Senast publicerat 09-12-2022 09:57

Riksdagens svar RSv 164/2022 rd RP 165/2022 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om vissa areal- och djurbaserade stöd

Ärende

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om vissa areal- och djurbaserade stöd (RP 165/2022 rd). 

Beredning i utskott

Utskottets betänkande: Jord- och skogsbruksutskottet (JsUB 14/2022 rd). 

Beslut

Riksdagen har antagit följande lagar: 

Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på stöd som ingår i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 och som avses i artikel 16.2 och 16.3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan förordningen om strategiska planer
Denna lag tillämpas i landskapet Åland, om ärendet enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet. 
Denna lag tillämpas på beviljande och utbetalning av stöd till jordbrukare vid störningar på marknaden med stöd av artiklarna 219–221 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, nedan marknadsordningsförordningen
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) förordningen om ytterligare krav och om normer kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC), 
2) grundläggande inkomststöd stöd enligt artikel 21 i förordningen om strategiska planer, 
3) omfördelningsinkomststöd stöd enligt artikel 29 i förordningen om strategiska planer, 
4) inkomststöd för unga jordbrukare stöd enligt artikel 30 i förordningen om strategiska planer, 
5) stöd för miljösystem stöd enligt artikel 31 i förordningen om strategiska planer, 
6) gårdsbruksenhet jordbruksföretag som avses i artikel 3.2 i förordningen om strategiska planer, 
7) åker areal som avses i artikel 4.3 a i förordningen om strategiska planer, 
8) permanent gräsmark areal som avses i artikel 4.3 c i förordningen om strategiska planer, 
9) permanenta grödor grödor som avses i artikel 4.3 b i förordningen om strategiska planer, 
10) jordbruksmark areal som omfattar åker, permanenta grödor och permanent gräsmark, 
11) Naturaområde ett område enligt 64 § i naturvårdslagen (1096/1996), 
12) djurregistret ett register som avses i 30 § i lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021), 
13) stödår det kalenderår då grundläggande inkomststöd, omfördelningsinkomststöd, inkomststöd för unga jordbrukare, stöd för miljösystem och produktionskopplade inkomststöd söks. 
3 § 
Aktiva jordbrukare 
Stödsökande är aktiva jordbrukare som avses i artikel 4.5 i förordningen om strategiska planer, om de 
1) under kalenderåret före stödansökan har fått högst 5 000 euro i Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare, eller 
2) senast på den sista dagen för inlämning av den årliga ansökan om Europeiska unionens arealbaserade direktstöd till jordbrukare ingår i ett i artikel 4.5 andra stycket i förordningen om strategiska planer avsett nationellt register utifrån vilket det är möjligt att verifiera att sökanden bedriver jordbruksverksamhet, eller 
3) i sådana fall där de i 1 eller 2 punkten föreskrivna förutsättningarna inte är uppfyllda, genom dokument styrker att de bedriver jordbruksverksamhet. 
Närmare bestämmelser om det register som avses i 1 mom. och om när någon ska anses ingå i registret samt om verifiering av att jordbruksverksamhet bedrivs får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
4 § 
Stödformer 
I 3 § avsedda aktiva jordbrukare kan beviljas grundläggande inkomststöd, omfördelningsinkomststöd, inkomststöd för unga jordbrukare, stöd för miljösystem och följande produktionskopplade inkomststöd: 
1) bidrag för dikor och mjölkkor, 
2) bidrag för tjurar, 
3) bidrag för nötkreatur i yttre skärgården, 
4) bidrag för slaktkvigor, 
5) bidrag för tackor, 
6) bidrag för hongetter, 
7) bidrag för slaktlamm och slaktkillingar, 
8) bidrag för stärkelsepotatis, 
9) bidrag för specialväxter. 
5 § 
Jordbruksverksamhet 
I jordbruksverksamhet ingår både produktion av jordbruksprodukter enligt artikel 4.2 a i förordningen om strategiska planer och underhåll av jordbruksmark enligt artikel 4.2 b i förordningen om strategiska planer. Med produktion av jordbruksprodukter avses odling av växter inom primärproduktion med åkerbruks- eller trädgårdsodlingsmetoder eller hållande av produktionsdjur. Med underhåll av jordbruksmark avses att jordbruksmark som avses i 2 § 10 punkten sköts så att den förblir öppen. Jordbruksmark som inte används för produktion av jordbruksprodukter ska slås årligen eller hållas öppen genom betning eller på något motsvarande sätt. 
Närmare bestämmelser om produktion av jordbruksprodukter, om jordbruksmark och underhåll av den, om användning av jordbruksmark för annat än jordbruksverksamhet, om åkrar, permanent gräsmark och permanenta grödor som utgör jordbruksmark, om landskapselement på jordbruksmark, om hur bas- och jordbruksskiften på jordbruksmark bestäms och sammanslås och om minimistorleken på skiftena får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 § 
Stödberättigande areal 
Stöd enligt 4 § kan beviljas för jordbruksmark som används för jordbruksverksamhet under det år då stödet i fråga söks (stödberättigande areal). Den stödberättigande arealen ska vara i en aktiv jordbrukares besittning på den sista inlämningsdagen för den årliga ansökan om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. Den minsta skiftesstorlek för vilken stöd enligt 4 § kan betalas är 0,05 hektar. 
Närmare bestämmelser om mer detaljerade villkor som gäller den stödberättigande arealen, om arealer som inte berättigar till stöd och om verifiering av dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
7 § 
Villkorlighet 
Den som ansöker om stöd som avses i 4 § ska iaktta villkorlighetskraven i artiklarna 12 och 13 i förordningen om strategiska planer och bilaga III till den förordningen. 
Närmare bestämmelser om de föreskrivna verksamhetskrav och de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i villkorligheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
8 § 
Skyldighet att återställa permanent gräsmark 
Om den kontroll av arealen som Livsmedelsverket utför årligen den 30 november visar att den i norm 1 i bilaga III till förordningen om strategiska planer avsedda permanenta gräsmarkens andel av jordbruksmarken minskar på nationell nivå med över fem procent jämfört med referensarealen för permanent gräsmark 2018, får den permanenta gräsmarken inte ställas om till annan användning, och det förfarande med återställande av permanent gräsmark som avses i artikel 48.3 i förordningen om ytterligare krav och om normer tas i bruk. Jordbrukaren får då förpliktas att till permanent gräsmark återställa en areal som motsvarar den permanenta gräsmark som omställts till annan användning. 
Permanent gräsmark på Naturaområde är miljömässigt känslig permanent gräsmark enligt bilaga III till förordningen om strategiska planer. Ett basskifte anses i dess helhet utgöra permanent gräsmark på Naturaområde, om en del av skiftet ligger inom ett Naturaområde. Jordbrukaren kan bilda ett nytt basskifte av en areal med permanent gräsmark på Naturaområde så att det i dess helhet ligger inom Naturaområdet. Det nya basskiftet ska bildas senast på den sista inlämningsdagen för stödansökan. 
Om användningsändamålet för en permanent gräsmark på Naturaområde har ändrats, ska arealen återställas till permanent gräsmark. Arealen ska återställas till permanent gräsmark senast den 30 juni det följande året. Areal som återställts betraktas som permanent gräsmark från den första dagen för återställandet. 
Statsrådet beslutar vid sitt allmänna sammanträde om att ta i bruk förfarandet med återställande enligt 1 mom. och om att frångå det samt om att begränsa omställningen av permanent gräsmark till annan användning. Bestämmelser om förutsättningarna för och genomförandet på gårdsnivå av återställandet, om villkoren för att ställa om permanent gräsmark till annan användning samt om hur permanent gräsmark på Naturaområde bestäms får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i förordningen om ytterligare krav och om normer. 
9 § 
Allmänna villkor för utbetalning av direktstöd till jordbrukare 
Stöd som avses i 4 § betalas inte, om det sammanlagda beloppet av stöd som ska betalas under stödåret understiger 500 euro. 
Ett villkor för utbetalning av stöd är att den administrativa kontroll som avses i 20 § i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (/) har utförts i fråga om de kontrollerbara stödvillkoren innan förskott som avses i artikel 44.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 eller den första posten har betalats ut. Ett ytterligare villkor för utbetalning av stöd är att de preliminära resultaten av den arealmonitorering som avses i 21 § i den lagen ska vara tillgängliga innan förskottet betalas ut och färdiga innan den första posten betalas ut. Om en gårdsbruksenhet är föremål för tillsyn på plats, ska tillsynen på plats vara slutförd för gårdsbruksenhetens vidkommande innan den första posten betalas ut. 
10 § 
Grundläggande inkomststöd 
Grundläggande inkomststöd kan beviljas i enlighet med artikel 21.3 i förordningen om strategiska planer. Beloppet av grundläggande inkomststöd bestäms utifrån den stödberättigande arealen och stödområdet på det sätt som avses i artikel 22.2 i förordningen om strategiska planer. 
Närmare bestämmelser om stödnivån och stödområdena, de maximala stödbeloppen och den regionala fördelningen av grundläggande inkomststöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
11 § 
Omfördelningsinkomststöd 
Omfördelningsinkomststöd kan beviljas i enlighet med artikel 29 i förordningen om strategiska planer. Beloppet av omfördelningsinkomststöd bestäms utifrån den stödberättigande arealen. Stöd betalas för högst 50 hektar per stödsökande. 
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, stödnivån, de maximala stödbeloppen och hur stödet bestäms får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
12 § 
Inkomststöd för unga jordbrukare 
Med ung jordbrukare enligt artikel 4.6 i förordningen om strategiska planer avses en jordbrukare som 
1) är högst 40 år, 
2) har bestämmanderätt på en gårdsbruksenhet, och 
3) har tillräcklig yrkeskunnighet för verksamhet som jordbrukare. 
Inkomststöd för unga jordbrukare kan beviljas i 1 mom. avsedda jordbrukare i enlighet med artikel 30.2 och 30.3 i förordningen om strategiska planer. 
Stödsökanden ska etablera jordbruk högst fem år före inlämningen av den första ansökan om inkomststöd för unga jordbrukare. Med etablering av jordbruk avses den första gången en gårdsbruksenhet har kommit i jordbrukarens besittning då denne varit huvudsaklig företagare. Stödsökanden ska lämna in sin första ansökan om inkomststöd för unga jordbrukare senast under det femte året efter etableringen av jordbruk. 
Om inkomststöd för unga jordbrukare söks av en sammanslutning, ska den i 1 mom. 2 punkten avsedda bestämmanderätten i sammanslutningen utövas av en eller flera unga jordbrukare. 
En stödsökande kan få inkomststöd för unga jordbrukare under högst fem år i rad. 
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, bestämmanderätt, tillräcklig yrkeskunnighet, etablering av jordbruk, de maximala stödbeloppen och stödbeloppet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
13 § 
Stöd för miljösystem 
Stöd för miljösystem kan beviljas i fråga om följande miljösystem: 
1) växttäcke vintertid, 
2) naturvårdsvallar, 
3) gröngödslingsvallar, 
4) mångfaldsväxter. 
Stöd för miljösystem kan beviljas i fråga om ett i 1 mom. 1 punkten avsett miljösystem till en stödsökande som avses i 3 § och som beviljas grundläggande inkomststöd för stödåret i fråga. 
Stödsökanden förbinder sig att följa villkoren för miljösystem genom att ingå en förbindelse. Stödsökanden kan välja ett eller flera av de i 1 mom. avsedda miljösystemen. Stöd för miljösystem betalas i enlighet med villkoren för miljösystemet för den stödberättigande areal som det av stödsökanden valda miljösystemet hänför sig till. 
