1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde och förhållande
till annan lagstiftning
Vid verkställigheten av reformen av Europeiska
gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik i fråga om systemet
med samlat gårdsstöd tillämpas denna
lag till den del det inte bestäms särskilt om
det i Europeiska gemenskapens rättsakter eller lagen om
verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma
jordbrukspolitik (1100/1994).
Denna lag tillämpas vid administrationen av stödrättighetsregistret
till den del det inte bestäms särskilt om det
i lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994).
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) system med samlat gårdsstöd ett
stödsystem enligt avdelning III i rådets
förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande
av gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av vissa stödsystem för
jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG)
nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001,
(EG) nr 1454/2001, (EG)
nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG)
nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG)
nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, nedan förordningen
om gårdsstöd,
2) blandmodell en stödmodell inom
jordbruksreformen där gårdsstödet betalas
som en kombination av enhetligt stöd och gårdsspecifikt
stöd,
3) mjölkbidrag ett mjölkbidrag
enligt artikel 95 i förordningen om gårdsstöd,
4) tjurbidrag och bidrag för stutar ett
särskilt bidrag enligt artikel 123 i förordningen
om gårdsstöd,
5) trädesrättighet en hektarspecifik
stödrättighet som beviljas jordbrukare i enlighet
med artiklarna 53 och 63.2 i förordningen om gårdsstöd,
och
6) särskild stödrättighet en
rättighet enligt artiklarna 47 och 48 i förordningen
om gårdsstöd.
2 kap.
Verkställighet av systemet med samlat gårdsstöd
3 §
Blandmodell och verkställighet
Systemet med samlat gårdsstöd införs
den 1 januari 2006 och systemet för jordbruksrådgivning
den 1 januari 2007.
I blandmodellen består en stödrättighet
av en enhetlig stöddel och en eventuell gårdsspecifik tilläggsdel
och utöver dem kan trädesrättigheter och
särskilda stödrättigheter fastställas.
I situationer som anges närmare genom förordning
av statsrådet kan stödrättigheterna omfatta
en rät-tighet enligt artikel 60 i förordningen
om gårdsstöd. Den gårdsspecifika tilläggsdelen
fastställs för gårdsbruksenheter som
har fått tjurbidrag och bidrag för stutar under
referensperioden 2000—2002, gårdsbruksenheter
som har fått stöd för stärkelsepotatis
under referensperioden 2000—2002, gårdsbruksenheter
som har rätt till mjölkbidrag den 31 mars 2006
samt gårdsbruksenheter som är berättigade
till en gårdsspecifik tilläggsdel ur
den nationella reserven. Genom förordning av statsrådet
kan närmare bestämmelser utfärdas om
verkställigheten av reformen samt om tidpunkten för
verkställigheten.
I den gårdsspecifika tilläggsdelen inkluderas 100
procent av mjölkbidraget, 30 procent av tjurbidraget och
bidraget för stutar samt 40 procent av det stöd
som inte är kopplat till produktionen av stärkelsepotatis.
Tilläggsdelarna förblir oförändrade åren
2006—2010. Åren 2011—2013 är
beloppet av tilläggsdelarna 70 procent och åren
2014 och 2015 35 procent av den ursprungliga nivån.
Från och med år 2016 betalas inga tilläggsdelar.
Närmare bestämmelser om övergångsperioden,
den gradvisa minskningen av tilläggsdelarna och specialstödrättigheterna
samt om en motsvarande höjning av det enhetliga stödet
kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
De belopp som är resultatet av mjölkbidrag och
dess tilläggsbidrag enligt artikel 62 i förordningen
om gårdsstöd skall i sin helhet ingå i
systemet med samlat gårdsstöd från ingången
av 2006.
Bestämmelser om stödformer enligt artiklarna
67—70 i förordningen om gårdsstöd,
grunder för att bevilja stöd, stödbelopp,
nivåer på enhetsstöden samt andra villkor
för stöden i fråga utfärdas
genom förordning av statsrådet.
4 §
Tak, stödregioner och referensbelopp
Det nationella taket delas upp mellan stödregionerna
i enlighet med det stödbelopp som beräknats
på grundval av produktion som har berättigat till
EU:s inkomststöd åren 2000—2002. Stödbeloppet
för mjölk bestäms utifrån den
individuella referenskvantiteten för mjölk den 31 mars
2006.
Det enhetliga stödet fastställs för
de stödberättigande hektar i regionen i fråga
som jordbrukarna uppger i sin ansökan om stödrättigheter år 2006.
