrafens
2 mom
. om regionala planer upphävs som onödigt, eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till Livsmedelsverket.
50 §.Inspektionsrätt och rätt att få uppgifter
. I
3 mom
. stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket som onödigt på grund av att uppgifterna överförs.
59 §.Avgifter som tas ut till staten för myndigheternas prestationer
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
63 a §.Påföljdsavgift inom biprodukttillsynen
. I det inledande stycket i
1 mom
. stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket som onödigt på grund av att uppgifterna överförs.
68 §.Återkallande av tillstånd
. Det föreslås att Livsmedelssäkerhetsverket ändras till Livsmedelsverket i paragrafen. Dessutom ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
70 §.Vite och hot om tvångsutförande
. I paragrafen stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket som onödigt på grund av att uppgifterna överförs.
71 §.Överföring av beslutanderätt i vissa fall
. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet, eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till Livsmedelsverket. Det
1 mom
. i den gällande paragrafen, där det föreskrivs om regionförvaltningsverkets uppgifter, ingår enligt förslaget inte längre i paragrafen eftersom det är onödigt. I övrigt förblir paragrafens sakinnehåll oförändrat. Livsmedelssäkerhetsverket ändras i paragrafen till Livsmedelsverket.
Enligt det föreslagna 71 § 1 mom. kan Livsmedelsverket fatta beslut om användningen av administrativa tvångsmedel som avses i 63–65 och 67 § inom området för en eller flera kommuner, om verket med grundad anledning bedömer att de åtgärder som kommunalveterinären vidtagit är otillräckliga. Innehållet i 71 §
2 mom
. förblir i övrigt oförändrat jämfört med nuläget. Endast hänvisningen till myndigheten ändras till Livsmedelsverket. Enligt momentet ska Livsmedelsverket utan dröjsmål underrätta de berörda kommunerna om ett sådant beslut.
7.10.10
Lagen om djuravelsverksamhet
12 §.Tillsyn
. Enligt gällande
3 mom
. får Livsmedelssäkerhetsverket (Livsmedelsverket) anlita regionförvaltningsverken som hjälp vid tillsynen. Enligt förslaget upphävs 3 mom., eftersom de regionförvaltningsverkens uppgifter som avses i momentet överförs till Livsmedelsverket.
7.10.11
Lagen om utövning av veterinäryrket
12 §.Anmälnings- och upplysningsskyldighet
. I
1 mom
., enligt vilken uppgifter lämnas till Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket, föreslås det att omnämnandet av regionförvaltningsverket stryks som onödigt på grund av att uppgifterna överförs. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
19 §.Styrning och tillsyn
. Det föreslås att
2 mom
. ändras på grund av överföringen av uppgifter så att Livsmedelsverket svarar för verkställigheten av lagen samt för styrningen av och tillsynen över efterlevnaden även annars än i egenskap av centralförvaltningsmyndighet.
Paragrafens
3 mom
. om regionförvaltningsverkets roll upphävs på grund av överföringen av uppgifter.
I det nuvarande 4 mom. som blir 3 mom. ändras Livsmedelssäkerhetsverket till Livsmedelsverket Regionförvaltningsverkets parallella roll i förhållande till Livsmedelsverket vid behandling av klagomål stryks i momentet som onödigt på grund av att uppgifterna överförs.
22 §.Granskning av mottagningsverksamheten
. I
1 mom
., där det föreskrivs om Livsmedelsverkets och regionförvaltningsverkets parallella granskningsrätt, stryks hänvisningen till regionförvaltningsverket som onödig på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom stryks bestämmelsen om Livsmedelsverkets rätt att ålägga regionförvaltningsverket att utföra granskningen.
33 §.Bevaringstider för uppgifter som införts i veterinärregistret samt användning av registret och utlämnande av uppgifter
. Det föreslås att
2 mom
., som gäller regionförvaltningsverkets rätt att få uppgifter från det register Livsmedelsverket upprätthåller, upphävs som onödigt på grund av att uppgifterna överförs.
40 §.Rätt att få uppgifter
. I paragrafen, där det föreskrivs om Livsmedelsverkets och regionförvaltningsverkets rätt att få uppgifter, stryks hänvisningen till regionförvaltningsverket som onödig på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.12
Lagen om djurvälfärd
5 §.Definitioner
. Enligt förslaget ändras hänvisningen till regionförvaltningsverket i
6 punkten
till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
46 §.Arrangerande av en anmälningspliktiga djurtävlingar
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
47 §.Innehållet i anmälan om arrangerande av anmälningspliktig djurtävling
. Hänvisningen till regionförvaltningsverkets verksamhetsområde i
4 punkten
stryks som onödig.
48 §.Tävlingsveterinärens uppgifter och behörighet
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
3 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
50 §.Djurparker, permanenta och ambulerande djurutställningar samt cirkusar
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
52 §.Ansökan om tillstånd för djurpark, permanent eller ambulerande djurutställning eller cirkus
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
55 §.Inspektion och övervakning av verksamheten
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
56 §.Vissa anmälningar från verksamhetsutövare samt ändringar i verksamheten
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1, 3 och 4 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
57 §. Anmälan om husdjursgård
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
58 §.Anmälan om uppfödning av vilda djurarter i hägn
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
59 §.Uppfödningsstall för broilrar
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 och 3 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
60 §.Yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
61 §.Bedrivande av djurhemsverksamhet för vilda djur i hjälplöst tillstånd
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
67 §.Anmälan om verksamhet som gäller avlivning av djur
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 och 2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
68 §.Avlivning av djurbesättningar
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 och 3 mom
. stryks på grund av att uppgiften överförs.
71 §.Livsmedelsverket
. Det föreslås att regionförvaltningsverkets uppgifter som nämns i 72 § fogas till paragrafen. Dessutom ändras hänvisningen till regionförvaltningsverket i
3 mom
. till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
72 §.Regionförvaltningsverket
. Paragrafen upphävs på grund av att regionförvaltningsverkets uppgifter överförs.
73 §.Tullen
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen stryks på grund av att uppgiften överförs.
77 §.Kontrollplaner
. Paragrafens
2 mom
. upphävs på grund av att uppgiften överförs.
78 §.Inspektion och provtagning
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
4 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
82 §.Anlitande av experter och assistenter
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
5 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
86 §.Bedömning av broilrars och svins välfärd i slakteriet
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
3 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
87 §.Tillsynsmyndighetens anmälnings- och uppgiftsskyldighet
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
94 §.Föreläggande om korrigerande åtgärder och om att minska djurtätheten inom broilerproduktion
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 och 2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
96 §.Avbrytande av verksamheten
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i 3
mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
97 §.Skaffande av brådskande vård
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
101 §.Återkallelse eller ändring av tillstånd som gäller djurpark, cirkus eller djurutställning
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
102 §.Förbud mot anmälningspliktig djurhållning eller verksamhet
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
103 §.Vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 mom
. stryks på grund av att uppgiften överförs.
104 §.Livsmedelsverkets beslut om att använda administrativa tvångsmedel
. Paragrafen upphävs på grund av att uppgifterna överförs.
106 §.Register över tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
3 mom. 5 punkten
stryks på grund av att uppgiften överförs.
114 §.Avgifter som ska tas ut
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
115 §.Arvoden och ersättningar till experter och assistenter
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
116 §.Kostnader för administrativa tvångsmedel och omhändertagande av upphittade djur
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
120 §.Innehav av vissa djurindivider
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
124 §.Övergångsbestämmelser som gäller innehav av vilda djur
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
3 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
125 §.Övergångsbestämmelser som gäller tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1, 5 och 6 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.13
Lagen om transport av djur
4 §. Definitioner
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
7 punkten
i paragrafen stryks på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Ansökan om tillstånd att transportera djur
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen stryks dessutom hänvisningen till verksamhetsområdet som onödig, eftersom Livsmedelsverket är verksamt i hela landet.
17 §.Beviljande och återkallande av tillstånd att transportera djur
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Anmälan om förändringar
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Intyg om godkännande av vägtransportmedel
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Kompetensbevis för förare och skötare på vägfordon
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. I
1 mom
. stryks dessutom hänvisningen till verksamhetsområdet som obehövlig, eftersom Livsmedelsverket är verksamt i hela landet.
22 §.Kontrollstationer
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. I
1 mom
. stryks dessutom hänvisningen till verksamhetsområdet som obehövlig, eftersom Livsmedelsverket är verksamt i hela landet.
24 §.Livsmedelsverket
. Hänvisningen i
6 punkten
till 25 § i lagen korrigeras på grund av att uppgiften överförs. Till paragrafen fogas dessutom
punkterna 7–8
, enligt vilka Livsmedelsverket ska sörja för verkställigheten av och tillsynen över efterlevnaden av djurtransportförordningen, kontrollförordningen och denna lag, vara den behöriga myndighet som ska inspektera i artikel 20 i djurtransportförordningen avsedda fartyg för djurtransport och den behöriga myndighet som avses i kontrollstationsförordningen samt vara den behöriga myndigheten vid inspektion av färdjournaler och vid övriga åtgärder som vidtas före en lång transport eller efter transporten.
25 §.Regionförvaltningsverket
. Paragrafen upphävs som obehövlig på grund av att uppgifterna överförs. De uppgifter som räknats upp i paragrafens
1–4 mom
. överförs till Livsmedelsverket.
26 §.Lokala myndigheter
. Den hänvisning till 24 § 1 mom. som finns i gällande 26 §
2 mom
. ändras så att det hänvisas till 24 § 1 mom. 9 punkten. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i 2 mom. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
27 §.Tullen
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i paragrafen stryks på grund av att uppgiften överförs.
27 b §.Kontrollplaner
. Paragrafens
2 mom
. upphävs som obehövligt på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Inspektion och provtagning
. Hänvisningen till Lapplands regionförvaltningsverk i
2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
4 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
36 §.Register över transportörer
. Paragrafens
2 mom. 4 punkt
upphävs på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Vite och tvångsutförande
. I
1 mom
. stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket på grund av att uppgiften överförs.
44 §.Avgifter
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 mom
. ändras till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.14
Lagen om medicinsk behandling av djur
6 §.Definitioner
. I
11 punkten
stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket på grund av att uppgifterna överförs.
15 §.Rätt för veterinärer att överlåta läkemedel
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs. I 4 mom. stryks dessutom det villkor som gäller inom vilket verksamhetsområde anmälan ska göras, eftersom Livsmedelsverkets uppgifter inte är indelade enligt områden.
28 §.Regionförvaltningsverket
. Paragrafen gäller regionalförvaltningsverkets regionala uppgifter och upphävs som obehövlig på grund av att uppgifterna överförs.
29 §.Kommunalveterinären
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Riksomfattande kontrollplan
. Paragrafens
2 mom
. upphävs som obehövligt på grund av att uppgifterna överförs.
41 §.Föreskrifter och förbud
. I paragrafens
1–4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
42 §.Vite och tvångsutförande
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
43 §.Omhändertagande
. I paragrafens
1–2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
44 §.Förvaring och användning av omhändertagen egendom
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
51 §.Riksomfattande djurhälsovårdsprogram
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. I 2 mom. stryks dessutom omnämnandet av verksamhetsområde, eftersom Livsmedelsverkets uppgifter inte är indelade enligt områden.
7.10.15
Lagen om införselkontroll av djur och vissa varor
13 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter
. Hänvisningen till regionförvaltningsverket i
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.16
Lagen om identifiering och registrering av djur
4 §.Registrering av aktörer som genomför uppsamling oberoende av en anläggning
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
5 §.Registrering av vattenbruksanläggningar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
6 §.Registrering av personer som transporterar vissa djur
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Identifiering av renar inom renskötselområdet
. I
2 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Undantag som beviljas aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller djur för vissa särskilda ändamål
. I det inledande stycket i paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Identitetshandlingar för vissa djur vid förflyttning till en annan medlemsstat
. I paragrafens
1 mom. 2 och 3 punkten
ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Livsmedelsverket
. Eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till Livsmedelsverket samlas i denna paragraf de uppgifter som det föreskrivs om i 20 och 21 §. Till
1 mom
. fogas tillsynsuppgiften i fråga om efterlevnaden av bestämmelserna om identifiering och registrering av djur som det föreskrivs om i den gällande 21 §, vilken enligt förslaget ska upphävas. Regionförvaltningsverket skötte tillsynen inom sitt verksamhetsområde. Livsmedelsverkets verksamhetsområde är riksomfattande, varför den föreslagna tillsynsuppgiften ska vara riksomfattande. Till
2 mom
. fogas tillsyn över renslakterier, om vilken det föreskrivs om i gällande 21 § som föreslås bli upphävd. Till
3 mom
. fogas en ny
6 punkt
, enligt vilken Livsmedelsverket ska ansvara för de uppgifter i anslutning till identifiering och registrering av djur som det föreskrivs att medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna i Europeiska unionen ska sköta till den del uppgifterna inte hör till någon annan myndighets behörighet. Punkten motsvarar 2 mom. 3 punkten. i den gällande 21 § som föreslås bli upphävd.
21 §.Regionförvaltningsverket
. Eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till Livsmedelsverket, upphävs paragrafen som obehövlig. I den föreslagna 20 § föreskrivs det om de uppgifter som det föreskrivits om i denna paragraf och som överförs till Livsmedelsverket.
22 §.Livskraftscentralen
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
24 §.Tullen
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Delegering av vissa uppgifter till andra än myndigheter
. I
1 och 3 mom
. stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket på grund av att uppgifterna överförs.
28 §.Rätt att få information
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
33 §.Begränsning, förbud och andra administrativa åtgärder
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. I
5 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
36 §.Påföljdsavgift inom tillsynen över identifiering och registrering av djur
. I det inledande stycket i
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
40 §.Avgifter för myndigheters prestationer
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
41 §.Arvoden och ersättningar som betalas till andra än myndigheter
. I
1 mom
. stryks omnämnandet av regionförvaltningsverket som obehövligt på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.17
Lagen om överföring av skötseln av lån och fordringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde på Statskontoret
2 §.Definitioner
. I
3 punkten
underpunkt a ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras lantmäteribyrån till Lantmäteriverket.
7 §.Indrivning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Utlämnande av uppgifter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Landsbygdsverket ändras dessutom till Livsmedelsverket och hänvisningen till lantmäteribyrån stryks som obehövlig, eftersom Lantmäteriverkets förvaltning har omorganiserats så att lantmäteribyråerna som administrativt självständiga verksamhetsenheter inom distriktsförvaltningen har slopats i Lantmäteriverkets organisationsstruktur.
13 §.Betalningslättnader
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Överföringar av lån och fordringar
. I
1 mom. 4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Saneringsförfaranden
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Meddelanden om säkerheter för lån och fordringar
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Annan skötsel av säkerheter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Uppsägning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.18
Lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling
11 §.Villkor för utbetalning av ersättning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.19
Lagen om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden
2 §.Jord- och skogsbruksministeriets uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs och närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en ändring av ämbetsverkets namn.
4 §.Förmedlande organ och statsbidragsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs och utvecklings- och förvaltningscentret till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en ändring av ämbetsverkets namn.
6 §.Samordning av programmet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Beviljande av stöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Beviljande av stöd för åtgärder inom den integrerade havspolitiken
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Beviljande av stöd på basis av en dispositionsplan som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Utbetalning av stöd
. I
1 mom
. ändras utvecklings- och förvaltningscentret till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en ändring av ämbetsverkets namn och i
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Förfaranden vid återkrav
. I paragrafen ändras utvecklings- och förvaltningscentret till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en ändring av ämbetsverkets namn.
24 §.Gemensamt personuppgiftsansvariga för informationssystemet
. I
1, 2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland till Livskraftscentralen i Sydvästra Finland på grund av att uppgiften överförs och utvecklings- och förvaltningscentret till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att ämbetsverkets namn ändras.
25 §.Rätt att få uppgifter och utlämnande av uppgifter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs och utvecklings- och förvaltningscentret till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en ändring av ämbetsverkets namn.
29 §.Behörig livskraftscentral
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ersätts hänvisningen till 5 § i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna med en hänvisning till 4 § i lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.
7.10.20
Lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik
6 a §.Specialbestämmelser om kommersiella laxfångster i älvområden
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Fisketillstånd
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Överföring av fisketillstånd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Överföring av överlåtbara nyttjanderätter
. I
6 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Icke-överlåtbara nyttjanderätter för kommersiella fiskare som börjar bedriva kommersiellt fiske
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Särskilda fiskekvoter
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Förfarande för fördelning av aktörsspecifika fiskekvoter
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Fördelning av aktörsspecifika fiskekvoter
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Inverkan på aktörsspecifika fiskekvoter vid ändringar av Finlands fiskekvoter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Överföring av aktörsspecifika fiskekvoter
. I
4 och 5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i 4 mom. i den finska versionen genom att verbet tarkistaa ersätts med verbet tarkastaa.
25 §.Specialbestämmelser om laxfångster
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Bruksavgift för aktörsspecifika fiskekvoter
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
27 §.Skyldigheter för innehavare av överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter samt påföljder vid underlåtelse att iaktta skyldigheterna
. I
6 och 8 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
29 §.Skyldigheter för innehavare av aktörsspecifika fiskekvoter samt påföljder vid underlåtelse att iaktta skyldigheterna
. I
2 och 5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs lagtekniska korrigeringar i 2 mom. genom att det återkommande uttrycket 4 § 4 mom. ersätts med uttrycket i det momentet.
30 §.Register över överlåtbara och icke-överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter inom kommersiellt fiske
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Innehavarens rätt att använda uppgifterna i fiskekvotsregistret
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
39 §.Behörig registeransvarig
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.21
Lagen om bekämpning av flyghavre
6 §.Syn och bekämpningsplan
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Tillsynsmyndigheter
. I
1 och 2 mom
. ändras Livsmedelssäkerhetsverket till Livsmedelsverket. I 2 mom. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Ändringssökande
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.22
Lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge om fisket i Tana älvs vattendrag
3 §.Behöriga myndigheter enligt fiskestadgan.
I
2–4 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Utarbetande och fastställande av en förvaltningsplan
. I
2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
8 b §.Tillsyn över fiskeriområdets verksamhet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Lokal övervakningsgrupp för avtalet
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
7.10.23
Lagen om växtskyddsmedel
4 §.Definitioner
. I
1 mom. 8 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Utförande av flygbesprutning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
24 b §.Livskraftscentralen
. Paragrafen om närings-, trafik- och miljöcentralen ändras så att den gäller livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
38 §.Förbud
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.24
Lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske
10 §.Godkännande av fiskeriförsäkringsinrättningar
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i 3 mom. i den finska versionen genom att ordet hyväksyntä ersätts med hyväksyminen.
11 §.Fiskeriförsäkringsinrättningars bistånds- och upplysningsskyldighet
. I
1–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i 2 mom. i den finska versionen genom att ordet hyväksyntä ersätts med hyväksyminen.
13 §.Ansökan om ersättning av staten
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Styrningen av och tillsynen över fiskeriförsäkringsinrättningar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i 2 mom. i den finska versionen genom att ordet hyväksyntä ersätts med hyväksyminen.
16 §.Tillsyn över stödtagaren
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Förfaranden vid återkrav
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I paragrafens
1 mom
. kompletteras hänvisningen till 17 § 3 mom. med en hänvisning till 17 § 2 mom.
19 §.Den behöriga livskraftscentralen
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland till Livskraftscentralen i Sydvästra Finland på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland till Livskraftscentralen i Sydvästra Finland på grund av att uppgiften överförs.
23 §.Övergångsarrangemang som gäller statsbidragsfonden
. I
2 mom. 4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.25
Lagen om köpvittnen
1 §.Uppgift om köpvittne som grundar sig på tjänsteställning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.26
Lagen om köpeskillingsregister över fastigheter
4 §.
I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
5 §.
I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.27
Lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster
6 §.
I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.28
Lagen om ekologisk produktion
7 §.Livskraftscentralen
. I paragrafens rubrik och i de inledande styckena i
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
8 §. Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Kontrollplaner
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Auktoriserad kontrollör
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Ansvar för register
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Offentliggörande av förteckning över aktörer och certifikat
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
34 §.Tillfälligt tillstånd för ingredienser
. I
2 och 3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.29
Lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023–2027
26 §.Tiden för genomförande av åtgärder
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Ansökningstid och information om ansökningsmöjligheten
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Den behöriga livskraftscentralen
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
33 §.Ansökan om stöd ur finansieringskvoten för en lokal aktionsgrupp
. I
2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
34 §.Bedömning av en stödansökan
. I
2 och 3 mom
. ändras de hänvisningar som närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
36 §.Beviljande av stöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
43 §.Godkännande och utbetalning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
44 §.Lämnande av uppgifter för övervakning
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
47 §.Inspektionsrätt
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
48 §.Inspektion
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
50 §.Upphörande med utbetalning av stöd samt återkrav
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
54 §.Beslut om återkrav och om upphörande med utbetalning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
57 §.Rätt att få upplysningar och utlämnande av information
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
60 §.Besvärsförbud
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.30
Lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna
7 §.Förhandsbesked
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
10 §.Statsrådets beslutanderätt
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
11 §.Handledning och tillsyn i fråga om skötseln av uppgifterna
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket till Livsmedelsverket.
12 §.Handräckning och skyldighet att lämna uppgifter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket till Livsmedelsverket.
7.10.31
Lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk
50 §.Rätt att kräva utredning av mottagaren av avträdelsestöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
63 §. Verkställighet av lagen
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras också Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
64 §.Verkställighet av lagen i landskapet Åland
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
65 §.Ordnande av tillsyn
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras också Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
66 §.Utförande av kontroller som gäller stödtagare och förbindelsegivare
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras också Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
70 §.Rätt att få uppgifter för avgörande av ärenden och för verkställande av lagstadgade uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras också Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
73 §.Pensionsanstaltens rätt och skyldighet att lämna uppgifter
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras också Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
7.10.32
Lagen om strukturstöd till jordbruket
13 §.Krav på den åtgärd som stöds
. I
4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndighet som avses i vattenlagen till den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållningen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Tiden för genomförande av åtgärder
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Upplysnings- och biståndsskyldighet
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
27 §.Överföring av lån och ändring av lånevillkor
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Frist för ansökan om stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Bedömning av stödansökan
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
33 §.Stödbeslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
34 §.Överföring av rätt som följer av stödbeslut
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
37 §.Utbetalning av stöd i form av understöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Tillstånd att lyfta lån
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
40 §.Lämnande av uppgifter för uppföljning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
40 a §.Anmälan om upphandlingsförfarande som står i strid med villkoren för användningen av stöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
44 §.Inspektionsrätt
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
45 §.Inspektion
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
46 §.Upphörande av utbetalning av stöd samt återkrav
. I det inledande stycket i
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
49 §.Jämkning av återkrav
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
50 §.Beslut om återkrav och om upphörande med utbetalning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
54 §.Kreditgivarens upplysnings- och biståndsskyldighet
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
61 §.Rätt att få upplysningar och utlämnande av information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
64 §.Regional fördelning av medel
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
66 §.Besvärsförbud
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.33
Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter
42 §.
Behörig myndighet vid anmälan av uppgifter samt anmälningsförfaranden. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
46 b §.
Behörig myndighet i fråga om ansökningar och anmälningar som hänför sig till handelsnormerna. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
46 g §.Registrering, användning och utlämnande av uppgifter som hänför sig till saluföring
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
53 §.Kontroll av produkter som in- eller utlagras
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
56 §.Kontroll och inspektion av godkända aktörer och aktörer som ger prisrapporter
. I
2 och 4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
58 b §.Tillstånds- och tillsynsverkets kontroller, inspektioner och granskningar som hänför sig till handelsnormerna
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
58 e §.Anlitande av livskraftscentralen vid kontroller av handelsnormerna
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
59 §.Anlitande av privata aktörer vid kontroller
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.34
Lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond
3 §.
I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
3 a §.
I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.35
Lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs
5 §.Behörig registeransvarig
. I
1 och 2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland till Livskraftscentralen i Sydvästra Finland på grund av att uppgiften överförs och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen.
27 §.Beslut om utlämnande av uppgifter
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland till Livskraftscentralen i Sydvästra Finland på grund av att uppgiften överförs.
7.10.36
Lagen om temporärt stöd för beskogning
13 §. Utlåtande som inhämtas innan stödbeslutet fattas
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Stödbeslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Skogscentralens samarbete med myndigheterna
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.10.37
Lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning
19 §.Tillsyn
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Eftersom Tillstånds- och tillsynsverket kommer att vara ett riksomfattande ämbetsverk, föreslås det att hänvisningen till verkets verksamhetsområde stryks i momentet.
7.10.38
Lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket
27 §.Skogscentralens utredningsskyldighet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Vissa utredningar som behövs av sökanden för avgörande av ansökan och inledande av ansökningsomgång för projekt
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.39
Lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Sovjetunionen om en avtappningsstadga för Saimen och Vuoksen samt om tillämpning av överenskommelsen
2 §.
I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Eftersom Tillstånds- och tillsynsverket kommer att vara ett riksomfattande ämbetsverk, föreslås det att omnämnandet av det territoriellt behöriga verket stryks i momentet.
3 §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Sydöstra Finland på grund av att uppgiften överförs, och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Eftersom Tillstånds- och tillsynsverket kommer att vara ett riksomfattande ämbetsverk, behövs det i momentet ingen hänvisning till bestämmelsen i 2 § 2 mom. om vilket ämbetsverk som är behörigt. Det föreslås att jord- och skogsbruksministeriets bemyndigande att bestämma vilken aktör som sköter uppgiften stryks i paragrafen. Avsikten är att förfarandena när centraliserade uppgifter åläggs livskraftscentralerna ska förenhetligas så att den tidigare formen av meddelande av administrativa beslut frångås.
4 §.
I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Sydöstra Finland på grund av att uppgiften överförs.
7.10.40
Lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar
36 §.Förutsättningar för beviljande av statliga lån
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
40 §.Bedömning av räntan på räntestödslån
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
43 §.Tiden för genomförande av åtgärder
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
46 §.Upplysnings- och biståndsskyldighet
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
49 §.Frist för ansökan om stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
3 mom
. ändras Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
50 §. Bedömning av stödansökan
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
52 §.Förhandlingar med sametinget
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
53 §.Stödbeslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
55 §.Överföring av rätt som följer av stödbeslut
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
57 §.Utbetalning av investeringsstöd, stöd för bostadsbyggande och stöd till renbeteslag för underhåll av stängsel som beviljas i form av understöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
58 §.Utbetalning av stöd i form av understöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
61 §.Tillstånd att lyfta lån
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
62 §.Säkerhet för statliga lån
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
63 §.Amortering och betalning av ränta på statliga lån
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
65 §.Överföring av lån och ändring av lånevillkor
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
73 §.Statens ansvar
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
87 §.Särskilda förmåner
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
88 §.Återkallande av särskilda förmåner
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
89 §.Uppföljning av affärsplaner
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
93 §.Inspektionsrätt
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
94 §.Utförande av inspektioner
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
95 §.Upphörande av utbetalning av stöd samt återkrav
. I det inledande stycket i
1 mom. och i 6 mom.
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
96 §.Beslut om uppsägning av statliga lån
. I
2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
97 §.Stödtagarens anmälningsskyldighet och förhandsbesked
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
101 §.Jämkning av återkrav
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
102 §. Beslut om återkrav och om upphörande med utbetalning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
105 §.Kreditgivarens upplysnings- och biståndsskyldighet
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
109 §.Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
112 §.Regional fördelning av medel
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
119 §.Tillämpning av tidigare lagstiftning
. I
2 mom
. ändras Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
126 §.Vissa åtgärder och rättsförhållanden enligt tidigare lagstiftning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.41
Lagen om ersättande av skador som drabbat renhushållningen
6 §.Konstaterande av skada
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Ansökan om ersättning
. I
1 mom
. ändras Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
12 §.Beslut om ersättning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras Landsbygdsverket till Livsmedelsverket.
14 a §.Ändringssökande
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Avbrytande av utbetalning av ersättning och återkrav av ersättning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.42
Lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs
5 §.Ansvaret för registren
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgifterna överförs. Eftersom regionförvaltningsverkens uppgifter överförs till Livsmedelsverket föreslås det dessutom att omnämnandet av regionförvaltningsverken stryks som onödigt i paragrafen.
7.10.43
Lagen om Livsmedelsverket
1 §.Ansvarsområde
. Det föreslås att paragrafen om verkets ansvarsområde kompletteras så att tillsynsuppgifterna inom renskötseln fogas till de uppgifter för verket som räknas upp i paragrafen. Tillsynsuppgifterna enligt renskötsellagen överförs i samband med regionförvaltningsreformen från Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket.
Ikraftträdandebestämmelse
. I bestämmelsen föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken en hänvisning till regionförvaltningsverket någon annanstans i lag eller förordning efter ikraftträdandet av denna lag avser en hänvisning till Livsmedelsverket, om de uppgifter som avses i hänvisningen hänför sig till uppgifter som föreskrivs för verket i 1 och 2 § i lagen om Livsmedelsverket eller någon annanstans i lag. Syftet med övergångsbestämmelsen är att säkerställa och trygga kontinuiteten i skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lag eller förordning när bestämmelserna om regionförvaltningsverken upphävs.
I
2 mom
. föreslås en övergångsbestämmelse om tillstånd som beviljats av, beslut som fattats av, registreringar som gjorts av och anmälningar som gjorts till regionförvaltningsverken. Dessa förblir i kraft i den form de hade vid lagens ikraftträdande.
I
3 mom
. föreslås övergångsbestämmelser om avtal, förbindelser och anhängiga ärenden. Enligt momentet ska arkiv, register och datamaterial som gäller de uppgifter som överförs från regionförvaltningsverket och som avses i 1 och 2 § eller som föreskrivs för Livsmedelsverket någon annanstans i lag samt anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser liksom de rättigheter och skyldigheter som följer av dem övergå till Livsmedelsverket vid ikraftträdandet av den föreslagna ändringslagen. I 4 mom. konstateras att de avtal och förbindelser som avses i 3 mom. dock övergår till Livsmedelsverket endast om inte något annat följer av deras innehåll.
I
5 mom
. ingår en hänvisning till 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen, som innehåller bestämmelser om tjänstemännens ställning.
