1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på yrkeshögskolor
som hör till undervisningsministeriets ansvarsområde.
2 §
Yrkeshögskolornas plats i utbildningssystemet
Yrkeshögskolorna är en del av högskolesystemet.
Yrkeshögskolorna och universiteten bildar tillsammans högskoleväsendet.
3 §
Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar
En yrkeshögskola har självstyrelse i fråga
om sina inre angelägenheter.
En yrkeshögskolas lärare i huvudsyssla, övriga
personal i huvudsyssla och heltidsstuderande hör till yrkeshögskolan
som dess medlemmar. Genom förordning av statsrådet
föreskrivs närmare om vem som är anställd
i huvudsyssla och vem som är heltidsstuderande.
4 §
Yrkeshögskolornas uppgifter
Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan
högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter
som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens
krav samt på forskning och konstnärliga utgångspunkter,
att stöda individens yrkesutveckling och att bedriva tilllämpat
forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen
samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och
tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen.
Yrkeshögskolorna ger vuxenutbildning och utvecklar
den i syfte att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen.
En yrkeshögskola kan ordna yrkespedagogisk lärarutbildning
enligt vad som bestäms särskilt.
5 §
Samarbete med omvärlden
En yrkeshögskola skall utföra sina uppgifter så att
den samarbetar med näringslivet och det övriga
arbetslivet särskilt inom den egna regionen samt med inhemska
och utländska högskolor och andra läroanstalter.
2 kap.
Yrkeshögskolornas huvudmän
6 §
Tillstånd för yrkeshögskola
Statsrådet kan bevilja en kommun, samkommun eller registrerad
finsk sammanslutning eller stiftelse tillstånd för
yrkeshögskola. För att tillstånd skall
beviljas krävs att yrkeshögskolan fyller ett utbildningsbehov
samt de kvalitativa krav och andra krav som ställs på en
yrkeshögskola.
Den som har fått tillstånd för yrkeshögskola har
rätt att vara huvudman för en yrkeshögskola som
meddelar yrkeshögskoleundervisning i enlighet med vad tillståndet
föreskriver om yrkeshögskolans utbildningsuppgift.
I tillståndet kan yrkeshögskolan också åläggas
utvecklingsförpliktelser och andra förpliktelser
som gäller dess uppgifter.
Statsrådet kan efter att ha hört tillståndshavaren återkalla
tillståndet helt eller delvis, om väsentliga förändringar
i utbildningsbehovet eller andra orsaker som har samband med upprätthållandet
av yrkeshögskolan kräver detta eller om yrkeshögskolans
verksamhet inte uppfyller de krav och förpliktelser som
anges i 1 och 2 mom.
7 §
Utbildningsuppgift
I en yrkeshögskolas utbildningsuppgift bestäms,
enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning
av statsrådet, yrkeshögskolans verksamhetsområde,
antalet studieplatser i den utbildning som leder till grundexamen,
yrkeshögskolans undervisningsspråk och verksamhetsorter.
Tillstånd att ändra en yrkeshögskolas
utbildningsuppgift i fråga om antalet studerande och verksamhetsorterna
beviljas av undervisningsministeriet.
3 kap.
Styrning och utvärdering av verksamheten
8 §
Målsättning
Statsrådet godkänner, enligt vad som närmare
föreskrivs genom förordning av statsrådet,
för ett visst antal år åt gången
en utvecklingsplan för utbildning och forskning, som anger
yrkeshögskolornas allmänna utvecklingsmål.
Undervisningsministeriet kommer för ett visst antal år åt
gången överens med yrkeshögskolans huvudman
och yrkeshögskolan om vilka mål som med tanke
på den nationella högskolepolitiken är
av central betydelse i yrkeshögskolans verksamhet och om
uppföljningen av målen samt om viktiga riksomfattande
utvecklingsprojekt.
Om det inte annars är möjligt att på riksnivå eller
regional nivå samordna de enskilda yrkeshögskolornas
mål i fråga om volymer, kan undervisningsministeriet
bestämma det antal studerande som får inleda studier
vid yrkeshögskolorna genom att ange det totala antalet
nybörjarplatser, vid behov helt eller delvis särskilt
för varje examen.
9 §
Utvärdering av kvaliteten
Till en yrkeshögskolas uppgifter hör att ansvara
för kvaliteten och den fortlöpande utvecklingen
av den utbildning och övriga verksamhet som yrkeshögskolan
ordnar och att regelbundet delta i extern utvärdering av
kvaliteten.
Yrkeshögskolan skall publicera resultaten av utvärdering
som den har ordnat.
I anslutning till undervisningsministeriet finns ett råd
för utvärdering av högskolorna, om vilket
föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet.