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, de maximala stödbeloppen, nivån på stödet per enhet och stödområdena får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
14 § 
Produktionskopplat inkomststöd i fråga om djur 
Produktionskopplat inkomststöd i fråga om mjölkkor, dikor, tjurar, kvigor, tackor, hongetter, lamm och killingar som har identifierats och registrerats på det sätt som avses i artikel 34.2 i förordningen om strategiska planer kan beviljas stödsökande som iakttar gängse produktionssätt. 
15 § 
Bidrag för dikor, mjölkkor, tjurar och slaktkvigor samt bidrag för nötkreatur i yttre skärgården 
Stödsökande kan utifrån stödområdet och det genomsnittliga antalet mjölkkor och dikor beviljas bidrag för dikor och mjölkkor samt bidrag för nötkreatur i yttre skärgården. 
Stödsökande kan utifrån stödområdet och det genomsnittliga antalet tjurar beviljas bidrag för nötkreatur i yttre skärgården. Stödsökande kan dessutom beviljas bidrag för tjurar utifrån tjurarnas djurhållningsperiod. Med djurhållningsperiod avses en period under vilken ett enskilt djur enligt uppgifter i djurregistret är i en gårdsbruksenhets besittning utan avbrott. 
Stödsökande kan beviljas bidrag för slaktkvigor utifrån till djurregistret anmälda slakter av kvigor. En förutsättning för beviljande av bidrag för slaktkvigor är dessutom att djuret har slaktats i ett renslakteri som avses i 5 § 2 mom. 21 punkten i livsmedelslagen (297/2021) eller ett slakteri som avses i 5 § 2 mom. 22 punkten i den lagen och att slakteriet i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar har anmält sig vara ett slakteri som är sådant att bidrag för slaktkvigor kan beviljas för djur som slaktats där. 
Djurantalet och besittningen av djuren verifieras utifrån uppgifter i djurregistret samt tillsyn. 
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av bidrag, finansieringen, stödområdena, skärgårdsområdena, de maximala stödbeloppen, nivån på stödet per enhet, beräkning av det genomsnittliga djurantalet, referensdatumet för kraven på märkning och registrering av djur, djurhållningsperioden, potentiellt stödberättigande djur, differentiering av bidragsslagen, slaktkraven samt övriga villkor för respektive bidrag får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
16 § 
Bidrag för tackor och bidrag för hongetter samt bidrag för slaktlamm och slaktkillingar 
Stödsökande kan beviljas bidrag för tackor och bidrag för hongetter som bestäms utifrån stödområdet och det genomsnittliga antalet levande tackor eller hongetter, om stödsökanden i sin besittning under stödåret har i genomsnitt minst 20 tackor eller hongetter. 
Stödsökande kan dessutom beviljas bidrag för slaktlamm och slaktkillingar. Bidrag för slaktlamm och slaktkillingar kan beviljas utifrån lamm- och killingslakter som anmälts till djurregistret. En förutsättning för beviljande av bidraget är att djuret har slaktats i ett renslakteri som avses i 5 § 2 mom. 21 punkten i livsmedelslagen eller ett slakteri som avses i 5 § 2 mom. 22 punkten i den lagen och att slakteriet i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar har anmält sig vara ett slakteri som är sådant att bidrag för slaktlamm och slaktkillingar kan beviljas för djur som slaktats där. 
Djurantalet och besittningen av djuren verifieras utifrån uppgifter i djurregistret samt tillsyn. 
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av bidrag, stödområdena, skärgårdsområdena, de maximala stödbeloppen, nivån på stödet per enhet, finansieringen, differentiering av bidragsslagen, beräkning av det genomsnittliga djurantalet, referensdatumet för kraven på märkning och registrering av djur, djurhållningsperioden, potentiellt stödberättigande djur, slaktkraven samt övriga villkor för respektive bidrag får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
17 § 
Bidrag för stärkelsepotatis och specialväxter 
Stödsökande kan beviljas följande bidrag som bestäms utifrån stödområdet och odlingsarealerna för proteingrödor, oljeväxter, stärkelsepotatis, frilandsgrönsaker, sockerbeta eller bovete: 
1) bidrag för stärkelsepotatis, 
2) bidrag för specialväxter. 
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av bidrag, de växtarter som berättigar till bidrag, finansieringen, stödområdena, de maximala stödbeloppen, nivån på stödet per enhet samt övriga villkor för respektive bidrag får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
18 § 
Stöd vid störningar på marknaden 
Vid störningar på marknaden får det genom förordning av statsrådet, inom de ramar som anges i Europeiska unionens lagstiftning, utfärdas närmare bestämmelser om krav som gäller införande av stöd som beviljas enligt artiklarna 219—221 i marknadsordningsförordningen liksom krav på stödmottagaren, förutsättningarna för beviljande av stöd, stödets belopp, stödberättigande kostnader, ansökan om stöd, beviljande av stöd och behövliga redogörelser och tidsfrister. 
19 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20
Genom denna lag upphävs lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013). 
20 § 
Övergångsbestämmelser 
De förordningar av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet samt de föreskrifter av Livsmedelsverket som har utfärdats med stöd av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket fortsätter att gälla tills något annat bestäms eller föreskrivs. 
På ansökningar som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
I enlighet med artikel 23.2 i förordningen om strategiska planer upphör stödrättigheter som beviljats med stöd av lagen om verkställighet av systemet med samlat gårdsstöd (557/2005) och lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket att gälla den 31 december 2022. 
Jordbrukare som fått stöd till unga jordbrukare innan denna lag trätt i kraft kan få stöd enligt denna lag under sammanlagt fem år, i vilka inräknas de år för vilka stöd redan har beviljats enligt lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket. 
Slakterier ska senast den 30 juni 2023 anmäla sig som ett sådant slakteri som avses i 15 § 3 mom. eller 16 § 2 mom. Ett slakteri som innan denna lag trätt i kraft har anmält sig till det system som gällde vid lagens ikraftträdande uppfyller anmälningskravet enligt 15 § 3 mom. och 16 § 2 mom. till den 30 juni 2023. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på sådana ersättningar enligt artikel 69 a och 69 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan förordningen om strategiska planer, sådan ersättning för icke-produktiva investeringar enligt artikel 73 i förordningen om strategiska planer och sådan ersättning för jordbruksrådgivningstjänster enligt artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer som ingår i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027. 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) aktiv jordbrukare en jordbrukare som avses i 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (/), 
2) jordbrukare en jordbrukare som avses i artikel 3.1 i förordningen om strategiska planer, 
3) make jordbrukarens äkta make och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i enlighet med 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992), 
4) jordbruksmark areal som avses i 2 § 10 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare, 
5) gårdsbruksenhet ett jordbruksföretag som avses i artikel 3.2 i förordningen om strategiska planer, 
6) våtmarksinvestering anläggande av våtmarker som ska skötas, kedjor av små våtmarker samt översvämningsområden och översvämningsplatåer av våtmarkstyp på platser där de är naturligt förekommande, på åkrar som lätt svämmar över eller på invallade torrläggningsområden, anläggande av fåror i två nivåer, restaurering av vattenfåror i enlighet med principerna om naturenlig vattenbyggnad och omvandling av odlade torvåkrar till våtmarker eller till myrartade områden. 
3 § 
Ersättningsformer 
Med stöd av denna lag kan det beviljas i förordningen om strategiska planer avsett 
1) stöd för miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden enligt artikel 70, 
2) stöd för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar enligt artikel 71 (kompensationsersättning), 
3) stöd för icke-produktiva investeringar enligt artikel 73 (ersättning för icke-produktiva investeringar). 
Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden som avses i 1 mom. 1 punkten är 
1) miljöförbindelser och miljöavtal (miljöersättning), 
2) förbindelser om ekologisk produktion (ersättning för ekologisk produktion), 
3) förbindelser om djurens välbefinnande (ersättning för djurens välbefinnande). 
Med stöd av denna lag kan det dessutom beviljas ersättning för i artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer avsedda jordbruksrådgivningstjänster. 
För en åtgärd som är föremål för ersättning enligt 1 och 3 mom. kan beviljas sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 146 i förordningen om strategiska planer. 
Närmare bestämmelser om ibruktagande av ersättning, ersättningsformer, ersättningsområden, det maximala ersättningsbeloppet och årligt beviljande av ersättningar får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
4 § 
Allmänna villkor för ersättning 
En mottagare av sådan ersättning som avses i 3 § 1 mom., med undantag för mottagare av ersättning för icke-produktiva investeringar enligt 3 § 1 mom. 3 punkten, ska iaktta de villkorlighetskrav som avses i artiklarna 12 och 13 i förordningen om strategiska planer och bilaga III till den förordningen. 
Ett villkor för miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning är dessutom att ersättningsmottagaren i överensstämmelse med de valda åtgärderna iakttar det i 5 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare avsedda kravet på jordbruksverksamhet och de minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som anges i artikel 70.3 b i förordningen om strategiska planer. 
Ett villkor för ersättning för djurens välbefinnande, ersättning för ekologisk husdjursproduktion och miljöersättning för uppfödning av lantrasdjur är utöver kraven i 1 mom. att ersättningsmottagaren iakttar de minimikrav för djurens välbefinnande som anges i artikel 70.3 b i förordningen om strategiska planer. 
Kraven enligt 1–3 mom. ska inte tillämpas till den del det är fråga om ersättning för jordbruksrådgivningstjänster enligt 10 §. 
Ett villkor för ingående av en sådan förbindelse eller ett sådant avtal och beviljande av en sådan ersättning som avses i denna lag är att den fysiska person som är sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår antingen stödåret eller det år då förbindelse- eller avtalsperioden började. En person under 18 år kan ingå en förbindelse, med personen kan ingås avtal och personen kan beviljas ersättning, om han eller hon har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med en förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, är ett villkor för beviljande av ersättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. 
Närmare bestämmelser om kraven enligt 1—3 mom., om jordbruksmark och användning av den för något annat än jordbruksverksamhet och om uttag av jordbruksmark ur jordbruksanvändning samt om hur bas- och jordbruksskiften bestäms och om minimistorleken för dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
5 § 
Miljöersättning 
Miljöersättning kan beviljas på basis av en miljöförbindelse som gäller genomförande av åtgärder som omfattas av miljöersättningen och på basis av följande miljöavtal: 
1) miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, 
2) miljöavtal om skötsel av våtmarker, 
3) miljöavtal om upprätthållande av en ursprungssort, 
4) miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter, 
5) miljöavtal om bevarande av lantrasers genom, 
6) miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur. 
En miljöförbindelse kan ingås av en aktiv jordbrukare. Den aktiva jordbrukaren ska förbinda sig till gårdsspecifika åtgärder. En aktiv jordbrukare kan dessutom genomföra en eller flera skiftesspecifika åtgärder. Ett villkor för att miljöersättning som baserar sig på en miljöförbindelse ska beviljas är att den aktiva jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning har minst fem hektar ersättningsberättigande areal som förbindelsen gäller eller, om det är fråga om miljöersättning som hänför sig till odling av trädgårdsväxter, minst en hektar ersättningsberättigande areal där det odlas trädgårdsväxter och som förbindelsen gäller. 
Ett miljöavtal kan ingås av en jordbrukare. Ett miljöavtal kan också ingås av en registrerad förening i fråga om åtgärder som gäller skötsel av våtmarker eller skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet och av en i 12 kap. i vattenlagen (587/2011) avsedd vattenrättslig sammanslutning i fråga om åtgärder som gäller skötsel av våtmarker. Ett miljöavtal om upprätthållande av en ursprungssort kan ingås av en aktör som upprätthåller ursprungssorten i fråga om odling av en sådan sort som har godkänts för upptagande i den växtsortlista som avses i 8 § i utsädeslagen (600/2019). Ett miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter kan ingås med den aktör som samordnar det nationella växtgenetiska programmet. Ett miljöavtal om bevarande av lantrasers genom kan ingås med den aktör som samordnar det nationella programmet för animaliska genetiska resurser. Ett villkor för godkännande av miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter och miljöavtal om bevarande av lantrasers genom är att jord- och skogsbruksministeriet har godkänt en åtgärdsplan för bevarande av de genetiska resurserna. 