7.10.44
Lagen om främjande av skärgårdens utveckling
12 §.Miljövårdsbidrag
. Hänvisningen i
2 och 3 mom
. till närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till en hänvisning till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.45
Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige, om tillämpning av överenskommelsen och om upphävande av vissa lagar
2 §.
I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
7.10.46
Lagen om Finlands skogscentral
6 §.Skogsråden på landskapsnivå och deras uppgifter
. I
2 mom. 1 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Skogscentralens direktions uppgifter
. I
1 mom. 3 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.10.47
Lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål
8 §.Krav på personalens utbildning och behörighet
. Hänvisningen i
1 och 2 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Journaler och statistik över djur
. Hänvisningen i
2 och 3 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Verksamhetstillstånd och hur det söks
. Hänvisningen i
1 och 2 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 §.Ändringar som gäller personalen och verksamheten
. Hänvisningen i paragrafen till regionförvaltningsverket ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
27 §.Ändring av projektgodkännande
. Hänvisningen i
2 och 3 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Försättande i frihet, överlåtelse och återförande av djur som använts eller varit avsedda att användas i projekt
. Hänvisningen i
3 mom
. till närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till en hänvisning till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
29 §.Utvärdering i efterhand
. Hänvisningen i
2 och 3 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
29 a §.Bevarande av projekthandlingar
. Hänvisningen i
1 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Tillsättande av nämnden för projektgodkännanden och dess sammansättning
. Hänvisningen i
1 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Beredning och behandling av ärenden i nämnden
. Hänvisningen i
1 och 2 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
33 §.Nämndens personal
. Hänvisningen i paragrafen till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
35 §.Tillsynsmyndigheter
. Hänvisningen i paragrafen till regionförvaltningsverken ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom upphävs
2 mom
. som onödigt.
36 §.Vissa uppgifter som ska skötas av Livsmedelsverket
. Hänvisningen i paragrafens rubrik och i det inledande stycket till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Tillsynsplan
. Hänvisningen i
1 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
40 §.Inspektions- och närvarorätt
. Hänvisningen i
2 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
45 §.Register över verksamhetsutövare
. Hänvisningen i det inledande stycket i
2 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
46 §.Projektregister
. Hänvisningen i det inledande stycket i
1 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen i
3 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
48 §.Indragning av projektgodkännande
. Hänvisningen i paragrafen till Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Regionförvaltningsverket i Östra Finland och regionförvaltningsverket ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
49 §.Indragning av verksamhetstillstånd
. Hänvisningen i paragrafen till regionförvaltningsverket ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
50 §.Vite och tvångsutförande
. Hänvisningen i
1 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
53 §.
Delegationen för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Hänvisningen i
1 mom
. till Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till en hänvisning till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.48
Lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd
6 §.Livsmedelsverket
. Eftersom de uppgifter i anslutning till tillsynen över villkorligheten som för närvarande hör till regionförvaltningsverken kommer att överföras till Livsmedelsverket, föreslås det att det i
2 mom
. tas in en bestämmelse om att tillsynen över villkorligheten hör till Livsmedelsverkets uppgifter.
7 §.Livskraftscentralen
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Tillstånds- och tillsynsverket
. Eftersom de uppgifter i anslutning till tillsynen över den sociala villkorligheten som för närvarande hör till regionförvaltningsverken överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, ändras i paragrafen regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Myndighetens regionala behörighet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Administrativ kontroll och korskontroller
. I
3, 4, 6 och 7 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Arealövervakning
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Rätt till insyn
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Särskilda bestämmelser i fråga om villkorlighet
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen och i 2 mom. ändras regionförvaltningsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen i 2 mom. till djurskyddslagen ändras dessutom till en hänvisning till den gällande lagen om djurvälfärd (693/2023).
26 a §.Särskilda bestämmelser i fråga om social villkorlighet
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att arbetarskyddsuppgifterna överförs. I 1 mom. föreskrivs det dessutom på motsvarande sätt som i den gällande lagstiftningen för tydlighetens skull att Tillstånds- och tillsynsverkets ansvarsområde för arbetarskyddsuppgifter utför tillsynsuppgifter i fråga om den sociala villkorligheten.
30 §.Förfarandet vid tillsynen
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
49 §.Mjölkregister
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
50 §.Lämnande av uppgifter för uppföljning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
54 §.Ändringssökande
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
7.10.49
Lagen om hantering av översvämningsrisker
4 §.Livskraftscentralernas uppgifter
. I paragrafens rubrik, i det inledande stycket i
1 och 2 mom
. samt i
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Det föreslås att
4 mom
. stryks. Avsikten är att förfarandena när centraliserade uppgifter åläggs livskraftscentralerna ska förenhetligas så att den tidigare formen av meddelande av administrativa beslut frångås.
8 §.Områden med betydande översvämningsrisk
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Översvämningsgrupper
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Deltagande och information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Godkännande av riskhanteringsplaner för avrinningsområden och kustområden
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
24 §.Utlämnande av uppgifter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Uppgiftslämnande
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.50
Lagen om statsborgen för likviditetslån till gårdsbruksenheter
3 §.Bevillningsfullmakt och maximalt belopp för statsborgen samt realisering av borgensansvar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
4 §.Kredit som statsborgen kan beviljas för
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Ansökan om och beviljande av statsborgen
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Inspektionsrätt och inspektioner
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Upplysnings- och biståndsskyldighet
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras hänvisningen i paragrafen till 64 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) till en hänvisning till 57 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023–2027 (1325/2022).
12 §.Ändringssökande
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen ersätts dessutom den på ändringssökande tillämpade tidigare förvaltningsprocesslagen (586/1996) med den ersättande lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
7.10.51
Lagen om stödjande av vatten- och avloppsåtgärder
5 §.Stödbeslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Ansökan om understöd
. I
1, 2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Avtal om statens arbete
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Datasystem
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.52
Lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt
16 §.
I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.53
Lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter
7 §.Myndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs och i
3 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Återkallande av tillstånd
. I
1 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Rätt att få uppgifter och utföra inspektion
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs och Regionförvaltningsverket i Södra Finland ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Åtgärder vid överträdelser eller försummelser
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Beslagtagande och förstöring
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs, och
2 mom
. stryks som onödigt eftersom alla uppgifter enligt lagen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket.
20 §.Anmälan till förundersökningsmyndighet
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.54
Lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken
4 §.Jord- och skogsbruksministeriet
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
5 §.Livskraftscentralen
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Livsmedelsverket och de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna.
I paragrafen och dess rubrik stryks regionförvaltningsverket på grund av att uppgiften överförs till Livsmedelsverket.
13 §.Tillfällig indragning av fisketillstånd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Mätning av maskinstyrkan
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Befrielse från vissa skyldigheter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Förstöring av fiskeriprodukter som härrör från IUU-fiske
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Myndighet som tar emot rapporter, beräkning av tidsfristen och närmare bestämmelser
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Fångstdeklarationer för fiskarter som ingår i fiskekvotssystemet för fiskefartyg med en längd på mindre än tio meter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
22 §.Fångstdeklarationer för andra fiskarter än sådana som ingår i fiskekvotssystemet för fiskefartyg med en längd på mindre än tio meter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
27 §.Meddelande om vem som undertecknar fiskeloggboken, omlastningsdeklarationen, landningsdeklarationen och fångstdeklarationen
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Att anmäla sig som förstahandsuppköpare
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i hänvisningen i den sista meningen i paragrafen.
28 a §. Transportdokument
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en lagteknisk korrigering i paragrafen.
36 §.Fångstintygsregistret
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. görs dessutom en lagteknisk korrigering.
38 §.Gemensamt personuppgiftsansvariga
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
49 §.Överträdelser
. I
25 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
65 §.Gemensamt personuppgiftsansvariga för överträdelseregistret
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
69 §.Utlämnande av registeruppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
69 a §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
. I
8 och 12 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.55
Lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken
6 §.Regionala planer för landsbygdsutveckling
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Lokala utvecklingsstrategier
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Samarbete
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Förmedlande organ
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Tekniskt bistånd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.10.56
Lagen om gödselmedel
23 §.Livskraftscentralerna.
I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Förbud
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.57
Lagen om avträdelsepension
16 §.
I 16 § 3 mom. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.10.58
Skogslagen
7 a §.Markägarens och skogscentralens informationsskyldighet
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 b §.Förfarande vid anmälan om flygekorrar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.59
Jaktlagen
23 §.Begränsning av jakt med hänsyn till allmän säkerhet
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens
3 mom
. föreslås bli struket som onödigt, eftersom momentet innehåller bestämmelser om regionförvaltningsverkens verksamhetsområden i den ekonomiska zonen och Tillstånds- och tillsynsverket verksamhetsområde kommer att omfatta hela landet.
88 §.Tillsyn över efterlevnaden av lagen
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.10.60
Dammsäkerhetslagen
5 §.Myndigheter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgiften överförs.
Dammsäkerhetsmyndighetens uppgift sköts i nuläget som en riksomfattande uppgift vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland, till vilken behörigheten har koncentrerats genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet. Dammsäkerheten hör till de säkerhetskritiska uppgifterna i samhället, och det centrala är förutom att förebygga dammolyckor också att trygga försörjningsberedskapen i fråga om energi och den kritiska infrastrukturen. Det är skäl att denna säkerhetskritiska uppgift genom lagstiftning direkt åläggs den aktör som sköter uppgiften på riksnivå för att säkerställa tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens och en enhetlig skötsel av uppgiften.
Det föreslås att
3 mom
. stryks, eftersom avsikten är att förfarandena när centraliserade uppgifter åläggs livskraftscentralerna ska förenhetligas så att den tidigare formen av meddelande av administrativa beslut frångås.
7.10.61
Renskötsellagen
6 §.Renbeteslag
. I
3 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
8 §.Bildande av ett renbeteslag
. I
1 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
14 §.Sammankallande av ett renbeteslags stämma
. I
1 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
28 §.Utförandet av renskiljningar
. I
2 och 3 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
39 a §.Uppförande av skyddsgärde vid riksgränsen
. I
3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom föreskrivs det att Livskraftscentralen i Lappland ansöker om inlösningsförrättning enligt 1 mom. Det är fråga om en ändring som förtydligar regleringen och som inte ändrar nuläget. Enligt motiveringen till den gällande paragrafen (RP 143/2016 rd, s. 17) är det närings-, trafik- och miljöcentralen som ansöker om den inlösningsförrättning som behövs för stiftande och ersättning av samt fastställande av läge för nyttjanderätten för ett gärde.
48 §.Finansiering av Renbeteslagsföreningens verksamhet
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Livskraftscentralen i Lappland på grund av att uppgifterna överförs.
52 §.Tillsyn
. I paragrafen ändras Regionförvaltningsverket i Lappland till Livsmedelsverket på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.62
Foderlagen
27 §.Livskraftscentralerna
. Det föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentralerna på grund av att uppgifterna överförs.
7.10.63
Viltförvaltningslagen
5 §.De regionala viltvårdsråden
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.64
Viltskadelagen
47 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
50 §.Livsmedelsverkets tillsynsuppgift
. I paragrafens rubrik och i
1 och 2 mom
. ändras Landsbygdsverket till Livsmedelsverket på grund av att uppgiften överförs och i 2 mom. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.10.65
Utsädeslagen
23 §.Tillsynsmyndigheter och certifieringsmyndighet
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.66
Lagen om plantmaterial
7 a §.Tillsynsmyndigheter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.10.67
Lagen om vattentjänster
4 §.Myndigheter
. I
2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Vattentjänstverkets skyldighet att hålla sig informerat och kontrollskyldighet
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 b §.Anmälan om störningar i vattentjänster
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
20 d §.Informationssystem för vattentjänster
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
29 §.Åtgärder vid överträdelser eller försummelser
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.10.68
Lagen om samfälligheter
18 §.
På grund av att regionförvaltningsverkets uppgifter överförs föreslås det att bestämmelsen i
3 mom
. ändras så, att regionförvaltningsverket blir Tillstånds- och tillsynsverket eller, om delägarlaget har sin hemort i landskapet Åland, Statens ämbetsverk på Åland.
31 a §.
På grund av att regionförvaltningsverkets uppgifter överförs föreslås det att bestämmelserna i
2 och 3 mom
. ändras så, att regionförvaltningsverket blir Tillstånds- och tillsynsverket eller, om delägarlaget har sin hemort i landskapet Åland, Statens ämbetsverk på Åland.
33 §.
På grund av att regionförvaltningsverkets uppgifter överförs föreslås det att bestämmelsen i
3 mom
. ändras så, att regionförvaltningsverket blir Tillstånds- och tillsynsverket eller, om delägarlaget har sin hemort i landskapet Åland, Statens ämbetsverk på Åland.
7.10.69
Lagen om samfällda skogar
37 §.Tryggande av panthavares ställning
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt förslaget till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.11
Kommunikationsministeriets ansvarsområde
7.11.1
Luftfartslagen
76 §.Användning av flygplatser och andra områden
. Det förslås att bestämmelsen i
4 mom
. ändras och att närings-, trafik- och miljöcentralen blir livskraftscentralen, utom i miljöärenden då det blir Tillstånds- och tillsynsverket som sköter uppgiften i och med överföringen. I momentet görs dessutom en grammatisk korrigering.
80 §.Hörande i samband med behandlingen av ärenden som gäller byggnadstillstånd
. Det förslås att bestämmelsen i
1 mom
. ändras och att närings-, trafik- och miljöcentralen blir livskraftscentralen, utom i miljöärenden då det blir Tillstånds- och tillsynsverket som sköter uppgiften i och med överföringen.
81 b §.Delgivning av beslut om byggnadstillstånd och information om beslutet
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
181 a §.Rätt att söka ändring i vissa fall
. Det föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.11.2
Cybersäkerhetslagen
26 §.Tillsynsmyndigheter
. I
1 mom. 4 punkten
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket och i
5 punkten
närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen. Dessutom flyttas de aktörer som nämns i 5 punkten och som avses i 8 punkten i bilaga II till 4 punkten. Ändringarna görs på grund av att uppgiften överförs.
7.11.3
Lagen om flyttning av fordon
4 §.Skyldighet att flytta ett fordon från en olycksplats
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
5 §.Flyttning med stöd av parkeringsbestämmelser
. I
1 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Flyttning på grund av arbete som utförs eller evenemang som ordnas inom vägområdet
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Flyttning av ett övergivet fordon
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
15 §.Behöriga myndigheter
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en teknisk ändring i 3 mom.
7.11.4
Lagen om Transport- och kommunikationsverket
2 §.Verkets uppgifter
. Det föreslås att sektorstyrningen av närings-, trafik- och miljöcentralerna och allokeringen av finansieringen inte längre ska nämnas i
1 mom. 7 punkten
i och med att uppgifterna överförs till Transport- och kommunikationsverket. Samtidigt föreslås det att ordnande av offentlig persontrafik och samordning av tjänster fogas till punkten. I
8 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
Ikraftträdandebestämmelse. I bestämmelsen föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken en hänvisning till närings-, trafik- och miljöcentralen någon annanstans i lag eller förordning efter ikraftträdandet av denna lag avser en hänvisning till Transport- och kommunikationsverket, om de uppgifter som avses i hänvisningen hänför sig till uppgifter som föreskrivs för verket i 2 § i lagen om Transport- och kommunikationsverket eller någon annanstans i lag. Syftet med övergångsbestämmelsen är att säkerställa och trygga kontinuiteten i skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lag eller förordning när bestämmelserna om närings-, trafik- och miljöcentralerna upphävs.
I
2 mom
. föreslås en övergångsbestämmelse om tillstånd som beviljats av, beslut som fattats av och registreringar som gjorts av och anmälningar som gjorts till närings-, trafik- och miljöcentralen. Dessa förblir i kraft i den form de hade vid lagens ikraftträdande.
I
3 mom
. föreslås övergångsbestämmelser om avtal, förbindelser och anhängiga ärenden. Enligt momentet ska arkiv, register och datamaterial som gäller de uppgifter som överförs från närings-, trafik- och miljöcentralerna och som avses i 2 § eller som föreskrivs för Transport- och kommunikationsverket någon annanstans i lag samt anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser liksom de rättigheter och skyldigheter som följer av dem övergå till Transport- och kommunikationsverket vid ikraftträdandet av den föreslagna ändringslagen. I
4 mom
. konstateras att de avtal och förbindelser som avses i 3 mom. dock övergår till Transport- och kommunikationsverket endast om inte något annat följer av deras innehåll.
I
5 mom
. ingår en hänvisningsbestämmelse till 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen, som innehåller bestämmelser om tjänstemännens ställning.
7.11.5
Lagen om trafiksystem och landsvägar
4 a §.Framställning om en landsvägs funktionella klass
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Landsvägsfärjor
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Serviceområden som hör till landsväg
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Myndigheter som svarar för väghållningen
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 f §.Uppgifter vid planering av landsväg
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 g §.Projektbedömning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
15 h §.Planeringsgrunder för utredningsplanering och vägplanering
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Rätt till utredning
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Planering av väg och områdesplanering
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
24 §.Enskilda vägars anslutningar och lantbruksanslutningar samt utloppsdiken i vägplanen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en teknisk ändring i formuleringarna.
27 §.Framläggande av planer och framställande av anmärkningar
. I
1–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
27 a §.Utlåtanden och kommunens bemötande av anmärkningar
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
27 b §.Förhandsöverläggning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
27 c §.Framställning om godkännande av en utredningsplan och en vägplan
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Ändring av och mindre avvikelser från planerna
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Uppföljning och utvärdering
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
34 §.Begränsat underhåll
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
35 §.Tillfälligt trafikförbud eller tillfällig begränsning av trafiken
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
36 §.Tillfällig farväg
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. uppdateras hänvisningen till vägtrafiklagen (729/2018).
37 §.Anslutning till landsväg
. I
1–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Anläggande, underhåll eller ändring av anslutning eller övergångsställe
. I
1, 2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
40 §.Avlägsnande av anslutning
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
42 §.Arbete på vägområde samt placering av konstruktioner, anläggningar och anordningar på vägområde
. I
1–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
42 a §.Placering av vissa kablar på vägområde
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
42 b §.Skyldighet att flytta, skydda och avlägsna konstruktioner, anläggningar och anordningar
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
43 §.Korsning mellan särskild vinterväg och farled
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
44 §.Skyddsområde för landsväg
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
45 §.Frisiktsområde för landsväg
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
47 §.Rätt att bevilja undantag
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
48 §.Undantag från begränsningar
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
49 §.Förfarandet vid avlägsnande av växtlighet och naturhinder
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
51 §.Snöskärm och uppläggning av snö
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
52 §.Reklam och annonsering invid vägar
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
52 b §.Bemyndigande att meddela föreskrifter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
54 §.Inledande av landsvägsförrättning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
56 §.Besittningstagande
. I
1, 3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
56 a §.Överlåtelse av en enskild väg
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom fogas en text som saknas i den gällande lagens svenska språkdräkt.
57 §.Fastställande av föremålet för inlösning samt uppkomst av äganderätt till vägområdet
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en teknisk korrigering.
62 §.Behandling av inlösen vid två förrättningar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
69 §.Reglering av enskilda vägar
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
74 §.Övriga ersättningar och landsvägsförrättning som gäller ersättningar
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
75 §.Landsvägsförrättning i särskilda fall
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
79 §.Utbetalning av ersättning samt ränta
. I
1, 2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I 4 mom. ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
81 §.Tvångsverkställighet i särskilda fall
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
83 §.Ringa ersättningar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
85 §.Kostnaderna för landsvägsförrättning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs.
88 §.Upphörande av landsväg
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
90 §.Konstruktioner och anordningar på ett tidigare vägområde
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
91 §.Överföring av ett tidigare vägområde
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
93 §.Ett tidigare vägområde som enskild väg
. I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
95 §.Indragning av biområde
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
95 a §.Indragning och överlåtelse av en del av ett vägområde
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
100 §.Förberedelser för störningssituationer och undantagsförhållanden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
100 b §.Egenkontroll av väghållningen
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
101 §.Administrativa tvångsmedel
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
101 a §.Rätt att få information
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
102 §.Indrivning av kostnader
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom görs en teknisk ändring i formuleringarna.
103 §.Delgivning och delfående av beslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
104 §.Meddelande om beslut till dem som gjort en anmärkning och till myndigheterna
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
105 §.Ändringssökande
. I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
107 §.Omedelbar verkställighet av beslut
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
108 a §.Landsvägsregister
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.11.6
Lagen om transportservice
174 §.Allokering och användning av anslag
. Bestämmelsen i
2 mom
. ändras så att anslag som anvisats i statsbudgeten för de ändamål som nämns i 173 § 1 mom. 1–2 punkten får användas av Transport- och kommunikationsverket inom ramen för dess behörighet enligt 181 § 1 mom. Bestämmelsen i
4 mom
., som gäller den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att använda anslag, upphävs enligt förslaget.
174 a §.Utbetalning av statsunderstöd och övervakning av användningen
. Det föreslås att paragrafen upphävs som obehövlig.
175 a §. Skötsel av uppgifter i anslutning till återkrav
. Det föreslås att paragrafen upphävs som obehövlig.
181 §.Behöriga vägtrafikmyndigheter enligt trafikavtalsförordningen
. I
1 mom
. ändras de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna till Transport- och kommunikationsverket på grund av att uppgiften överförs. För tydlighetens skull föreslås det en ändring i
5 mom
. för att det ska framgå att den behöriga myndigheten har rätt att ta in uppgifter som lämnats till Transport- och kommunikationsverket.
7.11.7
Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation
318 §.Utlämnande av information från myndigheter
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.11.8
Lagen om transport av farliga ämnen
33 §.Intern räddningsplan och ansvarig person
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt förslaget till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. På motsvarande sätt ändras den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen till den regionala livskraftscentralen.
35 §.Godkännande av säkerhetsutredning för hamnområde
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt förslaget till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. På motsvarande sätt ändras den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen till den regionala livskraftscentralen.
124 §.Övriga myndighetsuppgifter
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt förslaget till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.11.9
Lagen om Trafikledsverket
2 §.Verkets uppgifter
. I
1 mom. 6 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.11.10
Miljöskyddslagen för sjöfarten
9 kap.
6 §.Godkännande av avfallshanteringsplanen
. I
1, 4 och 5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen till den behöriga myndigheten och dess verksamhetsområde stryks som onödigt, eftersom Tillstånds- och tillsynsverket har riksomfattande behörighet.
7 §.Tillfälle att bli hörd och informering om en hamns avfallshanteringsplan
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
12 kap.
1 §.Tillsynsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
4 §.Tillstånds- och tillsynsverkets tillsynsuppgifter
. I paragrafens rubrik och
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Handräckning
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i
1 mom
. stryks. Enligt motiveringen till paragrafen gäller handräckningen att vid behov trygga tillträde till svårtillgängliga objekt samt deras allmänna befogenheter i anslutning till upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet och till tvångsåtgärder. Vare sig regionförvaltningsverket eller de föreslagna nya myndigheterna har sådana befogenheter som de övriga myndigheter som nämns i paragrafen, och omnämnandet av regionförvaltningsverket kan därför strykas som onödigt.
15 §.Administrativt tvång
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Närmare bestämmelser
. Det föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
13 kap.
1 §.Avgifter, arvoden och kostnadsersättningar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.11.11
Banlagen
8 §.Allmänt om planering av järnväg
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna och Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Livskraftscentralerna ansvarar för det regionala trafiksystemet och Tillstånds- och tillsynsverket har en tillsynsroll.
10 §.Planering av järnvägsområde och områdesplanering
. I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
22 a §.Utlåtanden och kommunens bemötande av anmärkningar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentraler till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 a §.Järnvägsplaner som berör plankorsningar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
43 a §.Rätt att föra talan vid en järnvägsförrättning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en grammatisk korrigering.
69 §.Utbetalning av ersättning samt ränta
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras i och med lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
89 a §.Vissa skadeståndsärenden
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
91 §.Meddelande om beslut till dem som gjort en anmärkning och till myndigheterna
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
92 §.Ändringssökande
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.11.12
Vägtrafiklagen
65 §.Person som reglerar trafiken
. I
2 mom. 4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
71 §.Uppsättande av trafikanordningar
. I
1 mom. 1 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
184 §.Undantag från skyldigheten att iaktta trafikregler, trafikanordningar och bestämmelser om användningen av fordon
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
191 §.Beviljande av tillstånd för specialtransport
. I
1 och 5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.11.13
Sjötrafiklagen
54 §.Placering av sjötrafikmärken och ljussignaler.
I
2 mom
. ändras den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
102 §.Behandlingen av förbuds- och begränsningsärenden
. I
1 mom
. ändras den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
106 §.Tillstånd till tävlingar, övningar och andra evenemang
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. När uppgiften överförs till det riksomfattande ämbetsverket stryks bestämmelsen om bestämmande av den regionala behörigheten.
132 §.Tillsyn som rör förebyggande och bekämpning av miljöolägenheter
. Det föreslås att den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs och omnämnandet av centralens verksamhetsområde stryks.
7.11.14
Lagen om enskilda vägar
13 §.Upphörande av enskild väg och ändring till gata
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Anläggning av väg på eller i närheten av ett område som ingår i nätverket Natura 2000
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 §.Hot om tvångsutförande
. I
1–2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
61 §.Sammankallande av väglagets stämma
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
73 §.Ansökan om förrättning av enskild väg
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
83 §.Statsunderstöd
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
85 §.Tillåtande av trafik på väg som får understöd
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
88 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentral på grund av att uppgiften överförs.
91 §.Omedelbar verkställighet av beslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.12
Arbets- och näringsministeriets ansvarsområde
7.12.1
Personalfondslagen
59 a §.Upphörande av en obetydlig fondandel som förfallit till betalning
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.2
Gruvlagen
37 §.Utlåtanden om tillståndsansökan
. I
1 mom. 2 punkten och i 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
58 §.Information om tillståndsbeslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
146 §.Slutbesiktning
. I
2 mom. 3 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom har ordalydelsen i punkten ändrats på det sätt ändringen kräver.
152 §.Myndigheters rätt att få uppgifter
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
159 §.Rätt att inleda ett ärende
. I
4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
165 §.Besvärsrätt
. I
1 mom. 4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.3
Konkurrenslagen
35 §.Inspektioner i näringsidkares affärslokaler
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i
1 mom
. stryks, eftersom alla konkurrens- och konsumenträttsliga uppgifter överförs till Konkurrens- och konsumentverket i samband med reformen.
36 §.Inspektioner i andra lokaler
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i
1 mom
. stryks, eftersom alla konkurrens- och konsumenträttsliga uppgifter överförs till Konkurrens- och konsumentverket i samband med reformen.
37 §.Förfarandet vid inspektioner
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i
1, 4 och 6 mom
. stryks, eftersom alla konkurrens- och konsumenträttsliga uppgifter överförs till Konkurrens- och konsumentverket i samband med reformen.
41 §.Uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland
. Paragrafens rubrik och innehåll ändras så att regionförvaltningsverket blir Statens ämbetsverk på Åland. Hänvisningen till regionförvaltningsverkens uppgifter måste strykas i och med att de konkurrens- och konsumenträttsliga uppgifterna överförs till Konkurrens- och konsumentverket. Enligt 16 § i lagen om regionförvaltningsverken sköter Statens ämbetsverk på Åland sådana uppgifter som hör till rikets lagstiftningsbehörighet och som enligt den lagen ska skötas av regionförvaltningsverken. Avsikten är inte att ändra ställningen eller uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland, och bestämmelserna i 41 § i den föreslagna lagen gäller därför de konkurrensrättsliga uppgifterna för Statens ämbetsverk på Åland, kompletterade med uppgiften att vidta åtgärder på uppdrag av Konkurrens- och konsumentverket.
Beslut som gäller konkurrensbegränsningar hör enligt gällande lagstiftning inte till regionförvaltningsverkens behörighet. De hör därmed inte heller till uppgifterna för vare sig Statens ämbetsverk på Åland i landskapet Åland eller Tillstånds- och tillsynsverket i landet i övrigt. Därmed fattas beslut som gäller tillämpningen av konkurrenslagen också i fortsättningen av Konkurrens- och konsumentverket och marknadsdomstolen. Enligt 1 § i statsrådets förordning om Konkurrens- och konsumentverket (728/2012) ska Konkurrens- och konsumentverket vara
den nationella konkurrensmyndighet
som avses i artikel 35 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget.
7.12.4
Lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik
12 §.Livskraftscentralernas behörighet
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Livskraftscentralernas prövningsrätt i vissa fall
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Projekt inom riksomfattande teman för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
75 §.Myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
81 §.Sökande av ändring i beslut av arbets- och näringsministeriet och av förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program i projekt- och stödärenden samt i beslut av behöriga landskapsförbund och förvaltande myndigheter för Interregprogram vid de yttre gränserna om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.
I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
7.12.5
Lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik
6 §.Ansvar för regionutvecklingen
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs och hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till en hänvisning till lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.
8 §.Planering av regionutvecklingen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Arbets- och näringsministeriets uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program
. I
1 och 4 mom
. ändras de hänvisningar som närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgifterna överförs.
7.12.6
Lagen om det nationella genomförandet av brexitjusteringsreserven
4 §.Livskraftscentralernas uppgifter och behörighet
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs och hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till en hänvisning till lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Dessutom föreslås det att det inledande stycket i 3 mom. i den svenskspråkiga paragrafen ändras så att det motsvarar den finska versionen.
5 §.Finansministeriets finanscontrollerfunktions uppgifter
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Myndigheternas rätt att lämna ut uppgifter och rätt att få information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
9 §.De nationella myndigheternas granskningsrätt
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Granskarens behörighet
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Handräckning
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
12 §.Bevarande av bokföringsmaterial och andra verifikationer
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs.
7.12.7
Lagen om marknadskontrollen av vissa produkter
4 §.Tillsynsmyndigheter
. I
7 mom
. föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.8
Lagen om offentlig upphandling och koncession
143 §.Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter
. I
16 punkten
föreslås det att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.9
Lagen om fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler
5 a §.Tillförlitlighet
. I
4 och 5 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Register över förmedlingsrörelser, registeranmälan och anmälan av ändringar
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Förutsättningar för registrering
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 a §.Registret över dem som avlagt mäklarprov
. I
3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Tillsyn och tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Tvångsmedel
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Strykning ur registret
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §. Sökande av ändring i beslut av Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och i
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.10
Lagen om Konkurrens- och konsumentverket
6 §.Skyldighet att lämna uppgifter
. Omnämnandet av regionförvaltningsverken i
1 mom
. stryks enligt förslaget, eftersom regionförvaltningsverkens konkurrens- och konsumenträttsliga uppgifter överförs till Konkurrens- och konsumentverket i samband med reformen. Till momentet fogas ett omnämnande av att Konkurrens- och konsumentverket får bestämma att uppgifter ska lämnas till Statens ämbetsverk på Åland, som är behörigt när näringsidkarens verksamhetsställe är i landskapet Åland.
