Lag
om ändring av strafflagen
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i strafflagen av den 19 december
1889 (39/1889) 32 kap. 6 a §, sådan den
lyder i lag 875/2001,
ändras 9 kap. 1, 2, 4 och 7 §, 10
kap. 3 § 1 mom., 29 kap. 10 §, 30 kap. 5 § 2
mom., 9 och 10 §, rubriken för 32 kap. och 32
kap. 1, 4, 6, 7 och 8 § samt 39 kap. 1 och 6 § och
9 § 2 mom.,
sådana de lyder, 9 kap. 1, 4 och 7 §, 29
kap. 10 § och 32 kap. 8 § i lag 743/1995,
9 kap. 2 § i sistnämnda lag och i lag
369/2001, 10 kap. 3 § 1 mom. i nämnda
lag 875/2001, 30 kap. 5 § 2 mom. och 9 och 10 §,
rubriken för 32 kap. och 32 kap. 6 och 7 § samt
39 kap. 1 och 6 § i lag 769/1990, 32 kap.
1 § i sistnämnda lag samt i lagarna 317/1994
och 79/1998, 32 kap. 4 § i lag 1304/1993
och 39 kap. 9 § 2 mom. i nämnda
lag 317/1994, samt
fogas till 30 kap. 5 §, sådan den
lyder i nämnda lag 769/1990 och i lag 54/1993,
ett nytt 3 mom., till 30 kap. en ny 9 a §, till
32 kap. nya 9—14 § och till 47 kap. en ny 9 § som
följer:
9 kap.
Om straffansvar för juridiska personer
1 §
Tillämpningsområde
För brott som har begåtts i ett samfunds,
en stiftelses eller någon annan juridisk persons verksamhet
skall på yrkande av allmänna åklagaren
dömas till samfundsbot, om en sådan påföljd
föreskrivs för brottet i denna lag.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på brott
som begåtts vid utövande av offentlig makt.
2 §
Förutsättningar för straffansvar
En juridisk person döms till samfundsbot, om någon
som hör till ett av dess lagstadgade organ eller annars
hör till dess ledning eller utövar faktisk beslutanderätt
inom den juridiska personen har varit delaktig i brottet eller tillåtit
att brottet har begåtts eller om i den juridiska personens verksamhet
inte har iakttagits den omsorg och försiktighet som krävs
för att förebygga brottet.
Samfundsbot döms ut även om det inte kan utredas
vem gärningsmannen är eller om gärningsmannen
av någon annan anledning inte döms till straff.
Samfundsbot döms dock inte ut för ett sådant
målsägandebrott som målsäganden
inte anmäler till åtal, om inte ett synnerligen
viktigt allmänt intresse kräver att åtal
väcks.
4 §
Domseftergift
Domstolen får avstå från
att döma en juridisk person till samfundsbot, om
1) den juridiska personens i 2 § 1 mom. avsedda
underlåtelse, eller den i nämnda lagrum avsedda
andel i brottet som dess ledning eller den som utövar faktisk
beslutanderätt inom den juridiska personen har, är
ringa, eller
2) det brott som begåtts i den juridiska personens
verksamhet är ringa.
Domstolen kan även avstå från
att döma ut samfundsbot när straffet skulle anses
oskäligt med beaktande av
1) de övriga följder som brottet
förorsakat den juridiska personen,
2) den juridiska personens åtgärder
för att förhindra nya brott, för att
förebygga eller undanröja verkningarna av brottet
eller för att främja utredningen av underlåtelsen
och brottet, eller
3) att någon som hör till ledningen
för den juridiska personen döms till straff för
brottet, om den juridiska personen är liten, den andel
den dömde äger av den juridiska personen är
stor eller den dömdes personliga ansvar för den
juridiska personens förpliktelser är betydande.