Bestämmelser om anskaffningar som anknyter till miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter och miljöavtal om bevarande av lantrasers genom finns i lagstiftningen om offentlig upphandling. 
I miljöavtal enligt 1 mom. 1 och 2 punkten förbinder sig jordbrukaren att genomföra skiftesspecifika åtgärder på ett område utanför åker. I fråga om alla miljöavtal enligt 1 mom. 1 och 2 punkten ska det utföras en administrativ kontroll som avses i 20 § 5 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (/), nedan verkställighetslagen, om detta inte är uppenbart onödigt. Kontrollen ska utföras innan miljöersättning på basis av ett avtal betalas för det andra avtalsåret. Ett villkor för beviljande av miljöersättning är att den areal som avtalet gäller är minst 0,30 hektar. Den som har ingått ett miljöavtal ska ha avtalsområdet i sin besittning under hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås i fråga om en arrenderad areal, förutsatt att arrendeavtalet gäller under hela avtalsperioden. 
Ett villkor för ingående av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur och för beviljande av miljöersättning med stöd av avtalet är att ersättningsmottagaren under hela den tid som ersättningen gäller i sin besittning har minst 
1) 1 djurenhet, när det är fråga om nötkreatur, får, getter eller hästar, eller 
2) 0,296 djurenheter, när det är fråga om höns och tuppar av lantras. 
Den behöriga myndighet som avses i verkställighetslagen beslutar om godkännande av miljöförbindelsen och om ingående av miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. En miljöförbindelse som avses i denna paragraf och ett miljöavtal som avses i 1 mom. 1—5 punkten ingås för fem år, varefter de kan förlängas för högst två år i sänder. Miljöavtal som avses i 1 mom. 6 punkten ingås för ett år i sänder. 
Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, åtgärder som omfattas av miljöersättningen, att frångå och byta åtgärder, ersättningsperiod, finansiering, ersättningsberättigande areal och överföring av den, definitionen av annat område eller annan areal enligt 5 mom., det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbelopp per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet, miljöavtal och deras villkor, företrädesordning när förbindelser och avtal ingås, djurenheter, beräkning av djurenheter, åtgärder för bevarande av jordbrukets genetiska resurser och beloppet av ersättningen för det, åtgärdsplanens innehåll och övriga villkor för ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Närmare bestämmelser om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av åtgärder som omfattas av miljöersättningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
6 § 
Ersättning för ekologisk produktion 
Ersättning för ekologisk produktion kan beviljas för ekologisk produktion eller övergång till ekologisk produktion till en aktiv jordbrukare som ingår en fem år lång förbindelse att bedriva ekologisk växtproduktion eller ekologisk husdjursproduktion, har anmält sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion och iakttar produktionsreglerna i kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007. 
Ett villkor för att ersättning för ekologisk produktion som betalas på basis av en förbindelse som gäller ekologisk växtproduktion ska beviljas är att jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning har minst fem hektar ersättningsberättigande åkerareal som förbindelsen gäller eller, om det är fråga om ekologisk produktion som gäller odling av trädgårdsväxter, minst en hektar ersättningsberättigande åkerareal där det odlas trädgårdsväxter och som förbindelsen gäller. 
Ett villkor för att ersättning för ekologisk produktion som betalas på basis av en förbindelse som gäller ekologisk husdjursproduktion ska beviljas är att jordbrukaren också ingår en förbindelse som gäller ekologisk växtproduktion och under varje förbindelseår i sin besittning har i genomsnitt minst fem djurenheter som omfattas av ekologisk husdjursproduktion. 
Den behöriga myndighet som avses i 7 § i verkställighetslagen beslutar om godkännande av förbindelsen om ekologisk växtproduktion eller ekologisk husdjursproduktion. En förbindelse som avses i 1 mom. kan efter den fem år långa förbindelseperioden förlängas för högst två år i sänder. 
Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning för ekologisk produktion, areal som berättigar till ersättning och överföring av den, finansiering, det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbeloppet per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet, företrädesordning när förbindelser ingås, djurenheter, beräkning av genomsnittlig djurtäthet och övriga villkor för ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
7 § 
Ersättning för djurens välbefinnande 
Ersättning för djurens välbefinnande kan beviljas en jordbrukare som ingår en förbindelse att genomföra minst en åtgärd som främjar djurens välbefinnande. 
Ett villkor för ersättning för djurens välbefinnande är att jordbrukaren under hela förbindelseåret i sin besittning på sin gårdsbruksenhet har djur av det djurslag som ligger till grund för ersättningen. Under förbindelseåret ska djurantalet i genomsnitt motsvara åtminstone 
1) 15 djurenheter, när det är fråga om ersättning som betalas för nötkreatur eller svin, 
2) 5 djurenheter, när det är fråga om ersättning som betalas för får eller getter, 
3) 60 djurenheter, när det är fråga om ersättning som betalas för broilrar och kalkoner, 
4) 14 djurenheter, när det är fråga om ersättning som betalas för värphöns och mödrar till värphöns. 
Vid beräkningen av det djurantal som anges i 2 mom. ska produktionsavbrott som är typiska för produktionsformen beaktas. 
Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, ersättningsbeloppet, finansiering, djurenheter, beräkning av djurenheter och beaktande av produktionsavbrott enligt 3 mom. och övriga villkor för ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Närmare bestämmelser om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av åtgärder som omfattas av ersättningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
8 § 
Kompensationsersättning 
Kompensationsersättning kan beviljas en aktiv jordbrukare som iakttar villkoren för ersättningen. Ett villkor för att ersättning ska beviljas är att jordbrukaren i sin besittning har minst fem hektar jordbruksmark som berättigar till kompensationsersättning. 
Nivån på kompensationsersättningen kan sänkas gradvis om gårdsbruksenheten ökar i storlek. 
Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, areal som berättigar till ersättning och överföring av den, ersättningsperiod, finansiering, regional differentiering av ersättningen, gradvis sänkning av ersättningen på basis av gårdsbruksenhetens storlek, det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbeloppet per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet och övriga villkor för ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
9 § 
Ersättning för icke-produktiva investeringar 
Ersättning för icke-produktiva investeringar kan beviljas en jordbrukare, en registrerad förening eller en i 12 kap. i vattenlagen avsedd vattenrättslig sammanslutning för en våtmarksinvestering. Våtmarksinvesteringens areal inklusive kantområden ska vara minst 0,3 hektar. Ett objekt som är föremål för ersättning för icke-produktiva investeringar ska vara i ersättningssökandens besittning under hela investeringsprojektet. 
Ett villkor för att ersättning för icke-produktiva investeringar ska beviljas är att det i fråga om skötseln av investeringsobjektet ingås ett i 5 § 1 mom. 2 punkten avsett avtal. 
I fråga om våtmarksinvesteringar ska en administrativ kontroll som avses i 20 § 5 mom. i verkställighetslagen utföras, om detta inte är uppenbart onödigt. 
Bestämmelser om användning av ersättningen för att anskaffa varor och tjänster och om upplåtande på entreprenad finns i lagstiftningen om offentlig upphandling. 
Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning för icke-produktiva investeringar, finansiering, ersättningsbelopp och övriga villkor för ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
10 § 
Ersättning för jordbruksrådgivningstjänster 
Ersättning för jordbruksrådgivningstjänster kan beviljas för rådgivning som avses i artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer. 
Ersättningen betalas till en rådgivare som är godkänd i enlighet med 46 § i verkställighetslagen eller, om rådgivaren är anställd hos någon, till rådgivarens arbetsgivare. 
Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande och utbetalning av ersättning för jordbruksrådgivningstjänster, ersättningsbelopp, rådgivningens innehåll, finansieringen och grunderna för bestämmande av ersättningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
11 § 
Villkor för utbetalning av ersättning 
Ett villkor för att miljöersättning och ersättning för ekologisk produktion ska betalas ut är att ersättningsmottagaren till den myndighet som beviljar ersättningen årligen lämnar in en ansökan om utbetalning av ersättningen på elektronisk väg så som föreskrivs i 12 § i verkställighetslagen. Som ersättning för icke-produktiva investeringar och som sådan miljöersättning som betalas på basis av ett i 5 § 1 mom. 4 eller 5 punkten avsett miljöavtal utbetalas högst den andel av de godtagbara kostnaderna enligt betalningsansökan som motsvarar beloppet av den beviljade ersättningen. 
En rådgivare ska till närings-, trafik- och miljöcentralen överlämna en förhandsanmälan om rådgivning. Ett villkor för ersättningen för jordbruksrådgivningstjänster är att den som fått rådgivning har bestyrkt att rådgivningstjänsten har genomförts, att en tillräcklig utredning om rådgivningshändelsen och innehållet i den rådgivning som getts lämnas och att ersättningen söks inom fyra månader från förhandsanmälan. 
Den minsta skiftesstorlek för vilken ersättningar enligt denna lag kan betalas är 0,05 hektar. Ett villkor för utbetalning av ersättning är att beloppet av den ersättning som ska betalas ut för förbindelse-, avtals- eller ersättningsåret är minst 100 euro per ersättningsmottagare och enskild ersättning. 
Ett villkor för att ersättning ska betalas ut är att är att den administrativa kontroll som avses i 20 § i verkställighetslagen har utförts i fråga om de kontrollerbara stödvillkor som hänför sig till ersättningsformerna enligt 3 § 1 mom. 1 och 2 punkten innan förskott som avses i artikel 44.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 eller den första posten har betalats ut. Ett ytterligare villkor för att ersättning ska betalas ut är att de preliminära resultaten av den arealmonitorering som avses i 21 § i verkställighetslagen ska vara tillgängliga innan förskottet betalas ut och färdiga innan den första posten betalas ut. Om en gårdsbruksenhet är föremål för tillsyn på plats, ska tillsynen på plats vara slutförd för gårdsbruksenhetens vidkommande innan den första posten betalas ut. 
Närmare bestämmelser om villkoren för utbetalning av ersättning utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Närmare bestämmelser om de grunder som ska användas vid beräkning av den nedre gränsen för ersättningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 
Närmare föreskrifter om förfarandet för ansökan om ersättning och om den förhandsanmälan som avses i 2 mom. får meddelas av Livsmedelsverket. 
12 § 
Ändring, anpassning och överföring av förbindelser och avtal 
En förbindelse som avses i denna lag och de miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1—3 och 6 punkten kan ändras under förbindelseperioden och avtalsperioden. En förbindelse som gäller ekologisk växtproduktion kan ändras så att den gäller ekologisk husdjursproduktion. En förbindelse som gäller ekologisk husdjursproduktion kan ändras så att den gäller ekologisk växtproduktion, om den ekologiska husdjursproduktionens krav på antal djurenheter inte längre är uppfyllt. Ersättningsmottagaren ska iaktta den ändrade förbindelsen och det ändrade avtalet tills den ursprungliga förbindelsen och det ursprungliga avtalet upphör att gälla. 
Den areal som omfattas av en förbindelse som avses i denna lag och de miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1—3 punkten kan under förbindelseperioden och avtalsperioden ändras utifrån tillsyn, uppdateringar av åkerskiftesregistret och en ansökan som ersättningsmottagaren har gjort. Den areal som omfattas av ett avtal enligt 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten och avtalsvillkoren kan ändras utifrån en administrativ kontroll som avses i 20 § 5 mom. i verkställighetslagen. 
Den åtgärdsplan för upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller för bevarande av lantrasers genom som avses i 5 § 3 mom. får ändras. 