Ikraftträdandebestämmelse
. I bestämmelsen föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken en hänvisning till regionförvaltningsverket någon annanstans i lag eller förordning efter ikraftträdandet av denna lag avser en hänvisning till Konkurrens- och konsumentverket, om de uppgifter som avses i hänvisningen hänför sig till uppgifter som föreskrivs för verket i 1 och 2 § i lagen om Konkurrens- och konsumentverket (661/2012) eller någon annanstans i lag. Syftet med övergångsbestämmelsen är att säkerställa och trygga kontinuiteten i skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lag eller förordning när bestämmelserna om regionförvaltningsverken upphävs.
I
2 mom
. föreslås en övergångsbestämmelse om tillstånd som beviljats av, beslut som fattats av, registreringar som gjorts av och anmälningar som gjorts till regionförvaltningsverken. Dessa förblir i kraft i den form de hade vid lagens ikraftträdande.
I
3 mom
. föreslås övergångsbestämmelser om avtal, förbindelser och anhängiga ärenden. Enligt momentet ska arkiv, register och datamaterial som gäller de uppgifter som överförs från regionförvaltningsverket och som avses i 1 och 2 § eller som föreskrivs för Konkurrens- och konsumentverket någon annanstans i lag samt anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dem övergå till Konkurrens- och konsumentverket vid ikraftträdandet av den föreslagna ändringslagen. I 4 mom. konstateras att de avtal och förbindelser som avses i 3 mom. dock övergår till Konkurrens- och konsumentverket endast om inte något annat följer av deras innehåll.
I
5 mom
. ingår en hänvisning till 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen (750/1994), som innehåller bestämmelser om tjänstemännens ställning.
7.12.11
Lagen om främjande av integration
5 §.Definitioner
. I
15 och 16 punkten
föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Basinformation om det finländska samhället
. I
2 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
33 §.Ordnande av boende för barn som är i landet utan vårdnadshavare
. I
3 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
4 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
36 §.Styrningen av, planeringen av och tillsynen över företrädarverksamheten
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
39 §.Arvodet till företrädaren och kostnader
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
40 §.Nationell planering och utveckling av anvisande till kommun
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas områden ändras till livskraftscentralernas områden på grund av att uppgiften överförs.
41 §.Regional planering och utveckling och regionalt genomförande av anvisande till kommun
. I
1 och 2 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
42 §.Avtal om anvisande till kommun och integrationsfrämjande
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Ändringen görs som en ändring av hela paragrafen.
43 §.Anvisande till kommun
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
51 §.Nationell planering, utveckling och styrning av integrationsfrämjandet
. I
2 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. Vidare föreslås det i momentet att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Ändringen görs som en ändring av hela paragrafen.
55 §.Livskraftscentralernas uppgifter
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs. I
1 och 3 mom
. föreslås det dessutom att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
56 §.Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
57 §.Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
2 och 3 mom
. föreslås det dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
58 §.Regional samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
59 §.Statlig ersättning till kommunen och välfärdsområdet
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Vidare föreslås det i momentet att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
64 §.Ersättning för beredskap för mottagande
. I
2 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Ändringen görs som en ändring av hela paragrafen.
65 §.Statlig ersättning för specialkostnader
. I
4 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
67 §.Ersättning för kostnaderna för personer som deltagit som frivilliga i krigen
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
68 §.Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel
. I
2 och 3 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
69 §.Ersättning för ordnande av boende eller stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare
. I
4 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
70 §.Utbetalning av ersättning
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
71 §.Skyldighet att betala tillbaka ersättning
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
74 §.Riksomfattande informationssystemtjänster för integrationsfrämjande
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
75 §.Kommunens tilläggsdelar till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem för integration
. I
2 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
76 §.Uppgifter som ska föras in i den nationella informationsresursen för integration
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
77 §.Radering av uppgifter som förts in i den nationella informationsresursen
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
78 §.Personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresursen för integration
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
79 §.Användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna
. I
3 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
80 §.Beviljande av användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen föreslås det dessutom att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
81 §.Ändring och upphävande av användarrättigheter till kundinformationssystemet inom de riksomfattande informationssystemtjänsterna
. I
4 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
82 §.Rätt att få uppgifter för den nationella planeringen av anvisande till kommun
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
83 §.Rätt att regionalt få uppgifter för anvisande till kommun
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
86 §. Rätt att få information för tillhandahållande av integrationsfrämjande tjänster
. I
3 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
89 §.Rätt till information för behandling av kalkylerad ersättning
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Ändringen görs som en ändring av hela paragrafen.
90 §.Rätt till information för ansökan om och behandling av andra ersättningar
. I
2–4 och 6 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. I
1 mom
. föreslås det dessutom att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
91 §.Rätt att få information för styrnings- och tillsynsuppgifter
. På grund av att uppgiften överförs föreslås det i paragrafen att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen och att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
92 §.Livskraftscentralens övriga rätt till information
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
95 §.Sökande av ändring
. I
5 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
102 §.Övergångsbestämmelser
. I
4 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.12
Lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning
5 §.Tillsyn
. I
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.13
Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn
2 §.Tillämpningsområde
. Det föreslås att bestämmelsen om tillämpningsområde ändras så att den motsvarar den gällande lagstiftningen. De lagar som nämns i 2 mom. 4 och 5 punkten i den gällande paragrafen har upphävts och ersatts genom lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023), där det i 5 § föreskrivs om tjänsteproducenter inom social- och hälsovård. Därutöver föreslås det att 5 punkten i momentet ändras så att det konstateras att lagen tillämpas på sådana serviceproducenter inom privat småbarnspedagogik som avses i 43 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018). Denna ändring hänför sig till den ändring som föreslås i 4 § 2 mom. Rubriken för lagen om barndagvård (36/1973) har ändrats till lagen om småbarnspedagogik och bestämmelserna om de tillstånd och anmälningar som krävs har preciserats. Därför föreslås det att också 4 § 1 och 3 mom. ändras i syfte att förtydliga lagen. Lagen ska tillämpas på de serviceproducenter som avses ovan på de villkor som anges i 2 § 1 mom. De ovannämnda lagarna innehåller dessutom särskilda bestämmelser om krav på straffregisterutdrag, vilka det hänvisas till i de föreslagna ändringarna i 4 §.
4 §.Straffregisterutdrag beträffande serviceproducenter inom social- och hälsovård eller privat småbarnspedagogik
. I
1 och 3 mom
. föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom föreslås det att hänvisningsbestämmelsen i
2 mom
. ändras så att den motsvarar lagens ändrade namn och att hänvisningen till de tillämpliga paragraferna preciseras så att det hänvisas till 44 a § och 44 e § 3 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik (540/2018).
Vidare föreslås det att paragrafens svenska språkdräkt ändras så att ordet ”omedelbart” i
2 mom
. ersätts med orden ”utan dröjsmål”.
10 §.Straffbestämmelser
. I
1 mom. 2 punkten
föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom korrigeras punkten så att den motsvarar ändringen i 4 § 3 mom.
7.12.14
Lagen om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter
8 §.Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter och dess kortform utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en namnändring.
I
2 och 3 mom
. föreslås det att ordalydelserna ”en arbetarskyddsmyndighet” och ”arbetarskyddsmyndigheterna” ändras till ”arbetarskyddsmyndigheten”, eftersom det föreslås att uppgifterna i framtiden ska skötas vid en riksomfattande myndighet (Tillstånds- och tillsynsverket) och att det inte längre ska finnas regionala arbetarskyddsmyndigheter.
9 §.Tillsyn
. I
1 mom
. föreslås det att ordalydelsen ”arbetarskyddsmyndigheterna” ändras till ”arbetarskyddsmyndigheten”, eftersom det föreslås att uppgifterna i framtiden ska skötas vid en riksomfattande myndighet (Tillstånds- och tillsynsverket) och att det inte längre ska finnas regionala arbetarskyddsmyndigheter.
11 §.Rätt att få information och skyldighet att bevara handlingar
. I
1 och 2 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en namnändring.
I
3 mom
. föreslås det att den svenska språkdräkten ändras så att ordalydelsen ”en arbetarskyddsmyndighet” blir ”arbetarskyddsmyndigheten”, eftersom det föreslås att uppgifterna i framtiden ska skötas vid en riksomfattande myndighet (Tillstånds- och tillsynsverket) och att det inte längre ska finnas regionala arbetarskyddsmyndigheter.
12 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av en namnändring.
7.12.15
Lagen om leverantörer av kombinerade resetjänster
18 §.Tillsyn
. Omnämnandet av regionförvaltningsverken i paragrafen stryks enligt förslaget, eftersom de konsumenträttsliga uppgifter enligt denna lag som hör till regionförvaltningsverken överförs till Konkurrens- och konsumentverket.
19 §.Tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i
1 mom
. stryks enligt förslaget, eftersom de konsumenträttsliga uppgifter enligt denna lag som hör till regionförvaltningsverken överförs till Konkurrens- och konsumentverket.
20 §.Rätt att få uppgifter av myndigheter
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i paragrafen stryks enligt förslaget, eftersom de konsumenträttsliga uppgifter enligt denna lag som hör till regionförvaltningsverken överförs till Konkurrens- och konsumentverket.
21 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i paragrafen stryks enligt förslaget, eftersom de konsumenträttsliga uppgifter enligt denna lag som hör till regionförvaltningsverken överförs till Konkurrens- och konsumentverket.
7.12.16
Lagen om unga arbetstagare
15 §.Dispens
. I det inledande stycket i
1 mom
. samt i
2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Framläggning till påseende
. Omnämnandet av myndigheterna i
1 mom
. ändras enligt förslaget till myndigheten, så att det motsvarar den föreslagna ändringen i fråga om en enda arbetarskyddsmyndighet.
17 §.Tillsyn
. Omnämnandet av arbetarskyddsmyndigheterna i paragrafen ändras enligt förslaget till arbetarskyddsmyndigheten, så att det motsvarar den föreslagna ändringen i fråga om en enda arbetarskyddsmyndighet.
7.12.17
Lagen om registrering av aktörer som bedriver indrivningsverksamhet
5 §.Registret över aktörer som bedriver indrivningsverksamhet
. I
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Registeranmälan och anmälan om ändringar
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till
2 mom
. i den svenskspråkiga paragrafen fogas dessutom orden ”och utredningar”, varvid det motsvarar terminologin i den finska versionen.
8 §.Förutsättningar för registrering
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Solvens
. I
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Tillsyn och tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Rätt att få uppgifter ur vissa myndighetsregister
. I
1–3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Tvångsmedel
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Strykning ur registret
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Sökande av ändring i beslut av Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och i
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.18
Lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag
16 §.Behörig myndighet
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.19
Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft
10 §.Påförande av försummelseavgift
. Omnämnandet av regionförvaltningsverket i
1 mom
. stryks enligt förslaget, eftersom regionförvaltningsverkets uppgifter ska överföras till Tillstånds- och tillsynsverket i samband med reformen.
I
2 mom
. föreslås det att bestämmelserna om ändringssökande ändras så att de överensstämmer med nuvarande praxis. Hänvisningen, enligt vilken besvär får anföras över förvaltningsdomstolens beslut endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd, upphävs eftersom det finns en bestämmelse om detta i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Dessutom ersätts hänvisningen till den upphävda förvaltningsprocesslagen (586/1996) med en hänvisning till den gällande lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
12 §.Tillsyn
. Omnämnandet av arbetarskyddsmyndigheterna i
1 och 2 mom
. ändras enligt förslaget till arbetarskyddsmyndigheten, så att det motsvarar den föreslagna ändringen i fråga om en enda arbetarskyddsmyndighet. I 2 mom. föreslås det dessutom att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.20
Lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen
12 §.Kunddatamaterial och kundinformationssystem för samarbetsmodellen för sektorsövergripande stöd
. Det föreslås att paragrafen ändras. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (
utvecklings- ochförvaltningscentret
) till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. I
2 och 4 mom
. ändras också utvecklings- och förvaltningscentret till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
13 §.Personuppgiftsansvariga
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
17 §.Träning till stöd för ungas välbefinnande och livskompetens
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
18 §.Tillhandahållande av stöd för utveckling av sektorsövergripande service
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.21
Lagen om arbetsrådet och om vissa tillstånd till undantag inom arbetarskyddet
1 §.Arbetsrådets ställning
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Den som begär utlåtande och begäran om utlåtande
. I
2 punkten
föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Tillstånds- och tillsynsverkets dispensärenden
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Behandlingen av dispensärenden vid Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och i
1 och 2 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Sökande av ändring i Tillstånds- och tillsynsverkets dispensbeslut
. I paragrafen och i dess rubrik föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Arbetsrådets handlingar och beslut om tillstånd till undantag
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Därutöver ändras den finska språkdräkten i paragrafens rubrik för att korrigera ett skrivfel. Den nya finska rubriken ska lyda Työneuvoston asiakirjat ja poikkeuslupapäätökset.
7.12.22
Lagen om utstationering av arbetstagare
16 §.Behöriga myndigheter
. Omnämnandet av arbetarskyddsmyndigheterna i
1–4 mom
. ändras enligt förslaget till arbetarskyddsmyndigheten, så att det motsvarar den föreslagna ändringen i fråga om en enda arbetarskyddsmyndighet. Dessutom upphävs
5 mom
. som onödigt.
7.12.23
Lagen om ordnande av arbetskraftsservice
9 §.Samarbetsskyldighet
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. Därutöver ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
23 §.Regionala diskussioner för samarbete och uppföljning i syfte att främja sysselsättningen
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Tillsyn
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Påföljder inom tillsynen på eget initiativ
. I paragrafen föreslås det att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
112 §.Användningsändamål för kunduppgifter
. I
1 mom. 2 punkten
föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Dessutom ersätts hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) med en hänvisning till den nya lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ( / ).
114 §.Uppgifter som får behandlas
. I
1 mom. 3 punkten, 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 2 punkten
föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
116 §.Andra myndigheters och serviceproducenters rätt till information
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. I
3 mom
. föreslås det dessutom att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
119 §.Särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
Dessutom preciseras hänvisningen i
2 mom
. till 114 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice genom att nämna "i denna lag" i hänvisningen till 114 §.
120 §.Riksomfattande informationssystemtjänster för arbetskraftsservice
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
120 a §.Tillägg till helheten av kundinformationssystem
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
121 §.Uppgifter som ska föras in i den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
122 §.Radering och arkivering av uppgifter införda i den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
123 §.Personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
124 §.Användarrättigheter till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem
. I
4 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
125 §.Beviljande av användarrättigheter till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. I
1 och 3 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
1 mom. 3 a punkten
ersätts dessutom hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) med en hänvisning till den nya lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret.
126 §.Ändring och upphävande av användarrättigheter till den riksomfattande helheten av kundinformationssystem
. I
4 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
130 §.Informationsresurs för jobbsökarprofiler
. I
4 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
131 §.Övervakning av användningen av serviceplattformen
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
145 §.Omprövningsbegäran och besvär
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.24
Lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi
4 §.Kontaktpunktsmyndighet
. I
1 mom
. föreslås det att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.12.25
Lagen om ersättning av statsmedel för sjömäns resekostnader
4 §.Behörig myndighet
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras.
5 §.Ansökan och behandlingen av ansökan
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
6 §.Granskningsrätt
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
9 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.26
Lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028
4 §.Myndigheter
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009), som ska upphävas, och till den statsrådsförordning som har utfärdats med stöd av den ersätts med en hänvisning till den nya lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och till den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av den.
13 §.Beslut om understöd
. I
2 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
17 §.Tillsyn
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Granskningsrätt
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Rätt att få uppgifter
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Utlämnande av uppgifter
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentraler på grund av att uppgiften överförs.
7.12.27
Lagen om kundinformationssystemet för företagstjänster
10 §.Utlämnande av uppgifter ur kundinformationssystemet
. I
1 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras till livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. Dessutom föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.28
Lagen om mätinstrument
34 §.Tillsynsmyndigheter
. På grund av att uppgiften överförs föreslås det i
1 mom
. att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket och, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland.
38 §.Tillsynsmyndighetens rätt att få och lämna ut sekretessbelagda uppgifter
. I
2 mom. 2 punkten
föreslås det att regionförvaltningsmyndigheten ändras till Tillstånds- och tillsynsverket och, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland.
7.12.29
Arbetstidslagen
39 §.Dispens
. På grund av att uppgiften överförs föreslås det att det inledande stycket i
1 mom
. samt
2 mom
. ändras så att regionförvaltningsverket blir Tillstånds- och tillsynsverket.
7.12.30
Kärnenergilagen
23 §.Handläggning av ansökan om tillstånd
. I
5 mom
. föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen och Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Denna ändring innebär att bägge myndigheterna kan ge utlåtanden.
7.12.31
Lönegarantilagen
3 §.Myndigheter
. I paragrafen föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (
utvecklings- och förvaltningscentret
) ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
10 §.Ansökan och sökande
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
13 §.Boförvaltarens förteckning över fordringar som grundar sig på ett arbetsavtalsförhållande
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
15 §.Betalning enligt lönegarantin
. I
3 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
19 §.Betalningslättnader
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
24 §.Utredande av fordran i arbetsgivarens konkurs
. I
2 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
26 §.Förvaltningsbesvär
. I
1 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
28 c §.Rätt att få uppgifter av andra än parter
. I paragrafen föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Dessutom ändras arbetarskyddsmyndigheterna till arbetarskyddsmyndigheten i
1 mom
.
28 d §.Utlämnande av uppgifter
. I
1 mom
. samt i det inledande stycket i
2 mom
. föreslås det att utvecklings- och förvaltningscentret ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.12.32
Semesterlagen
37 §.Tillsyn
. Omnämnandet av arbetarskyddsmyndigheterna i paragrafen ändras enligt förslaget till arbetarskyddsmyndigheten, så att det motsvarar den föreslagna ändringen i fråga om en enda arbetarskyddsmyndighet.
7.13
Social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde
7.13.1
Alkohollagen
7 §.Tillståndsmyndigheter
. I propositionen föreslås i fråga om paragrafens
1 mom
. att regionförvaltningsverket, till följd av att uppgiften avses bli överförd, ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när ett detaljhandelsställe ligger i landskapet Åland, och Tillstånds- och tillsynsverket, när ett detaljhandels- eller serveringsställe ligger någon annanstans i Finland eller när sökanden inte har hemort i Finland. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
26 §.Detaljhandelsställe och beviljande av detaljhandelstillstånd
. Med avseende på paragrafens
1 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket, till följd av att uppgiften ska överföras, ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när ett detaljhandelsställe ligger i landskapet Åland, och Tillstånds- och tillsynsverket, när ett detaljhandelsställe ligger någon annanstans i Finland eller när sökanden inte har hemort i Finland.
27 §.Utlämningsställe och överlåtelse av alkoholdrycker till köpare
. Det föreslås att regionförvaltningsverket i
2 mom
., på grund av att uppgiften avses bli överförd, ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när ett utlämningsställe ligger i landskapet Åland, och Tillstånds- och tillsynsverket, när ett utlämningsställe ligger någon annanstans i Finland.
28 §.Övrig försäljning av alkoholdrycker
. Eftersom avsikten är att överföra uppgiften, föreslås att regionförvaltningsverket i
1 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Tillstånds- och tillsynsverket ska fastställa butiksbilars och butiksbåtars rutter. Dessutom föreslås att Statens ämbetsverk på Åland ska godkänna sådana rutter som löper enbart inom landskapet Ålands område.
29 §.Anmälan om import och export
. Enligt propositionen ändras i paragrafen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd. Uppgiften ska vara riksomfattande.
47 §.Detaljhandel med och servering av alkoholdrycker på fartyg och luftfartyg i utrikestrafik
. Med avseende på paragrafens
1 och 3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften enligt propositionen överförs.
53 §.Försäljning av lindrigt denaturerad sprit och lindrigt denaturerade alkoholpreparat
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften enligt förslaget överförs.
54 §.Ytterligare krav som gäller denaturering av lindrigt denaturerad sprit och lindrigt denaturerade alkoholpreparat
. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgiften.
57 §.Personalens kompetens
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
60 §.Tillsyn
. Av tekniska skäl föreslås det i propositionen att paragrafen ändras i sin helhet, men så att den i stor utsträckning motsvarar den gällande paragrafen samtidigt som det beaktas att uppgiften överförs.
Enligt förslaget ändras paragrafen så att det i
1 mom
. föreskrivs att Tillstånds- och tillsynsverket utövar tillsyn över detaljhandeln med och serveringen och marknadsföringen av alkoholdrycker i hela landet och på sådana luftfartyg enligt luftfartslagen (864/2014) och sådana fartyg enligt sjölagen (674/1994) som har finsk nationalitet. Det föreslagna momentet motsvarar 2 mom. i den gällande lagen, men på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs, ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket.
I det föreslagna
2 mom
. specificeras närmare vilka uppgifter Tillstånds- och tillsynsverket har. Dessa motsvarar 3 mom. i den gällande lagen, men i
4 punkten
görs en lagteknisk ändring. I och med att uppgiften enligt förslaget överförs, ska Tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen inte ha någon styrningsuppgift, eftersom det inte finns något behov av detta när ämbetsverken slås samman. Detta beaktas i den föreslagna paragrafens rubrik.
Enligt den föreslagna paragrafens
3 mom
. övervakar Tullen att de förbud mot och begränsningar av import som anges i alkohollagen samt bestämmelserna i lagens 32 § iakttas. Detta motsvarar nuvarande 5 mom.
Till paragrafen fogas enligt propositionen ett nytt
4 mom
. där det föreskrivs att detaljhandel med och marknadsföring av alkoholdrycker i landskapet Åland övervakas av Statens ämbetsverk på Åland.
61 §.Tillsynsprogram
. I propositionen föreslås att paragrafen upphävs som onödig. Enligt det gällande
1 mom
. styrs via programmet den regionala tillståndsförvaltningen för och tillsynen över servering av, detaljhandel med och marknadsföring av alkoholdrycker i riktning mot en enhetlig beslutspraxis och effektiv verkställighet av alkohollagen. Eftersom det enligt propositionen i fortsättningen ska vara ett enda riksomfattande ämbetsverk som svarar för tillståndsförvaltningen och tillsynen, finns det inte längre något behov av den styrningen. De åtgärder och förfaringssätt som avses i det gällande
2 mom
. åter ska fastställas i årliga tillsynsplaner.
66 §.Alkoholnäringsregister
. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften avses bli överförd, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
68 §.Tillsynsmyndighetens förbud och säkerhetsåtgärder
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften enligt propositionen överförs. Med avseende på paragrafens
4 mom
. föreslås, på grund av att uppgiften ska överföras, att regionförvaltningsverket ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när förfarandet pågår i landskapet Åland, och Tillstånds- och tillsynsverket, när förfarandet pågår någon annanstans i Finland. Statens ämbetsverk på Åland föreslås kunna meddela temporära föreskrifter i ärenden som hör till dess behörighet.
73 §.Påföljder för överträdelser i utrikestrafik och i alkoholbolagets detaljhandel
. När det gäller paragrafens
1 och 2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att överföra uppgiften. På grund av att uppgiften ska överföras föreslås i fråga om paragrafens
3 mom
. att regionförvaltningsverket ändras till Statens ämbetsverk på Åland, när försäljningen sker i landskapet Åland, och Tillstånds- och tillsynsverket, när försäljningen sker någon annanstans i Finland.
74 §.Avgifter som Tillstånds- och tillsynsverket tar ut
. I paragrafens rubrik och i 1 och 2 mom. görs enligt propositionen en ändring så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs. Dessutom föreslås det att
1 mom
. preciseras. Enligt det gällande momentet finns bestämmelser om de avgifter som tas ut för prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Bestämmelserna i lagen om grunderna för avgifter till staten gäller dock de allmänna grunderna för när prestationer ska vara avgiftsbelagda och för storleken på de avgifter som tas ut för prestationerna samt övriga grunder för avgifterna, och därför behöver formuleringen preciseras så att den motsvarar detta. Till
2 mom
. fogas enligt förslaget nya 5 och 6 punkter, vilka föreslås vara desamma som 1 och 2 punkten i den 75 § som enligt propositionen ska ändras.
75 §.Avgifter som Statens ämbetsverk på Åland tar ut
. I propositionen föreslås att paragrafens rubrik ändras. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om avgifter som Statens ämbetsverk på Åland tar ut. Enligt förslagets
1 mom
. finns bestämmelser om de avgifter som tas ut för prestationer som utförs av Statens ämbetsverk på Åland i lagen om grunderna för avgifter till staten och i lagen om Statens ämbetsverk på Åland. Paragrafens
2 mom
. innehåller bestämmelser om tillsynsavgift för detaljhandel. Inga bestämmelser om tillsynsavgift för servering föreslås, eftersom serveringen enligt självstyrelselagen för Åland omfattas av landskapets lagstiftningsbehörighet.
80 §.Begäran om omprövning av en tillsynsavgift eller ett beslut av alkoholbolaget
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs. Verkets behörighet ska vara riksomfattande. Dessutom föreslås det att det görs en språklig korrigering i momentet. Vidare ändras paragrafens
3 mom
. enligt propositionen så att den reviderade allmänna regleringen om ändringssökande beaktas.
81 §.Sökande av ändring i beslut av Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland
. Enligt propositionen ändras paragrafen i sin helhet. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den gäller sökande av ändring i beslut av Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland, på grund av att uppgiften avses bli överförd. Momentet ändras enligt propositionen dessutom så att den reviderade allmänna regleringen om ändringssökande beaktas. Det gällande
2 mom
. föreslås bli upphävt som onödigt. Det nuvarande
3 mom
. föreslås bli ett nytt 2 mom., men så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs.
82 §.Att föra ett ärende som gäller marknadsföring till marknadsdomstolen
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket och Statens ämbetsverk på Åland, på grund av att uppgiften avses bli överförd.
91 §.Skyldighet att höra Tillstånds- och tillsynsverket
. Paragrafens svenska språkdräkt ska enligt propositionen ändras i rubriken. Dessutom föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgiften.
Bilaga
. I fråga om
2 punkten
i bilagan föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd. I
5 punkten
i bilagan ändras enligt förslaget regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
7.13.2
Narkotikalagen
30 §.Redovisningsskyldighet
. I propositionen föreslås att den hänvisning till regionförvaltningsverket som finns i paragrafens
1 mom
. stryks som onödig, eftersom avsikten är att överföra uppgifterna.
34 §.Tillstånds- och övervakningsmyndigheter
. Det föreslås att den hänvisning till regionförvaltningsverket som finns i
4 mom
. stryks som onödig, för att uppgifterna ska överföras.
40 §.Utlämnande av uppgifter
. Enligt propositionen ändras i paragrafen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd.
46 §.Administrativa tvångsmedel
. I fråga om
3 mom
. föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
7.13.3
Kemikalielagen
10 §.Arbetarskyddsmyndigheten
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften enligt propositionen överförs.
11 §.Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten
. Enligt propositionen ändras i paragrafens rubrik, i det inledande stycket i
1 mom
. samt i
2 mom
. närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd.
55 §.Ändringssökande
. Med avseende på paragrafens
3 mom
. föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
7.13.4
Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet
4 §.
I propositionen föreslås att det till paragrafens
1 mom
. fogas en precisering om att Institutet för hälsa och välfärds utvecklings- och styrningsuppgift är riksomfattande. När det gäller
2 mom
. föreslås att regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs, och att det preciseras att det nya ämbetsverkets uppgift ska vara riktad till kommunerna och välfärdsområdena. Dessa ändringar behövs, eftersom Institutet för hälsa och välfärd enligt den gällande 4 § utvecklar och styr det förebyggande rusmedelsarbetet i hela landet i samarbete med andra myndigheter. Regionförvaltningsverken styr det förebyggande rusmedelsarbetet inom sitt verksamhetsområde, planerar och utvecklar det i samarbete med andra myndigheter och med sammanslutningar samt stöder kommunerna inom verksamhetsområdet vid genomförandet och utvecklandet av det förebyggande rusmedelsarbetet. Tidigare har fördelningen av befogenheterna mellan Institutet för hälsa och välfärd och regionförvaltningsverken inte varit oklar, eftersom varje regionförvaltningsverk har haft sitt eget verksamhetsområde. Det är nödvändigt att göra preciseringar i paragrafen, för att arbetsfördelningen ska vara tydlig även mellan Institutet för hälsa och välfärd och Tillstånds- och tillsynsverket. Vidare föreslås att omnämnandet av ett verksamhetsområde 2 mom. stryks, eftersom uppgiften enligt förslaget ska vara riksomfattande.
7.13.5
Lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav
13 §.Straffbestämmelse
. I propositionen föreslås att regionförvaltningsverket i
3 mom. 2 och 3 punkten
ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd. Med avseende på 2 punkten föreslås en språklig korrigering.
7.13.6
Lagen om vissa krav på asbestsanering
4 §.Tillståndsmyndighet
. I propositionen föreslås att tillståndsmyndigheten i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
7 §.Skyldighet att anmäla ändringar
. Ordalydelsen i paragrafen ska enligt propositionen ändras så att den stämmer överens med den föreslagna 4 §.
16 §.Tillsyn
. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att arbetarskyddsmyndigheterna, när det gäller den som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen, ändras till arbetarskyddsmyndigheten, på grund av att Tillstånds- och tillsynsverket enligt propositionen ska ha riksomfattande behörighet. Paragrafens
2 mom
. ska enligt förslaget upphävas, för att det blir onödigt. Av det att verket ska ha riksomfattande behörighet följer att bestämmelsen om att koncentrera tillståndsmyndighetens och den registeransvariges uppgifter inte längre behövs.
7.13.7
Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
14 §.Ersättning för rehabiliteringskostnader
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås i propositionen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften enligt förslaget överförs, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom föreslås en teknisk ändring i den finska språkdräkten av 2 mom., där ordet ”kuntoutusterapia” byts ut mot den korrekta termen ”kuntoutuspsykoterapia”.