Genom förordning av statsrådet föreskrivs
om regionala tak, beloppen av regionalt enhetligt stöd
och stödregioner enligt artikel 58 i förordningen
om gårdsstöd.
Genom förordning av statsrådet fastställs
beräkningsgrunderna för de referensbelopp som avses
i förordningen om gårdsstöd och i kommissionens
förordning (EG) nr 795/2004 om tilllämpningsföreskrifter
för det system med samlat gårdsstöd som
föreskrivs i rådets förordning (EG) nr
1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser
för system för direktstöd inom den gemensamma
jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem
för jordbrukare, nedan kommissionens förordning
II.
5 §
Nationell reserv
Den nationella reserven administreras på nationell
nivå.
För att upprätta en nationell reserv används
en procentuell andel av det nationella taket enligt vad som fastställs
genom förordning av statsrådet. Också efter
det att stödrättigheterna har fastställts
skall linjära minskningar av dem genomföras i
enlighet med artikel 42.7 i förordningen om gårdsstöd,
om den nationella reserven inte är tillräcklig
för att bevilja stödrättigheter och referensbelopp
för de fall som avses i artikel 42.3 och 42.4 i förordningen
om gårdsstöd. Genom förordning av statsrådet
kan bestämmelser som preciserar förordningen om
gårdsstöd och kommissionens förordning
II utfärdas om minskning av stödrättigheternas
värde när den nationella reserven inte räcker
till.
Stödrättigheter kan vid behov minskas i enlighet
med artiklarna 42.9 och 46.3 i förordningen om gårdsstöd
och artiklarna 9, 10, 44 och 45 i kommissionens förordning
II. Närmare bestämmelser om minskningar av stödrättigheter
enligt dessa artiklar utfärdas genom förordning
av statsrådet.
6 §
Permanenta betesmarker
Genom förordning av statsrådet utfärdas
bestämmelser som preciserar förordningen om gårdsstöd
samt kommissionens förordning I och II när det
gäller skyldigheten att bibehålla permanent betesmark
samt grunderna för gårdsspecifika omställningsförbud,
grunderna för att bevilja förhandsgodkännande,
grunderna för skyldigheter att återställa
mark till permanent betesmark samt andra motsvarande omständigheter
i anknytning till permanenta betesmarker på gårdsnivå enligt
artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004
om närmare föreskrifter för tillämpningen
av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och
kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning
(EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma
bestämmelser för system för direktstöd
inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande
av vissa stödsystem för jordbrukare, nedan kommissionens
förordning I.
7 §
Övervakning av föreskrivna verksamhetskrav
Arbetskrafts- och näringscentralen övervakar efterlevnaden
av naturvårdslagen (1096/1996) och jaktlagen (615/1993)
till den del övervakningen gäller efterlevnaden
av föreskrivna verksamhetskrav enligt artikel 4 i förordningen
om gårdsstöd. Genom förordning av statsrådet
utfärdas närmare bestämmelser om hur
efterlevnaden av föreskrivna verksamhetskrav enligt förordningen
om gårdsstöd skall övervakas.
3 kap.
Stödrättigheter och trädesrättigheter
8 §
Beviljande och fastställande av stödrättigheter
Jordbrukare kan beviljas stödrättigheter om de
vid tidpunkten för ansökan om stödrättigheter
genom ett förfarande som föreskrivs närmare genom
förordning av statsrådet kan visa att de är jordbrukare
i den bemärkelse som avses i artikel 2 punkt a
i förordningen om gårdsstöd och om de
uppger stödberättigande hektar i ansökan
det första verkställighetsåret. Genom
förordning av statsrådet kan det föreskrivas
om tidpunkten för innehav av åker samt utfärdas
bestämmelser som preciserar förordningen om gårdsstöd
och kommissionens förordning I och II när det
gäller villkoren för stödberättigande.
En jordbrukare som anhåller om fastställande av
stödrättigheter skall ha minst 0,3 hektar jordbruksmark
på sin gårdsbruksenhet. För särskilda
stödrättigheter fastställs ingen minimiareal.
Antalet stödberättigande hektar och övrigt
antal hektar som avses i rådets och kommissionens förordningar
kan fastställas genom förordning av statsrådet.
Den nationella reserven används för att fastställa
referensbelopp för jordbrukare som befinner sig i en särskild
situation som fastställs av kommissionen enligt artikel
42.4 i förordningen om gårdsstöd. Den
nationella reserven kan dessutom användas för
att bevilja referensbelopp för jordbrukare som har inlett
sin jordbruksverksamhet efter den 31 december 2002, eller under 2002,
om de inte har fått något direktstöd
under det året. Referensbelopp kan också fastställas
för jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings-
eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna
för offentlig intervention i syfte att undvika nedläggning
av jordbruksmark eller i syfte att uppväga specifika nackdelar
för jordbrukare i de områdena. Genom förordning
av statsrådet kan bestämmelser utfärdas som
preciserar förordningen om gårdsstöd
och kommissionens förordning II i fråga om användningen
av den nationella reserven.