Om en ersättningsmottagare till någon annan överför en förbindelse som avses i 5 eller 6 § eller ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1─3 punkten eller areal som dessa gäller, får den som får överföringen fortsätta att iaktta förbindelsen eller miljöavtalet eller en del av dem under den återstående förbindelseperioden eller avtalsperioden. Om den som får överföringen inte fortsätter att iaktta förbindelsen eller miljöavtalet, förfaller förbindelsen eller avtalet. Då krävs det inte att den ersättningsmottagare som överfört förbindelsen eller avtalet återbetalar ersättning som redan har betalats ut. Ersättningsmottagaren kan överföra en förbindelse som avses i 7 § eller ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 6 punkten, om besittningen av hela gårdsbruksenheten samtidigt överförs till någon annan. Överföring av en förbindelse eller ett miljöavtal eller en del av dem ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten till den areal eller de djur som dessa gäller har överförts. 
En förbindelse och ett miljöavtal får anpassas på det sätt som anges i artikel 70.7 i förordningen om strategiska planer för att beakta ändringar i den lagstiftning som gäller villkoren för ersättningen i fråga. Om ersättningsmottagaren inte godkänner anpassningen, förfaller förbindelsen eller miljöavtalet utan att ersättning som redan har betalats ut återkrävs. 
Närmare bestämmelser om villkoren för ändring, överföring och anpassning av en förbindelse eller ett avtal får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
13 § 
Upphörande av förbindelser och avtal 
En förbindelse eller ett miljöavtal som avses i denna lag förfaller, om djurantalet eller den ersättningsberättigande arealen till följd av en överföring av förbindelsen eller miljöavtalet blir mindre än det minimiantal eller den minimiareal som krävs. 
En förbindelse och ett miljöavtal kan frånträdas under pågående giltighetsperiod i situationer som innebär sådan force majeure eller sådana exceptionella omständigheter som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013. 
Ett miljöavtal eller en del av det kan hävas, om ersättningsmottagaren har hemlighållit någon omständighet av väsentlig betydelse med avseende på avtalet eller lämnat en väsentligen oriktig uppgift om en sådan omständighet, eller om ersättningsmottagaren eller gårdsbruksenhetens senare ägare, till vilken avtalet har överförts, i väsentlig grad bryter mot avtalsvillkoren. Ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten kan hävas, om den areal som avtalet gäller inte uppfyller villkoren för beviljande av ersättning. Om ett miljöavtal hävs, ska den ersättning som betalas ut på basis av avtalet återkrävas för hela avtalsperioden. 
Om en förbindelse eller ett avtal upphör tillämpas i övrigt verkställighetslagen på återkrav. 
Närmare bestämmelser om villkoren för upphörande av förbindelser eller avtal får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
14 § 
Överföring av en rätt enligt stödbeslut om ersättning för icke-produktiva investeringar 
Den rätt till ersättning som följer av ett beslut om ersättning för icke-produktiva investeringar får överföras till någon annan, om villkoren för beviljande av ersättning uppfylls och den som får överföringen uppfyller de förutsättningar som gäller ersättningsmottagare. 
15 § 
Vägran av ersättning 
Ersättning enligt denna lag behöver inte beviljas och betalas ut och en förbindelse enligt 5 eller 6 § och ett miljöavtal enligt 5 § 1 mom. behöver inte godkännas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte. 
Ersättning som har betalats ut på basis av en förbindelse och ett miljöavtal ska återkrävas för hela förbindelseperioden och avtalsperioden, om de villkor enligt vilka ersättning beviljas inte alls har blivit uppfyllda under hela förbindelseperioden och avtalsperioden. 
En ny förbindelse eller ett nytt miljöavtal kan inte ingås, om ersättningsmottagaren under pågående förbindelseperiod eller avtalsperiod har frånträtt en motsvarande förbindelse eller ett motsvarande avtal och det inte har gått två år sedan frånträdandet. 
Ett nytt miljöavtal enligt 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten kan inte ingås, om det i samband med tillsyn har uppdagats att ersättningsmottagaren i väsentlig grad under de två avtalsår som föregått ansökan om ersättning har underlåtit att iaktta ersättningsvillkor som grundar sig på ett motsvarande avtal. 
Närmare bestämmelser om grunderna för vägran och om uteslutande från ersättningssystemet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
16 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20
Genom denna lag upphävs lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014). 
17 § 
Övergångsbestämmelser 
De förordningar av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet samt de föreskrifter av Livsmedelsverket som har utfärdats med stöd av lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare fortsätter att gälla tills något annat föreskrivs. 
På ansökningar som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
De förbindelser och avtal som ingåtts i enlighet med lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare och som gäller vid ikraftträdandet av denna lag omvandlas fram till utgången av deras återstående förbindelse- eller avtalsperiod till i denna lag avsedda miljöförbindelser, miljöavtal eller förbindelser om ekologisk produktion, om ersättningsmottagaren godkänner omvandlingen. Om ersättningsmottagaren inte godkänner omvandlingen, förfaller förbindelserna och avtalen utan att ersättningsmottagaren blir skyldig att återbetala ersättningen. 
Om en ersättningsmottagare har haft ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet eller ett miljöavtal om skötsel av våtmarker som ingåtts i enlighet med lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare, kan ersättningsmottagaren ingå ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten i denna lag. 
Vad som i 5 § 5 mom. föreskrivs om administrativa kontroller tillämpas på motsvarande kontrollbesök som företagits efter den 31 december 2019 och som gällt miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet eller miljöavtal om skötsel av våtmarker enligt lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare och där den areal som avtalet gäller har mätts, konstaterats berättiga till ersättning och godkänts för avtalet. 
Om ersättning för icke-produktiva investeringar före denna lags ikraftträdande har beviljats för en våtmarksinvestering, tillämpas bestämmelserna i denna lag på avtalet om skötsel av objektet. 
Vad som i 15 § 4 mom. föreskrivs om tillsyn tillämpas på iakttagelser som efter den 31 december 2020 gjorts i samband med tillsyn. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på verkställigheten av de stöd som avses i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (/), nedan lagen om direktstöd till jordbrukare, de stöd som avses i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan lagen om nationella stöd, och av ärenden som gäller de stöd som avses i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (/). 
På förvaltningen av de planer och medel som hänför sig till stöd som avses i lagen om direktstöd till jordbrukare och lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling tillämpas lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (/). 
2 § 
Tillämpning av lagen i landskapet Åland 
Denna lag tillämpas i landskapet Åland på verkställigheten av de stöd som avses i lagen om direktstöd till jordbrukare och i lagen om nationella stöd, om ärendet enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet. 
3 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Denna lag tillämpas på verkställigheten av stöd som finansieras av medel från Europeiska unionen, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning. 
Om det i de lagar som nämns i 1 § finns bestämmelser som avviker från denna lag, tillämpas de i stället för denna lag. 
4 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) den horisontella förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013, 
2) förordningen om strategiska planer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, 
3) förordningen om ansökningssystem kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken, 
4) förordningen om kvalitetsbedömning kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor, 
5) förordningen om ekonomisk förvaltning kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet, 
6) budgetförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, 
7) den allmänna dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), 
8) villkorlighet villkorlighetskraven i artiklarna 12 och 13 i förordningen om strategiska planer och bilaga III till den förordningen. 
2 kap. 
Myndigheternas uppgifter och behörighet 
5 § 
Jord- och skogsbruksministeriet 
Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för den allmänna styrningen och utvecklingen av förvaltningen av jordbruksstöd. Dessutom ansvarar ministeriet för beredningen av de olika stödsystemen och Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023—2027, planeringen av användningen av medel samt uppföljningen av genomförandet och effekterna av den strategiska planen. 
6 § 
Livsmedelsverket 
Livsmedelsverket svarar för planeringen, genomförandet, utvecklandet och uppföljningen av verkställigheten av stödsystemen och för Fastlandsfinlands del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023—2027 samt för en ändamålsenlig förvaltning av och tillsyn över användningen av medel. Livsmedelsverket styr och övervakar verkställigheten av stödsystemen samt styr och övervakar övriga myndigheter då dessa sköter uppdrag som med stöd av artikel 9.1 andra stycket i den horisontella förordningen hör till det utbetalande organets ansvarsområde. Dessutom svarar Livsmedelsverket för kontroll och godkännande av utgifter som hänför sig till stödet, för utbetalningar och för andra administrativa uppgifter som hänför sig till stödsystemen samt för de kvalitetsbedömnings- och prestationsrapporter som årligen ska överlämnas till kommissionen. 
Livsmedelsverket beslutar om det transportbidrag och det stöd för tjänster inom husdjursskötsel som avses i 6 § 2 punkten i lagen om nationella stöd samt om den miljöersättning som avses i 5 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling när ersättningen grundar sig på ett sådant miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller ett sådant miljöavtal om bevarande av lantrasers genom som avses i 3 mom. i den paragrafen. På handläggningen av ärenden vid Livsmedelsverket tillämpas denna lag. 
Livsmedelsverket beslutar om behållande av belopp som avses i artiklarna 56.3 och 86 i den horisontella förordningen. 
7 § 
Närings-, trafik- och miljöcentralen 
Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om 
1) beviljande av den miljöersättning som avses i 5 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, när ersättningen grundar sig på ett sådant miljöavtal om upprätthållande av en ursprungssort som avses i 3 mom. i den paragrafen, 
2) beviljande av de stöd för lagring av trädgårdsprodukter, stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, stöd för växthusproduktion, stöd för renhushållning och stöd för biodling som avses i 6 § i lagen om nationella stöd, 
3) beviljande av den ersättning för jordbruksrådgivningstjänster som avses i 10 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, 
4) beviljande av den ersättning för ekologisk produktion som avses i 6 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, 
5) beviljande av den ersättning för icke-produktiva investeringar som avses i 9 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, 
6) beviljande av de miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1—3 och 6 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och av de förbindelser om ekologisk produktion som avses i 6 § i den lagen samt om överföring av sådana miljöavtal och förbindelser och deras upphörande under pågående avtals- eller förbindelseperiod. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen kontrollerar och övervakar dessutom stöden, ersättningarna och villkorligheten samt utför kvalitetsbedömning så som föreskrivs nedan. 
8 § 
Regionförvaltningsverket 
Regionförvaltningsverket övervakar villkorligheten så som föreskrivs nedan. 
9 § 
Statens ämbetsverk på Åland 
I landskapet Åland beslutar Statens ämbetsverk på Åland om beviljande av de stöd för lagring av trädgårdsprodukter, stöd för växthusproduktion och stöd för biodling som avses i 6 § i lagen om nationella stöd. 
Statens ämbetsverk på Åland kontrollerar och övervakar dessutom i landskapet Åland stöden och villkorligheten samt utför kvalitetsbedömning så som föreskrivs nedan. 
10 § 
Kommunen 
Kommunen beslutar om 
1) beviljande av stöd och bidrag som avses i 4 och 18 § i lagen om direktstöd till jordbrukare, 
2) den skyldighet att återställa permanent gräsmark som avses i 8 § i lagen om direktstöd till jordbrukare, 
3) beviljande av stöd som avses i 6 § i lagen om nationella stöd, om inte behörigheten tillkommer Livsmedelsverket enligt 6 § 2 mom. i denna lag eller närings-, trafik- och miljöcentralen enligt 7 § 1 mom. 2 punkten eller Statens ämbetsverk på Åland enligt 9 § 1 mom. 1 punkten, 
4) överföring och delning av de referenskvantiteter för från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning som avses i 10 f § i lagen om nationella stöd, 
5) beviljande av ersättning som avses i 5—7 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, om inte behörigheten tillkommer Livsmedelsverket enligt 6 § 2 mom. i denna lag eller närings-, trafik- och miljöcentralen enligt 7 § 1 mom. 1 punkten, 
6) överföring av de förbindelser som avses i 5 § 2 mom. och 7 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och om sådana förbindelsers upphörande under pågående förbindelseperiod. 