60 §.Rätt att få uppgifter
. Enligt propositionen ändras i
4 och 7 mom
. Rättsskyddscentralen för hälsovården, som numera är Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd. Dessutom föreslås det att det svenskspråkiga 4 och 7 mom. ändras av språkvårdsskäl.
7.13.8
Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
75 a §.
I propositionen föreslås att paragrafen ändras så att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket och när det gäller landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, eftersom avsikten är att överföra uppgiften. Vid användningen av begränsningsåtgärder som vidtas med stöd av 3 a kap. är det enligt 27 § 24 punkten i självstyrelselagen för Åland fråga om administrativa ingrepp i den personliga friheten, som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Huvudregeln enligt 30 § i självstyrelselagen är att förvaltningen i angelägenheter som faller inom rikets lagstiftningsbehörighet ska skötas av riksmyndigheterna. Av denna orsak föreslås det att den uppgift som föreskrivits för regionförvaltningsverket enligt paragrafens bestämmelser i landskapet Åland ska höra till Statens ämbetsverk på Åland.
7.13.9
Lagen om klinisk prövning av läkemedel
16 §.Nationella kommittén för medicinsk forskningsetik
. När det gäller paragrafens
1 mom
. föreslås i propositionen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften enligt förslaget ska överföras.
28 §.Rätt till information
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgifterna avses bli överförda, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.10
Lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande
35 §.Tillsyn
. Enligt propositionen ändras i paragrafen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgifterna föreslås bli överförda.
7.13.11
Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
24 §.Statlig ersättning
. Paragrafens
2 mom
. ändras enligt propositionen så att närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, eftersom avsikten är att ändra namnet.
7.13.12
Lagen om fartygsapotek
14 §.Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter
. I propositionen föreslås att de hänvisningar till arbetarskyddsmyndigheterna som finns i paragrafen ändras till singularform. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, föreslås i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet. I
1 mom
. ska det även i fortsättningen hänvisas till tillsynsmyndigheterna för hälso- och sjukvården. Sådana ska enligt propositionen vara Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea samt Tillstånds- och tillsynsverket, när detta sköter uppgifter som föreskrivits särskilt för verket inom ansvarsområdet för social- och hälsovården. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.13
Lagen om ordnande av utredningar av sexual- och misshandelsbrott mot barn
5 §.Avtal om tillhandahållande av service
. Enligt propositionen ändras regionförvaltningsverket i paragrafens 1 mom. till Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att uppgiften överförs.
7 §.Betalning av ersättningar
. I fråga om paragrafens
1 och 2 mom
. föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
7.13.14
Lagen om trafik- och patientskadenämnden
18 §.Nämndens rätt att få handräckning i patientskadeärenden
. Det föreslås att paragrafen ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården blir Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd.
7.13.15
Lagen om Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet
7 §.Rätt att få uppgifter
. I fråga om paragrafens
1 mom. 4 punkten
föreslås i propositionen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften avses bli överförd, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.16
Lagen om medicintekniska produkter
46 §.Rätt att få och skyldighet att lämna ut uppgifter
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
3–6 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, till följd av att uppgiften enligt propositionen överförs.
7.13.17
Lagen om godkännande som läkare som utför övervakning av hälsotillståndet hos strålningsarbetare i kategori A
1 §.Godkännande som läkare som utför övervakning av hälsotillståndet hos strålningsarbetare i kategori A
. Enligt propositionen ändras i paragrafen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgifterna föreslås bli överförda. Samtidigt uppdateras laghänvisningen så att den avser den gällande strålsäkerhetslagen.
4 §.Förteckning över företagsläkare förtrogna med effekterna av strålning
. Det föreslås med avseende på paragrafen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
5 §.Sökande av ändring
. Eftersom uppgiften enligt propositionen överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Vidare föreslås att paragrafen ändras så att den reviderade allmänna regleringen om ändringssökande beaktas.
7.13.18
Lagen om patientombud och socialombud
8 §.Uppgifter för patientombud, socialombud och ansvariga personer
. I fråga om paragrafens
4 och 5 mom
. föreslås i propositionen att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs och att det görs språkliga justeringar i 5 mom.
14 §.Tillsyn över patientombudens och socialombudens verksamhet samt riksomfattande register
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, i och med att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.19
Lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård
7 §.Begränsningar i mottagning för vård
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgifterna enligt propositionen överförs.
25 §.Samarbetsförpliktelse
. Eftersom avsikten är att uppgifterna överförs, föreslås i fråga om paragrafen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.20
Lagen om avbrytande av havandeskap
1 §.
I propositionen föreslås i fråga om det inledande stycket i paragrafens
3 mom
. att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften föreslås bli överförd, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
5 §.
Med avseende på paragrafens
3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, på grund av att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
5 a §.
Eftersom uppgiften enligt propositionen överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
6 §.
Med avseende på paragrafens
2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
10 §.
Den gällande paragrafen innehåller bestämmelser om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens föregångare Rättsskyddscentralen för hälsovården. I propositionen föreslås att hänvisningarna till denna ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs. I den föreslagna paragrafen föreskrivs att sådana ansökningsärenden i anslutning till avbrytande av havandeskap som enligt lagen ålagts Tillstånds- och tillsynsverket handläggs av nämnden för abort- och steriliseringsärenden, som finns vid verket. Den bestämmelse i den gällande paragrafen enligt vilken närmare bestämmelser om nämnden utfärdas genom förordning ersätts dessutom i förslaget med en informativ hänvisning enligt vilken bestämmelser om nämnden finns i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket.
10 a §.
Paragrafen i fråga föreslås bli upphävd. I paragrafen föreskrivs det att beslut i ärenden som hör till nämnden för abort- och steriliseringsärenden kan fattas även vid elektroniska sammanträden. Bestämmelser om elektroniska sammanträden kommer enligt propositionen i fortsättningen att ingå i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket.
11 §.
I paragrafen ändras enligt propositionen hänvisningen till Rättsskyddscentralen för hälsovården, som är föregångare till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att överföra uppgiften.
15 §.
Det föreslås att bestämmelsen i
2 mom
. enligt vilken Rättsskyddscentralen för hälsovården ska se till att läkare med behörighet att avge utlåtanden och ingreppsläkare iakttar enhetlig praxis vid tolkningen av grunderna för abort upphävs. I 11 § föreskrivs det redan om Tillstånds- och tillsynsverkets skyldighet att övervaka enhetlig praxis, och så här detaljerade bestämmelser om styrningen behövs inte.
7.13.21
Lagen om medling vid brott och i vissa tvister
7 a §.Tillsyn över ordnandet av tjänster
. Eftersom uppgiften enligt propositionen överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.22
Lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården
65 §.De riksomfattande informationssystemtjänsterna inom social- och hälsovården
. I propositionen föreslås med avseende på paragrafens
2–4 mom
. att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften enligt förslaget överförs, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
80 §.Registrering av informationssystem och välbefinnandeapplikationer
. Eftersom avsikten är att uppgiften överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
82 §.Uppföljning efter ibruktagandet av informationssystem och välbefinnandeapplikationer
. I fråga om paragrafens
1 och 2 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften föreslås bli överförd.
88 §.Anmälningsskyldighet för Folkpensionsanstalten och bedömningsorgan för informationssäkerhet
. Eftersom avsikten är att uppgiften överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
89 §.Övervakning och inspektioner av informationssystem
. I paragrafens
1, 2 och 4 mom
. ändras enligt propositionen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften föreslås bli överförd.
90 §.Underrättelse om avvikelser från de väsentliga kraven på ett informationssystem eller en välbefinnandeapplikation samt om störningar i informationssäkerheten avseende informationsnät
. Eftersom avsikten är att uppgiften överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Dessutom korrigeras den svenskspråkiga paragrafen språkligt så att ordet ”denna” i den första meningen i
1 mom
. ersätts med orden ”tjänstetillhandahållaren eller apoteket”.
91 §.Rätt för Tillstånds- och tillsynsverket att få information för tillsyn
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens rubrik och i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd.
92 §.Rätt för Tillstånds- och tillsynsverket att anlita utomstående experter
. För att avsikten är att överföra uppgiften, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens rubrik och i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
93 §.Föreläggande att fullgöra skyldigheter
. Eftersom uppgiften enligt propositionen överförs, föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
94 §.Skyldigheter avseende informationssystem och välbefinnandeapplikationer som är i bruk
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften enligt propositionen överförs.
95 §.Ändringssökande
. I paragrafens
1 och 3 mom
. ändras enligt propositionen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd.
96 §.Vite
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs.
97 §.Styrning, övervakning och uppföljning
. Eftersom uppgiften föreslås bli överförd, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
3 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
99 §.Avgifter
. Med avseende på paragrafens
3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Det förslås att ett skrivfel i en hänvisning till en paragraf korrigeras i den finska språkdräkten.
7.13.23
Lagen om ordnande av social- och hälsovård
2 §.Definitioner
. I och med att avsikten enligt propositionen är att överföra uppgiften, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
5 punkt
ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
13 §.Användning av inhyrd arbetskraft och arbetskraft som skaffas från privata tjänsteproducenter
. Regionförvaltningsverket i paragrafens
5 mom
. ändras enligt propositionen till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften föreslås bli överförd.
30 §.Institutet för hälsa och välfärds expertbedömningar
. I fråga om paragrafens
2 och 3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs.
51 §.Beredskapen i samarbetsområdena för social- och hälsovården
. Det föreslås att regionförvaltningsverket i
2 mom. 3 punkten
ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
7.13.24
Lagen om tillsynen över social- och hälsovården
4 §.Definitioner
. I och med att uppgiften enligt propositionen överförs, föreslås det att regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
9 punkt
ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Vidare föreslås att
6 punkten
i den svenskspråkiga paragrafen ändras så att hänvisningen till tillsynsmyndigheter i pluralform ersätts med en hänvisning i singularform, för i fortsättningen ska det enligt lagen finnas endast en tillsynsmyndighet.
5 §.Rätt att producera socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster
. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
1 mom
. ändras enligt propositionen till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften föreslås bli överförd.
11 §.Register över tjänsteproducenter
. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
1 mom
. föreslås bli ändrat till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs. Enligt propositionen ska Tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen vara den enda personuppgiftsansvariga, och därför föreslås det att
2 mom
. upphävs som onödigt.
12 §.Uppgifter som förs in i registret och avförande av dem
. Det föreslås att hänvisningarna till tillsynsmyndigheter i pluralform i den finskspråkiga paragrafens
2 mom
. andra och sista meningen ändras till singularform, eftersom det i fortsättningen enligt lagen ska finnas endast en tillsynsmyndighet. Med tillsynsmyndighet ska enligt 4 § 9 punkten avses Tillstånds- och tillsynsverket. I 2 mom. i den svenskspråkiga paragrafen står alla hänvisningar till tillsynsmyndigheten redan i singularform. Däremot föreslås i fråga om den svenskspråkiga paragrafen att
1 mom. 3 punkten
ändras så att hänvisningen till tillsynsmyndigheterna i pluralform byts ut mot en hänvisning i singularform.
13 §.Användning av registeruppgifter
. Hänvisningen till tillsynsmyndigheter i pluralform i
1 mom
. föreslås bli ändrad till singularform, för i fortsättningen ska det enligt lagen finnas endast en tillsynsmyndighet. Med tillsynsmyndighet ska enligt 4 § 9 punkten avses Tillstånds- och tillsynsverket.
15 §.Behörig myndighet
. I paragrafen föreskrivs det om den myndighet som är behörig vid registrering av tjänsteproducenter. Om de uppgifter som sköts av regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med propositionen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, kommer det i fortsättningen att finnas endast en tillsynsmyndighet, och denna definieras i 4 § 9 punkten. Det föreslås att paragrafen upphävs som onödig.
20 §.Förhandsinspektion
. I
3 mom
. föreskrivs det om den myndighet som är behörig i fråga om förhandsinspektion. Enligt momentet utförs förhandsinspektionen av den tillsynsmyndighet som behandlar den registreringsanmälan som gäller tjänsteenheten. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan enligt momentet också be regionförvaltningsverket utföra inspektionen. I paragrafen föreskrivs det även om en möjlighet att göra förhandsinspektionen via teknisk anslutning eller annars på elektronisk väg. I fortsättningen, om de uppgifter som sköts av regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med vad som föreslås i propositionen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, kommer det att finnas endast en tillsynsmyndighet som utför förhandsinspektioner. Därför föreslås det att momentet ändras så att det endast föreskrivs om förhandsinspektion via teknisk anslutning eller annars på elektronisk väg.
27 §.Tjänsteproducentens egenkontroll
. Hänvisningen till tillsynsmyndigheter i pluralform i
2 mom
. föreslås bli ändrad till singularform, för i fortsättningen ska det enligt lagen finnas endast en tillsynsmyndighet. Med tillsynsmyndighet ska enligt 4 § 9 punkten avses Tillstånds- och tillsynsverket.
31 §.Bemyndigande att utfärda förordning samt föreskrifter
. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i
2 mom
. föreslås bli ändrat till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom det föreslås att uppgiften överförs.
32 §.Myndighetstillsynen och styrningen i anknytning till tillsynen
. I paragrafen föreskrivs det om de tillsynsmyndigheter som utövar myndighetstillsyn enligt lagen om tillsynen över social- och hälsovården samt om arbetsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna. Om de uppgifter som sköts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med vad som föreslås i propositionen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, kommer det i fortsättningen att finnas endast en tillsynsmyndighet. Det föreslås att paragrafens
2 mom
. ändras så att det är Tillstånds- och tillsynsverket som svarar för de tillsynsuppgifter som avses i momentet. I momentet stryks omnämnandena av ett verksamhetsområde, eftersom Tillstånds- och tillsynsverket enligt förslaget ska ha riksomfattande behörighet. Samtidigt preciseras ordalydelsen i det svenskspråkiga momentet.
I
3 mom
. föreskrivs om den styrningsuppgift Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har med avseende på regionförvaltningsverkens verksamhet. Dessutom föreskrivs i momentet om frågor där Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ansvarar för tillsynen. Paragrafens 4 mom. innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om arbetsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken vid tillsynen och vid därmed sammanhängande styrning får utfärdas genom förordning av statsrådet. I propositionen föreslås att paragrafens 3 och
4 mom
. upphävs, eftersom de inte kommer att behövas.
34 §.Myndighetssamarbete
. I paragrafen föreskrivs det om samarbete mellan myndigheter. Enligt
1 mom
. ska tillsynsmyndigheterna vid behov samarbeta med varandra och med andra myndigheter när de sköter sina uppgifter enligt lagen om tillsynen över social- och hälsovården. Om de uppgifter som sköts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med vad som föreslås i propositionen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, kommer det i fortsättningen att finnas endast en tillsynsmyndighet. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den hänvisas till tillsynsmyndigheten i singularform och att hänvisningen till samarbete mellan tillsynsmyndigheter stryks. Enligt den föreslagna paragrafen ska tillsynsmyndigheten vid behov samarbeta med andra myndigheter när den sköter sina uppgifter enligt denna lag.
Med avseende på
5 mom
. föreslås det att regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till tillsynsmyndigheten, för att det i paragrafen konsekvent ska hänvisas till tillsynsmyndigheten med bara en benämning. Med tillsynsmyndighet ska enligt 4 § 9 punkten avses Tillstånds- och tillsynsverket.
35 §.Styrnings- och utvärderingsbesök
. Den svenskspråkiga paragrafens
1 mom
. föreslås bli ändrat så att hänvisningen till tillsynsmyndigheter i pluralform ersätts med en hänvisning i singularform, för i fortsättningen ska det enligt lagen finnas endast en tillsynsmyndighet.
36 §.Inspektionsrätt
. I
1 mom
. föreskrivs om tillsynsmyndighetens inspektionsrätt. Det föreslås att den rätt som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har att ålägga regionförvaltningsverket att förrätta inspektionen för verkets räkning stryks ur momentet, eftersom uppgiften enligt propositionen ska skötas riksomfattande av Tillstånds- och tillsynsverket.
44 §.Verkställighet
. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgifterna överförs.
45 §.Rätt till information
. I fråga om paragrafens
1 och 5 mom
. föreslås i propositionen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgifterna överförs. På motsvarande sätt föreslås att tillsynsmyndigheten i
2 mom
. och tillståndsmyndigheterna i
4 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att det i paragrafen konsekvent ska hänvisas till Tillstånds- och tillsynsverket när tillsynsmyndigheten avses. Paragrafens 2 och 5 mom. preciseras enligt förslaget så att Tillstånds- och tillsynsverkets rätt att få uppgifter endast gäller uppgifter som är nödvändiga för skötseln av verkets uppgifter enligt denna lag.
I 1 mom. räknas de aktörer upp av vilka Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, i fortsättningen Tillstånds- och tillsynsverket, har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag. Enligt den regeringsproposition som ledde till den gällande lagen skulle Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ha haft rätt att få behövliga uppgifter också av ”andra myndigheter och andra offentligrättsliga samfund”. Bestämmelsen preciserades dock under riksdagsbehandlingen så att alla de aktörer vars uppgifter omfattas av rätten att få uppgifter räknas upp i bestämmelsen. Sysselsättningsfonden nämns inte i bestämmelsen. Enligt 7 § 1 mom. 3 punkten, som gäller fastställande av en tjänsteproducents tillförlitlighet, ska tillsynsmyndigheten vid bedömningen av en tjänsteproducents eller persons tillförlitlighet beakta bland annat upprepade försummelser i fråga om att fullgöra betalningsskyldigheter i anslutning till arbetslöshetsförsäkringsavgifter under de tre år som föregått bedömningen. Det föreslås att Sysselsättningsfonden, som uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna, fogas till 45 § 1 mom., för att tillsynsmyndigheten ska ha möjlighet att få all information som är nödvändig för uppgiften att bedöma tillförlitligheten.
46 §.Utlämnande av uppgifter
. Paragrafens
1 mom
. innehåller bestämmelser om tillsynsmyndigheternas rätt att trots sekretessbestämmelserna till varandra utlämna sådana nödvändiga uppgifter och utredningar som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag. Om de uppgifter som sköts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med vad som föreslås i propositionen överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, kommer det i fortsättningen att finnas endast en tillsynsmyndighet. Därför föreslås det att 1 mom. upphävs som onödigt. Samtidigt föreslås det att hänvisningarna till tillsynsmyndigheten i
2 mom
. ändras till hänvisningar till Tillstånds- och tillsynsverket, för att hänvisningarna ska stämma överens med 45 §, som gäller rätt till information.
47 §.Utlämnande av uppgifter till myndigheter
. Med avseende på det inledande stycket i
1 mom
. föreslås att tillsynsmyndigheten ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att hänvisningen till tillsynsmyndigheten ska vara konsekvent i förhållande till hänvisningarna i 45 och 46 §.
48 §.Handräckning
. Enligt propositionen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket i paragrafen till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra myndigheternas uppgifter.
49 §.Avgifter för prestationer i anslutning till registrering
. I den gällande paragrafens
2 mom
. föreskrivs det om ersättning som regionförvaltningsverken ska betala till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för kostnaderna för åtgärder i samband med registrering. I fortsättningen ska det enligt propositionen finnas endast en tillsynsmyndighet som ansvarar för registreringarna, och därför föreslås det att momentet upphävs som onödigt. Paragrafen föreslås i fortsättningen innehålla endast en bestämmelse om att beslut som gäller registrering är avgiftsbelagda samt en bestämmelse med en hänvisning till lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Dock föreslås det att den gällande bestämmelsen preciseras till denna del. Vidare föreslås det att paragrafens rubrik ändras så att den bättre motsvarar paragrafens sakinnehåll.
55 §.Registrering av tidigare tillstånd och gjorda anmälningar
. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgifterna enligt propositionen överförs. Vidare föreslås att omnämnandet av ett verksamhetsområde samtidigt stryks, eftersom ämbetsverket ska vara riksomfattande. På motsvarande sätt föreslås att tillsynsmyndigheten i
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att det i paragrafen konsekvent ska hänvisas till Tillstånds- och tillsynsverket när tillsynsmyndigheten avses.
Ikraftträdande
. I bestämmelsen föreskrivs om ikraftträdandet av ändringarna. Genom ändringslagen genomförs huvudsakligen de ändringar som behövs med anledning av det att uppgifterna överförs. Dessutom föreslås det att Sysselsättningsfonden, i enlighet med vad som avsågs i den regeringsproposition som ledde till att den gällande lagen stiftades, fogas till 45 §, där det föreskrivs om de aktörer av vilka Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, i fortsättningen Tillstånds- och tillsynsverket, har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av verkets uppgifter enligt denna lag. För tydlighetens skull föreslås att det i övergångsbestämmelsen ska föreskrivas att handläggningen av ett ärende som vid ikraftträdandet av denna lag är anhängigt vid ett regionförvaltningsverk eller vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården slutförs med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
7.13.25
Lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
6 §.Myndigheter och organisationer som svarar för tjänster samt begränsningar i fråga om datamaterial
. I propositionen föreslås i fråga om paragrafen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs. Propositionen innehåller också ett förslag om en avgränsning enligt vilken paragrafen ska gälla Tillstånds- och tillsynsverket till de delar verket behandlar ärenden som ansluter till social- och hälsovården. Det föreslås att
4 punkten
upphävs och att Tillstånds- och tillsynsverket fogas till
5 punkten
.
28 §.Anmälningsskyldighet för bedömningsorgan för informationssäkerhet
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs.
30 §.Övervakning och inspektioner av informationssystem
. I paragrafens
1, 2 och 4 mom
. ändras enligt propositionen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften föreslås bli överförd.
31 §.Rätt för Tillstånds- och tillsynsverket att anlita utomstående experter
. Paragrafens rubrik och
1 mom
. ska enligt propositionen ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
32 §.Rätt för Tillstånds- och tillsynsverket att få information
. För att avsikten är att uppgiften överförs, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens rubrik och i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
33 §.Tillstånds- och tillsynsverkets åläggande att avhjälpa brister samt vite
. Paragrafens rubrik och
1–4 mom
. föreslås bli ändrade så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket, till följd av att uppgiften avses bli överförd.
34 §.Föreläggande att fullgöra skyldigheter
. Med avseende på paragrafens
1–3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
50 §.Ersättningar för tjänster
. Med avseende på paragrafens
5 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, i och med att uppgiften föreslås bli överförd, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
56 §.Styrning, övervakning och uppföljning
. I paragrafens
2 och 3 mom
. ändras enligt propositionen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
58 §.Överklagande
. I fråga om paragrafens
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs och att ordalydelsen i momentet görs tydligare.
7.13.26
Lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området
1 §.Kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området
. I propositionen föreslås att regionförvaltningsverken i paragrafens
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att överföra uppgiften.
7.13.27
Lagen om besvärsnämnden för social trygghet
14 §.Behandlingen av ärenden
. Det föreslås att paragrafens
9 mom
. ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, eftersom avsikten är att ändra namnet.
7.13.28
Lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen
6 §.Utsedda behöriga institutioner för vissa fall av sökande av arbete
. Det föreslås att paragrafens
2 mom
. ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att namnet enligt propositionen ska ändras.
7.13.29
Lagen om elektroniska recept
7 §.Signering av recept och kontroll av rätten att utöva yrke
. I fråga om paragrafens
2 mom
. föreslås i propositionen att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, på grund av att uppgiften enligt förslaget överförs, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
15 §.Utlämnande av uppgifter till myndigheter och för vetenskaplig forskning
. I och med att uppgiften avses bli överförd, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken i paragrafens
1 mom. 1 punkten
ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
24 §.Styrning, uppföljning och övervakning
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
3 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgifterna avses bli överförda.
24 b §.Styrning och övervakning av förskrivningen av biologiska läkemedel
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
3 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgifterna ska överföras. Enligt förslaget stryks i momentet skyldigheten att i fråga om sådana ärenden som avses i momentet göra separata anmälningar till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och det behöriga regionförvaltningsverket, eftersom det till följd av den föreslagna sammanslagningen och överföringen av de uppgifter som regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har inte längre finns behov av att föreskriva om anmälningar till två separata ämbetsverk.
7.13.30
Lagen om barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd
2 §.Styrning, ledning och övervakning
. Enligt propositionen ändras regionförvaltningsverken i paragrafens
2 mom
. till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av den föreslagna överföringen av uppgiften.
7.13.31
Lagen om Institutet för hälsa och välfärd
5 §.Rätt att få och att behandla uppgifter
. I fråga om paragrafens
1 mom. 3 punkten
föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften avses bli överförd, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
7.13.32
Lagen om utkomststöd
27 c §.Uppföljning av att tidsfristerna iakttas
. I fråga om paragrafens
3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs.
7.13.33
Lagen om arbetarskyddsförvaltningen
1 §.
I propositionen föreslås att den i paragrafen ingående hänvisningen till en regional nivå stryks i samband med totalreformen av statens regionförvaltning. Enligt förslaget ska paragrafen uttrycka att arbetarskyddsförvaltningens uppgift är att under ledning av social- och hälsovårdsministeriet sköta styrningen av och tillsynen över arbetarskyddet. Styrningen av arbetarskyddet utgörs av social- och hälsovårdsministeriets resultatstyrning och den informationsstyrning som ämbetsverkets arbetarskyddsavdelning genomför på arbetsplatserna. Närmare bestämmelser om tillsynen över arbetarskyddet finns i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).
3 §.
Det föreslås att regionförvaltningsverken i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgiften och att ansvarsområde ändras till avdelning. Det omnämnande i paragrafen av ett annat regionförvaltningsverks ansvarsområde för arbetarskyddsuppgifter stryks enligt förslaget, för att det blir onödigt.
4 §.
I det föreslagna
2 mom
. i paragrafen föreskrivs att det vid Tillstånds- och tillsynsverket finns ett behövligt antal regionala arbetarskyddsnämnder. Enligt propositionen ges avdelningschefen för Tillstånds- och tillsynsverkets arbetarskyddsavdelning rätt att besluta om antalet nämnder och deras sammansättning. Nämndernas huvudsakliga uppgifter har varit, och ska enligt propositionen också i fortsättningen vara, att i enlighet med 1 mom. behandla principiella frågor som angår arbetarskyddet, förenhetliga och främja arbetarskyddet samt utveckla samarbetet på området. Varje ansvarsområde för arbetarskyddsuppgifter vid regionförvaltningsverken har för det regionala trepartssamarbetet haft en arbetarskyddsnämnd bestående av representanter för arbetsmarknadsorganisationerna. Syftet med arbetarskyddsnämndernas verksamhet har varit att stödja och utveckla tillsynen över arbetarskyddet samt att utgöra en länk mellan ansvarsområdena för arbetarskyddet, de regionala arbetarskyddsaktörerna och arbetsmarknadsorganisationerna. Lagstiftningen om arbetarskyddsnämnderna bygger på kravet i artikel 5 i internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention nr 81 (angående arbetsinspektion inom industri och handel) enligt vilket arbetarskyddsmyndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att främja samarbetet mellan å ena sidan arbetsinspektörer och å andra sidan arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer. Ordalydelsen i det bemyndigande att utfärda förordning som ingår i momentet föreslås bli preciserad genom att till bemyndigandet foga att det genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om arbetarskyddsnämndens verksamhet och organisering. Den föreslagna preciseringen av bemyndigandet att utfärda förordning förtydligar vad som avses kunna regleras genom förordning. Genom förordning ska det kunna utfärdas bestämmelser till exempel om nämndens sammanträden och om möjligheten att tillsätta sektioner, så som det har gjorts genom den gällande förordningen om arbetarskyddsnämnder. Dessutom föreslås det att det i momentet görs lagtekniska justeringar.
7.13.34
Lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen
2 §.Definitioner
. I propositionen föreslås att regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Bestämmelsen om social- och hälsovårdsministeriets uppgift som arbetarskyddsmyndighet föreslås bli ändrad för att motsvara den föreslagna lagen om Tillstånds- och tillsynsverket, enligt vilken social- och hälsovårdsministeriet utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddsbestämmelserna vid Tillstånds- och tillsynsverket.
16 §.Användningsförbud och temporärt användningsförbud
. Med avseende på paragrafens
1 mom
. föreslås att ordet ”asianomainen” stryks i den finska språkdräkten. När det gäller momentets svenska språkdräkt föreslås en språklig korrigering. Arbetarskyddsmyndigheten bestäms enligt 2 § och ska i regel vara Tillstånds- och tillsynsverket.
18 §.Förbud mot överlåtelse av tekniska anordningar
. I fråga om paragrafens
1 och 4 mom
. föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs.
21 a §.Rätt att skaffa tekniska anordningar under annan identitet för att undersöka dem
. I paragrafens
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt propositionen till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd.
28 §.Samarbetsperson som företräder arbetsgivaren
. Det föreslås att den hänvisning till arbetarskyddsmyndigheterna som finns i paragrafens
1 mom
. ändras till singularform. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, föreslås i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet.
29 §.Arbetarskyddsfullmäktig och ersättare
. Det föreslås att hänvisningen i paragrafens
1 mom
. till arbetarskyddsmyndigheterna ändras till singularform. Enligt propositionen ska verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet.
31 §.Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter
. Det föreslås att hänvisningen i paragrafens
1 mom
. till arbetarskyddsmyndigheterna ändras till singularform. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, ska enligt propositionen i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet.
43 c §.Samarbetsparterna på en gemensam arbetsplats
. Den hänvisning till arbetarskyddsmyndigheterna som finns i paragrafens
2 mom
. föreslås bli ändrad till singularform. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, ska enligt propositionen i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet.
44 §.Sökande av ändring i beslut av arbetarskyddsmyndigheten
. I paragrafens
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt propositionen till Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att överföra uppgiften.
45 §.Anmärkning
. Med avseende på paragrafen föreslås att regionförvaltningsverket ändras till arbetarskyddsmyndigheten. Den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten ska vara Tillstånds- och tillsynsverket.
46 §.Anmälan om olycksfall i arbetet som lett till döden eller svår skada
. Det föreslås att regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till arbetarskyddsmyndigheten. Den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten ska vara Tillstånds- och tillsynsverket.
46 a §.Anmälan om yrkessjukdom eller någon annan arbetsrelaterad sjukdom
. Enligt propositionen ändras i
1 och 3 mom
. regionförvaltningsverket till arbetarskyddsmyndigheten. Den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten ska vara Tillstånds- och tillsynsverket.