7 §
Avstående från straffyrkande
Allmänna åklagaren får
avstå från att yrka straff för en juridisk
person, om
1) den juridiska personens i 2 § 1 mom. avsedda
underlåtelse, eller den i nämnda lagrum avsdda
andel i brottet som dess ledning eller den som utövar faktisk
beslutanderätt inom den juridiska personen har, är
ringa, eller
2) det brott som begåtts i den juridiska personens
verksamhet inte har lett till annan än ringa skada eller
fara,
och den juridiska personen frivilligt har vidtagit behövliga åtgärder
för att förhindra nya brott.
Åklagaren kan även avstå från
att yrka straff, om gärningsmannen i det fall som avses
i 4 § 2 mom. 3 punkten redan har dömts
till straff och det kan förväntas att den juridiska
personen inte därför skulle dömas till
samfundsbot.
Ett beslut att avstå från att yrka straff
för en juridisk person eller att återta ett straffyrkande delges
den juridiska personen med posten eller med iakttagande i tillämpliga
delar av vad som bestäms i 11 kap. rättegångsbalken.
På beslutet tillämpas på motsvarande
sätt vad som i 1 kap. 10 och 11 § lagen om rättegång
i brottmål (689/1997) bestäms om beslut
om åtalseftergift. I de fall som avses i 1 kap. 10 § 1
mom. i nämnda lag skall åklagaren i stället
för sitt avgörande av skuldfrågan till
domstolen föra frågan om det finns någon
grund för att bestraffa den juridiska personen.
På återtagande av straffyrkande enligt 1 mom. tillämpas
vad som i 1 kap. 12 § lagen om rättegång
i brottmål bestäms om nedläggning av åtal. Beslutet
om nedläggning delges dock endast den juridiska personen.
10 kap.
Om förverkandepåföljder
3 §
Utvidgat förverkande av vinning
Egendom kan dömas helt eller delvis förverkad
till staten
1) hos den som har gjort sig skyldig till ett brott
som kan bestraffas med fängelse i minst fyra år,
eller som har gjort sig skyldig till straffbart försök
till ett sådant brott eller till ett brott som avses i
32 kap. 1 eller 6 §, 46 kap. 4 §, 50 kap.
1 eller 4 § eller till ett brott som avses i 82 § alkohollagen
(459/1968), samt
2) hos den som har varit delaktig i ett brott som avses
i 1 punkten och hos den på vars vägnar eller till
vars förmån brottet har begåtts,
om brottet är av sådan art att det kan medföra avsevärd
ekonomisk vinning och om det finns skäl att anta att egendomen
helt eller delvis har sitt ursprung i brottslig verksamhet, som
inte kan anses obetydlig.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
29 kap.
Om brott mot den offentliga ekonomin
10 §
Straffansvar för juridiska personer
I fråga om sådant skattebedrägeri
och grovt skattebedrägeri som avser skatt enligt 9 § 1 mom.
2 punkten samt på subventionsbedrägeri,
grovt subventionsbedrägeri och subventionsmissbruk tillämpas
vad som bestäms om straffansvar för juridiska
personer.
30 kap.
Om näringsbrott
5 §
Brott mot företagshemlighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna paragraf gäller inte en gärning som
den som avses i 1 mom. 1 punkten har begått sedan två år
förflutit från anställningstidens slut.
Försök är straffbart.
9 §
Bokföringsbrott
Om en bokföringsskyldig, en företrädare
för denne, den som utövar faktisk beslutanderätt inom
en bokföringsskyldig juridisk person eller den åt
vilken bokföringen har uppdragits
1) underlåter att bokföra affärshändelserna
eller att upprätta bokslut på ett sätt
som strider mot skyldigheterna enligt bokföringslagstiftningen,
2) tar in oriktiga eller vilseledande uppgifter i bokföringen,
eller
3) förstör, döljer eller
skadar bokföringsmaterial,
och på detta sätt gör det svårare
att få en riktig och tillräcklig bild av resultatet
av den bokföringsskyldiges verksamhet eller av den bokföringsskyldiges
ekonomiska ställning, skall gärningsmannen för bokföringsbrott dömas
till böter eller fängelse i högst två år.
