av dem 3 och 34 § sådana de lyder delvis ändrade
i lag 322/1999, 5 § 1—3 mom., 20 § 2 mom., 32 §,
165 § 1 mom., 212 § 2 mom. och 283 § sådana
de lyder i lag 322/1999, 17 § 2 mom., 67 § 4 mom.,
154 § 1 mom. 4 och 6 punkten, 156 § 2 och 3 mom.,
162 § 1 mom. och 285 § 2 mom. sådana de
lyder i lag 1159/2005, 22 § 2 mom. och 260 § 2
mom. sådana de lyder i lag 575/2009, 131 § sådan den
lyder delvis ändrad i lag 273/1998, 133 § 1
mom. och 168 § 2 mom. sådana de lyder i lag 688/2000,
134 § sådan den lyder i lagarna 688/2000
och 455/2004 samt 218 § 1 mom. och 232 § 2 mom.
sådana de lyder i lag 273/1998, samt
2 §
I denna lag avses med
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) allmänt område en fastighet i
kommunens ägo som bildats av ett område som i
detaljplanen avsatts till gatuområde, torg eller öppen
plats, rekreationsområde, trafikområde, område
för fritid och turism, skyddsområde, faroområde, specialområde
eller vattenområde, eller av en del av ett sådant
område, och som införts som allmänt område
i fastighetsregistret,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3 §
De åtgärder som avses i 1 § vidtas
vid en fastighetsförrättning eller genom
beslut av fastighetsregisterföraren i enlighet med vad
som föreskrivs nedan.
Fastighetsförrättningar och andra åtgärder som
avses i 1 mom. sköts av lantmäteriverkets lantmäteribyråer.
Inom detaljplaneområden ska dock den myndighet som i enlighet
med 5 § i fastighetsregisterlagen för fastighetsregister inom
området ha hand om fastighetsförrättningar
och andra åtgärder på det sätt
som närmare bestäms nedan i 5 § 3 mom.
Om en fastighetsförrättning gäller både
ett detaljplaneområde och ett område utanför
detta, sköts förrättningen likväl
av lantmäteribyrån.
4 §
En fastighetsförrättning verkställs
av en förrättningsingenjör och två gode
män (förrättningsmän).
Andra fastighetsförrättningar än skifte
av ett samfällt område, nyskifte och reglering
av byggnadsmark kan förrättningsingenjören
verkställa utan gode män, om det inte är
behövligt att anlita gode män och ingen sakägare fordrar
att gode män anlitas.
5 §
Förrättningsingenjören kan vara en
i tjänsteförhållande vid lantmäteriverket
anställd diplomingenjör som har avlagt
en för uppgiften lämplig lantmäteriexamen
vid Aalto-universitetet eller en ingenjör eller tekniker
som har avlagt en för uppgiften lämplig examen
vid en yrkeshögskola eller en teknisk läroanstalt
eller kommunens fastighetsingenjör eller en i tjänsteförhållande
hos kommunen anställd ingenjör eller tekniker
som har avlagt en ovan avsedd examen.
En vid lantmäteriverket anställd
ingenjör eller tekniker kan vara förrättningsingenjör
vid
1) styckning,
2) frivilligt ägobyte,
3) servitutsförrättning,
4) sådan fastighetsbestämning som avses i 101 § 1
mom. 1 och 3—5 punkten,
5) sådan förrättning enligt 131 a § som
verkställs för fogande av samfällt område
till en fastighet,
6) sådan fastighetsbestämningsförrättning
enligt 277 § 1 mom. som gäller en i detta moment avsedd
förrättning,
7) ledförrättning enligt terrängtrafiklagen (1710/1995),
8) bildande till lägenhet av ett fristående
område,
9) överföring och bildande till lägenhet
av en andel i ett samfällt område,
10) sådan vägförrättning
som avses i lagen om enskilda vägar (358/1962),
11) bildande av samfällt område,
12) fogande av ägor till en samfälld skog
i enlighet med 99 §, när avtalet därom
upptar en överenskommelse om det som avses i 2 mom. i den
nämnda paragrafen.
Om kommunen i enlighet med 5 § i fastighetsregisterlagen
för fastighetsregister inom ett detaljplaneområde,
ska förrättningsingenjören när förrättningar
enligt 2 mom. 1—10 punkten i denna paragraf verkställs
inom det nämnda området vara en hos kommunen anställd
fastighetsingenjör, ingenjör eller tekniker. Fastighetsingenjören är
förrättningsingenjör även vid
klyvning av tomter inom ett detaljplaneområde, vid tvångsbyte
av ägor, vid en förrättning enligt 62 § som verkställs
i samband med styckning samt vid fastighetsbestämningsförrättningar
enligt 101 eller 277 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Till en god man betalas
1) arvode,
2) ersättning för inkomstbortfall och för
kostnader som på grund av uppdraget som god man föranleds
av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård
eller något motsvarande, samt
3) resekostnadsersättning och dagtraktamente.
Lantmäteriverkets centralförvaltning fastställer
grunderna för och beloppet av det arvode, de ersättningar
och det dagtraktamente som en god man erhåller. På gode
män tillämpas i övrigt vad som i kommunallagen
(365/1995) bestäms om kommunens förtroendevalda,
om inte något annat föreskrivs nedan.
