Lön, resultatpremie eller något
annat vederlag som erhållits i ett anställnings-
eller tjänsteförhållande och som har
betalts eller avtalats att betalas som ersättning för
arbete anses som lön som utgör grund för
löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.
Ett sådant vederlag anses som lön också då det
betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan
myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998)
ansvarar för lönegarantin eller av någon
annan betalare (ställföreträdande
betalare) i stället för av arbetsgivaren. Till
lönen räknas också sådant vederlag
för arbete som enligt avtal helt eller delvis skall gottgöras
i form av
1) betjäningsavgifter eller gåvor
av allmänheten,
2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen
om försäkringskassor (1164/1992) och
som arbetstagaren får i stället för lön
som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något
annat avtal, eller
3) stöd för privat vård
enligt lagen om stöd för hemvård och
privat vård av barn (1128/1996), eller något
annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen.
Som lön som utgör grund för
löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie
anses dock bland annat inte
1) en personalförmån som tillhandahållits
av arbetsgivaren,
2) en ränteförmån för
ett lån som erhållits på grundval av
ett anställningsförhållande,
3) en förmån som innefattar rätten
att på grundval av ett anställningsförhållande
teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre
pris än det gängse, om förmånen
kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,
4) en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån
som uppkommer genom användning av en anställningsoption,
eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande
och som fastställs enligt förändringen
av värdet på bolagets aktier,
5) en premie som ges i form av sådana aktier
i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till
samma koncern eller en annan liknande ekonomisk sammanslutning som
arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs
som övervakas av myndigheterna eller i form av en placeringsdeposition
eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller
delvis i form av pengar i stället för aktier,
förutsatt att värdet på en sådan
förmån som fås i form av en premie beror
på hur värdet av aktierna utvecklas under en period
på minst ett år efter att premien utlovats,
6) dagpenning eller någon annan ersättning för
kostnader för arbetsresor,
7) lön för väntetid enligt
2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001),
8) ersättning eller något annat skadestånd som
betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande
upphävts,
9) i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremieandelar
som har överförts till en personalfond eller lyfts
kontant, eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,
10) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut
betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller
som kontant vinstpremie, förutsatt att den kontanta vinstpremien
betalas till hela personalen och att syftet inte är att
med hjälp av den ersätta det lönesystem
som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal,
och att grunderna för beräkning av den kontanta
vinstpremien överensstämmer med 2 § 2
mom. i personalfondslagen och att bolagets fria
kapital är större än det sammanlagda
beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som skall
betalas till aktieägarna och vilka fastställs
vid bolagsstämman, och inte heller
11) vinstandelar eller utdelningar som delägare
i ett bolag har lyft.
I de situationer som avses i 2 mom. 10 punkten förutsätts
dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren
inte har ingåtts beträffande betalningen av vinstpremie
och att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång
fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie
och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är
att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete
inom företag (725/1978) eller på något annat
motsvarande sätt.
Som arbetsinkomst för utlandsarbete betraktas med avvikelse
från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. den lön
som borde betalas i Finland för motsvarande arbete. Om
motsvarande arbete inte finns i Finland, betraktas den lön
som annars kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser
utfärdas om vad som enligt denna paragraf anses som lön.