54 §.Tillsyn
. I propositionen föreslås att arbetarskyddsmyndigheterna som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen ändras till singularform. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, ska enligt propositionen i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet.
7.13.35
Lagen om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster
12 §.Myndigheter
. Eftersom avsikten enligt propositionen är att uppgiften överförs, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
3 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Vidare föreslås det att hänvisningarna i den gällande paragrafen till 6 kap. och 46 och 48 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) samt till lagen om privat socialservice (922/2011) ersätts med en informativ hänvisning till lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023), genom vilken de nämnda lagarna har upphävts.
7.13.36
Lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet
4 §.Anmälningar från kommuner och samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet
. I fråga om det inledande stycket i paragrafens
1 mom.
samt paragrafens
2–4 mom
. föreslås i propositionen att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att uppgiften överförs.
5 §.Statsrådets beslutanderätt
. I paragrafens
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket enligt propositionen till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften föreslås bli överförd.
7.13.37
Barnskyddslagen
27 a §.Uppföljning av att tidsfristerna iakttas
. I propositionen föreslås med avseende på paragrafens
3 mom
. att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, till följd av att uppgiften ska överföras, ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
79 §.Övervakning av vård utom hemmet
. I fråga om paragrafens
2 och 3 mom
. föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras. Den uppgift i 2 mom. som för närvarande föreskrivs för regionförvaltningsverket ska enligt de föreslagna bestämmelserna i landskapet Åland skötas av Statens ämbetsverk på Åland, till den del det är fråga om administrativa ingrepp i den personliga friheten, som enligt 27 § 24 punkten i självstyrelselagen för Åland hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Huvudregeln enligt 30 § i självstyrelselagen är att förvaltningen i angelägenheter som faller inom rikets lagstiftningsbehörighet ska skötas av riksmyndigheterna. Övervakningen hör till övriga delar till landskapet Ålands lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet. De uppgifter som enligt 2 och 3 mom. ska skötas av placerings- eller placerarvälfärdsområdet ska enligt förslaget även i fortsättningen i enlighet med 93 a § skötas av ifrågavarande kommuner i landskapet Åland. I propositionen föreslås att det i 2 mom. samtidigt görs en teknisk ändring genom att till momentet foga de aktörer som ska övervakas i samarbete med placerarvälfärdsområdet.
80 §.Övrig tillsyn
. Det föreslås att paragrafen ändras så att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket och när det gäller landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland, eftersom avsikten är att överföra uppgiften. I paragrafens andra mening föreskrivs enligt förslaget att Tillstånds- och tillsynsverket och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland i samband med tillsynen ska bereda ett barn möjlighet till förtroligt samtal med en representant för verket.
7.13.38
Läkemedelslagen
30 g §.
I paragrafen föreskrivs det om skyldigheten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att föra ett riksomfattande register över biverkningar och om myndigheternas skyldighet att underrätta varandra om misstänkta biverkningar som de fått kännedom om. I propositionen föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i
3 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgifterna överförs. Enligt förslaget ska tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen ta emot anmälningar från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet om misstänkta biverkningar som hänför sig till ett fel förknippat med användningen av ett läkemedel, och verket ska vara skyldigt att omedelbart underrätta Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet om misstänkta biverkningar det får kännedom om.
32 §.
I
1 mom
. föreskrivs det om partihandel med läkemedel. Med partihandel med läkemedel avses enligt
2 punkten
i momentet all verksamhet som utövas yrkesmässigt och mot ersättning och vars syfte är att anskaffa och inneha läkemedel för leverans till apotek, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården och andra instanser som avses i 34, 35 och 88 § i denna lag. I den gällande lagparagrafen hänvisas det till 88 § i läkemedelslagen, och den paragrafen har redan tidigare upphävts genom lag 985/2021. Som en teknisk ändring föreslås i propositionen därför att 88 § utgår ur 1 mom. 2 punkten.
68 §.
I paragrafen föreskrivs det om begränsade läkemedelsförråd som upprätthålls vid enheter för serviceboende inom socialvården (verksamhetsenhet).
I
3 mom
. finns bestämmelser om tillstånd som privata tjänsteproducenter måste ha. Tillståndsmyndighet är regionförvaltningsverket inom sitt verksamhetsområde, i fråga om Åland Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, eller, om en tjänsteproducent har verksamhetsenheter inom flera än ett regionförvaltningsverks verksamhetsområde, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Det föreslås att momentet ändras så att tillståndsansökan i fortsättningen ska göras hos Tillstånds- och tillsynsverket i samtliga fall. I övrigt ändras momentet inte.
I
4 mom
. finns bestämmelser om den anmälan som kommunen är skyldig att göra. Mottagare av anmälan är regionförvaltningsverket inom området i fråga och när det gäller Åland Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland. Det föreslås att momentet ändras så att anmälningar från alla kommuner ska tas emot av Tillstånds- och tillsynsverket. I övrigt föreslås inga ändringar i fråga om momentet.
I
5 mom
. föreskrivs det om andra anmälningar. Anmälningarna ska göras till den myndighet som har behandlat verksamhetsenhetens tillståndsansökan eller anmälan. Dessutom föreskrivs det om myndighetens rätt att kräva att det görs en ny tillståndsansökan. I propositionen föreslås att momentet ändras så att det hänvisas till Tillstånds- och tillsynsverket i stället för myndigheten. När myndighetsuppgifterna överförs till Tillstånds- och tillsynsverket behöver man inte längre se till att samma myndighet behandlar alla anmälningar som gäller ett visst begränsat läkemedelsförråd.
71 §.
I paragrafen föreskrivs det om tillsyn över, inspektioner av och påföljder i fråga om begränsade läkemedelsförråd. I propositionen föreslås att 1–5 mom. ändras i enlighet med följande: Enligt det gällande
1 mom
. ska kommunen årligen inspektera de begränsade läkemedelsförråden inom kommunens område och rapportera till regionförvaltningsverket. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland sörjer för att begränsade läkemedelsförråd på Åland inspekteras. Det föreslås att momentet ändras så att regionförvaltningsverkens uppgifter sköts av Tillstånds- och tillsynsverket.
I
2 mom
. föreskrivs det om den rätt att inspektera begränsade läkemedelsförråd som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har och om verkets rätt att få handräckning av polisen. Det föreslås att momentet ändras så att den behöriga myndigheten är Tillstånds- och tillsynsverket. Enligt förslaget stryks Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att ålägga regionförvaltningsverket att förrätta en inspektion, eftersom uppgiften på riksnivå ska höra till Tillstånds- och tillsynsverket.
I
3 mom
. föreskrivs det om myndigheternas rätt att anlita ett biträde vid inspektionerna. Enligt propositionen ändras momentet så att Tillstånds- och tillsynsverket har denna rätt i stället för regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Omnämnandet av en myndighet i momentet ändras inte, eftersom kommunen utöver Tillstånds- och tillsynsverket också i fortsättningen vid inspektioner ska ha rätt till ett biträde i enlighet med momentet.
I
4 mom
. föreskrivs det om regionförvaltningsverkets och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens rätt att bestämma påföljder. Det föreslås att momentet ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket är den som har rätt att bestämma påföljder.
I
5 mom
. föreskrivs det om myndighetens rätt att ge en anmärkning eller uppmärksamgöra en aktör på att bestämmelserna ska iakttas. Det föreslås att momentet ändras så att det preciseras att myndigheten är Tillstånds- och tillsynsverket. I övrigt görs inga ändringar i momentet.
72 §.
I paragrafen föreskrivs det om införande och behandling av uppgifter om begränsade läkemedelsförråd. I
1 mom
. föreskrivs det om införande av uppgifter i regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens ärendehanteringssystem och om införande av vissa i momentet angivna uppgifter i myndigheternas gemensamma register. Det föreslås att momentet ändras så att skyldigheterna i fråga om att föra in uppgifter i fortsättningen gäller Tillstånds- och tillsynsverket.
I
2 mom
. föreskrivs det om den personuppgiftsansvarige och om behandling av uppgifterna i registret. I propositionen föreslås att momentet ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen ska vara personuppgiftsansvarig och som enda myndighet ansvara för att föra in och eventuellt lämna ut uppgifterna. Eftersom registret innehåller uppgifter om alla begränsade läkemedelsförråd, föreslås det att Tillstånds- och tillsynsverkets personal får behandla uppgifterna endast till den del det är nödvändigt för att verket ska kunna utföra uppgifterna enligt 68 och 71 §.
Paragrafens
3 mom
. gäller utlämnande av uppgifter mellan myndigheter. När Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens och regionförvaltningsverkens uppgifter som gäller begränsade läkemedelsförråd överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, behövs inga bestämmelser om informationsutbyte mellan dessa myndigheter. Enligt förslaget ska personalens behandling av uppgifter inom det riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket dock begränsas på det sätt som anges i 2 mom. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det i momentet föreskrivs om Tillstånds- och tillsynsverkets rätt att till en kommun som övervakar en verksamhetsenhet lämna ut sådan nödvändig information som behövs för utförandet av de uppgifter som avses i 68 och 71 §.
Behandlingen av personuppgifter som en del av Tillstånds- och tillsynsverkets skyldigheter grundar sig på artikel 6.1 c i EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Om det är nödvändigt för verket att behandla person- och patientuppgifter för klienterna vid verksamhetsenheterna, grundar sig behandlingen av uppgifterna på artikel 9.2 h i den allmänna dataskyddsförordningen. Bestämmelser om sekretess i fråga om myndigheter finns i 22–24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
73 §.
I paragrafen föreskrivs det om avgifter för myndighetsåtgärder. Bestämmelser om avgifter till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken för prestationer finns i de förordningar som gäller dem. I
1 mom
. finns hänvisningar till de lagar med stöd av vilka förordningarna har utfärdats. Det föreslås att hänvisningarna ändras till en hänvisning till 28 § 2 mom. i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket, som innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning om verkets avgifter.
89 b §.
I paragrafen föreskrivs det om utbyte av information mellan myndigheter. Enligt
1 mom
. har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet rätt att få upplysningar av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Det föreslås att omnämnandena av verket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket. Enligt förarbetena till momentet (RP 183/2013 rd) kan upplysningarna gälla till exempel begränsning eller fråntagande av rätt att utöva yrke inom sjuk- och hälsovården, övervakningsåtgärder eller felmedicineringsfall med biverkningar. Endast sådana upplysningar som uppfyller villkoren i momentet ska lämnas.
90 §.
I paragrafen föreskrivs det om tystnadsplikt. Enligt
3 mom
. får Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet lämna ut uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet till de myndigheter som nämns i momentet när detta är nödvändigt för skötseln av deras i lag föreskrivna uppgifter. I momentet ändras enligt propositionen regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgifterna överförs.
92 a §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynen över marknadsföringen av läkemedel. Enligt
3 mom
. ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt regionförvaltningsverken övervaka att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som har rätt att förskriva eller expediera läkemedel iakttar förbudet enligt 92 §. Bestämmelser om övervakningen i övrigt finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Det föreslås att momentet ändras så att tillsynsuppgiften överförs till Tillstånds- och tillsynsverket.
93 §.
I paragrafen föreskrivs det om rätten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att förbjuda upprepad marknadsföring eller ålägga en aktör att rätta sin marknadsföring. Åläggandet kan förenas med vite. Enligt
3 mom
. döms vite ut av regionförvaltningsverket på begäran av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Det föreslås att momentet ändras så att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
102 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att söka ändring i beslut av myndigheter. I
3 mom
. föreskrivs det om ändringssökande när det gäller beslut som avses i 68 och 71 §. Enligt propositionen ändras momentet så att regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som nämns i bestämmelsen, ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, som i fortsättningen ska sköta de myndighetsuppgifter som gäller begränsade läkemedelsförråd. I övrigt görs inga andra ändringar i paragrafen utom att när det gäller beslut som avses i 1, 2 och 3 mom. första meningen stryka 87, 87 a och 87 c §, eftersom dessa har upphävts genom lag (985/2021).
Övergångsbestämmelserna i lagen om ändring av läkemedelslagen.
Genom bestämmelserna i den föreslagna lagen om ändring av läkemedelslagen överförs de uppgifter som i läkemedelslagen föreskrivs för regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket.
Överföringen av myndighetsuppgifterna medför ett behov av att överföra uppgifterna om begränsade läkemedelsförråd från myndigheternas ärendehanteringssystem till Tillstånds- och tillsynsverket. Detsamma gäller för registret över begränsade läkemedelsförråd och hanteringen av det. Tillstånds- och tillsynsverket ska i fortsättningen behandla uppgifter på samma grunder som regionförvaltningsverket och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har behandlat dem. Uppgifterna i registret hålls uppdaterade med stöd av bestämmelserna om bevaringstid i 72 § i läkemedelslagen. Det är dock möjligt att det i myndigheternas ärendehanteringssystem också finns sådana uppgifter om begränsade läkemedelsförråd som gäller verksamhet som redan har upphört. När det gäller ärendehanteringssystemen föreskrivs det därför enligt förslaget att uppgifterna ska överföras endast till den del de är nödvändiga för skötseln av Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter enligt 68 och 71 §.
7.13.39
Mentalvårdslagen
17 c §.Beslut om fortsatt vård i särskilda situationer
. Enligt propositionen ändras i paragrafens
3 mom
. regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd.
22 f §.De särskilda begränsningarnas varaktighet och övervakningen av verkställigheten av dem
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs. Dessutom föreslås det att en språklig ändring görs i den svenska språkdräkten i 4 mom.
7.13.40
Lagen om laddare
5 §.Beviljande av kompetensbrev
. I propositionen föreslås att paragrafens
1 mom
. ändras så att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att överföra uppgiften.
6 §.Påvisande av hälsotillstånd
. Paragrafens
2 mom
. ändras enligt propositionen så att regionförvaltningsverket blir Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd.
8 §.Utbildning som krävs av laddare
. I
2 och 3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
10 §.Undantag från kraven på utbildning och arbetserfarenhet
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
11 §.Ansökan om kompetensbrev
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
12 §.Säkerhetsutredning
. Det föreslås att paragrafen ändras så att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
14 §.Förnyande av kompetensbrev
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
15 §.Återkallande av kompetensbrev
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
16 §.Temporärt återkallande av kompetensbrev
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
17 §.Anmärkning
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Anmälningsskyldighet för innehavare av kompetensbrev
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
19 §.Arbetsgivares rätt att göra anmälan
. Det föreslås att regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Polisens anmälningsskyldighet
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
21 §.Rätt för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att göra anmälan
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
22 §.Registret över kompetensbrev för laddare
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
23 §.Utlämnande av uppgifter, behandling av personuppgifter och den registrerades rättigheter
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Dispens
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Tillsyn
. Paragrafen föreslås bli ändrad så att regionförvaltningsverket ersätts av Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
29 §.Formulär för kompetensbrev
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
7.13.41
Patientförsäkringslagen
55 §.Patientförsäkringscentralens rätt att få handräckning
. I propositionen föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
57 §.Patientförsäkringscentralens rätt att göra anmälan
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
7.13.42
Sjukförsäkringslagen
1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde
4 §.Definitioner
. I propositionen föreslås att paragrafens
2 punkt
ändras genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgifterna.
3 kap. Ersättningar för vård och undersökningar
6 §.Maximibelopp och grunder för ersättningstaxan för sjukvårdsersättning samt fastställande av ersättningstaxan
. I paragrafens
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, i och med att uppgiften ska överföras.
19 kap. Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter
4 §.Uppgifter av vårdinrättningar, fängelser och Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik samt
i 3 och 4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
5 §.Utlämnande av uppgifter i vissa fall
. I
1 mom. 3 punkten
ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
7.13.43
Socialvårdslagen
22 a §.Familjegrupphem
. Enligt propositionen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens
5 mom
. till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
25 §.Mentalvårdsarbete
. I
5 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
60 b §.Betalning av utbildningsersättningar
. I
1 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
60 c §.Finansiering av forskning i socialt arbete på universitetsnivå
. Paragrafens
1 mom
. ändras genom att Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften enligt förslaget överförs.
7.13.44
Steriliseringslagen
4 §.
I propositionen föreslås att
1 mom. 3 punkten
och
3 mom
. ändras genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd. Dessutom föreslås det att bemyndigandet att utfärda förordning i
4 mom
. upphävs. Bemyndigandet att utfärda förordning hänvisar till bestämmelser som har upphävts genom lagen om ändring av 1 och 4 § i steriliseringslagen (296/2023).
5 §.
Enligt propositionen ändras i paragrafen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen föreskrivs det att ansökningsärenden som gäller abort och som hör till Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter behandlas vid nämnden för abort- och steriliseringsärenden, som är verksam vid verket. Den nuvarande bestämmelsen i paragrafen enligt vilken det föreskrivs närmare om nämnden genom förordning ersätts i förslaget med en informativ hänvisning enligt vilken närmare bestämmelser om nämnden finns i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket.
Det föreslås att bestämmelserna om ändringssökande och begäran om omprövning ändras så att de överensstämmer med nuvarande praxis. Den hänvisning enligt vilken besvär får anföras över förvaltningsdomstolens beslut endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd upphävs, eftersom det finns en bestämmelse om detta i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I paragrafen preciseras för tydlighetens skull att om en läkare eller två läkare har meddelat ett negativt beslut om sterilisering, får ändring inte sökas särskilt. Enligt 4 § kan sökanden då ansöka om tillstånd till sterilisering hos Tillstånds- och tillsynsverket. I detta beslut får omprövning begäras hos verket och ändring sökas hos förvaltningsdomstolen.
8 §.
Det föreslås att det i paragrafen hänvisas till en i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) avsedd legitimerad läkare eller läkare som har fått tillstånd att utöva yrket, i stället för till en legitimerad läkare och någon som rättsskyddscentralen för hälsovården har beviljat tillstånd att utöva läkaryrket. Rättsskyddscentralen för hälsovården, som nämns i bestämmelsen, sammanslogs 2009 med Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral och bildade Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Rätten att utöva yrket som legitimerad läkare och tillstånd att utöva yrket ska i fortsättningen beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften enligt propositionen överförs. I paragrafen är det inte nödvändigt att hänvisa till den myndighet som beviljar tillstånd att utöva yrke eller rätt att utöva yrke, utan det räcker att hänvisa till den lag med stöd av vilken dessa beviljas.
7.13.45
Strålsäkerhetslagen
139 §.Statens ombesörjningsplikt
. I paragrafens
3 mom
. ändras enligt förslaget i propositionen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
7.13.46
Lagen om smittsamma sjukdomar
7 §.Bekämpning på riksnivå
. I propositionen föreslås att regionförvaltningsverket i paragrafens
2 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften avses bli överförd.
8 §.Bekämpning vid Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras. Tillstånds- och tillsynsverket ska samordna och nationellt övervaka bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Vidare ändras paragrafens 1 mom. så att det vid Tillstånds- och tillsynsverket ska finnas ett tillräckligt antal läkare som står i tjänsteförhållande till verket och ansvarar för smittsamma sjukdomar. Enligt förslaget ska Tillstånds- och tillsynsverket vara en riksomfattande aktör med behörighet enligt smittskyddslagen att fatta beslut om många åtgärder som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna. Därför ska verket ha ett tillräckligt antal läkare som står i tjänsteförhållande och ansvarar för smittsamma sjukdomar.
12 §.Övervakning av bekämpningen
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs. Enligt förslaget upphävs paragrafens
2 och 3 mom
. som obehövliga, eftersom sammanslagningen och överföringen av regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter innebär att bestämmelser om fördelningen av uppgifterna mellan de två separata ämbetsverken inte längre behövs.
13 §.Bemyndigande att utfärda förordning
. Paragrafens
1 mom
. ändras enligt förslaget så att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens
2 mom
. upphävs som obehövligt, eftersom sammanslagningen och överföringen av regionförvaltningsverkens och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter innebär att bestämmelser om fördelningen av uppgifterna mellan de två separata ämbetsverken inte längre behövs.
15 §.Riktade hälsokontroller
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Obligatorisk hälsokontroll
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
18 §.Laboratorieundersökningar och tillstånd
. I
2, 4 och 5 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgiften.
36 §.Register över vårdrelaterade infektioner
. Paragrafens
4 mom
. ändras genom att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
40 §.Utlämnande av registeruppgifter
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
58 §.Åtgärder i samband med en omfattande smittrisk
. I
1 och 2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, till följd av att uppgiften ska överföras. Dessutom föreskrivs det enligt förslaget att Tillstånds- och tillsynsverket kan fatta ett beslut som gäller flera välfärdsområden.
71 §.Akut allvarlig hälsorisk
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
89 §.Handräckning
. I
1 mom.
ändras enligt förslaget regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
7.13.47
Hälso- och sjukvårdslagen
27 §.Mentalvård
. Enligt propositionen ändras i paragrafens
4 mom
. regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd.
60 §.Statens utbildningsersättning till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården än universitetssjukhus
. I
3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
63 §.Utbetalning av utbildningsersättning och forskningsfinansiering
. Paragrafens
1 mom
. ändras så att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras. I
2 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
68 a §.Lämnande av medicinska sakkunnigutlåtanden
. Det föreslås att
3 mom
. ändras genom att ersätta regionförvaltningsverket med Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
78 a §.Tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården
. I paragrafens
3 mom
. finns bestämmelser om sammansättningen av tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården som en instans med representation i rådet stryks i 3 mom. Tillstånds- och tillsynsverket fogas inte till paragrafen som en instans med representation i rådet. Med hänsyn till Tillstånds- och tillsynsverkets tillsynsuppgift anses det vara motiverat att verket inte har representation i rådet. Dessutom stryks Finlands Kommunförbund rf ur uppräkningen över vilka lagstadgade aktörer som ska vara företrädda i rådet. Ansvaret för att ordna social- och hälsovård har överförts från kommunerna till välfärdsområdena. Därmed är det inte längre motiverat att lagstifta om Finlands Kommunförbunds medlemskap. I praktiken är Kommunförbundets företrädare i det råd som tillsatts för perioden 2023–2026, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab, som bildats av välfärdsområdena och bland annat ger rådgivning åt välfärdsområdena. Enligt momentet ska det i rådet finnas expertis inom det finländska hälso- och sjukvårdssystemet och sociala trygghetssystemet. Det har utsetts medlemmar från välfärdsområdena till rådet. Propositionen medför inget hinder för att Hyvil Ab också i fortsättningen utses till medlem i rådet, som representant för den expertis som bolaget har.
Enligt den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen får det tjänsteutbudsråd som utsetts för mandatperioden 2023–2026 fortsätta till utgången av sin mandatperiod med den sammansättning som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens medlemmar eller suppleanter övergår till Tillstånds- och tillsynsverkets tjänst, kan de enligt förslaget således fortsätta till utgången av mandatperioden utan ett separat ändringsbeslut. Det ska dock naturligtvis inte finnas något hinder för att byta medlem. Hyvil Ab:s medlem eller suppleant, som företräder Finlands Kommunförbund, ska också kunna fortsätta till utgången av mandatperioden, eller om det finns behov av att göra en ändring i fråga om Hyvil Ab:s medlem, ska den medlemmen i fortsättningen kunna företräda expertis inom det finländska hälso- och sjukvårdssystemet.
7.13.48
Hälsoskyddslagen
4 §.Riksomfattande ledning och styrning av samt tillsyn över hälsoskyddet
. I propositionen föreslås att paragrafens rubrik ändras till Riksomfattande ledning och styrning av samt tillsyn över hälsoskyddet. I paragrafens
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs. Dessutom föreskrivs enligt förslaget att Tillstånds- och tillsynsverket har till uppgift att övervaka hälsoskyddet och i fråga om de kommunala tillsynsplanerna för hälsoskyddet bedöma dem och utvärdera hur de förverkligas i enlighet med vad som i 5 § i den gällande hälsoskyddslagen anges vara regionalförvaltningsverkens uppgifter. När det gäller hälsoskyddsärenden ska nya Tillstånds- och tillsynsverket också regionalt främja hälsofrågor med anknytning till livsmiljön, inte enbart på riksomfattande nivå.
4 a §.Riksomfattande tillsynsprogram
. I paragrafens
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
5 §.Regionalt hälsoskydd
. Paragrafen upphävs som obehövlig, eftersom det enligt förslaget föreskrivs om Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter i 4 § 2 mom.
6 §.Kommunens uppgifter inom hälsoskyddet
. I
4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
8 §.Beredskap för störningssituationer
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
17 a §.Undantag från kvalitetskraven
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Godkännande av verksamheten vid anläggningar som levererar hushållsvatten
. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna på grund av att uppgifterna överförs. Dessutom stryks hänvisningen till områden i fråga om Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom Tillstånds- och tillsynsverket ska vara en riksomfattande myndighet.
18 a §.Anmälningsskyldighet om vattendistributionsområde
. Det föreslås att
3 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården blir Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
19 a §.Riskhanteringsplan för vattenproduktionskedjan
. Enligt propositionen stryks i
3 mom
. den informativa hänvisningen till 4 § i lagen om vattentjänster (119/2001), där det föreskrivs om närings-, trafik- och miljöcentralens och den kommunala miljövårdsmyndighetens deltagande i riskhanteringen inom produktionskedjan för hushållsvatten. Förslaget har inga rättsverkningar.
I regeringens proposition RP 196/2022 rd finns en motivering som gäller närings-, trafik- och miljöcentralens och den kommunala miljövårdsmyndighetens uppgifter vid riskhantering i fråga om hushållsvatten. Det föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralens nuvarande uppgifter fördelas så att de uppgifter som hänför sig till vattenvård överförs till Tillstånds- och tillsynsverket och de uppgifter som hänför sig till vattentjänster överförs till livskraftscentralerna. Uppgifterna inom både vattenvården och vattentjänsterna är ytterst viktiga för riskhanteringen inom produktionskedjan för hushållsvatten.
Enligt 4 § i den gällande lagen om vattentjänster deltar närings-, trafik- och miljöcentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten vid behov inom sina verksamhetsområden i sammanställning av de miljöuppgifter som behövs för sådan riskhantering när det gäller vattenproduktionskedjan som avses i hälsoskyddslagen samt i identifiering av riskhanteringsåtgärder. I och med den föreslagna överföringen av uppgiften övergår denna uppgift som närings-, trafik- och miljöcentralen har enligt lagen om vattentjänster till livskraftscentralen.
Till Tillstånds- och tillsynsverket överförs de uppgifter som anges i vattenvårdslagstiftningen för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. Dessa uppgifter omfattar bland annat att samla information om karakterisering av vattnen, den mänskliga verksamhetens inverkan på vattnen, områden som enligt Europeiska gemenskapens lagstiftning ska skyddas och områden avsedda för tagande av hushållsvatten samt att klassificera vattnen enligt status. Tillstånds- och tillsynsverket ska också bereda förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för varje vattenförvaltningsområde, ordna övervakningen av vattnen och utarbeta övervakningsprogram för vattnens status, som ska beaktas vid planering av riskhanteringen inom produktionskedjan för hushållsvatten.
Det är nödvändigt för riskhanteringen inom produktionskedjan för hushållsvatten och utarbetandet av riskhanteringsplaner att det nuvarande samarbetet mellan hälsoskyddet, vattentjänsterna och vattenvården fortsätter även i framtiden.
I paragrafens
4 mom
. ändras enligt propositionen närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen, eftersom uppgifterna avses bli överförda.
20 §.Övervakning, bestämmelser och information i fråga om vattenkvaliteten
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
20 a §.Förebyggande av sjukdomar som sprids med hushållsvatten
. I
2 mom
. ändras det behöriga regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
20 b §.Hushållsvattenhygienisk kompetens
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
21 §.Dataset
. Med avseende på
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
28 a §.Bassängvattenhygienisk kompetens
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
47 §.Tillsynsmyndigheternas anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter
. Det föreslås att
2 och 3 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras. I det gällande 2 mom. föreskrivs det om skyldigheten för den kommunala hälsoskyddsmyndigheten samt regionförvaltningsverket att lämna uppgifter till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Enligt förslaget stryks hänvisningen till regionförvaltningsverket i bestämmelsen, eftersom bestämmelsen om lämnandet av information mellan myndigheterna inte längre behövs på grund av att uppgifterna blir överförda. Vidare kompletteras momentet avseende den föreslagna tillsynsuppgiften i 4 §. Enligt momentet ska de uppgifter som avses i momentet lämnas för tillsynen, styrningen av tillsynen, uppföljningen, rapporteringen och statistiken enligt denna lag. I propositionen föreslås att ordet ”tillställa” i den svenskspråkiga paragrafens 2 mom. ändras till ordet ”lämna”, varvid det även följer terminologin i 3 mom.
48 §.Handräckning
. Enligt propositionen ändras paragrafen genom att regionförvaltningsverket ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
49 a §.Undersökningslaboratorier
. I
3 och 4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
49 b §.Tillsyn över undersökningslaboratorier
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
50 a §.Andra avgifter som tas ut för hälsoskyddstillsynen
. Paragrafens
4 mom
. ändras enligt förslaget genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
52 §.Tillstånds- och tillsynsverkets föreskrifter
. I rubriken och i paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
53 §.Vite samt hot om tvångsutförande och avbrytande
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
59 a §.Test och testning
. I det inledande stycket i
1 mom
. samt i 2 och 3 mom. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
7.13.49
Tobakslagen
6 §.Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. I propositionen föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafens rubrik och i
1 mom
. ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgiften. Dessutom föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket ska svara för verksamheten för rökavvänjning. Enligt 7 § i den gällande tobakslagen hör denna uppgift till regionförvaltningsverken inom deras verksamhetsområden.
7 §.Regionförvaltningsverkets uppgifter
. Paragrafen föreslås bli upphävd som obehövlig, eftersom det enligt förslaget föreskrivs om Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter i 6 §.
9 §.Övriga myndigheters uppgifter
. I fråga om
2 och 3 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras. Dessutom föreslås det att det görs en språklig korrigering i 2 momentets svenska språkdräkt.
10 §.Allmänna skyldigheter för tillverkare och importörer av tobaksprodukter
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen ska överföras. Dessutom föreslås det att momentets finska språkdräkt ändras så att hänvisningen ”Euroopan unioni” ersätts med hänvisningen ”EU”.