17 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kommunen har rätt att föra talan på sitt
område vid förrättningar inom ett detaljplaneområde och
vid förrättningar enligt 33 § 1 mom. 1—4
punkten.
20 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den fastighet som bildas genom styckning kan omfatta flera outbrutna
områden antingen från samma fastighet eller flera
fastigheter eller från ett samfällt område
(samstyckning). Den tomt eller det allmänna område
som bildas genom styckning kan även omfatta hela fastigheter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
22 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En styckningsförrättning som gäller
ett outbrutet område och grundar sig på fång
blir anhängig när inskrivningsmyndigheten har
antecknat lagfarten på det outbrutna området i
lagfarts- och inteckningsregistret. Om det outbrutna området är
beläget på ett område som kommunen för
fastighetsregister över, blir styckningsförrättningen
anhängig när inskrivningsmyndighetens meddelande
om lagfart på det outbrutna området har inkommit
till kommunens fastighetsregistermyndighet. Inledandet av styckning
kan uppskjutas och en påbörjad förrättning
ska avbrytas, om det outbrutna områdets ägare
lämnar in utredning enligt vilken avsikten inte är
att bilda styckningsfastigheten enbart av det outbrutna området
i fråga eller om det finns någon annan grundad
anledning att uppskjuta inledandet eller avbryta förrättningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
32 §
Inom området för en bindande tomtindelning får
styckning inte förrättas så att det vid
förrättningen uppkommer en ny fastighetsgräns
som avviker från gränsen för ett byggnadskvarter
eller för en sådan tomt som följer tomtindelningen.
Om det i ett outbrutet område på detaljplaneområde
ingår dels ett område där tomtindelningen är
bindande, dels ett område där tomtindelningen
inte är bindande, ska områdena bildas till separata
fastigheter, om inte kommunen av särskilda skäl
ger sitt samtycke till en avvikelse från detta.
Annars ska styckning inom ett detaljplaneområde förrättas
på ett sätt som inte äventyrar genomförandet
av planen.
33 §
En fastighet utanför ett detaljplaneområde som är
avsedd till byggplats får bildas genom styckning endast
om den fastighet som bildas uppfyller de krav som markanvändnings-
och bygglagen och de bestämmelser och föreskrifter som
utfärdats med stöd av den ställer på en byggplats.
Dessutom bör man se till att planläggningen, genomförandet
av planen eller regleringen av områdesanvändningen
i övrigt inte försvåras, i de fall där
styckningen gäller
1) ett område som i en generalplan med rättsverkningar
har anvisats som rekreations- eller skyddsområde,
2) ett område i behov av planering som avses i 16 § i
markanvändnings- och bygglagen,
3) ett område på vilket byggförbud
gäller för utarbetande av detaljplan, eller
4) ett strandområde som avses i 72 § i markanvändnings-
och bygglagen för vilket ingen sådan generalplan
med rättsverkningar gäller där det särskilt
bestäms om möjligheten att bygga.
Trots 1 mom. får ett outbrutet område
som är avsett till byggplats avstyckas till en fastighet, om
1) kommunen av grundad anledning ger sitt samtycke till styckningen,
2) ett avgörande som gäller planeringsbehov enligt
137 § i markanvändnings- och bygglagen eller ett
undantag som avses i 171 § i den lagen är i kraft
för det outbrutna området när förrättningen
inleds eller erhålls medan förrättningen pågår,
3) den fastighet som ska bildas av ett område som avses
i 1 mom. 4 punkten är avsedd att användas för
byggande enligt 72 § 3 mom. i markanvändnings-
och bygglagen,
4) ett bygglov för en annan än en tillfällig byggnad är
i kraft för det outbrutna området när förrättningen
inleds eller erhålls medan förrättningen
pågår, eller om
5) en bostadsbyggnad redan har uppförts på det
outbrutna området med stöd av bygglov för en
annan än en tillfällig byggnad, och kommunen inte
av särskilda skäl motsätter sig styckning.
På ett område med byggförbud enligt
1 mom. 3 punkten får ett outbrutet område genom
styckning överföras till en redan existerande
fastighet, om styckningen inte avsevärt försvårar
utarbetandet av planen.
Uppstår det vid styckningen ovisshet om huruvida det
outbrutna området är beläget inom ett strandområde
som avses i 72 § i markanvändnings- och bygglagen,
ska förrättningsingenjören hänskjuta ärendet
till närings-, trafik- och miljöcentralen för
avgörande.
Trots 1—3 mom. ovan får ett outbrutet område
utanför ett område med bindande tomtindelning
i en detaljplan ombildas till fastighet genom styckning, om köparen
enligt 2 kap. 34 § 3 mom. i jordabalken har förlorat
sin rätt att häva köpet.
34 §
Om det i samband med styckning visar sig att sakägarna
har en felaktig uppfattning om förutsättningarna
för byggande, ska förrättningsingenjören
klarlägga för sakägarna styckningens
betydelse vid bedömningen av de krav på byggande
som ställs i markanvändnings- och bygglagen och
i de bestämmelser som utfärdats med stöd
av den.