9 a §
Grovt bokföringsbrott
Om ett bokföringsbrott begås så att
1) bokföringen av affärshändelserna
eller upprättandet av bokslut helt eller till väsentliga delar
försummas,
2) antalet oriktiga eller vilseledande uppgifter är
mycket stort, uppgifterna gäller stora summor eller baserar
sig på verifikat med oriktigt innehåll, eller
3) hela bokföringen eller väsentliga
delar av den förstörs eller döljs eller
väsentliga delar av bokföringen skadas,
och bokföringsbrottet även bedömt
som en helhet är grovt, skall gärningsmannen för grovt bokföringsbrott dömas
till fängelse i minst fyra månader och högst
fyra år.
10 §
Bokföringsbrott av oaktsamhet
Om en bokföringsskyldig, en företrädare
för denne, den som utövar faktisk beslutanderätt inom
en bokföringsskyldig juridisk person eller den åt
vilken bokföringen uppdragits, av grov oaktsamhet
1) helt eller delvis underlåter att bokföra
affärshändelserna eller att upprätta
bokslut, eller
2) förstör, förlägger eller
skadar bokföringsmaterial,
och på detta sätt gör det väsentligt
svårare att få en riktig och tillräcklig
bild av det ekonomiska resultatet av den bokföringsskyldiges
verksamhet eller ekonomiska ställning, skall gärningsmannen
för bokföringsbrott av oaktsamhet dömas
till böter eller fängelse i högst två år.
32 kap.
Om häleri- och penningtvättsbrott
1 §
Häleri
Den som döljer, anskaffar, omhändertar eller förmedlar
egendom som har frånhänts någon annan
genom stöld-, förskingrings-, rån-, utpressnings-,
bedrägeri-, ocker- eller betalningsmedelsbedrägeribrott
eller som annars tar befattning med sådan egendom skall,
om gärningen inte utgör penningtvätt,
för häleri dömas till böter
eller fängelse i högst ett år och sex
månader.
4 §
Häleri av oaktsamhet
Den som anskaffar, omhändertar eller förmedlar
egendom som har frånhänts någon annan genom
brott som avses i 1 § eller på annat sätt
tar befattning med sådan egendom, trots att han eller hon
har skäl att misstänka att egendomen har åtkommits
på detta sätt, skall för häleri
av oaktsamhet dömas till böter eller fängelse
i högst sex månader.
6 §
Penningtvätt
Den som
1) tar emot, använder, omvandlar, överlåter, överför
eller förmedlar egendom som förvärvats genom
brott eller vinning av brott eller egendom som kommit i stället
för sådan egendom eller vinning och gör
det för att dölja eller maskera vinningens eller
egendomens olagliga ursprung eller för att hjälpa
gärningsmannen att undandra sig de rättsliga följderna
av brottet, eller
2) i fråga om egendom som förvärvats
genom brott eller vinning av brott eller egendom som kommit i stället
för sådan egendom eller vinning döljer
eller maskerar egendomens eller vinningens rätta karaktär,
ursprung eller belägenhet eller förfogandet över
den eller de rättigheter som är knutna till den,
eller bistår någon annan vid sådant döljande
eller sådan maskering,
skall för penningtvätt dömas
till böter eller fängelse i högst två år.
Försök är straffbart.
7 §
Grov penningtvätt
Om penningtvätt utförs så att
1) den genom brottet förvärvade egendomen har
varit synnerligen värdefull, eller
2) brottet begås särskilt planmässigt,
och penningtvätten även bedömd som
en helhet är grov, skall gärningsmannen för grov
penningtvätt dömas till fängelse
i minst fyra månader och högst sex år.
Försök är straffbart.