14 §.Anmälningar om ingredienser, utsläpp och brandsäkerhet
. I det inledande stycket i
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
15 §.Ändringsanmälningar
. Enligt förslaget ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
16 §.
Marknadsundersökningar och försäljningsvolymer. I det inledande stycket i
1 mom. och i 2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Skärpt rapporteringsskyldighet
. Paragrafens
2 och 3 mom
. föreslås bli ändrade så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras.
20 §.Anmälan av nya tobaksprodukter
. I
1 mom
., det inledande stycket i
2 mom
. och i
3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften avses bli överförd. Dessutom föreslås det att det görs en språklig korrigering i 1 momentets svenska språkdräkt.
21 §.Metod, format och tidpunkt för lämnande av uppgifter om tobaksprodukter
. Det föreslås att
1 mom
. ändras genom att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, för att avsikten är att överföra uppgiften.
22 §.Allmänna skyldigheter för tillverkare och importörer av vissa andra produkter
. I
2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom uppgiften ska överföras. Dessutom föreslås det att momentets finska språkdräkt ändras så att hänvisningen ”Euroopan unioni” ersätts med hänvisningen ”EU”.
26 §.Förhandsanmälan om elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och nikotinfria vätskor för förångning
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
27 §.Marknadsundersökningar och försäljningsvolymer för elektroniska cigaretter, nikotinvätskor och nikotinfria vätskor för förångning
. Det inledande stycket i
1 mom
. ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården blir Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
28 §.Uppföljning av skadliga effekter samt korrigerande åtgärder
. Paragrafen ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården blir Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
29 §.Rapportering av ingredienser i örtprodukter för rökning
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Metod, format och tidpunkt för lämnande av uppgifter om vissa andra produkter
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
42 a §.Avaktivering av identifieringskoden för ekonomiska aktörer
. Det inledande stycket ändras enligt förslaget genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, eftersom avsikten är att överföra uppgiften. Vidare föreslås det att hänvisningen till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror görs mer exakt i den finska språkversionen.
49 §.Anmälningar som gäller detaljhandelstillstånd
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
50 §.Anmälningsplikt för partihandel
. Paragrafens
3 mom
. ändras genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
60 §.Begränsningar i partihandel
. Med avseende på
5 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
83 §.Tillsynsprogram
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
84 §.Tillsynsplan
. När det gäller
3 mom
. föreslås att regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs. Dessutom stryks omnämnandet av ett område, eftersom uppgiften enligt förslaget ska vara riksomfattande.
85 §.Godkännande av verifieringslaboratorier
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
86 §.Inspektions- och provtagningsrätt
. Det inledande stycket i
1 mom
. samt
5 mom
. ändras enligt propositionen genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs. Vidare föreslås det att det görs en språklig korrigering i 5 momentets svenska språkdräkt.
87 §.Rätt att få information
. I
1–3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs. Dessutom föreslås det att omnämnandet av regionförvaltningsverket stryks i 3 mom.
88 §.Utlämnande av uppgifter
. I fråga om
1 mom
. föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, i och med att uppgiften avses bli överförd.
89 §.Handräckning
. Paragrafen ändras enligt propositionen så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
90 §.Avgifter för behandling av ansökningar och anmälningar
. Det inledande stycket i
3 mom.
ändras genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
91 §.Avgifter för övervakningen enligt tobakslagen
. I det inledande stycket i
4 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
93 §.Kostnadsersättningar till kommunen
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs. Med avseende på paragrafens svenska språkdräkt föreslås en språklig korrigering.
94 §.Registrering och offentliggörande av uppgifter om produkttillsyn
. I
1 och 2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården enligt förslaget till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
95 §.Register över detaljhandelstillstånd och anmälningar om partihandel
. I det inledande stycket i
1 mom
. samt i
3 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
99 §.Förbud mot marknadsföring
. Paragrafen ändras genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
100 §.Försäljningsförbud
. Paragrafen ändras genom att ersätta Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften överförs.
100 a §.Krav på ersättande eller ändring av säkerhetsmärkning
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen ska överföras.
100 b §.Säkerställande av oberoende för leverantörer av äkthetsdetaljer
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
101 §.Tillbakadragning från marknaden
. I paragrafens
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften överförs.
102 §.Temporärt förbud
. Med avseende på
1 mom
. föreslås en ändring där Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, till följd av att uppgiften enligt förslaget överförs.
103 §.Rättelse
. I fråga om paragrafen föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, till följd av att uppgiften överförs.
104 §.Avbrytande av verksamheten vid ett verifieringslaboratorium och återkallande av godkännandet av ett verifieringslaboratorium
. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i paragrafen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras.
105 §.Vite och hot om tvångsutförande
. I
1 och 2 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
106 §.Sökande av ändring i beslut av Tillstånds- och tillsynsverket och kommunen
. Det föreslås med avseende på paragrafens rubrik att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ändras till Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
107 §.Sökande av ändring i marknadsrättsliga ärenden
. I paragrafen ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften enligt propositionen överförs.
112 §.Hörande av Tillstånds- och tillsynsverket
. Paragrafen och rubriken ändras så att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket, för att uppgiften ska överföras.
7.13.50
Lagen om företagshälsovård
23 §.Straff
. Med avseende på paragrafens
4 mom
. föreslås i propositionen att ordet ”asianomainen” stryks i den finska språkdräkten. Vidare föreslås det att det görs en språklig justering i den svenska språkdräkten av 4 mom. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, föreslås i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet.
24 §.Övervakning
. I
1 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket, på grund av att uppgiften ska överföras. Eftersom uppgiften ska överföras ersätts i momentet regionförvaltningsverket med Tillstånds- och tillsynsverket. I
2 mom
. ändras hänvisningen till arbetarskyddsmyndigheterna till singularform. Verksamhetsområdet för den huvudsakliga arbetarskyddsmyndigheten, Tillstånds- och tillsynsverket, föreslås i fråga om arbetarskyddsuppgifter vara hela landet. Det föreslås att
3 mom
. upphävs. Enligt propositionen hör både arbetarskyddsmyndigheten och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i fortsättningen till Tillstånds- och tillsynsverket, och det föreskrivs inte om verkets interna remissförfarande på lagnivå. Även i fortsättningen, om arbetsgivaren underlåtit att ordna företagshälsovårdstjänster som enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser är arbetsgivarens skyldighet och om det uppstår oenighet om innebörden av denna skyldighet, ska arbetarskyddsmyndigheten, innan den fattar ett i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen avsett beslut som är förpliktande för arbetsgivaren, begära utlåtande av Tillstånds- och tillsynsverket, vilket ska sköta den uppgift som avses i 1 mom. Anvisningar om begäran om utlåtande ges i verkets interna anvisningar.
7.13.51
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa
1 kap. Allmänna bestämmelser
4 §.Verkställighet av lagen
. I propositionen föreslås att paragrafens
3 mom
. ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att namnet enligt propositionen ska ändras.
2 a kap. Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda
4 §.Vägran att ta emot arbete
. Det föreslås att paragrafens
4 mom
. ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att namnet ska ändras.
11 kap. Bestämmelser om verkställighet
2 §.Skyldighet att lämna uppgifter
. Med avseende på paragrafens
2 mom
. föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att namnet ska ändras.
4 §.Arbetskraftspolitiskt utlåtande av arbetskraftsmyndigheten
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter enligt propositionen till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, eftersom namnet ska ändras.
4 a §.Arbetskraftspolitiskt utlåtande av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret
. Paragrafen föreslås bli ändrad genom att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ersätts med Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att avsikten är att ändra namnet.
4 c §.Avvikande tillämpning av kapitlet på landskapet Åland
. Det föreslås att paragrafen ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att avsikten är att ändra namnet.
4 d §.Tillsyn
. Enligt propositionen ändras paragrafen så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ersätts med Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, eftersom namnet ska ändras.
12 kap. Sökande av ändring
1 §.Rätt att söka ändring
. Med avseende på paragrafens
5 mom
. föreslås en ändring så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter blir Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, för att namnet ska ändras.
9 §.Fördelning av rättegångskostnader
. Enligt propositionen ändras paragrafen genom att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ersätts med Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, eftersom namnet ska ändras.
13 kap. Bestämmelser om erhållande och utlämnande av uppgifter
1 §.Rätt att erhålla uppgifter
. Paragrafen ändras enligt propositionen så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ersätts med Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, eftersom namnet ska ändras.
3 §.Utlämnande av uppgifter
. Med avseende på paragrafens
1 mom
. föreslås en ändring så att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter ersätts med Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, på grund av att namnet ska ändras.
Ikraftträdande
. Propositionen innehåller ett förslag om en bestämmelse där det föreskrivs om ikraftträdandet av ändringarna. I övergångsbestämmelsen föreskrivs för tydlighetens skull att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ansvarar för skötseln av de ärenden avseende utkomstskydd för arbetslösa som är anhängiga vid närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter när lagen träder i kraft.
Enligt förslaget ska Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret också ansvara för skötseln av sådana ärenden avseende utkomstskydd för arbetslösa som tidigare har hört till närings- trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter och som blir anhängiga på nytt till exempel på grund av ett beslut av en besvärsinstans.
7.13.52
Arbetarskyddslagen
65 §.Tillsyn över efterlevnaden av lagen
. Enligt propositionen ändras i paragrafen arbetarskyddsmyndigheterna, som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen, till singularform, eftersom Tillstånds- och tillsynsverkets verksamhetsområde inom arbetarskyddet enligt förslaget ska omfatta hela landet.
7.14
Miljöministeriets ansvarsområde
7.14.1
Lagen om inrättande av vissa nya naturskyddsområden på staten tillhörig mark
21 e §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.14.2
Lagen om avhjälpande av vissa miljöskador
9 §.Myndighetens rätt att vidta åtgärder
. I paragrafen ändras den regionala miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Statens medverkan i hjälpåtgärder
. I paragrafen ändras den regionala miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.3
Lagen om skydd för miljön i Antarktis
7 §.Tillståndsmyndighet
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.4
Lagen om avskiljning och lagring av koldioxid
12 §.Myndigheternas uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Enligt förslaget ska verket i fortsättningen sköta myndighetsuppgifter i Finland och i Finlands ekonomiska zon.
16 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Ordalydelsen i bestämmelsen ändras så att den överensstämmer med nuvarande anvisningar för lagberedare.
7.14.5
Avfallslagen
7 §.Avvikelse från klassificering som farligt avfall
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. stryks bestämmelsen om myndighetens behörighet eftersom beslut om miljötillstånd i fråga om denna bestämmelse i fortsättningen ska fattas av Tillstånds- och tillsynsverket vars verksamhetsområde är riksomfattande.
22 §.Statliga myndigheter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
4 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens
5 mom
. upphävs som obehövligt. I
6 mom
. ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
24 §.Allmänna tillsynsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Övriga tillsynsmyndigheter
. I
2 och 3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
48 e §.Anmälan om och ersättning för kommunens avfallshanterings- och uppstädningskostnader
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
49 d §.Lämnande av uppgifter om avtal till tillsynsmyndigheten
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
51 §.Producentens informations- och rådgivningsskyldighet
. I
2 och 3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
53 a §.Producentens egenkontroll
. I
3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
54 §.Producentens bokförings- och uppgiftsskyldighet
. I
2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
61 §.Säkerhet som producenter av elektriska och elektroniska produkter ska ställa
. I
1–3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
62 §.Anslutning till producentsammanslutningar
. I
2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
64 §.Tryggande av i producentregistret införda producenters och producentsammanslutningars verksamhet
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
66 c §.Samarbetsgrupp för producentansvarssystemen
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
70 §.Märkning av förpackningar som omfattas av ett retursystem för dryckesförpackningar
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
75 §.Åläggande att städa upp
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
88 §.Regionala samarbetsgrupper
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras till pluralform. Enligt förslaget ska Tillstånds- och tillsynsverket tillsätta minst sex regionala samarbetsgrupper för att stödja beredningen och genomförandet av den riksomfattande avfallsplanen samt uppföljningen av dess genomförande. Enligt den gällande lagen grundar sig de regionala samarbetsgrupperna på närings-, trafik- och miljöcentralernas regionala karaktär, men i fortsättningen ska samarbetsgruppernas områden fastställas vid Tillstånds- och tillsynsverket.
Den riksomfattande avfallsplanen är en sådan plan som omfattar hela landet och som förutsätts i EU:s avfallsdirektiv och som också är ett krav för att få finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). För att det i den riksomfattande avfallsplanen ska ingå regional information om avfallshanteringens tillstånd och behoven när det gäller att främja cirkulär ekonomi samt för att man ska få de regionala aktörerna att förbinda sig till genomförandet av planen behövs regionalt samarbete vid genomförandet och uppföljningen av avfallsplanen samt vid utarbetandet av en ny plan. De regionala samarbetsgrupperna inledde sin verksamhet först 2022 efter den senaste stora reformen av avfallslagstiftningen. Samarbetsgrupperna har visat sig vara en fungerande kanal för att engagera lokala aktörer i genomförandet av de riksomfattande målen och föra fram synpunkter från fältet när det gäller utvecklingen av avfallspolitiken. Tillstånds- och tillsynsverket sammanställer grupperna i enlighet med de regionala behoven. För att de regionala grupperna ska förbli kanaler för regional information ställs det dock ett krav på minst sex regionala grupper. Om grupperna blir mycket stora går kontakten till den regionala informationen förlorad.
92 §.Förfarande vid utfärdandet av kommunala avfallshanteringsföreskrifter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
93 §.Avfallsrådgivning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs och hänvisningen till 3 § 2 mom. i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna stryks.
94 §.Ansökan om godkännande av verksamhet för anteckning i avfallshanteringsregistret
. I
2 mom.
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
95 a §.Ömsesidigt erkännande
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
96 §.Beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
97 §.Ändring av beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
98 §.Utdrag ur avfallshanteringsregistret
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
99 §.Återkallande och upphörande av ett godkännande för anteckning eller av en anteckning i avfallshanteringsregistret
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
101 §.Ansökan om godkännande för anteckning i producentregistret
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
103 §.Beslut om godkännande för anteckning i producentregistret
. I
1 och 3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
104 §.Utdrag ur producentregistret
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
105 §.Anmälan av producenter eller medlemmar till producentregistret
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
106 §.Ändring av beslut om godkännande för anteckning i producentregistret
. I
1 och 2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
107 §.Återkallande och upphörande av ett godkännande för anteckning i producentregistret
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland och närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
107 a §.Anmälande myndighet
. Genom lag 54/2024 fogades till avfallslagen ett 11 a kap. som gäller utseende och anmälan av ett organ för bedömning av batteriers överensstämmelse till anmält organ. Miljöutskottet ansåg i sitt utlåtande 2/2023 rd om lagförslaget att det är nödvändigt att möjligheten att överföra myndighetsuppgiften till det nya sektorsövergripande ämbetsverk som planeras överta tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifterna utreds senare för att säkerställa ett ändamålsenligt arrangemang. Miljöministeriet är inte ansvarig myndighet för utseendet av organ för bedömning av överensstämmelse för andra produktgrupper. Uppgiften överförs till Tillstånds- och tillsynsverket i samband med reformen av statens regionförvaltning.
107 b §.Ansökan om godkännande som anmält organ
. Uppgiften överförs till Tillstånds- och tillsynsverket i samband med reformen av statens regionförvaltning. Närmare motivering finns i anslutning till 107 a §.
107 c §.Godkännande som anmält organ samt begränsning eller återkallelse av godkännande
. Den uppgift som anges i
1 mom
. överförs till Tillstånds- och tillsynsverket i samband med reformen av statens regionförvaltning. Närmare motivering finns i anslutning till 107 a §.
108 a §.Myndigheternas uppgifter vid genomförande av fartygsåtervinningsförordningen och Hongkongkonventionen
. I
1 mom
. ändras regionförvaltningsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt förenklas bestämmelsens ordalydelse, eftersom det i bestämmelsen inte längre behöver göras skillnad mellan den myndighet som beviljar auktorisering och den myndighet som utövar tillsyn över anläggningen. I
2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
108 b §.Fartygsåtervinningsplan och förhandsmeddelanden om överföring och nedmontering av fartyg
. I
1 mom
. ändras det behöriga regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom stryks formuleringen att beslutet ska sändas för kännedom till närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen eftersom dessa uppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket. I
3 mom
. ändras det behöriga regionförvaltningsverket och den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
108 c §.Intyg om slutförande av nedmontering av fartyg
. I
1 mom
. ändras det behöriga regionförvaltningsverket och den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
122 §.Rätt att få uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen och i
3 mom
. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Den rätt att få uppgifter som anges i
5 mom
. överförs till Tillstånds- och tillsynsverket i samband med reformen av statens regionförvaltning. Närmare motivering finns i anslutning till 107 a §.
124 §.Inspektioner och tillsynsplaner
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
128 §.Åtgärder vid förseelser eller försummelser i fråga om producentansvar
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
132 §.Försummelseavgiftens storlek
. I
3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
134 §. Rätt att inleda ärenden
. I
1 mom. 4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
136 §.Åtgärder i samband med brottmål
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Det särskilda omnämnandet av ställningen som målsägande i brottmål som gäller producentansvar stryks som obehövligt.
137 §.Överklagande
. I
1 mom
. ändras ordalydelsen så att den överensstämmer med nuvarande anvisningar för lagberedare. Dessutom ändras ”om inte något annat föreskrivs nedan” till ”om inte något annat föreskrivs i denna lag”, eftersom bestämmelser om sökande av ändring också finns i 107 e § i avfallslagen. I
2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland och regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Bestämmelsen om överklagande i 2 mom. förenklas och bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas på fler fall.
138 §.Besvärsrätt
. Det föreslås att
1 mom. 4 punkten
ändras så att besvärsrätt har den kommunala miljövårdsmyndigheten i den kommun där verksamheten är placerad och i kommunerna inom verksamhetens influensområde samt Tillstånds- och tillsynsverket i fråga om beslut av den kommunala miljövårdsmyndigheten.
I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
142 §.Avfallshanteringsregistren och producentregistret
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Eftersom det inte längre finns gemensamt personuppgiftsansvariga för avfallshanteringsregistret, stryks i 2 mom. omnämnandet av att varje närings-, trafik- och miljöcentral svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 och för att den registrerades rättigheter tillgodoses i fråga om de uppgifter som centralen fört in i avfallshanteringsregistret, och momentets ordalydelse ändras till en informativ hänvisning till den allmänna dataskyddsförordningen.
Ikraftträdande
. Lagen föreslås träda i kraft den 20 . De i 124 § avsedda planer som en närings-, trafik- och miljöcentral har utarbetat gäller tills Tillstånds- och tillsynsverket har utarbetat en riksomfattande plan. Övergångsperioden för utarbetandet av den riksomfattande planen är två år. I tidsfristen har det beaktats att det i initialskedet, när det nya ämbetsverket har inrättats, är många åtgärder som förutsätter verkställighet. Tillsynsklassen för tillsynsobjekten förblir oförändrad under övergångsperioden och en eventuell ny bedömning görs endast när verksamheten förändras eller på grund av miljökonsekvenser eller miljörisker som framkommit. Behandlingen av en ansökan enligt 107 b § som är anhängig vid miljöministeriet när lagen träder i kraft slutförs vid miljöministeriet.
7.14.6
Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden
14 §.
I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 §.
I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.7
Lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning
2 §.Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs och hänvisningen till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna stryks.
7.14.8
Naturvårdslagen
9 §.Statliga naturvårdsmyndigheter
. I
1 mom
. föreslås inga ändringar. Det föreslås att
2 mom
. ändras så att de uppgifter som hör till närings-, trafik- och miljöcentralen överförs Tillstånds- och tillsynsverket när det gäller tillsynen över att bestämmelserna i naturvårdslagen följs och förandet av talan för att tillvarata det allmänna naturvårdsintresset. Till Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter hör också att inom sitt verksamhetsområde främja skyddet och ett hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt vården av landskapet. Dessutom ska det svara för sina myndighetsuppgifter enligt denna lag och i ärenden som hör till dess verksamhetsområde så långt det är möjligt stöda kommunens verksamhet.
Till paragrafen fogas ett nytt
3 mom
. där de uppgifter som ankommer på närings-, trafik- och miljöcentralen överförs till livskraftscentralen i fråga om de uppgifter enligt 4 kap. i naturvårdslagen som hör till stödmyndigheten. Dessutom ska livskraftscentralen enligt förslaget främja skyddet och ett hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt vården av landskapet inom sitt område och svara för sina myndighetsuppgifter enligt denna lag.
Eftersom det föreslås att ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen, blir de nuvarande 3–5 mom. 4–6 mom.
13 §.Nationell strategi och nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Naturskyddsprogrammens rättsverkningar
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
18 §.Uppföljning av naturskyddet
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Det föreslås att det till paragrafen fogas en motsvarande uppgift för livkraftscentralen inom sitt område, eftersom livskraftscentralerna för sin del svarar för skötseln av naturskyddsområden och inrättandet av nya områden. Det är ändamålsenligt att uppföljningen av restaurerings- och naturvårdsåtgärder inom naturskyddsområden sköts av den organisation som har vidtagit åtgärderna.
20 §.Understöd för att främja skyddet och vården av den biologiska mångfalden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Det föreslås dessutom att paragrafens 2 mom. ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
21 §.Stöd
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
23 §.Ordnande av stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Ansökan om och samtycke till stöd
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
26 §.Förutsättningar för beviljande av stöd
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
27 §.Återtagande av stödansökan eller samtycke
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Beslut och avtal om stöd
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Om stöd genom stödbeslutet beviljas för åtgärder som främjar restaurering, iståndsättning och vård till exempel i ett privat naturskyddsområde eller på en förekomstplats som är viktig för fortlevnaden av en art som kräver särskilt skydd och som fastställts genom ett beslut enligt 77 § i denna lag, ska livskraftscentralen kontakta den myndighet som har tillsyn över att bestämmelserna i naturvårdslagen följs, det vill säga Tillstånds- och tillsynsverket, innan beslutet fattas.
29 §.Avbrytande och återkrav av stöd
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Ränta och dröjsmålsränta på stöd som återkrävs
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Bokföring
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Ansökningstid och information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
35 §.Bedömning av projekt och planer
. I
2–4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I 2 mom. stryks de bestämmelser som gäller miljöministeriets beslut om den som ska ge utlåtandet om myndigheten själv är den som planerar eller genomför projektet samt begränsningen av rätten att överklaga miljöministeriets beslut, eftersom dessa bestämmelser inte längre behövs till följd av inrättandet av ett riksomfattande ämbetsverk. I fortsättningen ska Tillstånds- och tillsynsverket inte längre själv kunna svara för planeringen eller genomförandet av projekt, utan sådana uppgifter i anslutning till genomförandet ska i huvudsak höra till livskraftscentralernas eller andra myndigheters behörighet. Av samma orsak stryks i 3 mom. bestämmelsen om när tidsfristen för lämnande av utlåtande om en Natura-bedömning börjar löpa efter delfåendet av ett i 2 mom. avsett beslut av miljöministeriet.
36 §.Myndighetens skyldighet att avbryta och underrätta
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
37 §.Anmälningsskyldighet för den som svarar för en åtgärd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
38 §.Förbud mot eller begränsning av en åtgärd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
41 §.Genomförande av nätverket Natura 2000
. I
2 mom
. stryks omnämnandet av närings-, trafik- och miljöcentralen och Forststyrelsen som obehövligt. Dessutom ändras hänvisningen till markanvändnings- och bygglagen till en hänvisning till lagen om områdesanvändning (132/1999).
47 §.Privata naturskyddsområden
. Bestämmelserna i det gällande
1 mom
. delas upp i tre moment på grund av behörighetsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen, men paragrafen motsvarar i övrigt till sitt innehåll 47 § i den gällande lagen.
I 1 mom. föreskrivs det om Tillstånds- och tillsynsverkets behörighet att inrätta ett naturskyddsområde i ett privatägt område i en situation där markägaren själv ansöker om skydd av sitt område eller samtycker till Tillstånds- och tillsynsverkets framställning om skydd. Tillstånds- och tillsynsverket ska kunna inrätta ett privat naturskyddsområde för genomförande av skyddet enligt de naturskyddsprogram som avses i 15 §, de naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 144 § och som godkänts före ikraftträdandet av 1996 års naturvårdslag (1096/1996) eller nätverket Natura 2000. Dessutom ska Tillstånds- och tillsynsverket kunna inrätta ett privat naturskyddsområde till exempel för skydd av naturtyper och arter enligt naturvårdslagen eller för att genomföra en skyddsreservering i landskapsplanen eller i en generalplan med rättsverkningar. Det område som ska skyddas kan också omfatta ett område som inte ingår i ett naturskyddsprogram eller en skyddsreservering, om det av naturskyddsskäl är motiverat att området inkluderas i det privata naturskyddsområdet.
I det nya
2 mom
. föreskrivs det om livskraftscentralens behörighet att inrätta ett naturskyddsområde i ett privatägt område i en situation där markägaren själv ansöker om skydd av sitt område eller samtycker till livskraftscentralens framställning om skydd. Livskraftscentralen ska kunna inrätta ett privat naturskyddsområde för genomförande av skyddet enligt de åtgärdsprogram för frivilligt naturskydd som avses i 14 § i naturvårdslagen eller annat frivilligt skydd, såsom METSO- eller Helmi-programmen som baserar sig på frivillighet. Livskraftscentralen ska kunna inrätta ett privat naturskyddsområde för genomförande av en skyddsreservering i landskapsplanen eller i en generalplan med rättsverkningar när det område som i planen angetts med skyddsbeteckning uppfyller de kriterier som i program som baserar sig på frivillighet uppställts för områden som ska skyddas.
I det nya
3 mom
. föreskrivs det särskilt med avseende på sådana ansökningar om skydd som gjorts i chikanöst syfte (ansökningar om skydd vars egentliga syfte är att förhindra någon oönskad markanvändning i närheten av området) att även av andra synpunkter av allmänt intresse ska beaktas när det prövas om ett i 1 eller 2 mom. avsett privat naturskyddsområde ska inrättas. Enligt 3 mom. är en förutsättning för inrättande av ett naturskyddsområde dessutom att områdets ägare och den behöriga myndigheten, det vill säga Tillstånds- och tillsynsverket eller livskraftscentralen, på förhand har kommit överens om de detaljerade fridlysningsbestämmelser som meddelas för området och om eventuella ersättningar som gäller området.
Eftersom det föreslås att nya 2 och 3 mom. fogas till paragrafen, blir de nuvarande 2–3 mom. 4–5 mom. I det nuvarande 2 mom. som blir
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
48 §.Tidsbegränsad fridlysning av ett privatägt område
. Bestämmelserna i det nuvarande
1 mom
. delas upp i två moment på grund av behörighetsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen, men paragrafen motsvarar i övrigt till sitt innehåll 48 § i den gällande lagen.
I 1 mom. föreskrivs det om fridlysning för viss tid av ett privatägt område genom ett avtal mellan Tillstånds- och tillsynsverket och en privat markägare i syfte att främja det artskydd som naturvårdslagen förutsätter.
I det nya
2 mom
. föreskrivs om fridlysning för viss tid av ett privatägt område genom ett avtal mellan Tillstånds- och tillsynsverket och en privat markägare i syfte att främja frivilligt skydd.
Eftersom det föreslås att ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen, blir de nuvarande 2 och 3 mom. 3 och 4 mom. Till det nuvarande 2 mom., som blir 3 mom., där det föreskrivs om giltighetstiden för ett avtal om fridlysning för viss tid av ett privatägt område, även om området övergår till en ny ägare, fogas en hänvisning också till ett i 2 mom. avsett avtal mellan en privat markägare och livskraftscentralen.
53 §.Fridlysningsbestämmelser som meddelas för privata naturskyddsområden
. I
2 mom
. ändras hänvisningen till 47 § 2 mom. till en hänvisning till 47 § 4 mom. till följd av de ändringar som föreslås i 47 §. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
54 §.Avvikelse från fridlysningsbestämmelser som meddelats för ett privat naturskyddsområde
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
57 §.Skötsel- och nyttjandeplaner för naturskyddsområden
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till paragrafen fogas ett nytt
4 mom
. med bestämmelser om livskraftscentralens behörighet att bereda en skötsel- och nyttjandeplan för ett privat naturskyddsområde. Eftersom det föreslås att ett nytt 4 mom. fogas till paragrafen, blir det nuvarande 4 mom. 5 mom.
61 §.Avveckling av ett privat naturskyddsområde och lindring av fridlysningsbestämmelser som meddelats för ett sådant
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Hänvisningen i
2 mom
. till 47 § 1 mom. ändras till en hänvisning till 47 § 1–3 mom. till följd av de ändringar som föreslås i 47 §. I 2 mom. korrigeras dessutom en felskrivning, det vill säga ”47 § 1 mom.” ändras till ”47 § 1–3 mom.”.
64 §.Skyddade naturtyper
. I
1 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
66 §.Undantag från förbudet mot att förstöra eller försämra naturtyper
. I
1 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
67 §.Vård av hotade naturtyper
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs till de delar det är fråga om behövliga vård- och iståndsättningsåtgärder som vidtas med markägarens samtycke. Närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket till den del det är fråga om den som har fattat ett i 64 § avsett beslut. Till paragrafen fogas ett nytt
3 mom
. där det föreskrivs att livskraftscentralen och Forststyrelsen ska begära utlåtande av den myndighet som har tillsyn över att bestämmelserna i naturvårdslagen följs, det vill säga Tillstånds- och tillsynsverket, innan de vård- och iståndsättningsåtgärder som avses i 2 mom. vidtas.
72 §.Fridlysta djur som påträffas döda
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
77 §. Skydd av förekomstplatser för arter som kräver särskilt skydd
. I
2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
79 §.Skydd av förekomstplatser för arter av unionsintresse
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
80 §.Vård av hotade arters livsmiljöer
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Till paragrafen fogas ett nytt
3 mom
. där det föreskrivs att livskraftscentralen och Forststyrelsen ska begära utlåtande av den myndighet som har tillsyn över att bestämmelserna i naturvårdslagen följs, det vill säga Tillstånds- och tillsynsverket, innan de vård- och iståndsättningsåtgärder som avses i 2 mom. vidtas.