47 §
En ägare som har lagfart på en lägenhet
eller på en kvotdel av en lägenhet har rätt
att få lägenheten delad genom klyvning. En sådan ägare
till en kvotdel av en tomt som har lagfart på kvotdelen
har rätt att få tomten delad genom klyvning. På klyvning
av tomter tillämpas vad som nedan bestäms om klyvning
av lägenheter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
52 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ägorna ska delas så att de ersättningar
som avses i 51 § 4 mom. inte blir oskäligt stora.
53 §
Vad som i 32 § bestäms om styckning gäller
i tillämpliga delar vid klyvning. Inom området
för en bindande tomtindelning får en tomt delas
genom klyvning, om fastigheterna kan bildas i enlighet med tomtindelningen.
När klyvning förrättas utanför
detaljplaneområde ska om möjligt sådana
fastigheter som kommer att omfatta byggnader vilka förutsätter bygglov
bildas så att de uppfyller de krav som ställs
på en byggplats i markanvändnings- och bygglagen
och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats
med stöd av den.
Om den fastighet som ska klyvas finns på ett område
på vilket byggförbud gäller för
utarbetande av general- eller detaljplan eller om utarbetandet av
en plan annars är anhängigt, ska planen om möjligt
beaktas vid fastighetsbildningen.
58 §
Ägobyte kan företas, om ägarna till
fastigheterna avtalar om saken (frivilligt ägobyte).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
67 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett sådant nyskifte genom vilket det är möjligt
att undanröja eller minska en sådan betydande
olägenhet som byggandet av en landsväg, en järnväg,
en kraftledningslinje eller en flygplats, inrättandet av
ett naturskyddsområde eller genomförandet av något
annat sådant projekt medför för dem som
använder fastigheterna kan förrättas,
om nyttan av nyskiftet är betydande och det i övrigt är ändamålsenligt
att förrätta skiftet (projektnyskifte).
79 §
Om en delägare på ett nyskiftesområde äger bara
ett område av ringa värde som han inte kan använda ändamålsenligt
och som inte kan förbättras nämnvärt
genom nyskiftet och inte ens vid nyskiftet kan bildas till en ändamålsenlig driftsenhet,
kan området mot full ersättning inlösas
och tilldelas andra delägare. På ett sådant område
tillämpas vad som i 65 § föreskrivs om ett
område som har överförts till en fastighet.
Överföring och bildande till lägenhet
av andelar i samfällda områden samt fogande av
ett samfällt område till en fastighet
131 §
Från en fastighet överlåten andel
i ett samfällt område, eller en kvotdel av en
sådan andel, överförs till förvärvarens
fastighet eller, om en överföring inte är
möjlig, bildas till lägenhet. Likaså kan
en andel i ett samfällt område på ansökan
av fastighetsägaren överföras till en
annan fastighet som han äger. På dessa åtgärder
tillämpas vad som bestäms om styckning. Åtgärderna kan
vidtas också genom beslut av fastighetsregisterföraren,
om det inte av särskilda skäl är behövligt
att behandla saken vid en fastighetsförrättning.
Vid en förrättning som avses i 1 mom. betraktas
andelen som ett outbrutet område. Överföring
av en andel får företas även när
den fastighet från vilken andelen avskiljs finns i en annan kommun än
den mottagande fastigheten, om det är ändamålsenligt
att andelen överförs och överföringen
inte föranleder oklarheter i fastighetssystemet.
131 a §
Om alla andelar i ett samfällt område har kommit
att tillhöra en och samma fastighet, fogas det samfällda
området till fastigheten vid en för ändamålet
föranstaltad fastighetsbestämningsförrättning,
i samband med en annan fastighetsförrättning
eller på ansökan av fastighetens ägare
genom beslut av fastighetsregisterföraren.
Fastighetsregisterföraren kan verkställa ett
i 1 mom. avsett fogande av ett samfällt område
till en fastighet, om det inte av särskilda skäl är
behövligt att behandla saken vid en fastighetsförrättning.
Fastighetsregisterföraren kan verkställa fogandet även
utan ansökan, om den som äger fastigheten ger
sitt samtycke till detta.
133 §
Ett outbrutet område som delägarlaget för
ett samfällt område har fått i sin ägo
fogas till delägarlagets samfällda område.
En fastighet som delägarlaget har fått i sin ägo
sammanslås med delägarlagets samfällda
område.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
134 §
Ett område avskiljs till samfällt område
och ett outbrutet område som avses i 133 § 1 mom. fogas
till ett redan existerande samfällt område vid
en förrättning på vilken det tillämpas
vad som bestäms om styckning, eller i samband med en annan
fastighetsförrättning. En fastighet sammanslås
med ett samfällt område vid en för ändamålet
föranstaltad fastighetsförrättning.