4 kap.
Yrkeshögskolans förvaltning
10 §
Interna förvaltningsorgan
En yrkeshögskolas interna förvaltning sköts av
yrkeshögskolans styrelse och rektor.
11 §
Styrelsen
Rektorn är ordförande för styrelsen.
Dessutom är yrkeshögskolans övriga
ledning, lärare i huvudsyssla, övriga personal
i huvudsyssla och heltidsstuderande samt näringslivet och
det övriga arbetslivet företrädda i styrelsen.
Antalet medlemmar från varje grupp som avses i 1 mom.
skall vara färre än hälften av det totala
antalet medlemmar i styrelsen, dock så att de medlemmar
som företräder näringslivet och det övriga
arbetslivet får utgöra högst en tredjedel av
det totala antalet medlemmar i styrelsen. Styrelsemedlemmarna kan
ha suppleanter.
Yrkeshögskolans huvudman beslutar om det totala antalet
styrelsemedlemmar och antalet medlemmar från de grupper
som avses i 1 mom. I yrkeshögskolans stadgar bestäms
om valet av medlemmarna.
Styrelsen utses av yrkeshögskolans huvudman.
12 §
Styrelsens uppgifter
Styrelsens uppgift är att utveckla yrkeshögskolans
verksamhet.
Dessutom skall styrelsen
1) för yrkeshögskolans huvudman lägga
fram ett förslag till verksamhets- och ekonomiplan samt
budget för yrkeshögskolan,
2) besluta om grunderna för fördelningen
av anslag som har beviljats yrkeshögskolan,
3) för yrkeshögskolans huvudman lägga
fram förslag till framställning om ändring
av yrkeshögskolans utbildningsuppgift,
4) tillsätta övriga kollegiala förvaltningsorgan,
5) godkänna yrkeshögskolans examensstadga,
6) godkänna stadgar för yrkeshögskolans
interna förvaltning, samt
7) behandla och avgöra övriga ärenden
som föreskrivits eller bestämts för styrelsen
eller som till följd av sakens natur hör till
styrelsen.
13 §
Rektor och prorektor
Rektorn leder yrkeshögskolans verksamhet samt behandlar
och avgör ärenden som gäller yrkeshögskolans
interna förvaltning, om inte något annat föreskrivs
i lag, i förordning av statsrådet eller undervisningsministeriet
eller i yrkeshögskolans stadgar.
Rektorn utnämns eller anställs av yrkeshögskolans
huvudman.
Behörighetsvillkoren för rektor bestäms
genom förordning av statsrådet.
En yrkeshögskola kan ha en eller flera prorektorer
enligt vad yrkeshögskolans huvudman beslutar.
14 §
Huvudmannens uppgifter
Utöver det som föreskrivs någon
annanstans i denna lag har yrkeshögskolans huvudman till uppgift
att
1) besluta om den strategiska utvecklingen av yrkeshögskolan,
2) besluta om yrkeshögskolans verksamhets- och ekonomiplan
samt budget,
3) göra framställning till statsrådet
om ändring av yrkeshögskolans utbildningsuppgift, samt
4) vid behov utse en delegation för yrkeshögskolan.
5 kap.
Undervisning och examina
15 §
Undervisningsspråk
Undervisningsspråket i en yrkeshögskola är finska
eller svenska. Undervisningsspråken i en tvåspråkig
yrkeshögskola är finska och svenska. I undervisningen
samt vid förhör och prov får vid behov
också andra språk än yrkeshögskolans
undervisningsspråk användas, enligt vad yrkeshögskolan
bestämmer om saken.
16 §
Undervisnings- och forskningsfrihet i yrkeshögskolorna
Yrkeshögskolorna har undervisnings- och forskningsfrihet
i utförandet av de uppgifter som avses i 4 §.
I undervisningen skall dock iakttas bestämmelser och föreskrifter
som gäller utbildningen och undervisningen.
Undervisningen vid yrkeshögskolorna är offentlig.
Av grundad anledning kan allmänhetens möjligheter
att följa undervisningen begränsas.
17 §
Undervisningen i yrkeshögskolorna
En yrkeshögskola meddelar inom ramen för sin
utbildningsuppgift undervisning som leder till högskoleexamen,
yrkesinriktad specialiseringsundervisning och annan vuxenutbildning samt öppen
yrkeshögskoleundervisning. En del av den undervisning som
syftar till examen kan ordnas på arbetsplatser.
18 §
Grunderna för examina
En yrkeshögskoleexamen är en högskoleexamen.
Bestämmelser om yrkeshögskoleexaminas ställning
i systemet för högskoleexamina utfärdas
genom förordning av statsrådet.