Kommunen utför dessutom administrativa kontroller och bedömer påföljder i fråga om villkorlighet vid administrativa kontroller så som föreskrivs nedan. 
Vad som i denna lag föreskrivs om kommuner gäller också samkommuner och sådana samarbetsområden som avses i lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010). 
11 § 
Myndighetens regionala behörighet 
Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) är den i 7–10 § i denna lag avsedda myndighet behörig inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum är den myndighet behörig inom vars verksamhetsområde merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns. 
Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna är med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. den närings-, trafik- och miljöcentral behörig inom vars verksamhetsområde 
1) investeringen genomförs, om ansökan gäller en icke-produktiv investering, 
2) det område som avtalet gäller finns, om den som ansöker om ett miljöavtal är en sådan registrerad förening eller vattenrättslig sammanslutning som avses i 9 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, 
3) produktlagret finns, om ansökan gäller stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, 
4) biodlarens verksamhetsställe finns, om ansökan gäller stöd för biodling. 
I ärenden som gäller stöd för renhushållning är Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland behörig myndighet. 
En kommun och en närings-, trafik- och miljöcentral kan av vägande skäl överföra ett ärende till en annan kommun eller en annan närings-, trafik- och miljöcentral för avgörande. 
3 kap. 
Förfarande vid ansökan om stöd 
12 § 
Ansökan om stöd 
Ansökningar om stöd görs elektroniskt i en nättjänst som utgör en del av livsmedelsförvaltningens informationsresurs, som avses i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (560/2021). Sökanden eller sökandena identifieras genom stark autentisering på det sätt som föreskrivs i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009). Vad som i denna lag föreskrivs om ansökan om stöd gäller även anmälan som gäller stöd. 
Sökanden svarar för ansökan om stöd och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria. Om en ansökan om stöd gäller en gårdsbruksenhet som innehas av flera än en fysisk eller juridisk person tillsammans, är alla innehavare av gårdsbruksenheten solidariskt ansvariga för ansökan och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria. 
Livsmedelsverket får med avvikelse från 1 mom. meddela en föreskrift om att stöd ska sökas på något annat sätt än i det elektroniska systemet, om detta är nödvändigt i och med att verkställigheten av stödsystemet är brådskande eller antalet ansökningar som gäller ett enskilt stödsystem är litet eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak. 
Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om stödansökans form, om uppgifter som ska fogas till ansökningar om stöd och anmälningar, om andra utredningar som stödsökandena eller stödmottagarna förutsätts ge in samt om en tidsfrist för att ändra uppgifter som ingår i en ansökan. Livsmedelsverket meddelar dessutom närmare föreskrifter om tidsfrister för inlämnande av ansökningar om stöd samt andra utredningar. 
13 § 
Skyldighet att lämna uppgifter 
En stödsökande ska ge den behöriga myndigheten tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd. 
Stödsökanden ska utan dröjsmål skriftligen meddela den behöriga myndigheten, om stödansökan är eller har blivit felaktig. 
Stödsökanden är skyldig att utan dröjsmål skriftligen meddela den behöriga myndigheten sådana förändringar i förhållandena som kan påverka stödbeloppet eller medföra att stödet återkrävs eller att utbetalningen avbryts eller att stödet dras in. 
Ett meddelande om force majeure och exceptionella omständigheter ska skriftligen lämnas till den behöriga myndigheten med bevis inom 15 arbetsdagar efter det att det blev möjligt att lämna meddelandet. Stödmottagaren eller stödmottagarens rättsinnehavare är anmälningsskyldig på det sätt som avses ovan. 
14 § 
Ändring eller återtagande av ansökan 
En ansökan om stöd kan på sökandes eget initiativ ändras eller återtas helt eller delvis i situationer som avses i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem, om det inte av något särskilt skäl som hänför sig till stödsystemet eller verkställigheten av det är behövligt att avgränsa ändringar och återtaganden. På en ansökan om stöd enligt 9 § i lagen om nationella stöd tillämpas artikel 7.1 a i förordningen om ansökningssystem, och på en ansökan om stöd enligt 10 § i lagen om nationella stöd tillämpas artikel 7.1 c i den förordningen. 
I 25 § i lagen om nationella stöd föreskrivs det förutom om det som anges i 1 mom. om ändring och återtagande av ansökan om sådant stöd som avses i den lagen. 
Ansökan ändras eller återtas i det system som avses i 12 § 1 mom. i denna lag, om det inte är fråga om en situation enligt 12 § 3 mom. 
Närmare bestämmelser om ändring och återtagande av ansökan samt om avgränsningar som hänför sig till ändring och återtagande av ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning. 
Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om tidsfrister för ändring eller återtagande av ansökan och om på vilket sätt en ändring eller ett återtagande ska anmälas samt om de uppgifter som ska meddelas i samband med ändring och återtagande. 
15 § 
Överföring av ansökan 
En ansökan om stöd kan överföras på den nya innehavaren av en gårdsbruksenhet i samband med att besittningen av hela gårdsbruksenheten överförs. En överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten ska meddelas till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten inom 15 arbetsdagar från överföringen av besittningen av hela gårdsbruksenheten. 
Närmare bestämmelser om förfarandet för överföring av en ansökan och om den sista möjliga tidpunkten för överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska ges när ansökan överförs, om formen för anmälan om överföring av ansökan och om tidsfristen för att meddela kommunen. 
16 § 
Bevarande av handlingar 
Sådana handlingar med anknytning till ansökan om och beviljande av stöd samt till villkoren för att få stöd som inte ges in till den stödbeviljande myndigheten ska stödsökanden bevara under ansökningsåret och de fyra följande kalenderåren. Är det fråga om förbindelser som avses i 5 § 1 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling eller miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1—5 punkten eller om förbindelser som avses i 6 § i den lagen, ska de ovan avsedda handlingarna bevaras i minst fyra år efter förbindelse- eller avtalsperiodens utgång. Är det fråga om handlingar som hänför sig till villkorlighet, ska ovannämnda handlingar bevaras under ansökningsåret och de två följande kalenderåren, om en längre tid för bevarande inte förutsätts i den lagstiftning som avses i 26 § i denna lag. 
Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om de i 1 mom. avsedda handlingar som ska bevaras. 
4 kap. 
Behandling av ansökan samt beslutsfattande 
17 § 
Beslut om stöd 
Stödbeslut som utarbetats med hjälp av automatisk databehandling och de handlingar som hänför sig till behandlingen av ärendet får undertecknas maskinellt. 
Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om de system som ska användas för stödbeslut, om datainnehållet, om behandlingen av betalningsmaterialet, om betalningssätten och om registrering av betalningarna i ett informationssystem. 
18 § 
Rättelse 
Har stödsökanden fått stöd till ett mindre belopp än han eller hon borde ha fått eller har stödet utan grund avslagits helt och hållet, får myndigheten trots att beslutet vunnit laga kraft och utan särskild ansökan rätta sitt felaktiga beslut. 
19 § 
Ränta på stöd 
Om en rättelse som avses i 18 § leder till att stödsökanden beviljas stöd eller det beviljade stödbeloppet höjs eller om stöd som blivit obetalt på grund av ett misstag från myndighetens sida betalas till stödsökanden, ska på det stödbelopp som rättelsen avser eller på det obetalda stödbeloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) räknat från den dag då det beslut som ska rättas fattades fram till den dag då rättelsebeslutet fattas. Ränta betalas emellertid inte, om behovet av rättelse har uppstått på grund av stödsökandens verksamhet. 
Om sökande av ändring leder till att stödsökanden beviljas stöd eller att stödbeloppet höjs, kan på detta belopp betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen räknat från den dag då det ursprungliga beslutet fattades fram till den dag då besvärsmyndigheten fattar sitt beslut. Besvärsmyndigheten beslutar om betalning av ränta. 
5 kap. 
Administrativ kontroll och arealövervakning 
20 § 
Administrativ kontroll och korskontroller 
Vid en administrativ kontroll kontrolleras det att alla de uppgifter i ansökan om stöd som utgör förutsättningar för ansökningen har uppgetts och att de är korrekta. Administrativa kontroller, korskontroller medräknade, utgör sådan systematisk kontroll av alla ansökningar, ett visst stödvillkor eller en grupp stödmottagare som gäller alla omständigheter som det är möjligt och ändamålsenligt att kontrollera genom administrativa kontroller. Administrativa kontroller kan också riktas till någon del av stödvillkoren på basis av ett urval som Livsmedelsverket har fastställt. 
Livsmedelsverket utför korskontroller av uppgifter i informationssystemen. Vid korskontrollerna jämförs uppgifterna i olika informationssystem med de uppgifter som uppgetts i stödansökan. 
Kommunen, närings-, trafik- och miljöcentralen, Statens ämbetsverk på Åland och Livsmedelsverket ska kontrollera uppgifterna i stödansökan. Den behöriga stödbeviljande myndigheten kontrollerar uppgifterna i stödansökan genom administrativ kontroll eller korskontroll. Vid försummelser av villkorligheten som har upptäckts vid den administrativa kontrollen bedömer kommunen dessutom försummelserna och utarbetar ett påföljdsförslag till den del det är fråga om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och villkorlighetskrav i fråga om växtskyddsmedel, vilka kan verifieras utifrån uppgifterna i en sådan ansökan om stöd som avses i 12 §. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland utför de inspektioner som behövs i fråga om stödsökande som till följd av korskontroll blivit föremål för utredning, och resultatet av inspektionerna sänds till stödsökandena på elektronisk väg. 
Om det vid en administrativ kontroll upptäcks ett fel i ansökningsuppgifterna, underrättas stödsökanden om saken på elektronisk väg och stödsökanden kan korrigera det upptäckta felet före en av Livsmedelsverket utsatt tidpunkt. Fel kan dock korrigeras bara i det fallet att det är möjligt enligt artikel 7 i förordningen om ansökningssystem. Om en stödsökande inte vidtar korrigerande åtgärder eller om den administrativa kontrollen utförs efter den tidpunkt som avses i detta moment, beaktas resultatet av den administrativa kontrollen när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs. Vid korskontroller som hänför sig till uppdateringar av åkerskiftesregistret till följd av nya flygfotografier är det dock inte möjligt att korrigera fel. 
Livsmedelsverket svarar för kvalitetsbedömningen av det geospatiala ansökningssystemet enligt artikel 4 i förordningen om kvalitetsbedömning. Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland kan företa ett till kvalitetsbedömningen av det geospatiala ansökningssystemet anknytande terrängbesök för fastställande av arealen. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen företar ett administrativt kontrollbesök som avses i 5 § 5 mom. och 9 § 3 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. Vid kontrollbesöket fastställs den areal som ett avtal gäller och huruvida den berättigar till stöd. Stödsökanden ska underrättas om ett administrativt kontrollbesök högst 14 dygn innan kontrollbesöket utförs. 
Närmare bestämmelser om administrativa kontroller och utförandet av dem samt om hur de inverkar på det stödbelopp som ska betalas ut får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 § 
Arealövervakning 
Arealövervakning och sådana fotografier som innehåller geografisk information och som enligt artikel 11 i förordningen om ansökningssystem kan jämställas med arealövervakning används för att säkerställa att avkastnings- och resultatrapporteringen är korrekt i enlighet med artikel 70 i den horisontella förordningen. När arealövervakning och fotografier som innehåller geografisk information används ska det tillämpas ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (1050/2018). Livsmedelsverket utarbetar den årliga plan som avses i artikel 10.4 i förordningen om ansökningssystem. 