Ett område fogas till ett samfällt område
och samfällda områden sammanslås i de
fall som avses i 133 § 2 och 3 mom. vid en för ändamålet föranstaltad
fastighetsförrättning. Med tanke på bestämmandet
av andelarna bedöms det område som ska fogas till
det samfällda området och de samfällda
områdena vid förrättningen, och varje fastighets
andel i det samfällda område som bildats bestäms
så att andelen till sitt värde motsvarar värdet
av det område som hört till fastigheten eller
värdet av den andel i det samfällda området
som tidigare tillkommit fastigheten.
Det samfällda område som bildas ska vara ändamålsenligt
med tanke på ordnandet av användningen och skötseln
av området, och fogandet eller sammanslagningen får
inte leda till en oändamålsenlig fastighetsindelning
eller äventyra klarheten i fastighetssystemet. En ytterligare förutsättning
för att ett outbrutet område ska kunna fogas till
ett samfällt område och för att en fastighet
ska kunna sammanslås med ett samfällt område
på det sätt som avses i 1 mom. är att det
outbrutna området eller fastigheten inte belastas av inteckningar,
panträtter eller inskrivna sytningar eller att det outbrutna
området eller fastigheten befrias från ansvar
för inteckningarna. En förutsättning
för befrielse är att innehavaren av panträtten
ger sitt samtycke. Befrielse kan ske utan samtycke av innehavaren
av panträtten, om den fastighet från vilken det
outbrutna området tas även efter förrättningen
klart räcker till för att ansvara för
de pantfordringar som belastar den. Om villkoren för fogande
eller sammanslagning inte uppfylls, bildas av det outbrutna området
eller av fastighetens område ett nytt samfällt
område för delägarlagets delägarfastigheter,
i vilket delägarfastigheterna har andel motsvarande samma
andelstal som i deras redan existerande samfällda område.
Också i detta fall ska villkoren för samstyckning
enligt 24 § vara uppfyllda i fråga om det samfällda
område som ska bildas av fastigheten eller det outbrutna
området och i fråga om delägarfastigheterna
i det samfällda området.
Om en fastighet som ska sammanslås eller bildas till
ett nytt samfällt område har andel i ett annat
samfällt område eller i en gemensam särskild
förmån, övergår andelen till
de andra delägarfastigheterna i det samfällda
området eller den särskilda förmånen.
Andelen övergår till delägarfastigheterna
utan ersättning i samma förhållande som
deras tidigare andelar. En fastighet som sammanslås
med ett samfällt område eller av vars område
ett nytt samfällt område bildas upphör,
och de enskilda särskilda förmåner och
servitutsrättigheter som hört till den upphör.
137 §
En delägare i ett annat samfällt område än
ett strömfall eller en sådan samfälld
skog som avses i lagen om samfällda skogar har rätt
att få sin andel avskild genom skifte, om andelen kan avskiljas
utan att någon delägare åsamkas nämnvärd
olägenhet. På ansökan av flera delägare
kan deras andelar avskiljas även så att det av
de andelar som ska avskiljas bildas ett samfällt område
för de fastigheter som de äger.
Ett samfällt område som varken är
ett samfällt strömfall eller en samfälld
skog kan under de förutsättningar som anges i
1 mom. delas i två eller flera samfällda områden
på ansökan av delägarlaget för
det samfällda området, när ansökan
grundar sig på ett majoritetsbeslut som delägarlaget
har fattat i enlighet med 15 § 2 mom. i lagen om samfälligheter.
Vid ett sådant skifte är det möjligt
att på det sätt som föreskrivs i 1 mom.
i denna paragraf för de delägare som så önskar
avskilja de andelar som de äger.
För skifte av ett samfällt vattenområde
förutsätts dessutom att delningen behövs
för ett särskilt ändamål eller
att det finns något annat särskilt skäl
att dela området.
Om en andel i ett samfällt jordområde inte
kan avskiljas och andelen inte behövs med hänsyn till
användningen av delägarens fastighet, är
de övriga delägarna skyldiga att lösa
in andelen på yrkande av den nämnda delägaren.
När andelen är inlöst, hör det
samfällda området till de fastigheter
som fortfarande har del i området, i samma förhållande
som deras tidigare andelar, om inte delägarna avtalar något
annat. De delägare som har löst in andelen ska
till den delägare som yrkat inlösning betala ersättning
för dennes förlust.
154 §
Till förmån för en fastighet
kan på en annan registerenhets område som ständigt
servitut stiftas rätt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) att förlägga och använda en avloppsledning
och andra till avledande och hantering av avloppsvatten hörande
anordningar och konstruktioner,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6) att använda ett område som behövs
för fordons- eller båtplats, brygga, badplats,
lagring av trävirke eller lastplats samt, på detaljplaneområde,
att använda ett område som behövs för
en gemensam gårdsplan,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
156 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Inom ett detaljplaneområde får ett servitut som
avses i 154 § 1 mom. 1—4 eller 11 punkten samt
ett i 6 punkten avsett servitut som behövs för
att användas som fordonsplats stiftas utan samtycke av
den belastade registerenhetens ägare, om servitutet är
viktigt för den berättigade fastigheten eller
för kommunen och det inte medför betydande olägenhet
för den belastade registerenheten eller för innehavaren
av en servitutsrätt som redan belastar området.