Genom förordning av statsrådet kan det i de fall
som avses i artikel 42.3 och 42.5 i förordningen om gårdsstöd
och i kapitel 3 avsnitt 3 i kommissionens förordning II
utfärdas närmare bestämmelser om grunderna
för det antal rättigheter som tilldelas jordbrukare
och för att öka enhetsvärdet.
Genom förordning av statsrådet fastställs
ett regionalt genomsnitt utifrån värdet av de
stödrättigheter som beviljats jordbrukarna i regionen
samt föreskrivs om tidpunkten för när
det regionala genomsnittet skall fastställas.
9 §
Innehav av odlingsskiften
Jordbrukaren kan årligen välja att den period av
tio månader som avses i artikel 44.3 i förordningen
om gårdsstöd skall börja tidigast den 1 februari
och senast den 30 april.
10 §
Användning och överföringar av stödrättigheter
En jordbrukare som förfogar över särskilda stödrättigheter
kan avvika från skyldigheten att tillhandahålla
ett sådant antal stödberättigande hektar
som motsvarar antalet rättigheter förutsatt att
han eller hon bibehåller åtminstone 50 procent
av den jordbruksverksamhet som bedrevs under referensperioden, uttryckt
i djurenheter. Genom förordning av statsrådet
kan närmare bestämmelser utfärdas om
grunderna för hur regeln om 50 procent skall utformas.
Regioner för handel med stödrättigheter
enligt artikel 63.1 i förordningen om gårdsstöd är de
stödregioner som avses i artikel 58 i förordningen.
Den som överför stödrättigheter
skall underrätta den behöriga arbetskrafts- och
näringscentralen om överföringen inom
en tidsfrist som fastställs genom förordning av
statsrådet. Vidare kan det genom förordning av
statsrådet utfärdas bestämmelser som
preciserar förordningen om gårdsstöd
och kommissionens förordning II när det gäller
villkoren för överföring av stödrättigheter.
Arbetskrafts- och näringscentralen har i situationer
enligt artikel 73 a i kommissionens förordning I rätt
att vidta åtgärder för återbetalning av
stödrättigheter. Bestämmelser om förfarandet
vid återbetalning av stödrättigheter
kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
Då en jordbrukare utan vederlag till arrendegivaren överlåter
en stödrättighet som har fastställts
på grundval av stödberättigande jordbruksmark
som arrenderats av jordbrukaren, skall överlåtelsen
inte betraktas som gåva enligt lagen om skatt på arv
och gåva (378/1940) om stödrättigheten överlåts
vid utgången av en arrendeperiod som är i kraft
den 28 april 2006, dock senast den 31 december 2016.
11 §
Situationer som gäller generationsväxlingar
Som förskott på arv betraktas,
utöver vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § 1
mom. i ärvdabalken (40/1965), vid tillämpning
av artikel 33.1 b och artikel 43.1 första stycket i förordningen
om gårdsstöd även ett år 2003
eller senare genomfört
1) köp av en gårdsbruksenhet eller
en del av en gårdsbruksenhet som finansieras med bidrag, lån
eller vardera inom ramen för startstöd till unga
jordbrukare,
2) köp av en gårdsbruksenhet där
köparen är säljarens arvinge i rätt
nedstigande led, syster eller bror eller arvinge till dem i rätt
nedstigande led, fosterbarn eller make till de ovan nämnda förutsatt
att köpesumman är uppenbart lägre än vad
den annars skulle ha varit vid motsvarande köp om inget
ovan avsett förhållande mellan köpare
och säljare hade existerat, samt
3) köp av en del av en gårdsbruksenhet
som genomförs i enlighet med 25 kap. 1 b § 3 mom.
i ärvdabalken.
12 §
Trädesrättigheter
Genom förordning av statsrådet fastställs
regionala procentsatser som anger trädeskravet. Utsäde
får sås på trädesarealen från
och med den 15 juli i enlighet med de miljöaspekter som
fastställs särskilt genom förordning
av statsrådet.
Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas
om åtgärder enligt artikel 54.5 i förordningen
om gårdsstöd för att förhindra
varje betydande ökning av den totala jordbruksareal som ger
trädesrättigheter.