I fråga om yrkeshögskoleexamina, examensmål
och studiernas struktur samt andra grunder för studierna
föreskrivs genom förordning av statsrådet
och med stöd av förordningen i yrkeshögskolans
examensstadga.
Till en yrkeshögskoleexamen som har avlagts vid en
yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet
samt examensbenämningen och vid behov förkortningen
YH. Närmare bestämmelser om examina utfärdas
genom förordning av statsrådet.
19 §
Utbildningsprogram och undervisningsplaner
Studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i
form av utbildningsprogram enligt vad som föreskrivs genom
förordning av statsrådet och med stöd
av förordningen i yrkeshögskolans examensstadga.
Utbildningsprogrammen och undervisningsplanerna skall omfatta
heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår.
Av särskilda skäl kan en examen omfatta mer än
fyra år.
Undervisningsministeriet beslutar om utbildningsprogrammen på framställning
av yrkeshögskolan, enligt vad som närmare föreskrivs
genom förordning av statsrådet. Yrkeshögskolan beslutar
om utbildningsprogrammens undervisningsplaner enligt vad som bestäms
i yrkeshögskolans examensstadga.
Vid yrkeshögskolorna kan det finnas delegationer för
utveckling av utbildningen.
6 kap.
Studerande
20 §
Behörighet för yrkeshögskolestudier
Som studerande vid en yrkeshögskola kan
antas den som har avlagt eller fullgjort
1) gymnasiets lärokurs eller studentexamen,
2) yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare
studier, enligt vad som närmare föreskrivs genom
förordning av undervisningsministeriet,
3) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen
eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad
vuxenutbildning (631/1998), enligt vad som närmare
föreskrivs genom förordning av undervisningsministeriet, eller
4) studier utomlands vilka motsvarar examina som avses
i 1—3 punkten.
Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas också andra än
i 1 mom. avsedda personer som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga
kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier.
21 §
Antal studerande
En yrkeshögskola beslutar inom ramen för sin utbildningsuppgift
om det antal studerande som årligen antas till yrkeshögskolan,
om inte något annat följer av 8 § 3 mom.
22 §
Antagning av studerande
Respektive yrkeshögskola beslutar om grunderna för
antagning av studerande och om ordnande av urvalsprov. På sökandena
skall tillämpas likvärdiga urvalsprinciper.
Antagningen av studerande till yrkeshögskolorna ordnas
med hjälp av gemensam ansökan och med användning
av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret
och studentexamensregistret (1058/1998), om inte något
annat föreskrivs genom förordning av statsrådet.
Närmare bestämmelser om gemensam ansökan
och om antagning av studerande utfärdas genom förordning
av statsrådet och med stöd av den genom undervisningsministeriets
beslut.
Studerandena antas av en yrkeshögskola enligt vad som
vid behov föreskrivs genom förordning av statsrådet.
Under ett och samma läsår får en studerande
ta emot endast en studieplats som leder till högskoleexamen.
Den som har ansökt om att bli antagen som studerande
kan hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen söka
rättelse i antagningsbeslutet inom 14 dagar från
det att resultatet av antagningen offentliggjordes. Närmare
bestämmelser om förfarandet utfärdas
genom förordning av statsrådet.
23 §
Inskrivning
De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot
studieplatsen skall på det sätt som yrkeshögskolan
bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan,
varpå de antecknas som studerande. De studerande skall
varje läsår anmäla sig som närvarande
eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan
bestämmer.
24 §
Studierätt
En studerande har rätt att genomföra de studier
som leder till yrkeshögskoleexamen enligt utbildningsprogrammet
och undervisningsplanerna samt enligt de grunder som anges i yrkeshögskolans
examensstadga.
En heltidsstuderande skall slutföra de studier som
avses i 1 mom. inom en tid som är högst ett år
längre än deras omfattning. En studerande kan på basis
av en frånvaroanmälan vara frånvarande
under sammanlagt två läsår. Denna tid
räknas inte in i maximistudietiden. När det gäller
andra studerande bestäms i yrkeshögskolans examensstadga
om grunderna för maximistudietiden för de studier
som avses i 1 mom.
25 §
Förlust av studierätten
En studerande som inte har anmält sig på det sätt
som bestäms i 23 §, förlorar sin studierätt. Om
en sådan studerande senare vill inleda sina studier eller
fortsätta dem, skall han eller hon på nytt hos
yrkeshögskolan ansöka om studierätt.
En studerande som inte har slutfört sina studier inom
den tid som anges i 24 § 2 mom. förlorar sin studierätt,
om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl
beviljar den studerande extra tid för att slutföra
studierna.