Vid en fastighetsförrättning ska för
varje fas-tighet och skifte ordnas behövlig vägförbindelse till
en gata, landsväg eller sådan enskild väg
för vilken ett väglag har bildats, genom stiftande
av ett servitut som avses i 154 § 1 mom. 11 punkten eller
en ständig eller tidsbestämd vägrätt
enligt lagen om enskilda vägar eller någon annan
rätt som behövs för vägförbindelsen.
I fråga om förutsättningarna för
stiftande av en sådan rätt tilllämpas
lagen om enskilda vägar. På begäran av ägaren
till fastigheten ska vid fastighetsförrättningen även
avgöras huruvida vägrätt ska beviljas
för en sådan enskild väg som avses ovan.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
161 §
Ett servitut som har stiftats vid en fastighetsförrättning
kan upphävas med stöd av ett avtal mellan sakägarna,
om servitutets betydelse för den berättigade fastigheten
eller kommunen har minskat. I övrigt kan servitutet upphävas,
om förhållandena är så förändrade
att servitutet med beaktande av bestämmelserna i 156 och
157 § inte längre skulle kunna stiftas och servitutet inte är
nödvändigt för den berättigade
fastigheten eller för kommunen. Ett nödvändigt
servitut kan upphävas, om det inte är möjligt
att genom åtgärder enligt 160 § undanröja
en oskälig olägenhet som servitutet orsakar och
om det i stället för det upphävda servitutet,
under de förutsättningar som anges i 156 och 157 §,
kan stiftas ett motsvarande servitut på en annan plats.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
162 §
Ägaren och innehavaren av en belastad registerenhet är
berättigade att av den till förmån för vilken
ett servitut eller en rätt stiftas få ersättning
för den olägenhet och skada som stiftandet av
servitutet eller rätten orsakar. Skyldig att ersätta
en olägenhet eller skada som en åtgärd
enligt 160 § orsakar är den som har nytta av åtgärden.
Om vägrätt beviljas med stöd av 156 § 3 mom.
ska frågan om ersättningsskyldighet enligt 24 § i
lagen om enskilda vägar samtidigt behandlas och avgöras.
För ett servitut eller en rätt som vid styckning
stiftats till förmån för en styckningsfastighet
och som behövs för en vägförbindelse
som avses i 156 § 3 mom. är likväl stomfastighetens ägare
berättigad till ersättning bara av särskilda
skäl. Om den belastning som servitutet medför ökar
nämnvärt på grund av en bestämmelse
som avses i 159 § 2 mom., är den belastade registerenhetens ägare
och innehavare berättigade att av de innehavare av servitutsrätt som
avses i det momentet få ersättning för
den ökade olägenhet som beror på detta.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
165 §
Stiftande, flyttning eller upphävande av ett servitut
eller en rätt enligt detta kapitel och andra ärenden
som gäller ett servitut eller en rätt behandlas
vid en servitutsförrättning eller i samband med
en annan fastighetsförrättning. Har överenskommelse
nåtts om upphävande av servitutet eller rättigheten
eller om ändrings av bestämmelserna om utnyttjande
av servitutet eller rätten och om ersättningen
för de förluster som en sådan åtgärd
medför, och det inte av särskilda skäl är
behövligt att behandla saken vid en fastighetsförrättning
eller en vägförrättning som gäller
en enskild väg, kan fastighetsregisterföraren
avgöra ärendet genom sitt beslut.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15 kap.
Förrättningsförfarande
168 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om förrättningen gäller en fastighet
eller ett outbrutet område som ägs av flera gemensamt, ska
kallelsebrevet sändas till alla samägare särskilt.
Gäller förrättningen ett samfällt
område eller en gemensam särskild förmån
och det vid förrättningen inte är fråga
om skifte av det samfällda området eller om en
fastighetsbestämning enligt 101 § 1 mom. 2, 4
eller 5 punkten eller en motsvarande åtgärd, sänds
kallelsebrevet till ett konstituerat delägarlag med iakttagande
av 26 § i lagen om samfälligheter och till ett
icke konstituerat delägarlag genom att kallelsebrevet sänds till
en i 26 § 4 mom. i lagen om samfälligheter avsedd
företrädare. Har ingen sådan företrädare utsetts,
sänds kallelsebrevet till någon av delägarna
och inledandet av förrättningen tillkännnages
dessutom genom publicering av kallelsen i minst en tidning med spridning
på orten. Om förrättningen gäller
ett område till vilket flera fastigheter har
servitutsrätt eller en rätt enligt lagen om enskilda
vägar och det inte är fråga om upphävande,
flyttning eller ändring av denna rätt, räcker
det att kallelsebrevet sänds till en av innehavarna av
rätten. Brevet sänds dock till väglaget,
om det av förrättningsansökan framgår
eller annars är känt att förrättningen
gäller väglagets väg.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
169 §
Kan kallelsebrev inte sändas till någon sakägare
på grund av att uppgifter om honom eller om hans adress
inte kan fås utan svårighet, tillkännages
inledandet av förrättningen dessutom genom publicering
av kallelsen i minst en tidning med spridning på orten.