Om det som uppgetts i stödansökan inte motsvarar resultatet av arealövervakningen, sänds stödsökanden en elektronisk utredningsbegäran och ges möjlighet att inom den tid som satts ut i utredningsbegäran vidta korrigerande åtgärder eller lämna in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts. Om en stödsökande inte vidtar korrigerande åtgärder inom den tid som Livsmedelsverket har satt ut, beaktas resultatet av arealövervakningen när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs. Korrigerande åtgärder kan emellertid inte vidtas efter den tidpunkt som avses i artikel 7.1 a i förordningen om ansökningssystem. 
Myndigheten kan på administrativ väg bedöma inlämnade utredningar eller av särskilda skäl genomföra besök på plats för att säkerställa resultatet av arealövervakningen. Livsmedelsverket kan dessutom i anknytning till arealövervakningen genom ett sampel välja ut stödsökande eller skiften för uppföljning av vissa stödvillkor. 
Livsmedelsverket svarar för den kvalitetsbedömning av arealövervakningen som avses i artikel 5 i förordningen om kvalitetsbedömning. Närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland genomför kontrollbesök på plats som hänför sig till bedömning av kvaliteten på arealövervakningen. De observationer som gjorts vid kvalitetsbedömningen sänds elektroniskt till stödsökanden i en nättjänst och stödsökanden kan korrigera sin ansökan på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem. 
Det som i 25 och 27 § föreskrivs om rätt till insyn och om myndighetens rätt att få upplysningar och hjälp gäller i fråga om arealövervakning även kommunen. 
Närmare bestämmelser om förfarandet vid arealövervakning, det material som ska användas, klassificering av materialet, kontrollbesök i terrängen, hur resultaten av arealövervakningen inverkar på andra stöd samt förfaranden som anknyter till kvalitetsbedömning av arealövervakningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om tidsfrister och sättet att lämna in utredning samt om sättet att genomföra korrigerande åtgärder och om metoderna i fråga om sådana åtgärder. 
6 kap. 
Tillsyn 
22 § 
Sampel och tillsyn på plats 
Livsmedelsverket beslutar i fråga om vilka stödsystem eller stödvillkor det ska göras ett sampel för tillsyn på plats. Livsmedelsverket väljer för de olika stödsystemens del ut ett sampel av stödsökande för utförande av tillsyn på plats hos dem. Livsmedelsverket väljer därtill ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn på plats som gäller villkorligheten. Livsmedelsverket kan använda ett i artikel 5.6 i förordningen om kvalitetsbedömning avsett urval som en del av ett sampel som gäller tillsyn på plats. 
Vid tillsynen på plats kontrolleras det att uppgifterna i stödsökandens ansökan om stöd stämmer samt att de stödberättigandekriterier och stödvillkor samt till stödet anknytande basnivåer som hänför sig till det stöd som är föremål för tillsyn har följts. Dessutom kontrolleras det att villkorlighetskraven är uppfyllda. 
Närmare bestämmelser om tillsynen över stödvillkoren, minimiantalet kontroller och urvalet, förfarandet vid tillsynen, kontrollen av djurantalen, bestämmandet av de yttre och inre gränserna för bas- och jordbruksskiften, mätmetoden, mätsätten, mätnoggrannheten och toleransen samt uppdatering av basskiftesuppgifterna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
23 § 
Utvidgad tillsyn 
Om det i samband med den i denna lag avsedda tillsynen eller någon annan tillsyn upptäcks eller den myndighet som utför tillsynen får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd enligt denna lag eller villkorligheten, ska tillsynen utvidgas till tillsyn över stöd enligt denna lag eller villkorligheten. 
Om myndigheten annars får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd eller villkorligheten eller om myndigheten annars anser det vara behövligt, får myndigheten oberoende av resultaten av det sampel som avses i 22 § utföra inspektion hos stödsökanden. 
Kommer ett fel eller en försummelse till en myndighets kännedom i en i 1 eller 2 mom. avsedd situation och myndigheten inte har behörighet att utöva tillsyn över stöd eller villkorlighet, ska den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen eller det behöriga regionförvaltningsverket underrättas om saken. 
Närmare bestämmelser om utvidgad tillsyn får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
24 § 
Arealövervakning och användning av nya tekniker vid tillsyn 
Arealövervakning får användas som i artikel 83 i den horisontella förordningen avsett kontrollsystem för villkorlighet. 
När tillsyn enligt artikel 83.6 c i den horisontella förordningen utövas och fotografier som innehåller geografisk information samt obemannade luftfartyg används ska ett förfarande tillämpas som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Om ett obemannat luftfartyg används vid tillsynen har en myndighet som handlar under tjänsteansvar rätt att använda luftfartyget vid tillsynen. 
Arealövervakning eller sådana nya tekniker som avses i 2 mom. får användas vid tillsyn över stödberättigandekriterier, stödvillkor och till stödet anknytande basnivåer samt vid administrativa kontrollbesök enligt 20 § 5 mom. På arealövervakning tillämpas vad som föreskrivs i 21 §. 
Närmare bestämmelser om arealövervakning vid tillsyn över villkorligheten, tillsyn över villkor som inte är föremål för arealövervakning, användning av nya tekniker, de tekniska kraven på de nya teknikerna och det tekniska utförandet av arealövervakning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
25 § 
Rätt till insyn 
Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket har rätt att utföra inspektioner hos stödsökandena och stödmottagarna i syfte att kontrollera och utöva tillsyn över stöd och villkorlighetskrav enligt denna lag. Om tillsynen över förutsättningarna för erhållande av stöd så förutsätter, får inspektion utföras i slakterier och i företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter. 
Den myndighet som utövar tillsynen eller utför inspektionen har rätt att i den omfattning som tillsyns- eller inspektionsuppdraget kräver inspektera stödsökandens bokföring, jordbruks- och trädgårdsprodukter, djur, foder och livsmedel, produktionsförhållanden, produktionsbyggnader och produktionsanläggningar, förädlingsanläggningar, lager, anordningar, transportutrustning, odlingar, betesmarker, landskapselement och miljöavtalsområden utanför åker samt andra förutsättningar för beviljande och utbetalning av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som används för permanent boende. 
Den myndighet som utövar tillsynen eller utför inspektionen har rätt att för utförandet av sina uppgifter ta upp ljud eller bild med iakttagande av ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. 
Livsmedelsverket har rätt att närvara vid inspektioner som gäller stödsökande eller stödmottagare och som någon annan myndighet utför och att följa hur inspektionerna utförs. 
Tillsynsmyndigheten har rätt att vid behov få handräckning vid fullgörandet av inspektion så som föreskrivs i 9 kap 1 § i polislagen (872/2011). 
26 § 
Särskilda bestämmelser i fråga om villkorlighet 
Närings-, trafik- och miljöcentralen utövar tillsyn över efterlevnaden av naturvårdslagen (1096/1996) och miljöskyddslagen (527/2014) till den del tillsynen gäller iakttagandet av de föreskrivna verksamhetskrav och de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i villkorligheten. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket utövar tillsyn över iakttagandet av kraven inom tillämpningsområdet för livsmedelslagen (297/2021), lagen om djursjukdomar (76/2021), lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), foderlagen (1263/2020), lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) och djurskyddslagen (247/1996) till den del tillsynen gäller iakttagandet av andra villkorlighetskrav än de som avses i 1 mom. Utöver vad som föreskrivs i denna lag ska bestämmelserna om tillsyn och tillsynsmyndigheter i de nämnda lagarna och i veterinärvårdslagen (765/2009) iakttas. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen samordnar tillsynspåföljderna i fråga om villkorlighet. 
I landskapet Åland ansvarar Statens ämbetsverk på Åland för tillsynen över att kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas, och ämbetsverket samordnar också tillsynspåföljderna i fråga om villkorlighet. 
Närmare bestämmelser om tillsynen över att de föreskrivna verksamhetskraven samt kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden iakttas får utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får bestämmelser som preciserar den horisontella förordningen och förordningen om kvalitetsbedömning utfärdas om tillsyn och det förfarande som ska iakttas vid tillsynen samt om objekten för den tillsyn som avses i de lagar som nämns i 1 och 2 mom. 
27 § 
Myndighetens rätt att få upplysningar och hjälp 
Myndigheten har rätt att få för tillsynen behövliga handlingar och uppgifter av stödsökanden eller dennes företrädare. Med handlingar avses även material som skapats eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt. Myndigheten har också rätt att få uppgifter av slakterier, av företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter, av stambokförande sammanslutningar som avses i 3 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014) och av renbeteslagen. De som ansöker om stöd samt ovan avsedda slakterier och företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter ska tillåta att det tas prover i den omfattning en inspektion förutsätter. Material och prover ska överlåtas utan ersättning. 
Stödsökanden eller dennes företrädare ska på begäran av myndigheten lämna behövlig hjälp under tillsynen. 
28 § 
Sakkunniga som anlitas vid inspektioner 
Vid en inspektion kan en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015) anlitas, om ett behörigt utförande av inspektionen förutsätter det. En revisionssammanslutning ska utse en ansvarig revisor för inspektionen. Vid utförande av inspektionsuppdrag tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 
På revisorer som utför inspektionsuppdrag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På skador som orsakats i samband med utförande av inspektionsuppdrag tillämpas skadeståndslagen (412/1974). 
29 § 
Meddelande om tillsyn 
En stödsökande eller dennes företrädare kan, om detta inte inverkar på tillsynens syfte eller effekt, meddelas i förväg om tillsyn på plats som följer: 
a) högst 48 timmar i förväg när det gäller djurövervakning på plats, 
b) högst 14 dygn i förväg när det gäller annan tillsyn på plats. 
Stödsökanden ska i samband med meddelandet om tillsyn på plats eller senast i samband med själva tillsynen informeras om att ett luftfartyg används vid tillsynen. 
30 § 
Förfarandet vid tillsynen 
Personer som utför tillsynsuppdrag ska ha ett tjänstekort som Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen, regionförvaltningsverket eller Statens ämbetsverk på Åland utfärdat eller en av en ovannämnd myndighet utfärdad handling som intygar rätten till insyn. Tjänstekortet eller handlingen ska på begäran visas för stödsökanden eller dennes företrädare i samband med tillsynen. 
Tillsynsresultatet, där de observationer som gjorts anges, ska sändas till stödsökanden elektroniskt i en nättjänst. Stödsökanden ska ges tillfälle att foga sina kommentarer till tillsynsresultatet i nättjänsten. 
Närmare bestämmelser om de omständigheter som ska framgå av tillsynsresultatet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
7 kap. 
Sänkning av stöd och ersättningar samt påföljder 
31 § 
Påföljder vid försenad ansökan 
Om en ansökan om stöd som hör till det integrerade administrations- och kontrollsystem som avses i artikel 65 i den horisontella förordningen lämnas in försenad, minskas det stöd som beviljas med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Påföljder vid försening tillämpas dock inte i situationer enligt artikel 3 i den horisontella förordningen. Stöd beviljas inte, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad. 
Bestämmelser om påföljder vid försening i fråga om stöd som beviljas enligt lagen om nationella stöd finns i 17 § i den lagen. 
32 § 
Allmänna grunder för sänkning av stöd 
Stöd beviljas inte eller det stöd som ska beviljas minskas, om en stödsökande inte uppfyller villkoren för stödberättigande eller förutsättningarna för beviljande av stöd eller inte fullgör andra skyldigheter som hänför sig till stödet. Stöd beviljas inte eller det stöd som ska beviljas minskas, om en stödsökande inte har följt stödvillkoren, inte uppfyller förutsättningarna för beviljande av stöd eller inte fullgör andra skyldigheter som hänför sig till stödet. Stödet minskas också om Europeiska unionens lagstiftning om stödet kräver det. 
Stöd beviljas inte, om stödmottagaren helt eller delvis hindrar genomförandet av en inspektion, ett kontrollbesök, ett administrativt kontrollbesök eller tillsyn på plats som hänför sig till stödet eller stödåtgärden i fråga. Om tillsyn som gäller villkorlighet hindras blir följden att stödsökandens stödansökningar inom tillämpningsområdet för villkorlighet avslås. 