81 §.Skydd av nya arter som påträffas
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
83 §.Undantag från bestämmelserna om artskydd
. I
1 och 7 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
85 §.Assisterad spridning av arter som kräver särskilt skydd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
89 §. Undantag från förbudet mot innehav, handel, import och export av arter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
92 §.Inrättande av landskapsvårdsområden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och i
3 mom
. till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
93 §.Bestämmelser om landskapsvårdsområden
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
94 §.Avveckling av ett landskapsvårdsområde
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
96 §.Upphävande av fridlysningen av ett naturminnesmärke
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
103 §.Produktion av naturvärden
. I
3–5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
104 §.Beslut om huruvida kompensationen ersätter försämringen
. I
1, 2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
105 §.Undantag från skyddet av ett kompensationsområde
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
108 §.Förvärv av områden till staten
. Bestämmelserna i det gällande
2 mom
. delas upp i två moment på grund av behörighetsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen, men paragrafen motsvarar i övrigt till sitt innehåll 108 § i den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs det om behörighetsfördelningen mellan Tillstånds- och tillsynsverket, livskraftscentralen och Forststyrelsen när det gäller uppgifter i anknytning till förvärv av områden för naturskyddsändamål.
Enligt 2 mom.
1 punkten
sköter Tillstånds- och tillsynsverket uppgifter i anknytning till förvärv av områden för naturskyddsändamål för genomförande av skyddet enligt de naturskyddsprogram som avses i 15 §, de naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som avses i 144 § och som godkänts före ikraftträdandet av 1996 års naturvårdslag (1096/1996) eller nätverket Natura 2000 eller annars för naturskyddsändamål. Tillstånds- och tillsynsverket ska således kunna förvärva områden till staten också till exempel för skydd av naturtyper och arter enligt naturvårdslagen eller för att genomföra en skyddsreservering i landskapsplanen eller i en generalplan med rättsverkningar. Det område som är föremål för förvärvet kan också omfatta ett område som inte ingår i ett naturskyddsprogram eller en skyddsreservering, om det är motiverat till exempel av naturskyddsskäl eller av fastighetstekniska skäl.
Enligt 2 mom.
2 punkten
sköter livskraftscentralen uppgifter i anknytning till förvärv av områden för naturskyddsändamål för genomförande av skyddet enligt de åtgärdsprogram för frivilligt naturskydd som avses i 14 § eller annat frivilligt skydd, såsom METSO- eller Helmi-programmen som baserar sig på frivillighet. Livskraftscentralen ska kunna sköta uppgifter i anslutning till förvärv av områden också till exempel för genomförande av en skyddsreservering i landskapsplanen eller i en generalplan med rättsverkningar när det område som i planen angetts med skyddsbeteckning uppfyller de kriterier som i program som baserar sig på frivillighet uppställts för områden som ska skyddas.
Enligt 2 mom.
3 punkten
sköter Forststyrelsen uppgifter i anknytning till förvärv av områden för naturskyddsändamål för kompletterande av det befintliga nätverket av naturskyddsområden. Forststyrelsen gör förvärv av områden för att förbättra strukturen hos skyddsområdesfastigheter, för att möjliggöra restaureringsåtgärder i naturen, om det har behövts till exempel för att bilda sådana områdeshelheter som är viktiga med tanke på naturvärdena, samt för att möjliggöra verksamhet som stöder naturskyddet eller användningen av naturskyddsområden. Att Forststyrelsen förvärvar områden kan vara motiverat också i situationer där områden som inte längre är i naturtillstånd ändras så att de gynnar en viss grupp av arter, såsom inrättande av fågelvåtmarker och fågelåkrar.
Bestämmelsen med ett bemyndigande att utfärda förordning i det nuvarande 2 mom. flyttas som sådan till ett nytt
3 mom
.
111 §.Statens ersättningsskyldighet
. I
1 mom. 3 punkten
ändras hänvisningen till 47 § 2 mom. till en hänvisning till 47 § 4 mom. till följd av de ändringar som föreslås i 47 §.
115 §.Periodisering av ersättningarna
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
117 §.Datasystemet för naturvården
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
118 §.Uppgifter som ska registreras i datasystemet för naturvården
. I
1 mom
. föreslås inga ändringar. I
2 mom
. och det nuvarande 6 mom. som blir
7 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till paragrafen fogas ett nytt
3 mom
. där livskraftscentralens ansvar för att registrera uppgifter i datasystemet för naturvården konstateras.
Eftersom det föreslås att ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen, blir de nuvarande 3–6 mom. 4–7 mom.
120 §.Utlämnande av och rätt att få uppgifter
. Paragrafens
2 mom
. ändras så att omnämnandet av regionförvaltningsverket stryks. Regionförvaltningsverkets uppgifter överförs till Tillstånds- och tillsynsverket, så det behöv inte längre bestämmelser om rätten att få uppgifter.
121 §.Delgivning av och information om beslut
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och i
3 mom
. till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
122 §.Ordnande av tillsyn
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
124 §.Tillfälligt åtgärdsförbud
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
126 §.Tvångsmedel
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
127 §.Förebyggande och avhjälpande av naturskador
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
128 §.Särskild rätt att inleda ärenden
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
129 §.Åtgärder i samband med brottmål
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
134 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
I
2 mom
. görs en teknisk korrigering som inte ändrar bestämmelsens innehåll. Enligt 2 mom. får ett beslut enligt denna lag överklagas genom besvär med iakttagande av vad som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs nedan. Hänvisningen i bestämmelsen är såtillvida vilseledande att förbud mot att överklaga också ingår i bestämmelser som finns tidigare i lagen, det vill säga i 35 § 2 mom., där det dock nu föreslås att bestämmelsen om begränsning av möjligheten att överklaga ska slopas, samt i 57 § 4 mom. och 92 § 5 mom. Därför ändras i 2 mom. det vilseledande ordet ”nedan” till uttrycket ”i denna lag”.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt
4 mom
. som gäller den behöriga förvaltningsdomstolen när ändring söks i ett beslut som Tillstånds- och tillsynsverket fattat med stöd av naturvårdslagen och som inte gäller en fastighet eller ett område. Enligt förslaget, med avvikelse från vad som anges i 10 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, ska besvär över ett beslut som Tillstånds- och tillsynsverket har fattat med stöd av naturvårdslagen och som inte gäller en fastighet eller ett område anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den person eller den sammanslutning som beslutet i huvudsak gäller har sin hemkommun respektive hemort.
Med stöd av 10 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) bestäms den behöriga regionala förvaltningsdomstolen enligt ändringssökandens hemort när ändring söks i ett beslut som inte gäller en fastighet eller ett område och som har fattats av en myndighet med riksomfattande behörighet. I fråga om andra beslut som fattats med stöd av naturvårdslagen än sådana som gäller ersättning, stöd, understöd eller huruvida frivillig kompensation ersätter försämringen är kretsen av dem som har rätt att söka ändring omfattande, varvid sökandet av ändring i sådana beslut av Tillstånds- och tillsynsverket som inte gäller en fastighet eller ett område skulle fördelas på flera förvaltningsdomstolar om ändringssökandenas hemorter finns inom olika förvaltningsdomstolars domkretsar. Därför föreslås det att det till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om bestämmande av den behöriga förvaltningsdomstolen i sådana fall på ett sätt som avviker från 10 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Om Tillstånds- och tillsynsverkets beslut däremot gäller en fastighet eller ett område, bestäms den behöriga förvaltningsdomstolen enligt 10 § 3 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, det vill säga behörig är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av fastigheten eller området finns. Likaså i det fall att Tillstånds- och tillsynsverkets beslut gäller flera fastigheter eller områden som finns inom olika förvaltningsdomstolars domkretsar, eller gäller flera personer eller sammanslutningar vars hemort finns inom olika förvaltningsdomstolars domkretsar, bestäms den behöriga förvaltningsdomstolen enligt 10 § 4 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Största delen av de beslut som fattas med stöd av naturvårdslagen gäller en viss fastighet eller ett visst område. Sådana är till exempel beslut om inrättande av ett privat naturskyddsområde eller beslut om avgränsning av naturtyper eller av viktiga förekomstplatser för arter som kräver särskilt skydd. Beslut som fattas med stöd av naturvårdslagen och som inte gäller en fastighet eller ett område är till exempel ett beslut som fattas med stöd av 54 § 2 mom. om överföring av tillstånd till avvikelse från fridlysningsbestämmelser som meddelats för ett privat naturskyddsområde, ett beslut som fattas med stöd av 83 § 6 mom. om överföring av tillstånd till undantag från bestämmelserna om artskydd samt ett beslut som fattats med stöd av 89 § om undantag från förbudet mot innehav, handel, import och export av arter. En del av de beslut som fattas med stöd av naturvårdslagen, såsom beslut om användning av tvångsmedel som fattats med stöd av 126 § i den lagen, är till sin natur sådana att de trots att de ofta gäller verksamhet på en viss fastighet eller ett visst område inte alltid nödvändigtvis hänför sig uttryckligen till en viss fastighet eller ett visst område (t.ex. ett förvaltningstvångsärende som inletts på grund av underlåtenhet att iaktta förbud mot innehav av en art).
Den behöriga förvaltningsdomstolen framgår av besvärsanvisningen från den myndighet som fattat beslutet. En eventuell ändring av hemkommunen för den person som beslutet gäller eller hemorten för den sammanslutning som beslutet gäller efter tidpunkten för myndighetens beslut påverkar inte bestämmandet av den behöriga domstolen, utan situationen på beslutsdagen är avgörande.
Eftersom det föreslås att ett nytt 4 mom. fogas till paragrafen, blir det nuvarande 4 mom. 5 mom.
135 §.Besvär över beslut enligt någon annan lag
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket.
Till paragrafen fogas ett nytt
2 mom
. genom vilket besvärsrätten enligt 1 mom. preciseras. Enligt det nya momentet ska Tillstånds- och tillsynsverkets enhet för bevakning av allmänintresset ha besvärsrätt i fråga om beslut som hör till Tillstånds- och tillsynsverkets egen behörighet, om det särskilt föreskrivs om saken i 191 § 2 mom. i miljöskyddslagen och 15 kap. 2 § 2 mom. i vattenlagen.
140 §.Skyddade naturtyper enligt den upphävda lagen
. Paragrafen ändras genom att formuleringen ”de beslut ... som närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat” ändras till formen ”de myndighetsbeslut ... som har fattats”, eftersom beslut som avses i bestämmelsen också har kunnat fattas av de regionala miljöcentraler som föregick närings-, trafik- och miljöcentralerna.
141 §.Förekomstplatser för arter enligt den upphävda lagen
. Paragrafen ändras genom att formuleringen ”närings-, trafik- och miljöcentralens … beslut” ändras till formen ”myndighetsbeslut”, eftersom beslut som avses i bestämmelsen också har kunnat fattas av de regionala miljöcentraler som föregick närings-, trafik- och miljöcentralerna. Bestämmelsen i 47 § 5 mom. i den upphävda naturvårdslagen (1096/1996) har fogats till lagen genom ändring 384/2009 som trädde i kraft den 1 juli 2009 vilket innebär att även de regionala miljöcentralerna har kunnat fatta sådana beslut.
144 §.Tillämpning på naturskyddsprogram och naturskyddsbeslut som godkänts före ikraftträdandet av den upphävda lagen
. I paragrafen ändras hänvisningen till 47 § 2 mom. till en hänvisning till 47 § 4 mom. till följd av de ändringar som föreslås i 47 §.
7.14.9
Marktäktslagen
2 §.Undantag beträffande tillämpningsområdet
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen uppdateras dessutom hänvisningarna till den gällande gruvlagen och vattenlagen.
4 b §.Styrning och tillsyn över täktverksamhet
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Tillståndsmyndighet och utlåtanden
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
13 §.Delgivning av och information om tillståndsansökan
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.Tillsynsmyndighet och förvaltningstvångsärenden
. I
5 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
15 §.Avbrytande av täktverksamhet
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Det görs dessutom en teknisk ändring i hänvisningen till 1 mom.
16 §.Ändring av tillståndsbestämmelser, avvikelser från tillståndsbeslut och återtagande av tillstånd
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Delgivning av och information om tillståndsbeslut
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
20 a §.Besvärsrätt
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I den svenska versionen görs det också vissa tekniska ändringar.
20 c §.Förfarandet i fullföljdsdomstolen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 §.Tillsynsavgift och statsbidrag
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 a §.Anmälningsskyldighet
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 b §.Datasystem
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.10
Terrängtrafiklagen
8 §.Regionala förbud och begränsningar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Behandling av förbuds- och begränsningsärenden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Ikraftträdande av förbud och begränsningar
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Utmärkning av förbud eller begränsningar
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
12 §.Ändring av beslut
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
25 §.Terrängtrafikförseelse
. I
4 punkten
ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Specialtillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket
. I paragrafens rubrik och paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
32 §.Tillsyn
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.11
Havsskyddslagen
9 §.Tillstånd till deponering av muddermassa
. I
5 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt uppdateras författningsnumret för vattenlagen.
10 §.Konstruktioner i havet
. I
2 mom
. ändras trafikministeriet till kommunikationsministeriet. I
3 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Tillstånd till utforskning och nyttjande av havsbottnen och dess inre
. I
4 mom
. ändras Regionförvaltningsverket i Södra Finland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.12
Lagen om stödjande av sanering av förorenade områden
1 a §.Tillämpning på iståndsättning av deponier för utvinningsavfall
. Det föreslås att det till lagen fogas en förtydligande bestämmelse om att de förfaranden som anges i lagen om stödjande av sanering av förorenade områden också ska tillämpas på uppgifter och riskhantering som gäller stödjande av iståndsättning av deponier för utvinningsavfall. Enligt den gällande 7 § 1 mom. 12 punkten i statsrådets förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (1373/2018) sköter Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland inom verksamhetsområdena för samtliga närings-, trafik- och miljöcentraler uppgifter enligt 15 § i statsrådets förordning om utvinningsfall (190/2013) som gäller riskhantering av deponier för utvinningsfall som stängts eller övergivits och som medför allvarlig förorening av miljön eller risk för sådan, konkurrensutsättning av redogörelseprojekten och iståndsättningsprojekten i områdena, fattande av upphandlingsbeslut och uppgifter som gäller verksamheten både under och efter avtalsperioden samt uppgifter som gäller understöd av dessa områden. I praktiken har de förfaranden som anges i lagen om stödjande av sanering av förorenade områden tillämpats på uppgifter och riskhantering som gäller stödjande av iståndsättning av sådana deponier för utvinningsavfall som stängts eller övergivits och som medför allvarlig förorening av miljön eller risk för sådan. Den föreslagna bestämmelsen är en bestämmelse som konstaterar det gällande sakläget med den ändringen att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
4 §.Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. I paragrafen och dess rubrik ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till tillstånds- och tillsynsverket hör alla uppgifter som statsbidragsmyndighet, inklusive de uppgifter som i den gällande 10 a § föreskrivits för närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter och som gäller utbetalning och återkrav av understöd i enlighet med 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen.
6 §.Förutsättningar för beviljande av statsunderstöd
. I
1 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
8 §.Sakkunnigtjänster
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt preciseras paragrafens informativa hänvisning till lagen om grunderna för avgifter till staten.
10 §.Statsunderstödsbeslut
. I
1 och 2 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 a §.Utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter
. Det föreslås att 10 a § upphävs. I den gällande paragrafen föreskrivs med avvikelse från 4 § att närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter sköter de uppgifter i enlighet med 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen som gäller utbetalning och återkrav av understöd. Utvecklings- och förvaltningscentret sköter vid sidan av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland även tillsynsuppgifter i enlighet med 15 § i statsunderstödslagen. Enligt 4 § i lagförslaget ska alla uppgifter som statsbidragsmyndighet höra till Tillstånds- och tillsynsverket, inklusive de uppgifter som i den gällande 10 a § föreskrivits för närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter och som gäller utbetalning och återkrav av understöd i enlighet med 12, 19, 21 och 22 § i statsunderstödslagen.
12 §.
Ordnande av utredning av föroreningsgraden på ett område och ordnande av sanering av området. I
1–3 mom
. ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
Ikraftträdande
. Lagen föreslås träda i kraft den 20 . Bestämmelserna i 35 § i avfallslagen (1072/1993) har upphävts den 1 januari 2020 när lagen om stödjande av sanering av förorenade områden trädde i kraft. Enligt 14 § 2 mom. i lagen om stödjande av sanering av förorenade områden ska i ärenden som gäller statens system för avfallshanteringsarbete enligt 35 § i avfallslagen (1072/1993) och som då var anhängiga vid förvaltningsmyndigheter iakttas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen om stödjande av sanering av förorenade områden. I 7 § 1 mom. 10 punkten i statsrådets förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna samt om närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (1373/2018) föreskrivs att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland sköter denna uppgift inom verksamhetsområdena för samtliga närings-, trafik- och miljöcentraler. För närvarande pågår ännu tre sådana avfallshanteringsarbeten som inte kan slutföras före den 31 december 2025. Därför ska den uppgift som gäller avfallshanteringsarbete i samband med regionförvaltningsreformen anvisas Tillstånds- och tillsynsverket, till vilket också de andra myndighetsuppgifterna enligt lagen om stödjande av sanering av förorenade områden överförs.
7.14.13
Lagen om datasystemet för den byggda miljön
10 §.Myndigheternas rätt att få sekretessbelagda uppgifter
. I paragrafen ändras regionförvaltningsverken samt närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket samt livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Myndigheterna ska förtecknas i alfabetisk ordning.
7.14.14
Lagen om skyddande av byggnadsarvet
4 §.Myndigheter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna och Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Livskraftscentralerna ska ha till uppgift att främja bevarandet av byggnadsarvet. Tillstånds- och tillsynsverket ska ha till uppgift att utöva tillsyn över bevarandet av byggnadsarvet. Museiverkets främjande- och tillsynsuppgift motsvarar den gällande lagen.
5 §.Inledande av ett ärende
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Förbud mot äventyrande av byggnadsarvet
. I
1, 2 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7 §.Hörande av parterna samt utlåtanden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
9 §.Beslut som gäller skydd av byggnad
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 a §.Avvikelse från skyddsbeslut
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
10 b §.Förfarande vid ansökan om avvikelse från skyddsbeslut
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.Överlåtelse av en byggnad som ägs av staten
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
12 §.Anmälan om skydd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
16 §.Beviljande och utbetalning av bidrag
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs och närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
17 §.Nödvändiga iståndsättningsarbeten
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras den föråldrade hänvisningen till lagen om verkställighet av skatter och avgifter.
18 §.Inspektionsrätt
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras den informativa hänvisningen till förvaltningslagen till en materiell hänvisning, eftersom det är fråga om inspektion av tillsynskaraktär.
19 §.Anmälan om skada
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Ordnande av uppföljning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom stryks hänvisningen till att det föreskrivs särskilt om uppföljning som onödig.
23 a §.Förfarande i brottmål
. I
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
23 b §.Rätt att få uppgifter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket och livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Dessutom ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.14.15
Bygglagen
4 §.Tillstånds- och tillsynsverkets uppgifter
. I paragrafen och dess rubrik ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Godkännande av, hörande om och offentliggörande av byggnadsordning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
66 §.Utlåtande om rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder samt om bygglov
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt har momentets numrering ändrats så att den motsvarar den gällande naturvårdslagen.
67 §.Utlåtande om undantagslov samt om bygglov på en byggplats på ett område i behov av planering
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs, när det gäller ett med tanke på miljöskyddet eller naturvården betydande område eller ett med tanke på skyddet av kulturarvet eller rekreationsbehoven betydande objekt eller område. Närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs, när det gäller statens transportnät.
67 a §.Utlåtande om placeringstillstånd för omställning till ren energi
. Närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
75 §.Miljökonsekvensbedömning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
132 §.Avledning av vatten samt dikning
. I
3 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
179 §.Besvärsrätt i fråga om bygglov
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
179 a §.Besvärsrätt i fråga om placeringstillstånd för omställning till ren energi
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
182 §.Besvärsrätt i fråga om rivningslov
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens ordalydelse har förtydligats, men avsikten är inte att ändra bestämmelsens innehåll.
185 §.Delgivning av och information om vissa beslut
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
188 §.Myndigheters rätt att få uppgifter
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.16
Lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur
3 §.Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
6 §.Livskraftscentralens uppgifter
. I paragrafens rubrik och i
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. När det gäller stöd med anledning av kungsörnars och fiskgjusars häckning är det fråga om en uppgift som kräver centralisering. I propositionen föreslås det att Livskraftscentralen i Lappland ska behandla och avgöra ansökningar om stöd med anledning av kungsörnars häckning, och att Livskraftscentralen i Mellersta Finland ska behandla och avgöra ansökningar om stöd med anledning av fiskgjusars häckning.
7 §.Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter
. I paragrafens rubrik och i paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning. Dessutom ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen i paragrafen på grund av att uppgiften överförs.
10 §.Bidragets ändamål
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
19 §.Anmälan om skada på odling och djur
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
20 §.Konstaterande och värdering av skador på odling och djur
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
28 §.Ansökan om bidrag
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
30 §.Ansökan om ersättning och stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
31 §.Ersättningsansökan
. I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
36 §.Återbetalning av bidrag, ersättning och stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
37 §.Avbrytande av utbetalningen samt återkrav av bidrag, ersättning och stöd
. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ändras till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
38 §.Ändringssökande
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs och närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret på grund av att namnet ändras till följd av lagstiftningsprojektet för en reform av statens regionförvaltning.
7.14.17
Lagen om Finlands miljöcentral
1 §.Finlands miljöcentrals verksamhetsidé och uppgifter
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna samt regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket samt livskraftscentralerna på grund av att uppgifterna överförs.
7.14.18
Lagen om Ekenäs skärgårds nationalpark
1 c §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.14.19
Lagen om friluftsliv
4 §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
11 §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I paragrafen görs dessutom en teknisk ändring så att orden ”i tillämpliga delar” stryks.
12 §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
14 §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
29 §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.20
Lagen om Urho Kekkonens nationalpark
6 d §.
I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs.
7.14.21
Lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen
7 §.Tillsynsmyndigheter
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.22
Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen
3 §.Vattenförvaltningsområde
. Till paragrafen fogas ett nytt
2 mom
., till vilket bemyndigandet för statsrådet att utfärda förordning överförs från 6 §. Det föreslås således att bemyndigandet i fortsättningen finns i samband med den grundläggande bestämmelsen om vattenförvaltningsområden. Innehållet i bemyndigandet ändras inte.
Enligt det föreslagna 2 mom. får närmare bestämmelser om vattenförvaltningsområdena utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om vattenförvaltningsområdena finns i 1 § i statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden och i bilagorna 1 (Vattenförvaltningsområdena definieras enligt följande avrinningsområden) och 2 (Kommuner som helt eller delvis ligger i vattenförvaltningsområdena) till den förordningen.
4 §.Myndigheter
. I
2 mom
. föreslås bestämmelser om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten och om verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården. Enligt första meningen i momentet ska Tillstånds- och tillsynsverket vara den vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndighet som avses i denna lag på grund av att uppgiften överförs. Enligt andra meningen i momentet ska livskraftscentralen vara den verkställighets- och stödmyndighet som avses i denna lag på grund av att uppgiften överförs. I momentet föreslås också en informativ hänvisning till bestämmelserna om livskraftscentralerna.
I
3 och 4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
Det nya
6 mom
. innehåller ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Det föreslås att närmare bestämmelser om uppgifterna för de myndigheter som avses i denna paragraf får utfärdas genom förordning av statsrådet.
5 §.Vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndighetens uppgifter
. Paragrafen ska i fortsättningen innehålla tre moment. I rubriken och i
1–3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I 2 mom. stryks hänvisningen till verksamhetsområden som onödig. I paragrafen görs också vissa tekniska ändringar.
6 §.Uppgifter för verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården
. Paragrafen ska innehålla de viktigaste uppgifterna för verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
Enligt det föreslagna
1 mom
. ska verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården främja genomförandet av åtgärder inom sitt verksamhetsområde. Med dessa avses bland annat genomförande av åtgärdsprogrammet, uppföljning av genomförandet av åtgärdsprogrammet samt främjande av genomförandet av programmet. Det föreskrivs om centralisering av uppgifterna för verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården i en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av lagen om livskraftscentralerna och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Genom särskild finansiering kan livskraftscentralen dessutom anförtros uppgifter som gäller främjande och stöd.
Paragrafens
2 mom
. innehåller en informativ hänvisning till uppgifterna enligt 1 a kap. i denna lag. Bestämmelserna i 1 a kap. gäller stöd för vattenvård och havsvård. Paragrafen innehåller också en informativ hänvisning om att bestämmelser om fiskerimyndigheten finns i lagen om fiske (379/2015).
6 b §.Ordnande av stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 e §.Ansökan om stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 f §.Ansökningstid och information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 g §.Förutsättningar för beviljande av stöd
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 h §.Återtagande av stödansökan
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 i §.Beslut och avtal
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 j §.Avbrytande och återkrav av stöd
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 k §.Ränta och dröjsmålsränta
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 l §.Begäran om omprövning och sökande av ändring i beslut som gäller stöd
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården.
6 m §.Bokföring
. I paragrafen föreslås bestämmelser om stödmottagarens skyldighet. Stödmottagaren ska bokföra projektet enligt bokföringslagen (1336/1997) med hjälp av ett eget kostnadsställe eller på något annat sätt så att användningen av stödet kan övervakas utan svårighet. Dessutom föreslås det bestämmelser om att stödmottagaren ska bevara alla verifikationer som hänför sig till genomförandet av stödet i enlighet med bokföringslagen.
I fråga om den gällande stödformen (gipsbehandling av jordbruksmark) finns det en bestämmelse med samma innehåll om bokföring i statsrådets förordning 510/2020. Med hänsyn till 80 § i grundlagen ska bestämmelser om stödmottagarens skyldighet utfärdas i lag. Bestämmelsen ska i fortsättningen gälla alla stödmottagare oberoende av stödform.
9 §.Övervakning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I bestämmelsen preciseras till vilka delar övervakningsuppgifter beaktas i vattenvården.
10 a §.Avgränsning av grundvattenområden
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
10 b §.Klassificering av grundvattenområden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I den finska versionen av
3 mom
. om bemyndigandet att utfärda förordning görs en teknisk ändring.
10 c §.Ändring av gränserna för och klassificeringen av grundvattenområden
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
10 d §.Beredning av avgränsning och klassificering av grundvattenområden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I den finska versionen av
3 mom
. om bemyndigandet att utfärda förordning görs en teknisk ändring.
10 f §.Beredning av skyddsplaner för grundvattenområden
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I den finska versionen av
3 mom
. om bemyndigandet att utfärda förordning görs en teknisk ändring.
11 §.Förvaltningsplan
. I
4 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten och till det momentet fogas också verkställighets- och stödmyndigheten för vattenvården och havsvården. Dessa myndigheter ska ha rätt att avgiftsfritt få information för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag. I momentet finns det inte längre något behov av att särskilt nämna förvaltningsplanen. Bestämmelser om verkställighets- och stödmyndighetens uppgifter finns i 6 § i denna lag. I momentet stryks den föråldrade hänvisningen till jord- och skogsbruksministeriets upphävda lag.
13 §.Beredningen av förvaltningsplanen
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
14 §.Samarbete vid beredningen av förvaltningsplanen
. I
1 och 2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I 1 mom. görs också en teknisk ändring. Det ska i fortsättningen finnas samarbete och samråd med olika myndigheter och andra aktörer inom vattenförvaltningsområdet.
Till 2 mom. fogas verkställighets- och stödmyndigheten och den livskraftscentral som sköter uppgifter inom vattenhushållning och fiskerihushållning, vilka också ska ha en representant i styrgruppen. I stället för en av jord- och skogsbruksministeriet utsedd fiskerimyndighet ska den livskraftscentral som sköter uppgifter inom fiskerihushållning företräda fiskerinäringen. I momentet nämns också representanter för andra uppgiftshelheter som hänför sig till vattenvården och havsvården, till vilka hör till exempel myndigheter som företräder naturvården. Momentet innehåller också en informativ hänvisning till lagstiftningen om livskraftscentralerna.
15 §.Deltagande och information
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
I
1 mom
. görs en teknisk ändring i skyldigheten för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten att offentliggöra information om kungörelsen. Information om kungörelsen ska offentliggöras i vattenförvaltningsområdets kommuner. Detta baserar sig på att förvaltningsmyndighetens verksamhetsområde i fortsättningen när det gäller vattenvården utgörs av det finländska fastlandet.
16 §.Behandlingen av förvaltningsplanen
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
17 §.Godkännande av förvaltningsplaner
. I
2 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
I 2 mom. görs dessutom en teknisk ändring i skyldigheten för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten att offentliggöra information om kungörelsen. Information om kungörelsen ska offentliggöras i vattenförvaltningsområdets kommuner. Detta baserar sig på att förvaltningsmyndighetens verksamhetsområde i fortsättningen när det gäller vattenvården utgörs av det finländska fastlandet.
26 a §.Havsvårdsförvaltningen
. I
3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten. I momentet stryks som onödig bestämmelsen om den regionala samordningen av havsvårdsförvaltningen samt den informativa hänvisningen om de samordnande myndigheterna.
26 f §.Havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
26 j §.Deltagande och information
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten.
26 l §.Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen
. I
6 punkten
stryks omnämnandet av de närings-, trafik- och miljöcentraler som samordnar.
7.14.23
Miljöskyddslagen
15 §.Beredskapsskyldighet
. I
2 mom
. ändras den statliga tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Miljöministeriet
. Myndighetsbestämmelserna i
3 kap
. i miljöskyddslagen förtydligas i samband med sammanslagningen av de statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheter. Paragrafens rubrik ändras till miljöministeriet. Paragrafen ska innehålla bestämmelser endast om miljöministeriets uppgifter. Det föreslås att
2–5 mom
. upphävs och att bestämmelserna i dem flyttas till nya paragrafer enligt följande: 2 och 3 mom. till 21 a § om Tillstånds- och tillsynsverket, 4 mom. till 23 a § om Finlands miljöcentral och 5 mom. till 23 b § om Säkerhets- och kemikalieverket.
21 a §.Tillstånds- och tillsynsverket
. För att förtydliga myndighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen fogas det till lagen en 21 a § som gäller Tillstånds- och tillsynsverket.