Kallelsen publiceras i en tidning också i sådana
fall då det råder ovisshet om vem som är
sakägare vid förrättningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
170 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om det under förrättningen framgår
att någon sakägare inte har underrättats
om inledandet, ska det hållas ett fortsatt förrättningssammanträde som
meddelas sakägaren på samma sätt som
inledande av förrättning. Förrättningen
får likväl slutföras utan att något
fortsatt sammanträde hålls, om den sakägare
som inte har underrättats om inledandet är närvarande
och inte fordrar att behandlingen uppskjuts eller om han innan förrättningen
avslutas meddelar skriftligen att han för sin del inte
anser att ett fortsatt sammanträde behövs. Vad
som i detta moment föreskrivs om sakägare gäller även
kommunen när det är fråga om en förrättning
som avses i 168 § 4 mom.
175 §
De ärenden som ska behandlas vid en förrättning
avgörs genom förrättningsmännens
beslut. Ärenden som gäller utförandet
av tekniska uppgifter och de andra ärenden om vilka föreskrivs
i lag avgörs dock av förrättningsingenjören
ensam.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
177 §
Skötseln av ett område som är föremål
för en förrättning och vars äganderätt
kan förändras till följd av förrättningen
får inte försummas. På ett sådant
område får under tiden från att inledandet av
förrättningen tillkännages till att ägorna
tillträds avverkning företas eller marksubstanser
tas för försäljning eller för
annan borttransport, nya byggnader uppföras eller befintliga
byggnader renoveras eller andra sådana åtgärder
som inverkar på egendomens värde eller användningssyfte
vidtas endast med iakttagande av de begränsningar som förrättningsingenjören
uppställt eller med särskilt tillstånd
av förrättningsingenjören. Begränsningarna
ska uppställas så att de inte onödigt
försvårar vidtagandet av sådana åtgärder
som är av ringa betydelse för verkställandet
av förrättningen. Tillstånd till en åtgärd
ska ges, om inte åtgärden avsevärt försvårar
verkställandet av förrättningen eller äventyrar
dess syfte.
Har alla samägare i en fastighet som ska klyvas avtalat
om försäljning eller borttransport av virke eller
marksubstanser, tillämpas inte 1 mom. i fråga
om detta.
Vid förrättningar som berörs av bestämmelserna
i 1 mom. ska förrättningsingenjören redogöra
för de nämnda bestämmelserna och de begränsningar
som följer av dem. Förrättningsingenjören
ska meddela behövliga bestämmelser om de begränsningar
som ska iakttas för att en åtgärd ska
få vidtas utan särskilt tillstånd. De
begränsningar som förrättningsingenjören
har uppställt och förrättningsingenjörens
avgörande i fråga om ett tillstånd ska
iakttas oberoende av om ändring söks.
Förrättningsingenjören kan avgöra
ett tillståndsärende enligt 1 mom. utan att förrättningssammanträde
hålls. Innan beslut fattas ska sakägarna
i förrättningen ges tillfälle att anföra
sina åsikter om tillståndsansökan, och
beslutet jämte besvärsanvisning delges dem.
178 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om den som har ansökt om förrättningen
avstår från sin ansökan sedan förrättningen
har inletts eller sådana tekniska uppgifter som fordras för
förrättningen har vidtagits, behandlas ärendet
vid ett förrättningssammanträde. Förrättningen
förfaller, om ingen sakägare som är närvarande
vid sammanträdet och är berättigad att ansöka
om förrättning fordrar att den verkställs. Förrättningsingenjören
kan likväl besluta att förrättningen
förfaller utan att något sammanträde hålls,
om alla sakägare samtycker till detta och sammanträdet
inte behövs för behandling av frågor
om ersättningar eller förrättningskostnader. Anmälan
om avstående från förrättningsansökan
ska göras innan förrättningen har vunnit
laga kraft.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
180 §
Förrättningsingenjören har till uppgift
att skaffa en behövlig sammanträdeslokal och det handräckningsmanskap
som behövs när förrättningen
verkställs samt utrustning och arbetsredskap som behövs
för utmärkning av rår och för andra
arbeten i terrängen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
203 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En betalningsskyldig som har anfört besvär över
den ersättning som har fastställts vid en förrättning är
skyldig att betala den tvistiga delen av ersättningen och
ränta på den till ersättningstagaren
bara om ersättningstagaren ställer en pant eller
annan säkerhet som den betalningsskyldige godkänner
för återbäring av det överbetalda
beloppet och ränta på detta. Om ersättningstagaren
inte ställer en godtagbar säkerhet, får
den tvistiga delen av ersättningen deponeras hos regionförvaltningsverket
på den ort där fastigheten finns enligt
vad som bestäms i lagen om deponering av pengar, värdeandelar,
värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse
från annan fullgörelseskyldighet (281/1931).
Ersättningstagaren har dock rätt att lyfta en
sådan del av ersättningen som har deponerats,
mot att säkerhet ställs för återbetalningen
av det belopp som möjligen överstiger lagakraftvunnen
ersättning och sex procents ränta därpå,
beräknad från den dag då medlen lyftes.
Om ersättningen sänks sedan den har betalts, ska
det överbetalda beloppet och den ränta som har
betalts på detta återbäras till betalaren
samt ska på det kapital som återbärs
betalas sex procent i årlig ränta, som räknas
från den dag då ersättningen betalades.