Av kostnaden för anläggning av fleråriga
grödor avsedda för produktion av biomassa på mark som
tagits ur produktion kan en andel som fastställs genom
förordning av statsrådet vid behov betalas ut
som nationellt stöd. Andelen kan dock vara högst
50 procent.
4 kap.
Stödrättighetsregister
13 §
Inrättande av ett register
Uppgifterna i landsbygdsnäringsregistret kan användas
för inrättandet av ett stödrättighetsregister.
Inskrivningen i stödrättighetsregistret är avgiftsfri.
14 §
Registeransvarig, användare och ändamål
Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
ansvarar för stödrättighetsregistret.
Jord- och skogsbruksministeriet, jord- och skogsbruksministeriets
informationstjänstcentral, arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar
samt kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter har utan
hinder av sekretessbestämmelserna rätt att få uppgifter ur
registret vid kontroller av stödrättigheter och vid
samkörning av uppgifter i överensstämmelse
med artikel 21 i förordningen om gårdsstöd samt
vid annan administration av stödrättigheter enligt
förordningen om gårdsstöd.
15 §
Uppgifter i registret
I registret kan följande uppgifter föras
in:
1) gårdsbruksenhetens identifikationsuppgifter,
2) stödrättighetens innehavare och ägare, kontaktuppgifter,
personbeteckning eller företagets identifikationsuppgifter,
3) typ av stödrättighet och stödrättighetens värde,
4) datum då stödrättigheten
fastställts,
5) datum då stödrättigheten
senast använts,
6) ändring i besittningen av stödrättigheten,
7) minskning av stödrättigheter till
reserven och tilldelning ur reserven,
8) stödrättighetens ursprung, samt
9) regionala restriktioner.
Också andra uppgifter kan införas i registret om
Europeiska gemenskapens bestämmelser förutsätter
det och om uppgifterna är nödvändiga
med tanke på administrationen av stödrättighetsregistret.
16 §
Registrets offentlighet och utlämnande av uppgifter
ur registret
På offentligheten för uppgifterna i stödrättighetsregistret,
utlämnandet av uppgifter och de avgifter som tas ut för
utlämnandet tillämpas lagen om offentlighet i
myndigheternas verksamhet (629/1999) och för personuppgifterna
personuppgiftslagen (523/1999).
17 §
Rättelse av registeruppgifter
Bestämmelserna i 29 § i personuppgiftslagen tillämpas
då oriktiga, onödiga, bristfälliga eller föråldrade
uppgifter i registret rättas, utplånas och kompletteras.
En oriktig uppgift skall antecknas som oriktig och får
sparas i fem års tid från det att felet upptäcktes
om det är nödvändigt för att
trygga den registrerades, registeransvariges eller någon
annan parts rättigheter. En sådan uppgift får
användas endast i syfte att trygga dessa rättigheter.
Om Europeiska gemenskapens bestämmelser emellertid förutsätter
att uppgifterna skall sparas en längre tid än
fem år skall bestämmelserna följas.
18 §
Förvaring av uppgifter
Uppgifterna förvaras i registret under en så lång
tid som Europeiska gemenskapens bestämmelser kräver
eller så länge det annars är nödvändigt
för administrationen av stödrättigheter enligt
förordningen om gårdsstöd.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
19 §
Närmare bestämmelser
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser
utfärdas om administrationen av stödrättighetsregistret
samt om hur systemet med jordbruksrådgivning skall genomföras.
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser än
denna lag vid behov utfärdas också om andra omständigheter
som enligt Europeiska gemenskapens förordningar skall avgöras
av en medlemsstat.
20 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1
200 .
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.
En stödrättighet som innefattar någon
annan rättighet än den som avses i artikel 60
i förordningen om gårdsstöd och som enligt
denna lag har beviljats en jordbrukare som besitter jordbruksmark
på grundval av ett arrendeavtal som har ingåtts
innan denna lag trädde i kraft överförs
till utarrenderaren när arrendetiden går ut, om
inte arrendeförhållandet förlängs
eller om ingenting annat avtalas mellan arrendatorn och utarrenderaren
och utarrenderaren av orsaker som är oberoende av honom
eller henne själv inte får stödrättighet
ur den nationella reserven.
I de fall som avses i 3 mom. skall utarrenderaren under övergångstiden
i 3 § 3 mom. årligen efter att arrendetiden har
gått ut ersätta arrendatorn för skillnaden
i värdet per hektar mellan den regionala stödrättigheten
för enhetligt stöd och arrendatorns stödrättighet
med tilläggsdel, om arrendatorn och utarrenderaren inte
kommer överens om något annat.