En studerande kan hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen
söka rättelse i ett beslut som gäller
förlust av studierätten inom 14 dagar från
det att han eller hon har fått del av beslutet.
26 §
Undervisningens avgiftsfrihet
Undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen är
avgiftsfri för studerandena.
Avgifter kan tas ut i annan undervisning. Bestämmelser
om grunderna för avgifterna utfärdas genom förordning
av statsrådet, med iakttagande i tillämpliga delar
av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten
(150/1992) bestäms om avgifter för offentligrättsliga
prestationer.
Om en avgift som avses i denna lag och som tas ut hos en studerande
inte har betalts på förfallodagen, får årlig
dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen
på det sätt som bestäms i räntelagen
(633/1982).
En avgift får drivas in i utsökningsväg
utan dom eller beslut på det sätt som bestäms
i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg
(367/1961).
27 §
Rättelse av bedömning av studieprestationer
En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna
har tillämpats på hans eller hennes studieprestationer.
Bestämmelser om förfaringssättet utfärdas
genom förordning av statsrådet.
En studerande som är missnöjd med bedömningen
av sina studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier
som han eller hon fullgjort annanstans kan muntligen eller skriftligen
begära rättelse hos den lärare som utfört
bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknande.
Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14
dagar från den tidpunkt då den studerande har
haft tillfälle att ta del av bedömningsresultaten
och av tillämpningen av bedömningsgrunderna för
egen del.
En studerande som är missnöjd med ett beslut som
avses i 2 mom. kan hos yrkeshögskolans examensnämnd
skriftligen söka rättelse i beslutet inom 14 dagar
från det att han eller hon har fått del av det.
Närmare bestämmelser om examensnämndens
uppgifter och sammansättning utfärdas genom förordning
av statsrådet.
28 §
Disciplinärt förfarande
En studerande som vid en yrkeshögskola har gjort sig
skyldig till fusk eller annars stört ordningen vid yrkeshögskolan
kan disciplinärt bestraffas, beroende på hur allvarlig
förseelsen är, med varning eller med avstängning
för viss tid, högst ett år. Den studerande
skall ges tillfälle att bli hörd innan ärendet
avgörs.
Beslut om att tilldela en studerande varning fattas av rektorn
och beslut om avstängning för viss tid av yrkeshögskolans
styrelse.
7 kap.
Lärare och övrig personal
29 §
Lärare och övrig personal
Vid en yrkeshögskola finns tjänster och befattningar
som överlärare och lektor.
En yrkeshögskola kan ha timlärare och föreläsare.
Lärarna utnämns eller anställs av
yrkeshögskolan.
30 §
Lärarnas behörighetsvillkor och uppgifter
Bestämmelser om behörighetsvillkoren och uppgifterna
för lärarna vid yrkeshögskolorna utfärdas
genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet
kan av särskilda skäl bevilja dispens i fråga
om behörighetsvillkoren.
31 §
Personalens ställning i kommunala och privata yrkeshögskolor
I fråga om tjänsterna samt tjänsteinnehavarna och
dem som interimistiskt sköter en tjänst vid en
kommunal yrkeshögskola tillämpas vad som föreskrivs
i kommunallagen (365/1995) och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare
(
/2003), om inte något annat föreskrivs
i denna lag.
I fråga om befattningarna, befattningshavarna och på dem
som interimistiskt sköter en befattning vid en privat yrkeshögskola
tillämpas vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen (55/2001),
om inte något annat föreskrivs i denna lag.
8 kap.
Finansiering
32 §
Basfinansiering
Yrkeshögskolornas huvudmän beviljas basfinansiering
på grundvalen av antalet studerande vid yrkeshögskolan
samt det per studerande bestämda priset per enhet, så som
bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
(635/1998).
Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas statsandel
för anläggningsprojekt vid yrkeshögskolan
så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings-
och kulturverksamhet.
33 §
Projektfinansiering och resultatbaserad finansiering samt finansiering
av yrkeshögskolornas gemensamma utgifter
Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisningsministeriet
bevilja huvudmannen för en yrkeshögskola projektfinansiering
för att utveckla och stöda yrkeshögskolans
verksamhet.
Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisningsministeriet
bevilja huvudmannen för en yrkeshögskola resultatbaserad
finansiering med anledning av att yrkeshögskolans verksamhet
har varit resultatrik.
Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisningsministeriet
finansiera funktioner och projekt som är gemensamma för
samtliga yrkeshögskolor och som stöder deras verksamhet.