8 §
Stämpling till grov penningtvätt
Den som med någon annan avtalar om att begå ett
sådant grovt penningtvättsbrott som gäller
vinning av givande av muta, vinning av tagande av muta, vinning
av grovt skattebedrägeri som avser skatt enligt 29 kap.
9 § 1 mom. 2 punkten eller vinning
av grovt subventionsbedrägeri eller som gäller
egendom som kommit i stället för sådan
vinning, skall för stämpling till grov penningtvätt dömas
till böter eller fängelse i högst ett år.
9 §
Penningtvätt av oaktsamhet
Den som av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som
avses i 6 § skall för penningtvätt
av oaktsamhet dömas till böter eller fängelse
i högst två år.
10 §
Penningtvättsförseelse
Om penningtvätt eller penningtvätt av oaktsamhet,
med beaktande av egendomens värde eller andra omständigheter
vid brottet, bedömd som en helhet är ringa, skall
gärningsmannen för penningtvättsförseelse dömas
till böter.
11 §
Begränsningsbestämmelser
För brott som avses i detta kapitel döms inte den
som är delaktig i det brott genom vilket egendomen har
frånhänts någon eller vinningen erhållits.
Detta kapitel tillämpas inte på den som har gemensamt
hushåll med gärningsmannen och som endast använder
eller förbrukar egendom som gärningsmannen har
anskaffat för det gemensamma hushållets normala
behov.
12 §
Förverkandepåföljd
Egendom som har varit föremål för
ett brott som avses i 6, 7 eller 9 § skall dömas
förverkad till staten. På förverkandepåföljden
tillämpas 10 kap. 11 § 3 mom.
I fråga om förverkande av annan egendom iakttas
10 kap.
13 §
Åtalsrätt
Allmänna åklagaren får inte väcka åtal
för en häleriförseelse, om inte målsäganden
anmäler brottet till åtal eller en synnerligen
viktig allmän fördel kräver att åtal
väcks.
14 §
Straffansvar för juridiska personer
I fråga om häleri, grovt häleri,
yrkesmässigt häleri, penningtvätt och
grov penningtvätt tilllämpas vad som bestäms
om straffansvar för juridiska personer.
39 kap.
Om gäldenärsbrott
1 §
Oredlighet som gäldenär
Om en gäldenär
1) förstör sin egendom,
2) utan godtagbart skäl genom gåva
eller annan liknande åtgärd avhänder
sig egendom,
3) överför sin egendom till utlandet
för att göra den oåtkomlig för
sina borgenärer, eller
4) utan fog ökar sina förpliktelser,
och därigenom försätter sig på obestånd
eller väsentligt förvärrar sitt obestånd,
skall gäldenären för oredlighet som
gäldenär dömas till böter eller
fängelse i högst två år.
6 §
Gynnande av borgenär
Om en gäldenär, som är
medveten om att han eller hon inte förmår uppfylla
sina förpliktelser, för att gynna en viss borgenär
på andra borgenärers bekostnad
1) i förtid betalar en skuld under förhållanden där
detta inte är sedvanligt,
2) för borgenärens fordran ställer
en säkerhet om vilken inte hade avtalats eller som gäldenären
inte hade utlovat när skuldförhållandet
uppkom,
3) använder ett ovanligt betalningsmedel för att
uppfylla en förpliktelse då en sådan
betalning med beaktande av förhållandena inte
kan anses vara sedvanlig, eller
4) vidtar andra åtgärder för
att förbättra en sådan borgenärs
ställning,
skall gäldenären för gynnande
av borgenär dömas till böter eller
fängelse i högst två år.
9 §
Åtalsrätt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Målsägande vid oredlighet som gäldenär, grov
oredlighet som gäldenär eller gynnande av borgenär är
gäldenärens vid gärningstiden kända
borgenärer. Målsägande vid gäldenärsbedrägeri,
grovt gäldenärsbedrägeri, gäldenärssvek och
gäldenärsförseelse är i de fall
som avses i 2 § 1 mom. 1—3 punkten de
borgenärer som deltar i utrednings- och verkställighetsförfarandet
i fråga och i det fall som avses i 4 punkten i nämnda
moment borgenären för den skuld som avses i den
nämnda punkten.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
47 kap.