33 § 
Minskningar och påföljder i fråga om arealbaserade stöd 
Om den areal för vilken arealbaserat stöd har sökts är större än den areal som har godkänts vid tillsyn på plats, vid administrativ kontroll, vid arealövervakning eller genom någon annan metod, sänks det stöd som beviljas enligt växtartsgrupp så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan den ansökta och den godkända arealen blir större. Stödet kan sänkas, om stödsökanden i sin ansökan inte har uppgett all jordbruksmark som stödsökanden besitter. 
Har andra villkor för att få stöd än de till arealen anknytande villkor som avses i 1 mom. inte följts, ökar stödsänkningen utifrån försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett stödvillkor, vägras stödet för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året. 
Bestämmelser om tillsynspåföljder i fråga om arealbaserade stöd som beviljas enligt lagen om nationella stöd finns i 18 och 19 § i den lagen. 
Om stöd som betalas på grundval av arealen minskas utifrån skillnaden mellan den ansökta arealen i stödsökandens stödansökan och skiftets senaste digitaliserade areal, kan stödminskningen göras utan särskild utredning, om stödet till följd av arealskillnaden minskas utan påföljd. 
Närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av arealbaserade stöd, beräkningen av minskningar och påföljder, växtartsgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om arealerna samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
34 § 
Minskningar och påföljder i fråga om djurbaserade stöd 
Om det vid en administrativ kontroll eller vid tillsyn på plats konstateras att en gårdsbruksenhet har färre stödberättigande djur eller djurenheter än stödansökan gäller, sänks det stöd som beviljas enligt djurgrupp på basis av skillnaden mellan det ansökta och det vid tillsynen konstaterade djurantalet så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan det ansökta och det konstaterade djurantalet blir större. 
Har andra villkor för att få stöd än de till djurantalet anknytande villkor som avses i 1 mom. inte följts, ökar stödsänkningen utifrån försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett stödvillkor, vägras stödet för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året. 
Bestämmelser om tillsynspåföljder i fråga om djurbaserade stöd som beviljas enligt lagen om nationella stöd finns i 20 § i den lagen. 
Närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av djurbaserade stöd, beräkningen av minskningar och påföljder, djurgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om djurantalet samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
35 § 
Påföljder vid försummelse att iaktta villkorlighetskraven 
Påföljder som föranleds av försummelse att iaktta villkorlighetskraven påförs i enlighet med artikel 85 i den horisontella förordningen och kapitel III i förordningen om kvalitetsbedömning. 
Närmare bestämmelser om fastställande och beräkning av påföljder får utfärdas genom förordning av statsrådet inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning. 
36 § 
Vägran av stöd i situationer där djurhållningsförbud har meddelats 
Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud enligt 17 kap. 23 § i strafflagen (39/1889) och djurhållningsförbudet helt eller delvis grundar sig på ett brott enligt 17 kap. 14, 14 a eller 15 § i strafflagen eller en förseelse enligt 54 § i djurskyddslagen eller enligt motsvarande lagstiftning i landskapet Åland, ska stöd eller ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för de stödår eller de förbindelse- eller avtalsår under vilka det brott eller den förseelse som ledde till djurhållningsförbudet begicks. I denna paragraf avses med familjemedlem jordbrukarens make, alltså äkta make eller personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i enlighet med 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) samt en person som lever varaktigt i jordbrukarens hushåll och som är släkt med jordbrukaren eller med jordbrukarens make i rakt upp- eller nedstigande led eller som är make till en sådan person. 
Om en jordbrukare eller familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud ska stöd eller ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för den tid då djurhållningsförbudet gäller och inte heller för tiden mellan gärningsåret och den tidpunkt då den lagakraftvunna domen meddelades. Stöd eller ersättning som redan har betalats ut ska återkrävas. 
37 § 
Ordningsföljd vid beräkning av minskningar och påföljder 
Påföljder i fråga om beloppet av stöd och ersättningar som beviljas enligt lagen om direktstöd till jordbrukare och lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling ska beräknas i följande ordning: 
1) minskningar och påföljder som föranleds av fel som gäller arealen eller djurantalet beaktas, 
2) minskningar och påföljder som föranleds av försummelse att iaktta stödvillkoren beaktas, 
3) minskningar och påföljder som föranleds av att ansökan lämnats in försenad beaktas, 
4) påföljder som föranleds av att jordbruksmark inte har anmälts beaktas, 
5) minskningar som föranleds av finansiell disciplin enligt artikel 17 i den horisontella förordningen beaktas, och 
6) påföljder som föranleds av att villkorlighetskrav har försummats beaktas. 
Vid beräkning av minskningarnas och påföljdernas storlek beräknas påföljden utifrån det belopp som återstår efter en minskning som har gjorts med iakttagande av den ordningsföljd som anges i 1 mom. 
Närmare bestämmelser om den exaktare ordningsföljden vid beräkning av påföljder får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
38 § 
Minskningar och påföljder i fråga om vissa stödformer 
Om det vid ett administrativt kontrollbesök eller vid tillsyn på plats upptäcks att en icke-produktiv investering som avses i 9 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling inte har genomförts i enlighet med avtalet om den icke-produktiva investeringen eller att stödsökanden har uppgett kostnader som inte berättigar till ersättning, betalas ersättning inte eller minskas ersättningen för hela avtalstiden eller en del av den, varvid försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning beaktas. 
Om någon som ansöker om ersättning på basis av ett i 5 § 3 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling avsett miljöavtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller miljöavtal om bevarande av lantrasers genom i sin ansökan uppger en kostnad som inte uppfyller förutsättningarna för betalning av ersättning, lämnas kostnaden helt eller delvis oersatt eller återkrävs ersättning som redan har betalats ut. Om försummelse av avtalsvillkoren upptäcks vid tillsyn på plats i fråga om ett i 5 § 3 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling avsett miljöavtal om upprätthållande av en ursprungssort, minskas ersättningen eller betalas ersättning inte alls ut utifrån försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. 
Om en stödmottagare har underlåtit att iaktta lagstiftningen om offentlig upphandling, påförs påföljder i enlighet med artikel 61 i den horisontella förordningen. 
Närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av ersättningar och om beräkningen av minskningar och påföljder får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
39 § 
Undantag i fråga om påförande av påföljder 
Påföljder påförs inte i situationer som avses i artikel 59.5 andra stycket a, b och c eller artikel 84.2 c i den horisontella förordningen eller i andra därmed jämförbara situationer. 
Påföljder i fråga om stöd eller ersättningar påförs inte heller, om sökanden med anledning av en sådan uppmaning att avhjälpa situationen som avses i 20 eller 21 § har avhjälpt situationen till alla delar eller gett in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts. 
40 § 
Annan tillämplig lagstiftning 
I samband med minskningar och påföljder som beror på fel med anknytning till stöd som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen och villkorlighet tillämpas dessutom vad som föreskrivs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och budgetförordningen. 
8 kap. 
Återkrav av stöd 
41 § 
Återkrav av stöd 
Stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas, om 
1) förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts, 
2) stödvillkoren inte har följts, 
3) stödmottagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av stödet, 
4) stödmottagaren hindrar genomförandet av en inspektion, 
5) Europeiska unionens lagstiftning om stödet kräver det. 
Om stöd har beviljats flera stödmottagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för betalningen av det stöd som återkrävs. Återkravet frångås, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro exklusive ränta per stödmottagare och per stöd som beviljats, om inte något annat följer av 1 eller 3 mom. 
Bestämmelser om återkrav av stöd som helt eller delvis finansierats av Europeiska unionen och beräkning av det belopp som ska återkrävas finns dessutom i den horisontella förordningen, förordningen om ekonomisk förvaltning, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och budgetförordningen. 
42 § 
Dröjsmålsräntan på det belopp som återkrävs 
På belopp som återkrävs ska det betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen. Räntan beräknas enligt den tid som börjar 60 dagar efter beslutet om återkrav och slutar när återbetalningen sker eller, om det belopp som återkrävs dras av från en post som ska betalas senare, när avdraget görs. 
43 § 
Avstående från återkrav 
Man kan helt eller delvis avstå från att återkräva stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund eller ränta som ska betalas på beloppet, om det som helhet betraktat med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet skulle vara oskäligt att återkräva det fulla beloppet. Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp, om Europeiska unionens lagstiftning om stöd som i sin helhet eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det. 
44 § 
Förfaranden vid återkrav 
Den myndighet som beviljat stödet beslutar om återkrav. Beslut om återkrav ska fattas utan obefogat dröjsmål efter det att myndigheten har fått vetskap om grunden för återkravet och inom tio år från det att stödet eller den sista posten av det har betalats. 
Livsmedelsverket svarar för verkställigheten av återkravsbeslut. Det belopp som ska återkrävas plus ränta kan tas ut genom att det dras av från ett annat stöd eller en annan ersättning enligt denna lag som ska betalas till samma stödmottagare. 
Beslutet om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att det har vunnit laga kraft. En återkravsfordran preskriberas fem år efter ingången av året efter det år då beslutet om återkrav vann laga kraft. På verkställande av beslutet tillämpas i övrigt lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 
9 kap. 
Genomförande av rådgivningstjänster för jordbruket 
45 § 
Jordbruksrådgivning 
Rådgivningstjänster för jordbruket enligt artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer ges av rådgivare som godkänts av Livsmedelsverket. 
46 § 
Förutsättningar för godkännande av rådgivare samt godkännande 
En rådgivare ska ha tillräcklig sakkunskap med hänsyn till rådgivningsuppgiftens art och omfattning. Rådgivaren ska dessutom ha sådan utbildning på minst andra stadiet som är lämplig med tanke på det ämnesområde som rådgivningen gäller samt lämplig erfarenhet av rådgivning. Rådgivaren eller, om rådgivaren är i någon annans tjänst, rådgivarens arbetsgivare ska vara införd i det register över mervärdesskattskyldiga som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (1501/1993). 
Rådgivarna godkänns med iakttagande av artikel 15 i förordningen om strategiska planer. Ett villkor för godkännande är att rådgivaren uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom. Rådgivarna godkänns för viss tid, som löper ut när giltigheten för Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023—2027 upphör. 
Rådgivaren ska upprätthålla och utveckla sådan yrkesskicklighet som jordbruksrådgivningen kräver. Rådgivaren ska underrätta Livsmedelsverket om sådana betydande förändringar i förhållandena som kan inverka på uppfyllandet av förutsättningarna för godkännande. 
47 § 
Återkallelse av godkännande 
Livsmedelsverket kan återkalla godkännandet av en rådgivare, om rådgivaren inte uppfyller förutsättningarna för godkännande eller av någon annan orsak inte kan anses vara lämplig för sin uppgift på grund av allvarliga eller upprepade fel eller försummelser i sitt förfarande. Innan ett godkännande återkallas ska Livsmedelsverket ge rådgivaren en skriftlig anmärkning samt höra honom eller henne. 
48 § 
Utförande av rådgivningsuppgiften 
De som utför rådgivningsuppgifter handlar under tjänsteansvar. Den som utför rådgivningsuppgifter ska dessutom iaktta förvaltningslagen, språklagen, samiska språklagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På ersättning av skador som uppkommit i samband med utförandet av rådgivningsuppgiften tillämpas skadeståndslagen. 
10 kap. 
Särskilda bestämmelser 
49 § 
Mjölkregister 
För planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion förs ett mjölkregister. På registret tillämpas lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs. 