206 §
Vid förrättningen ska beslut fattas om betalningssättet
för en ersättning som tillkommer delägarlaget
för ett samfällt område eller en gemensam
särskild förmån.
Bestämmelser om betalning av ersättning till ett
delägarlag för eller en delägare i ett
samfällt område eller en gemensam särskild
förmån och om deponering av ersättningen
finns i 31 a § i lagen om samfälligheter.
206 a §
Om det totala ersättningsbelopp som en sakägare
har ålagts att betala till en och samma ersättningstagare
inte överstiger 10 euro, behöver beloppet inte
betalas eller deponeras.
207 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förrättningsutgifter är
1) utgifter och ersättningar som beror på utförandet
av uppgifter som avses i 180 §,
2) ersättningar som avses i 182 § 2 mom.,
3) arvoden och ersättningar som har betalts till sysslomän
och sakkunniga,
4) andra kostnader och ersättningar som beror på verkställandet
av förrättningen och som varken ingår
i fastighetsförrättningsavgiften eller utgör
kostnader för intressebevakning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
208 §
Förrättningsingenjören beslutar om
betalningen av förrättningsutgifterna som, om
inte något annat följer av 180 §, betalas
i förskott av statens eller, om förrättningsingenjören är
en fastighetsingenjör, av kommunens medel allt efter som
utgifterna uppkommer.
Förrättningsutgifter som har betalts i förskott av
statens eller kommunens medel återkrävs till staten
eller kommunen i samband med uppbörden av fastighetsförrättningsavgiften,
med iakttagande av bestämmelserna om uppbörd av
fastighetsförrättningsavgift. En fastighet
som har påförts förrättningsutgifter
utgör pant för förrättningsutgifterna
och för räntan på dem så som bestäms
i 20 kap. i jordabalken.
212 §
Förrättningskostnaderna för projektnyskifte enligt
67 § 4 mom. betalas av den som genomför projektet.
Om lantmäteribyrån med stöd av 68 § 2
mom. har utfärdat förrättningsförordnande
för annat nyskifte utan ansökan, betalas förrättningskostnaderna
helt och hållet av statens medel. Vidtas vid
en och samma nyskiftesförrättning ägoregleringsåtgärder
som följer av de behov som avses i såväl
67 § 4 mom. som i 67 § 1 mom., svarar
den som genomför projektet för förrättningskostnaderna
för de åtgärder som behövs med
anledning av projektet. Till övriga delar tillämpas
på förrättningskostnaderna vad som bestäms
ovan i detta moment och i 209 §.
Förrättningskostnaderna för en fastighetsbestämning
eller för en annan förrättning genom vilken
en brist i fastighetsregistret eller i fastighetsindelningen kan
avhjälpas eller ett fel i fastighetssystemet
rättas eller tillförlitligheten och klarheten
i fastighetssystemet annars främjas ska, enligt vad som
bestäms närmare genom förordning av statsrådet,
betalas av statens eller kommunens medel, till den del förrättningen
eller åtgärden har påkallats av det allmänna
intresset. I fråga om en förrättning
som avses i 283 § betalas dock förrättningskostnaderna
helt och hållet av statens eller kommunens medel. Förrättningskostnaderna
betalas av statens medel om fastighetsregistret förs av
lantmäteribyrån och av kommunens medel om fastighetsregistret förs
av en kommunal myndighet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
218 §
Inteckningar och andra inskrivningar som har fastställts
i de fastigheter som ska sammanslås belastar efter sammanslagningen
den fastighet som har bildats genom sammanslagningen, men inte ett
sådant från fastigher som ska sammanslås överlåtet
outbrutet område eller överlåten särskild
förmån eller en sådan andel av ett samfällt
område eller en gemensam särskild förmån som
inte före sammanslagningen belastats av inteckningar eller
inskrivningar i fastigheten. I de fall som avses i 214 § 2
mom. 1 punkten har alla inteckningar och andra inskrivningar som
belastar den fastighet som bildats genom sammanslagningen samma
företrädesrätt, och i de fall som avses
i 214 § 2 mom. 2 punkten belastas fastigheten enligt den
avtalade företrädesordningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
231 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utöver vad som bestäms i 1 mom. får
kommunen genom besvär hos jorddomstolen söka ändring
i ett avgörande som gäller en fråga enligt 32 §,
33 § 1 mom. 1—4 punkten eller 53 § och som
träffats vid styckning eller klyvning inom ett detaljplaneområde.
232 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Medan förrättningen pågår
får ändring sökas särskilt även
i ett avgörande som gäller en rågång
eller ett ägobyte som har verkställts i samband
med klyvning, skifte av samfällt område, nyskifte
eller reglering av byggnadsmark, eller som gäller avslag
på ett yrkande om ett sådant verkställande
av rågång eller ägobyte, om förrättningsingenjören
anser det vara ändamålsenligt att tillåta
att ändring söks medan förrättningen
pågår. Detsamma gäller andra beslut som
fattats vid förrättningen och påverkar
verkställandet av förrättningen.