34 §
Finansiering av yrkespedagogisk lärarutbildning
Undervisningsministeriet beviljar yrkeshögskolornas
huvudmän statsunderstöd för yrkespedagogisk
lärarutbildning så som bestäms i lagen om
finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
35 §
Kommunernas finansieringsandel av yrkeshögskolornas
kostnader
Kommunerna deltar i de kostnader för yrkeshögskolorna
som utgör grund för den finansiering som föreskrivs
i 32 § enligt vad som bestäms i lagen om finansiering
av undervisnings- och kulturverksamhet.
36 §
Övrig finansiering
En yrkeshögskolas huvudman kan ta emot understöd
och donationer för yrkeshögskolans verksamhet
och utvecklandet av den.
37 §
Tillämpning av statsunderstödslagen
På statsunderstöd enligt denna lag tillämpas statsunderstödslagen
(688/2001). Statsunderstödslagen tillämpas
dock inte på resultatbaserad finansiering som avses i 33 § 2
mom.
9 kap.
Särskilda bestämmelser
38 §
Samarbete mellan yrkeshögskolorna
I syfte att samordna verksamheten i yrkeshögskolorna
inom ett område eller för att främja
gemensamma projekt, gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete
eller annan samverkan kan yrkeshögskolorna komma överens
om att ha gemensamma utbildnings- och forskningsenheter.
39 §
Användning av benämningarna yrkeshögskola och
yrkeshögskoleexamen
Benämningen yrkeshögskola får användas
endast om yrkeshögskolor som avses i denna lag.
Benämningen yrkeshögskoleexamen får
användas endast om en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola.
40 §
Rätt att få uppgifter
När en yrkeshögskola sköter sina
uppgifter har den rätt att av statliga och kommunala myndigheter
få sådana statistiska uppgifter och andra motsvarande
uppgifter som den behöver för att planera och
organisera utbildningen.
Yrkeshögskolan skall på begäran till
undervisningsministeriet sända de uppgifter som ministeriet
behöver för utvärdering, utveckling, statistikföring
och uppföljning av utbildningen.
41 §
Tillämpning av vissa bestämmelser om behandling
av förvaltningsärenden
När ett förvaltningsärende som avses
i denna lag behandlas vid en yrkeshögskola skall iakttas lagen
om förvaltningsförfarande (598/1982),
lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)
och lagen om delgivning i förvaltningsärenden
(232/1966).
42 §
Ändringssökande
Ändring i ett beslut som en yrkeshögskola
har fattat med stöd av denna lag eller en förordning som
utfärdats med stöd av lagen får sökas
genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars
domkrets yrkeshögskolan har sitt huvudsakliga verksamhetsställe,
och i övrigt enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Ändring får inte sökas genom besvär
i ett beslut i vilket rättelse får sökas
enligt 22, 25 eller 27 §. Ändring i ett beslut
som givits vid rättelseförfarande får
sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol
som avses i 1 mom. I ett beslut som givits vid rättelseförfarande
och som gäller bedömning av studieprestationer
får ändring dock inte sökas genom besvär.
Ändring får inte sökas genom besvär
i en yrkeshögskolas beslut som gäller stadgarna,
examensstadgan, utbildningsprogrammen, undervisningsplanerna eller
andra föreskrifter som gäller undervisningsarrangemangen.
I förvaltningsdomstolens beslut om antagning av studerande
enligt 22 §, förlust av studierätten
enligt 25 § eller disciplinära åtgärder
enligt 28 § får ändring inte sökas
genom besvär.
Ett beslut om att avstänga en studerande för viss
tid kan verkställas trots besvär, om inte yrkeshögskolan
eller förvaltningsdomstolen beslutar något annat.
43 §
Förhållande till annan lagstiftning
I fråga om ärenden som faller inom behörigheten
för en yrkeshögskolas huvudman iakttas vad som
bestäms i kommunallagen, lagen om aktiebolag (734/1978)
och lagen om stiftelser (109/1930).
44 §
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om verkställigheten av
denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.
10 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
45 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.
Genom denna lag upphävs
1) lagen den 3 mars 1995 om yrkeshögskolestudier
(255/1995) jämte ändringar, samt
2) lagen den 3 mars 1995 om vissa arrangemang som krävs
för verkställande av lagen om yrkeshögskolestudier
(258/1995), med undantag för lagens 6 §.
En styrelse som har valts för en yrkeshögskola
med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter
i sitt uppdrag till mandatperiodens slut.
När en i 11 § avsedd styrelse utses för
första gången väljs de i 11 § 1
mom. avsedda företrädarna för lärare
i huvudsyssla, övrig personal i huvudsyssla och heltidsstuderande
vid de olika gruppernas möten som sammankallas av yrkeshögskolans
rektor.
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.