Enligt förslaget ska den statliga tillsynsmyndighetens och den statliga tillståndsmyndighetens uppgifter överföras till Tillstånds- och tillsynsverket, som ska inrättas. Enligt förslaget ska myndighetsstrukturen i miljöskyddslagen ändras så att de statliga tillstånds- och tillsynsuppgifterna ska höra till en och samma myndighet, som ska ha riksomfattande behörighet. Enligt förslaget ska Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten ha behörighet enligt miljöskyddslagen i tillstånds- och tillsynsärenden.
Till
1 mom
. överförs bestämmelserna i gällande 21 § 2 och 3 mom. i ändrad form, med undantag för förande av talan för att tillvarata allmänt intresse. Närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket ändras till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
Enligt
2 mom
. ska Tillstånds- och tillsynsverket i sin verksamhet och sitt beslutsfattande se till att det allmänna miljöskyddsintresset tillgodoses samt för sin del föra talan för att tillvarata det allmänna miljöskyddsintresset vid sådant beslutsfattande som avses i denna lag. Det gällande 21 § 2 mom. innehåller en bestämmelse om närings-, trafik- och miljöcentralernas skyldighet att för sin del föra talan för att tillvarata det allmänna miljöskyddsintresset vid sådant beslutsfattande som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) och med stöd av den. Bestämmelsens ordalydelse preciseras så att den motsvarar den faktiska, övergripande karaktären av bevakningen av det allmänna miljöskyddsintresset. I miljöskyddslagen är bevakning och beaktande av allmänt intresse en del av beslutsfattandet om miljötillstånd inklusive förvaltningsförfaranden, och av andra godkännandeförfaranden och tillsynen. Såväl tillsynsmyndigheterna som tillståndsmyndigheterna ser till att allmänt intresse tillgodoses, även om det för närvarande är närings-, trafik- och miljöcentralen som för talan för att tillvarata det allmänna intresset (som kulminerar i besvärsrätten).
23 §.Allmänna tillsynsmyndigheter
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. För att förtydliga myndighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen föreslås det att
2 mom
. upphävs och att bestämmelsen flyttas till den nya 23 c § om livskraftscentralen. I den svenskspråkiga versionen ändras i 1 mom. den kommunala miljövårdsmyndigheten till pluralform som avser alla kommunala miljövårdsmyndigheter.
23 a §.Finlands miljöcentral
. För att förtydliga myndighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen fogas det till lagen en 23 a § som gäller Finlands miljöcentral. Bestämmelsen i 21 § 4 mom. flyttas till paragrafen. Bestämmelser om Finlands miljöcentrals marknadskontrolluppgift ska fortfarande finnas separat i 24 a § 2 mom.
23 b §.Säkerhets- och kemikalieverket
. För att förtydliga myndighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen fogas det till lagen en 23 b § som gäller Säkerhets- och kemikalieverket. I paragrafen samlas bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter enligt miljöskyddslagen. Bestämmelserna i
1 mom
. motsvarar gällande 21 § 5 mom. och bestämmelserna i
2 mom
. gällande 24 § 1 mom. Bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets marknadskontrolluppgift ska fortfarande finnas separat i 24 a § 1 mom.
23 c §.Livskraftscentralen
. För att förtydliga myndighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen fogas det till lagen en 23 c § om livskraftscentralen. Det föreslås att 23 § 2 mom. flyttas till paragrafen, dock i ändrad form så att närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till livskraftscentralen på grund av att uppgiften överförs. Till samma paragraf fogas som 2 mom. en förtydligande bestämmelse enligt vilken den livskraftscentral som är fiskerimyndighet övervakar efterlevnaden av de fiskerihushållningsvillkor som avses i 57 §. För närvarande övervakar fiskerimyndigheten vid närings-, trafik- och miljöcentralerna fiskerihushållningsvillkoren i miljötillstånden, men det finns ingen uttrycklig bestämmelse om detta i lagen. I och med myndighetsreformen överförs fiskerimyndighetens uppgift från närings-, trafik- och miljöcentralerna till livskraftscentralerna.
24 §.Övriga tillsynsmyndigheter
. För att förtydliga myndighetsbestämmelserna i miljöskyddslagen föreslås det att
1 mom
. upphävs och att bestämmelsen flyttas till den nya 23 b § om Säkerhets- och kemikalieverket.
29 a §.Tillståndsplikt för anmälningspliktig verksamhet
. I
2 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
34 §.Behörig tillståndsmyndighet
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Till
2 mom. 1 punkten
fogas ordet kommunala, som saknats.
36 §.Överföring av tillståndsärenden
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
37 §.Den kommunala miljövårdsmyndighetens lokala behörighet i tillståndsärenden
. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar bestämmelsens ändrade innehåll. I fortsättningen behöver det föreskrivas om tillståndsmyndighetens lokala behörighet endast för kommunernas del, eftersom verksamhetsområdet för Tillstånds- och tillsynsverket, som är statlig miljötillståndsmyndighet, omfattar hela landet.
Det föreslås att
2 mom
. upphävs, eftersom det i fortsättningen hör till Tillstånds- och tillsynsverket, som är riksomfattande myndighet, att se över fiskerihushållningsvillkoren i samband med tillståndsansökan.
38 §.Överföring av behörighet i tillståndsärenden från Tillstånds- och tillsynsverket till den kommunala miljövårdsmyndigheten
. I paragrafens rubrik och i
1 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
39 a §.Rådgivning till sökande
. I
2 mom
. stryks den statliga miljötillståndsmyndighets skyldighet att alltid kalla den statliga tillsynsmyndigheten till ett samråd, eftersom en och samma myndighet, Tillstånds- och tillsynsverket, framöver ska vara såväl statlig tillståndsmyndighet som statlig tillsynsmyndighet. I fortsättningen ska verket genom interna förfaranden se till att även tillsynsperspektivet beaktas vid samråd i tillståndsärenden.
42 §.Utlåtanden
. I
2 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs och den statliga tillsynsmyndigheten stryks.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt
3 mom
. med en bestämmelse om hörande av Tillstånds- och tillsynsverkets enhet för bevakning av allmänintresset. Enheten för bevakning av allmänintresset ska i samband med tillståndsförfarandet som en del av processen för hörande av myndigheter, parter och andra aktörer ha möjlighet att skriftligen lämna sina synpunkter på förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Att enhetens uppfattning inhämtas kommer att stödja den tillståndsprövning som görs av Tillstånds- och tillsynsverket, som är den myndighet som avgör ärendet. Samtidigt minskar behovet för enheten för bevakning av allmänintresset att genom besvär föra lagenligheten i Tillstånds- och tillsynsverkets beslut till domstol för avgörande.
Enligt den föreslagna bestämmelsen ska Tillstånds- och tillsynsverket ge sin enhet för bevakning av allmänintresset tillfälle att bli hörd om samhälleligt viktiga projekt och projekt som kan ha avsevärda eller omfattande verkningar på miljön eller användningen av miljön. Avsikten är att Tillstånds- och tillsynsverket ska bedöma om det i ansökan är fråga om ett sådant projekt. Med samhälleligt viktiga projekt ska avses projekt som syftar till att direkt främja samhälleligt eftersträvansvärda mål eller projekt som indirekt påverkar sådana mål. I bestämmelsen ska det inte utifrån projektets art eller storlek avgränsas hurdana projekt som ska anses vara samhälleligt viktiga. Avsikten är dock inte att enheten för bevakning av allmänintresset bör ges tillfälle att bli hörd också i alla småskaliga projekt som främjar samhälleliga mål. Inte heller den aktör som genomför projektet kommer att ha någon betydelse i detta avseende, men i fråga om projekt som genomförs av fysiska personer har nyttan sällan någon mer allmän räckvidd. Behovet av att bevaka allmänintresset accentueras särskilt i projekt som kan ha avsevärda eller omfattande konsekvenser för miljön eller användningen av miljön. Ett sådant projekt som avses i bestämmelsen kan dock inte vara småskalig verksamhet. I typfall kan det handla om nya större projekt som orsakar eller kan orsaka utsläpp som till sin art eller mängd är betydande.
Avsikten är inte att enheten för bevakning av allmänintresset ska ges tillfälle att bli hörd i fråga om Tillstånds- och tillsynsverkets alla ansökningsärenden enligt miljöskyddslagen. Bevakningen av allmänintresset fokuserar i typfall på en bedömning av förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Typiska ansökningar i fråga om vilka enheten ska ges tillfälle att bli hörd kan vara exempelvis tillståndsansökningar som gäller nya projekt eller sådana ändringar av befintliga projekt som är betydande med tanke på miljökonsekvenserna eller föroreningen av miljön.
Till gällande 3 mom., som blir
4 mom
. fogas en bestämmelse om att tillståndsmyndigheten vid behov kan ordna en diskussion med de myndigheter som avses i 1 och 2 mom., särskilt när det gäller att säkerställa förmedlingen av dessa myndigheters kunnande och sakkunskap inom olika uppgiftsområden. På detta sätt möjliggörs ett flexibelt utbyte av information och kunnande i miljötillståndsärenden mellan Tillstånds- och tillsynsverket och andra myndigheter. Det gällande 4 mom. blir 5 mom.
I fortsättningen ska man vid Tillstånds- och tillsynsverket med hjälp av förhandsförfaranden säkerställa att olika aspekter beaktas vid beslutsfattandet. Den interna beredningen av ärenden och utnyttjandet av sakkunskap inom olika uppgiftskomplex i beslutsfattandet vid Tillstånds- och tillsynsverket genomförs på ett smidigt sätt. Även om det inte föreskrivs om ett internt remissförfarande (med undantag av hörande av enheten för bevakning av allmänintresset i 3 mom.), ska beaktandet av väsentliga aspekter i princip ske i skriftlig form inom verket. På så sätt säkerställs det att de förutsättningar som föreskrivs i lag i fråga om tillstånd och andra ärenden uppfylls, och de aspekter som gäller det allmänna intresset integreras fullt ut i beslutsfattandet och detta går också att verifiera i efterhand, även vid ändringssökande. Dokumentation av de väsentliga aspekterna behövs framför allt på grund av skyldigheterna enligt den EU-lagstiftning som ska tillämpas vid Tillstånds- och tillsynsverket, för att man i beslutsfattandet ska kunna säkerställa att EU-rätten iakttas på behörigt sätt. Beredningsmaterialet i ett ärende är offentligt, vilket bidrar till transparensen i myndigheternas verksamhet och beslutsfattande. Med stöd av offentlighetsprincipen och de berörda parternas rätt till inflytande är det relevanta beredningsmaterialet i ett ärende offentligt, och materialet finns tillgängligt för sökanden, parterna och allmänheten på begäran. Uppgifter och utredningar av olika slag sparas i beredningsmaterialet och blir offentliga redan under beredningen. Till sådana utredningar hör till exempel olika slags naturutredningar och synpunkter i fråga om Natura-bedömning som uppkommer inom verket samt eventuella andra utredningar som behövs i ärendet.
44 §.Delgivning av och information om tillståndsansökan
. I
2 mom
. ändras den statliga tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
80 §.Översyn av tillstånd på grund av nya slutsatser
. I
2–4 mom
. ändras tillsynsmyndigheten och tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Tillstånds- och tillsynsuppgifter som gäller direktivanläggningar ska i fortsättningen skötas av Tillstånds- och tillsynsverket i stället för av regionförvaltningsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen.
81 §.Översynsförfarandet
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
85 a §.Informationstjänst för miljötillståndsärenden
. I paragrafen ändras den statliga tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
88 §.När tillstånd upphör att gälla
. I
2 mom
. ändras de myndigheter som anhängiggör ärenden så att tillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten, eftersom dessa är tillstånds- och tillsynsmyndigheter enligt denna lag.
89 §.Ändring av tillstånd
. Det föreslås att
2–3 mom
. ändras så att tillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten ersätts med Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten.
89 a §.Ändring av fiskevårdsskyldighet och fiskerihushållningsavgift
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
92 §.Förtydligande av tillstånd
. I paragrafen ändras tillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten, eftersom dessa är tillstånds- och tillsynsmyndigheter enligt denna lag.
93 §.Återkallande av tillstånd
. I
1 mom
. ändras tillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten.
95 §.Åtgärder som gäller mark och grundvatten när verksamheten vid en direktivanläggning avslutas
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I
4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
99 §.Förfarande i exceptionella situationer
. I
1, 3 och 4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
104 §.Beredningen av statsrådets beslut
. I
2 mom
. ändras regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
105 §.Uppgifter som ska lämnas om verksamheten vid en anläggning som avses i statsrådets beslut och uppföljning av att beslutet följs
. I
1–3 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
106 c §.Regler för sammanräkning av bränsleeffekten för nya medelstora energiproducerande enheter
. I
1 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
106 d §.Exceptionella situationer i samband med störningar i tillgången på bränsle
. I
1–3 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
106 e §.Registrering och publicering av uppgifter
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
115 a §.Anmälningsplikt och behörig myndighet
. I
3 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
116 §.Registreringsanmälan
. I
4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
118 §.Tillfällig verksamhet som orsakar buller och skakningar
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och i
3 mom
. den statliga myndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
123 §.Exceptionella situationer i tillståndspliktig, anmälningspliktig och registreringspliktig verksamhet
. I
1 och 4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
126 §.Separata ersättningsbeslut
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
129 §.Ersättning för skada som orsakats före avgörandet av tillståndsärendet
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
130 §.Ersättning för oförutsedd skada
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
131 §.Behandling av ersättningsärenden vid tingsrätten
. I
2–4 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
135 §.Utredningsskyldighet och bedömning av saneringsbehovet
. I
1–2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
136 §.Beslut om sanering av mark och grundvatten
. I
1–2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
137 §.Saneringsföreläggande
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
138 §.Överföring av behörighet till den kommunala miljövårdsmyndigheten
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
143 §.Skyldighet att följa tillståndet i miljön
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och i 3 mom. närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Eftersom de regionala närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter överförs till det riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket, ändras i den gällande bestämmelsen den statliga tillsynsmyndighetens skyldighet att följa tillståndet i miljön ”inom sitt område” till ”på regional och nationell nivå”. Det är fråga om bedömning av uppföljningen med avseende på innehåll, kvalitet och omfattning. Uppföljningen på nationell nivå ska i första hand stödja fullgörandet av kommunernas uppföljningsskyldighet till exempel genom planering och styrning. I lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den föreskrivs det om uppföljning av yt- och grundvatten samt av Östersjöns tillstånd i samband med vattenvård och havsvård samt om den information som ska lämnas om uppföljningsinformationen.
147 §.Tidsfrist för utarbetande av en luftvårdsplan och en handlingsplan på kort sikt och förfarandet för utarbetande av planer
. I
3, 4 och 6 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. I den finska språkversionen ändras formuleringen av tidsfristen i
6 mom
. så att den är entydig och grammatikaliskt korrekt.
148 §.Överskridning av gränsvärden orsakad av sandning och saltning
. I
2–3 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
152 §.Hur bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning utarbetas
. I
2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
153 §.Lämnande av upplysningar om bullerutredningar och om handlingsplaner för bullerbekämpning
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
166 §.Myndigheternas anmälningsskyldighet
. I
2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt fogas till 2 mom. i den svenskspråkiga språkversionen texten ”eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av den paragrafen”, som saknas i den gällande svenska ordalydelsen.
168 §.Regelbunden tillsyn
. I
1, 2 och 4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Eftersom de regionala närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter överförs till det riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket, är tillstånds- och tillsynsverkets tillsynsplan riksomfattande. Tillstånds- och tillsynsverkets riksomfattande tillsynsplan är också ändamålsenlig med tanke på planeringen av den riskbaserade tillsynen, fördelningen av myndigheternas resurser och en jämlik behandling av verksamhetsutövarna.
169 §.Inspektion vid olyckor, olägenheter och överträdelser
. I och med reformen av statens regionförvaltning ska Tillstånds- och tillsynsverket i fortsättningen vara både tillsynsmyndighet, till vars behörighet hör tillsynen över miljötillstånd som gäller fartygsåtervinningsanläggningar, och arbetarskyddsmyndighet. Eftersom de i
2 mom
. avsedda uppgifterna för tillsynsmyndigheten, arbetarskyddsmyndigheten och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland enligt propositionen ska höra till tillstånds- och tillsynsverket uppgifter, behöver det inte längre föreskrivas om saken på en så detaljerad nivå som i den gällande bestämmelsen. Det föreslås att miljöskydd och arbetarskydd läggs till på de ställen som gäller överträdelser av skyldigheterna, för att Tillstånds- och tillsynsverkets dubbla roll vid inspektioner som gäller fartygsåtervinning tydligt ska framgå också av paragrafen. Enligt lagen om Tillstånds- och tillsynsverket ska arbetarskyddsärenden höra till arbetarskyddsavdelningen och miljötillståndsärenden till miljöavdelningen. Tillstånds- och tillsynsverket ska genom interna arrangemang besluta om fullgörandet av skyldigheten att göra en anmälan till Internationella sjöfartsorganisationen och Europeiska kommissionen. Bestämmelsen ändras så att kravet på utlämnande av sekretessbelagda uppgifter och kravet på engelska slopas som onödiga, eftersom uppgifter enligt propositionen inte ska utbytas mellan myndigheter utan inom myndigheten.
170 §.Anmälan om inledande av verksamhet samt om ändringar i verksamheten och om byte av verksamhetsutövare
. I
5 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
171 §.Kontroll på annans område
. Det föreslås att
1 mom
. ändras så att det i fortsättningen är Tillstånds- och tillsynsverket, eller i samband med beviljande av tillstånd den kommunala miljövårdsmyndigheten, som kan bevilja en verksamhetsutövare den kontrollrätt som avses i bestämmelsen.
175 §.Åtgärder vid överträdelser eller försummelser
. I
2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
176 §.Föreläggande att avhjälpa betydande förorening av vattendrag och naturskador
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
178 §.Anmälan om betydande förorening av vattendrag och naturskador
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
181 §.Avbrytande av verksamheten
. I
3 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
182 a §.Myndighetens behörighet i vissa situationer
. I
1 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
186 §.Rätt att inleda ärenden
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
188 §.Åtgärder i samband med brottmål
. I
2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
189 §. Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning vid tillsynen över tillståndspliktiga, anmälningspliktiga och registreringspliktiga verksamheter
. I
1 och 2 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Innehållet i gällande 2 mom. delas upp i två moment (2 och 3 mom.).
190 §.Sökande av ändring
. I
4 mom
. ändras den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Samtidigt ändras ordalydelsen i momentet så att den överensstämmer med nuvarande anvisningar för lagberedare.
191 §. Besvärsrätt
. Det föreslås att
1 mom. 4 punkten
ändras så att besvärsrätt har den kommunala miljövårdsmyndigheten i den kommun där verksamheten är placerad och i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten samt Tillstånds- och tillsynsverket i fråga om beslut av den kommunala miljövårdsmyndigheten. Enligt den gällande
5 punkten
och även den 5 punkt som ingår i propositionen har den myndighet som bevakar allmänt intresse besvärsrätt i ärendet. I och med reformen av statens regionförvaltning överförs till livskraftscentralerna tillsynsuppgifter som gäller bevakningen av allmänt intresse i fiskeriärenden och i vissa vattenhushållningsärenden. Bestämmelser om de uppgifter i vilka ämbetsverket ska bevaka allmänt intresse i de vattenhushållningsärenden som enligt lag ska skötas av det finns i vattenlagen, lagen om hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhetslagen och lagen om vattentjänster samt i lagar och statsfördrag som gäller gränsvattendrag. Utöver andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet har livskraftscentralerna besvärsrätt i enlighet med 5 punkten när de för talan för att tillvarata allmänt intresse i fiskeriärenden eller i de vattenhushållningsärenden som föreskrivs för dem.
Det föreslås att det till
2 mom
. fogas en ny bestämmelse om rätten för Tillstånds- och tillsynsverkets enhet för bevakning av allmänintresset att söka ändring i ett beslut av Tillstånds- och tillsynsverket. Bakgrunden till arrangemanget är att de uppgifter som för närvarande sköts av två myndigheter till följd av reformen av statens regionförvaltning samlas vid det nya Tillstånds- och tillsynsverket. En myndighets intresse att söka ändring i ett beslut som fattats av en annan myndighet anknyter till skötseln av myndighetens lagstadgade uppgifter. Enligt den gällande lagen har närings-, trafik- och miljöcentralen kunnat söka ändring i regionförvaltningsverkets beslut. I fortsättningen ska statens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen samlas vid en och samma myndighet, Tillstånds- och tillsynsverket, där skötseln av uppgifterna är mera förutseende och sker så att olika aspekter kan samordnas bättre. Vid Tillstånds- och tillsynsverket blir det möjligt att ta hänsyn till tillsynsperspektivet i flera skeden av beredningen av tillståndsbesluten. Åren 2019–2022 meddelade regionförvaltningsverken sammanlagt 4 199 beslut enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. Under samma period sökte närings-, trafik- och miljöcentralerna ändring i 52 beslut, vilket är endast drygt en procent av fallen. Andelen besvär har kontinuerligt minskat under de senaste åren. Största delen av besvären ledde till att beslutet ändrades eller upphävdes, vilket innebär att besvären var motiverade och effektiva. I och med reformen av statens regionförvaltning bedöms behovet av ändringssökande konkretiseras allt mer sällan.
Avsikten är att enheten för bevakning av allmänintresset ska ha möjlighet att skriftligen lämna sina synpunkter på en ansökan och delge tillståndsmyndigheten sin uppfattning redan i samband med tillståndsförfarandet, vilket kommer att minska parternas behov av att söka ändring. Det ska emellertid inte ställas något krav på att enheten ska behöva föra talan i samband med tillståndsförfarandet för att ha rätt att söka ändring. Enheten för bevakning av allmänintresset ska, om de lagstadgade förutsättningarna är uppfyllda, få söka ändring också i ett beslut som gäller en ansökan i fråga om vilken enheten inte har getts tillfälle att bli hörd eller som enheten inte skriftligen lämnat sina synpunkter på.
De myndigheter som bevakar allmänintresset har utnyttjat rätten att söka ändring med omdöme och på motiverade grunder. Besvär som anförs av myndigheter leder klart oftare än besvär som anförs av enskilda till att beslutets innehåll ändras i samband med ändringssökandet. För att understryka att rätten för enheten för bevakning av allmänintresset att söka ändring är av en exceptionell art föreslås det dock att besvärsrätten ska begränsas till de situationer som specificeras i lagen. Begränsningarna ska inte gälla de andra myndigheter som anges i 1 mom. Huruvida en part har besvärsrätt, dvs. om förutsättningen eller förutsättningarna är uppfyllda, kommer att avgöras av fullföljdsdomstolen inom ramen för prövningen av de absoluta processförutsättningarna.
Avsikten är att enheten för bevakning av allmänintresset ska kunna anföra besvär över ett beslut av Tillstånds- och tillsynsverket, om det behövs för att 1) trygga ett miljöskydds- eller naturvårdsintresse eller något annat därmed jämförbart vägande allmänt intresse, 2) avgöra viktiga rättsfrågor i anslutning till tillämpningsområdet för lagen eller 3) säkerställa en enhetlig praxis för tillämpningen av lagen. Förutsättningarna ska vara självständiga i förhållande till varandra, dvs. det ska räcka med att en förutsättning uppfylls. Ändringen motsvarar den föreslagna bestämmelsen i 15 kap. 2 § i vattenlagen. Den typ av beslut som besvären gäller har inte begränsats i bestämmelsen, men i huvudsak kan besvären utifrån kriterierna i denna bestämmelse bedömas gälla tillståndsbeslut och i viss mån beslut om förvaltningstvång och beslut som meddelas med anledning av anmälningar om verksamhet av försöksnatur.
Den första förutsättningen innebär att de krav enligt miljöskyddslagen och naturvårdslagen som ingår i Tillstånds- och tillsynsverkets uppgiftsfält ska beaktas vid tillståndsprövningen. På denna grund ska enheten också få söka ändring i ett beslut med åberopande av andra, därmed jämförbara vägande allmänna intressen vars bevakning inte tydligt har anvisats någon annan myndighet någon annanstans i lagstiftningen. Enheten ska få avgöra om beslutet eller ett enskilt föreläggande i beslutet är till den grad oförenligt med de rättsobjekt som ska skyddas enligt lagen att beslutets lagenlighet behöver föras till domstol för prövning.
Den andra förutsättningen gäller situationer där beslutet innehåller en rättsfråga som är av betydelse med tanke på tillämpningen av lagen. Avgörande i detta avseende ska vara vilken betydelse eller styrande effekt rättsfrågan har med tanke på avgörandet av andra miljöärenden. Det kan exempelvis röra sig om förhållandet mellan Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen eller om tillämpning av nya bestämmelser i en oklar situation.
Den tredje förutsättningen (säkerställande av en enhetlig praxis vid tillämpningen av lagen) handlar delvis om samma sak som den andra förutsättningen. Syftet med denna förutsättning är att göra det möjligt att söka ändring exempelvis i en situation där Tillstånds- och tillsynsverket beviljar tillstånd med avvikelse från tidigare tillämpningspraxis på bristfälliga grunder. På motsvarande sätt ska en situation där ett viktigt tillståndsvillkor fogas till tillståndet med avvikelse från tidigare praxis eller där ett tillståndsvillkor som av hävd har ingått i tillstånd utelämnas utan motiverade grunder utgöra en grund för sökande av ändring.
Det gällande 2 mom. blir 3 mom. och den statliga tillsynsmyndigheten ändras till Tillstånds- och tillsynsverket.
192 §.Begäran om omprövning av beslut som gäller kontrollplaner och ändring av kontrollvillkor
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
194 §.Begäran om omprövning av beslut som gäller skyldigheten att se över tillstånd för direktivanläggningar
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs, och omnämnandet av den statliga tillsynsmyndigheten stryks som onödigt.
197 §.Förfarandet i fullföljdsdomstolen
. I
3 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten och tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket och den kommunala miljövårdsmyndigheten, eftersom dessa är tillstånds- och tillsynsmyndigheter enligt denna lag.
203 §.Förfarande vid utfärdandet av kommunala miljöskyddsföreskrifter
. I paragrafen ändras den statliga tillsynsmyndigheten och den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
205 §.Avgifter
. I
1 mom
. ändras den statliga tillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
207 §.Hörande av vittnen
. I paragrafen ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
212 §.Förfarandet för att beakta gränsöverskridande konsekvenser i vissa fall
. I
1–3 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
214 §.Hörande samt information om gemensamt genomförande
. I
1 mom
. ändras de statliga tillsynsmyndigheterna till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
221 a §.Särskilda bestämmelser om nedmontering av fartyg
. I
2 mom
. stryks hänvisningarna till arbetarskyddsmyndighetens utlåtande, eftersom samma myndighet, dvs. Tillstånds- och tillsynsverket, i och med reformen av statens regionförvaltning är både arbetarskyddsmyndighet och den myndighet som avgör ansökningar om miljötillstånd för fartygsåtervinningsanläggningar. Enligt lagen om Tillstånds- och tillsynsverket ska arbetarskyddsärenden höra till verkets arbetarskyddsavdelning och miljötillståndsärenden till miljöavdelningen. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter samarbete mellan Tillstånds- och tillsynsverkets avdelningar. I
4 mom
. ändras regionförvaltningsverket till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
222 §.Datasystemet för miljövårdsinformation
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna samt regionförvaltningsverken till Tillstånds- och tillsynsverket samt livskraftscentralerna på grund av att uppgiften överförs. Exempelvis i 15 § i lagen om vattentjänster föreskrivs det om ett vattentjänstverks skyldighet att se till att uppgifterna om uttagspunkter för grundvatten lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen, i fortsättningen till livskraftscentralen, som ska registrera dessa uppgifter i miljövårdens datasystem för grundvatten.
223 §.Uppgifter som ska registreras i datasystemet för miljövårdsinformation
. I
1, 2 och 6 mom
. ändras den statliga miljötillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
Ikraftträdande
. Lagen föreslås träda i kraft den 20 . De i 168 § avsedda tillsynsplaner som utarbetats av närings-, trafik- och miljöcentralerna tillämpas tills Tillstånds- och tillsynsverket har gjort upp en riksomfattande tillsynsplan. Övergångsperioden för uppgörande av den riksomfattande tillsynsplanen är två år. I tidsfristen har det beaktats att det i initialskedet, när det nya ämbetsverket har inrättats, är många åtgärder som förutsätter verkställighet. Tillsynsklassen för tillsynsobjekten förblir oförändrad under övergångsperioden och en eventuell ny bedömning görs endast när verksamheten förändras eller på grund av miljökonsekvenser eller miljörisker som framkommit.
7.14.24
Lagen om miljöskadefonden
10 §. Avgiftsmyndighet
. I paragrafen ändras Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
21 §.Synenämnd
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
7.14.25
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning
10 §.Kontaktmyndighet
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens
2 och 3 mom
. stryks, eftersom dessa till följd av inrättandet av ett riksomfattande ämbetsverk inte längre behövs.
11 §.Behörig myndighet
. I
1 och 3 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Paragrafens
2 mom
. stryks, eftersom det till följd av inrättandet av ett riksomfattande ämbetsverk inte längre behövs. Det gällande 3 mom. blir således 2 mom.
32 §.Styrning, övervakning och uppföljning
. I
2 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralerna till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom stryks omnämnandet av verksamhetsområden, eftersom det till följd av inrättandet av ett riksomfattande ämbetsverk inte längre behövs. Dessutom föreslås det att den svenska språkdräkten i paragrafen korrigeras så att den bättre motsvarar innehållet i den finska språkdräkten. I paragrafens svenskspråkiga rubrik ändras ordet utveckling till uppföljning och i
1 mom
. ändras ordet övervakning till uppföljning. Ordet uppföljning motsvarar bättre ordet seuranta som använts i den finska versionen.
34 §.Besvärsrätt med anledning av att miljökonsekvensbedömningen saknas eller är bristfällig
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
35 §.Tvångsmedel
. I paragrafen ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs.
37 §.Sökande av ändring i beslut om tillämpning av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning
. I
1 mom
. ändras närings-, trafik- och miljöcentralen till Tillstånds- och tillsynsverket på grund av att uppgiften överförs. Dessutom görs en teknisk ändring i hänvisningen i 1 mom. till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).