I mjölkregistret kan följande uppgifter föras in: 
1) den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens identifikationsuppgifter, 
2) den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens innehavare och ägare, kontaktuppgifter, personbeteckning eller företagets identifikationsuppgifter, 
3) litermängden producerad och insamlad mjölk som sålts för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål, 
4) mjölkens fetthalt, 
5) mjölkens produktionstidpunkt, 
6) mejeriets kontaktuppgifter och tidpunkten för leveransen till mejeriet, 
7) mängden mjölk i liter som sålts direkt till konsumenterna. 
Också andra uppgifter kan införas i registret, om den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning förutsätter det och om uppgifterna är nödvändiga för förvaltningen av mjölkregistret. Mejerierna ska varje månad i fråga om varje producent lämna uppgifter till mjölkregistret om den mjölk som den mjölkproducerande gårdsbruksenheten levererat till mejeriet. 
För inskrivning i mjölkregistret tas det inte ut någon avgift. 
Jord- och skogsbruksministeriet, det attesterande organ som avses i lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, regionförvaltningsverken, Statens ämbetsverk på Åland och kommunala myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur mjölkregistret få sådana uppgifter som de behöver för att kunna sköta sina i denna lag föreskrivna uppgifter. 
50 § 
Lämnande av uppgifter för uppföljning 
Livsmedelsverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralen samt kommunen har rätt att av stödmottagare få de utredningar och den uppföljningsinformation som avses i artikel 7 i förordningen om strategiska planer och bilaga I till den förordningen och som behövs för uppföljning av stöden och bedömning av deras effekt. 
Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om utredningarnas och uppföljningsinformationens innehåll. 
51 § 
Beslutsavgift och delgivning 
För beslut om stöd enligt denna lag tas det inte ut några avgifter hos sökanden och stödmottagaren. För beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning tas det dock ut en avgift i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
Beslut som avses i denna lag kan delges på det sätt som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen eller 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). 
52 § 
Ersättning som betalas till kommuner i landskapet Åland 
Kommunerna i landskapet Åland får ersättning för uppdrag som deras myndigheter utför enligt denna lag. Ersättningen betalas enligt antalet stödansökningar. 
Närmare bestämmelser om grunderna för den ersättning som betalas till kommunerna i landskapet Åland och om ersättningens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet. 
53 § 
Myndighetens rätt att få uppgifter 
Jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och andra behöriga myndigheter har rätt att trots sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter samt av aktörer som sköter offentliga uppdrag få uppgifter om en stödsökande eller stödmottagare samt om dennes ekonomiska ställning och affärs- och yrkesverksamhet eller om andra omständigheter som är relevanta för stödet, när uppgifterna är nödvändiga för behandlingen av stöd- eller ersättningsärenden. 
Myndigheter, organ och personer som utför uppdrag enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter få för sitt uppdrag nödvändiga uppgifter om stödsökande, stödmottagare och den produktion som stödet gäller. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 1 mom. i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs får jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket trots sekretessbestämmelserna till behöriga institutioner inom Europeiska unionen lämna ut sådana i övrigt sekretessbelagda uppgifter som erhållits vid verkställigheten av denna lag och som behövs för tillsynen över efterlevnaden av Europeiska unionens lagstiftning. 
54 § 
Ändringssökande 
Omprövning av en kommunal myndighets beslut enligt denna lag får begäras hos den närings-, trafik- och miljöcentral som är behörig enligt 11 §. Om begäran gäller ett beslut som fattats av en kommun i landskapet Åland, anförs begäran om omprövning hos Statens ämbetsverk på Åland. 
I fråga om ett förvaltningsbeslut av Livsmedelsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen eller Statens ämbetsverk på Åland får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. 
Ändring i ett beslut som meddelats av Livsmedelsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen med anledning av en begäran om omprövning får sökas genom besvär hos Tavastehus förvaltningsdomstol. Ändring i ett beslut som meddelats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland med anledning av en begäran om omprövning och som gäller beviljande eller återkrav av stöd för renhushållning får sökas genom besvär hos Norra Finlands förvaltningsdomstol. Ändring i ett beslut som meddelats av Statens ämbetsverk på Åland med anledning av en begäran om omprövning får sökas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Bestämmelser i övrigt om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
11 kap. 
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 
55 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20
Genom denna lag upphävs lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013). 
56 § 
Övergångsbestämmelser 
De förordningar av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet samt de föreskrifter av Livsmedelsverket som har utfärdats med stöd av lagen om verkställighet av jordbruksstöd fortsätter att gälla tills något annat föreskrivs. 
På ansökningar som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
De tillsynsuppgifter som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag slutförs i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
De beslut om godkännande som rådgivare som har fattats med stöd av lagen om verkställighet av jordbruksstöd fortsätter att gälla. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) 2 § 4 och 5 punkten, 9 § 4 mom., 16 § 2 och 4 mom. och 26 §, 
av dem 2 § 5 punkten sådan den lyder i lag 1446/2006, 9 § 4 mom., 16 § 2 mom. och 26 § sådana de lyder i lag 195/2013 samt 16 § 4 mom. sådant det lyder i lag 20/2011, 
ändras 1 § 2 mom., 2 § 3 och 14 punkten, 3 § 5 mom., 5 §, 9 § 1 mom., 2 mom. 1 punkten och 3 mom., 10 § 2 mom. 1 punkten, 10 e § 1 mom., 17 § 1—4 mom. och 25 §, 
av dem 1 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1156/2016, 2 § 3 och 14 punkten, 9 § 2 mom. 1 punkten, 10 § 2 mom. 1 punkten, 10 e § 1 mom. och 17 § 4 mom. sådana de lyder i lag 1357/2014, 3 § 5 mom. sådant det lyder i lag 203/2018, 5 och 25 § sådana de lyder i lag 195/2013, 9 § 3 mom. och 17 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1446/2006, och  
fogas till 2 § en ny 13 punkt, i stället för den 13 punkt som upphävts genom lag 1357/2014, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Denna lag tillämpas inte på direktstöd till jordbrukare som beviljas jordbruket och trädgårdsodlingen och som helt finansieras av Europeiska unionen och inte heller på stöd som betalas enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007), lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), skoltlagen (253/1995), lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden  2023—2027 (/) eller lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (/). 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) ung jordbrukare en person som avses i 12 § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (/), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13) jordbruksmark jordbruksmark som avses i 2 § 10 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare, 
14) jordbruksverksamhet på en gårdsbruksenhet förekommande odling av jordbruks-, trädgårds- och energigrödor, framställning av husdjursprodukter, hållande av produktionsdjur, hästhushållning, renskötsel, biodling, träda samt verksamhet som avses i artikel 4.2 a och 4.2.b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2015 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013. 
3 § 
Sökande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas fysiska personer eller grupper som dessa bildar. Stödet beviljas för fem stödår, förutsatt att ansökan om stöd för unga jordbrukare har lämnats in inom fem år från det att jordbruket etablerades. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Andra grupper kan beviljas stöd endast om alla jordbrukare, medlemmar eller delägare är unga jordbrukare. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Tillämpning av andra bestämmelser 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag iakttas vid beviljande, betalning, återkrav, rättelse, tillsyn och ändringssökande i fråga om stöd lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (/), nedan verkställighetslagen
9 § 
Stöd för växtproduktion 
Stöden för växtproduktion fastställs på grundval av odlingsarealen för eller produktionsmängden av den växt som odlas. Stödformen och nivån på stödet per enhet fastställs i enlighet med på vilket stödområde jordbruksmarken är belägen. 
Förutsättningar för beviljande av stöd för växtproduktion är att 
1) den sökande besitter minst fem hektar jordbruksmark eller, när det är fråga om stöd för enskilda trädgårdsväxter, minst en hektar jordbruksmark som används för odling av trädgårdsväxter, och att arealen anges i stödansökan för stödåret i fråga, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Genom förordning av statsrådet föreskrivs det om stödberättigande växter, stödformer och stödtyper i fråga om vilka de miljövillkor som avses i 2 mom. 4 punkten ska tillämpas, om innehållet i dessa miljövillkor samt om övriga villkor för stöd och om grunderna för fastställande av stöd. Genom förordning av statsrådet föreskrivs det dessutom om en exaktare definition av jordbruksmark, om hur bas- och jordbruksskiften bestäms och om minimistorleken för dem, om besittningstiden, om odlingssätt som beaktar produktionsförhållandena på orten samt om skötselkraven för träda och annan åker som inte odlas. 
10 § 
Stöd för husdjursskötsel 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Förutsättningar för beviljande av stöd för husdjursskötsel är att 
1) den sökande besitter minst fem hektar jordbruksmark och att arealen anges i stödansökan för stödåret i fråga, samt 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10 e § 
Beviljande av från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning 
Från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning beviljas enligt den fastställda referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållningen. För beviljande av stöd förutsätts att djurenhetstätheten på sökandens gårdsbruksenhet under ett stödår är minst 0,35 djurenheter inom svin- och fjäderfähushållning per hektar jordbruksmark och att sökanden besitter minst fem hektar som angetts i stödansökan för det aktuella stödåret. Om djurenhetstätheten vid tidpunkten för fastställande av stödet på grund av eldsvåda eller djursjukdom eller av någon annan motsvarande av den sökande oberoende orsak temporärt är mindre än den undre gränsen för djurenhetstätheten, kan stöd för stödåret i fråga beviljas på basis av referenskvantiteten. Om sökanden har beviljats undantag enligt 27 § 2 mom. för 2007 eller om det 2007 var fråga om en sådan situation som avses i 10 § 3 mom., används som kalkylerad areal jordbruksmark fem hektar vid bedömning av förutsättningarna för beviljande av stöd. Vid beräkning av djurtätheten kan beaktas den areal jordbruksmark eller de stödberättigande djur som en sökande med bestämmanderätt i ett företag i sammanslutningsform har i sin besittning. Bestämmelser om vilken dag som är avgörande när den areal som avses ovan ska bestämmas utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 § 
Påföljder vid försening 
Om en ansökan om stöd för växtproduktion och stöd som beviljas för växthusproduktion, lagring av trädgårdsprodukter och lagring av skogsbär och skogssvamp är försenad, sänks stödet med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Stöd beviljas inte, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad. 
Om en anmälan om lagermängderna i fråga om stöd som beviljas för lagring av trädgårdsprodukter är försenad, sänks för den anmälans del den lagermängd som utgör grund för beviljandet av stödet med en procent för varje arbetsdag som anmälan är försenad. Om anmälan är mer än sju kalenderdagar försenad, anses den lagermängd som gäller vid anmälningstidpunkten vara noll. 
Om en ansökan som gäller stöd för husdjursskötsel är försenad, sänks det antal djur som utgör grund för beviljandet av stödet med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Stöd beviljas inte, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad. Förskott på stöd betalas inte, om ansökan om förskott på stöd är försenad. 
Om en ansökan som gäller från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning är försenad, sänks stödet med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Stöd beviljas inte, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad. Förskott på stöd betalas inte, om ansökan om förskott på stöd är försenad. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
25 § 
Ändring eller återtagande av ansökan 
På ändring och återtagande av ansökan om stöd i fråga om stöd enligt 9 och 10 § tillämpas vad som föreskrivs i 14 § i verkställighetslagen. 
En ansökan om stöd eller anmälan som gäller andra stöd än de som avses i 1 mom. kan på eget initiativ ändras eller återtas helt eller delvis så som föreskrivs i 13 § 1—3 mom. och 14 § 3 mom. i verkställighetslagen. Om sökanden redan har underrättats om tillsyn och den genomförda tillsynen föranleder tillsynspåföljder, kan ansökan om stöd eller en anmälan som gäller stöd inte ändras eller återtas. 
Livsmedelsverket får meddela närmare föreskrifter om de i 2 mom. avsedda tidsfristerna för ändring eller återtagande av ansökan eller anmälan. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 23.11.2022 

På riksdagens vägnar

talman   
generalsekreterare