Sedan ändring i förrättningsmännens
beslut har sökts med stöd av 1 eller 2 mom., får
vid förrättningen inte vidtas sådana åtgärder
som kan påverkas av det beslut som meddelas med anledning
av besvären. Jorddomstolen får dock på framställning
av förrättningsingenjören innan besvären
avgörs besluta att förrättningen får fortsättas
också i fråga om dessa åtgärder.
Jorddomstolen får på yrkande av ändringssökanden förbjuda
sakägarna att innan ärendet avgjorts slutligt
utföra en sådan åtgärd enligt
177 § som är tillåten enligt de begränsningar
som förrättningsingenjören har uppställt
eller enligt ett tillstånd som förrättningsingenjören
har meddelat särskilt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
260 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ändringsansökan gäller en fastighet
eller ett outbrutet område som tillhör flera gemensamt
och det inte är fråga om skifte av fastigheten
eller ett inskrivningsärende, räcker det att en av ägarna
underrättas om sammanträdet. En samägare
som har begärt det ska dock alltid underrättas
om sammanträdet. Om ändringsansökan gäller
ett samfällt område eller en gemensam särskild
förmån tillämpas beträffande
underrättelse om sammanträdet vad som i 168 § 2 mom.
föreskrivs om underrättande av delägarlaget
för ett samfällt område om en förrättning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
281 b §
Om en domstol beslutar att ersättning ska betalas på grund
av en omständighet beträffande vilken ett ersättningsyrkande
har avslagits vid en förrättning, höjer
ersättningen eller bestämmer att ny ersättning
ska betalas, ska den fastställa betalningstiden för
en sådan ersättning. Betalningstiden kan vara
högst tre år. Om inte domstolen bestämmer
något annat på grund av sakens natur, ska på den
ersättning som domstolen beslutat om betalas sex procent
i årlig ränta, som räknas från
den dag då tre månader har förflutit sedan
förrättningen avslutades eller den vid förrättningen
utsatta betalningstiden började. Betalas ersättningen
inte under den betalningstid som domstolen beslutat om, ska på den
obetalda ersättningen betalas dröjsmålsränta
enligt 203 § 3 mom.
282 a §
Ett avtal som enligt denna lag utgör en förutsättning
för verkställande av fastighetsförrättning
eller vidtagande av någon annan åtgärd
som avses i denna lag kan ingås skriftligen innan förrättnings-
eller åtgärdsansökan gjorts eller vid det
första sammanträdet i enlighet med 176 § 1 mom.,
om förrättningen har blivit anhängig
på ansökan av sakägarna gemensamt eller
på ansökan av någon av sakägarna.
Ett sådant avtal binder den som ingått avtalet
och en sådan ny ägare till fastigheten som har
förvärvat fastigheten genom arv, testamente eller
avvittring eller annars på något annat sätt än
genom en överlåtelse, samt den som var medveten
om avtalet när överlåtelsen skedde. Avtalet
binder fastighetens nya ägare även när
den förrättning eller åtgärd
som avses i avtalet har blivit anhängig före överlåtelsen.
283 §
Den som för fastighetsregistret kan utan ansökan
utfärda förordnande om verkställande
av en förrättning som gör det möjligt
att avhjälpa en brist i fastighetsregistret eller i fastighetsindelningen
eller rätta ett fel i fastighetssystemet eller annars främja
tillförlitligheten och klarheten i fastighetssystemet.
285 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ändring i fastighetsregisterförarens beslut
om sammanslagning av fastigheter, om en sak som avses i 131 § 1
mom., 131 a § eller 165 § 1 mom. eller
om rättande av fel enligt 277 § 2 mom.
och i förrättningsingenjörens beslut
enligt 177 § 4 mom. eller om rättande
av skrivfel enligt 274 § 1 mom. får sökas
genom besvär hos jorddomstolen. Besvär ska anföras
inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. I övrigt
tillämpas på ändringssökandet
vad som bestäms om sökande av ändring
i en avslutad förrättning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
286 a §
Förrättningssammanträdena är
offentliga. Förrättningsingenjören får
dock begränsa allmänhetens närvaro, om
det behövs för att undvika trängsel.
Om någon annan än en sakägare orsakar
störningar vid ett förrättningssammanträde,
en syn som förrättas vid förrättningen
eller i fråga om någon annan åtgärd
som vidtas under förrättningen, får förrättningsingenjören
bestämma att personen i fråga ska avlägsna
sig från sammanträdeslokalen eller förrättningsplatsen.
Vid ett förrättningssammanträde och
en syn som förrättas i samband med förrättningen är
fotografering och bandning samt annan bild- och ljudupptagning och överföring
av dem med tekniska metoder tillåten för allmänheten
endast med tillstånd av förrättningsingenjören
och enligt de anvisningar denne ger. Tillstånd kan beviljas,
om verksamheten inte försvårar en ostörd förrättning
och inte inverkar störande på sakägarna.
Förrättningsingenjören kan uppställa
begränsningar också för sakägares
vidkommande beträffande vidtagandet av sådana
i detta moment avsedda åtgärder som avsevärt
stör förrättningen eller de andra sakägarna.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20
.