Om arbetsbrott
9 §
Straffansvar för juridiska personer
I fråga om arbetarskyddsbrott tillämpas vad som
bestäms om straffansvar för juridiska personer.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av 8 kap. 4 § bokföringslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i bokföringslagen av den
30 december 1997 (1336/1997) 8 kap. 4 § som följer:
8 kap.
Särskilda bestämmelser
4 §
Bokföringsförseelse
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) försummar att göra noteringar
i bokföringen inom den tid som anges i 2 kap. 4 § 2 mom.,
2) åsidosätter skyldigheten att arkivera
bokföringsmaterial som avses i 2 kap. 10 §,
eller
3) åsidosätter registreringsskyldigheten
enligt 3 kap. 9 §,
skall, om gärningen inte utgör bokföringsbrott,
grovt bokföringsbrott eller bokföringsbrott av
oaktsamhet enligt 30 kap. 9, 9 a eller 10 § strafflagen
(39/1889) och om strängare straff för
gärningen inte heller föreskrivs på något
annat ställe i lag, för bokföringsförseelse dömas
till böter.
Till straff döms inte om förseelsen är
ringa.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av lagen om förhindrande och utredning
av penningtvätt
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 30 januari 1998 om förhindrande
och utredning av penningtvätt (68/1998) 2 § och
rubriken för 16 § samt
fogas till lagen en ny 16 a § som följer:
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) penningtvätt verksamhet som avses i 32 kap.
6 § strafflagen (39/1889),
2) utredning av penningtvätt mottagande, registrering,
utredning och undersökning av sådana anmälningar
om tvivelaktiga affärstransaktioner som avses i 5 och 10 §,
samt
3) anmälningspliktig sådana sammanslutningar
och näringsidkare som nämns i 3 §.
16 §
Brott mot identifieringsplikten
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
16 a §
Anmälningsförseelse som gäller penningtvätt
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter
att göra en anmälan enligt 10 § eller
i strid med förbudet i nämnda paragraf röjer
att en sådan anmälan har gjorts, eller åsidosätter
sin omsorgsplikt enligt 9 § och därmed inte upptäcker
att anmälningsplikt föreligger enligt 10 §, skall
för anmälningsförseelse som gäller
penningtvätt dömas till böter.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av 5 a kap. 2 § tvångsmedelslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i tvångsmedelslagen av den
30 april 1987 (450/1987) 5 a kap. 2 § 6 punkten,
sådan den lyder i lag 1026/1995, som följer:
5 a kap.
Teleavlyssning, teleövervakning och teknisk observation
2 §
Förutsättningar för teleavlyssning
När någon är skäligen
misstänkt för
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6) grovt häleri, yrkesmässigt häleri,
grov penningtvätt,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
kan den myndighet som handhar förundersökningen
av brottet beviljas tillstånd att avlyssna och uppta telemeddelanden
som den misstänkte sänder med hjälp av
en teleanslutning som han innehar eller som han annars kan antas
använda eller som befordras till en sådan teleanslutning och är
avsedda för den misstänkte, om de uppgifter som
fås genom avlyssning kan antas vara av synnerlig vikt för
utredningen av brottet.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________
Lag
om ändring av 14 § tullagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i tullagen av den 29 december 1994
(1466/1994) 14 § 1 mom. 5 punkten som följer:
14 §
För utförande av tullåtgärder
har en tullmyndighet eller annan behörig myndighet rätt
att
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5) utan att kränka postförsändelsers
brevhemlighet granska varor samt deras tillverkning och bokföringsmaterial
samt granska personers medhavda penningtillgångar för
att avslöja sådan penningtvätt som avses
i 32 kap. 6 § strafflagen,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20 .
_______________