2 c kap.
Om fängelse
Allmänna bestämmelser
1 §
Fängelsestraffets innebörd
Fängelsestraffets innebörd är förlust
eller begränsning av friheten. Bestämmelser om
verkställighet av fängelsestraff finns i fängelselagen.
2 §
Fängelsestraffets längd
Till fängelse döms på viss tid eller
på livstid.
Fängelse på viss tid döms ut för
minst fjorton dagar och högst tolv år eller, när
gemensamt straff bestäms enligt 7 kap., för femton år.
3 §
Fängelsestraffets tidsenheter
När fängelsestraff döms ut är
tidsenheterna år, månader och dagar. Straff som
underskrider tre månader döms ut i dagar.
4 §
Sammanräkning av fängelsestraff
Om den dömde samtidigt skall avtjäna flera fängelsestraff
på viss tid och ett gemensamt fängelsestraff inte
bestäms för dessa, skall de räknas samman
i fängelset.
Den sammanräknade tiden för fängelsestraff på viss
tid får inte vara längre än tjugo år.
Om en fånge som avtjänar ett fängelsestraff på viss
tid eller en häktad gör sig skyldig till ett brott
som avses i 11 § 1 mom. 1 punkten, kan domstolen på yrkande
av allmänna åklagaren besluta att 2 mom. inte
skall tillämpas när straffen räknas samman.
Fängelse på livstid omfattar samtliga fängelsestraff,
förvandlingsstraff för böter och arreststraff.
Villkorlig frigivning
5 §
Definition och bestämmande av villkorlig frigivning
Villkorlig frigivning innebär att en fånge
som dömts till ovillkorligt fängelsestraff får
avtjäna resten av straffet i frihet.
Den som avtjänar ett fängelsestraff på viss
tid skall friges villkorligt, om inte något annat följer
av 9 §, när han eller hon avtjänat två tredjedelar
av straffet eller hälften av straffet för ett brott
som han eller hon begått före 21 års ålder. En
fånge som under tre år före brottet inte
avtjänat ett fängelsestraff i ett fängelse
skall friges villkorligt när hälften av straffet
eller en tredjedel av straffet för ett brott som han eller
hon begått före 21 års ålder
avtjänats. Sistnämnda kvotdel kan tillämpas även
om personen i fråga under tre år före
brottet i fängelse har avtjänat förvandlingsstraff
för böter eller straff för civiltjänstgöringsbrott
enligt 26 § i civiltjänstlagen (1723/1991).
Den avräkning för tiden för frihetsberövande
som avses i 6 kap. 13 § i denna lag skall dras av från
ovannämnda kvotdelar och den kvotdel som avses i 12 § 1
mom.
Villkorlig frigivning är möjlig när
fjorton dagar avtjänats av ett fängelsestraff.
6 §
Villkorlig frigivning från ett gemensamt fängelsestraff
Om de olika brott som har begåtts av den som avtjänar
ett gemensamt fängelsestraff leder till att olika kvotdelar
enligt 5 § 2 mom skall tillämpas, skall han eller
hon friges villkorligt enligt den större kvotdelen.
7 §
Villkorlig frigivning från ett sammanräknat fängelsestraff
Den som avtjänar ett sammanräknat fängelsestraff
friges villkorligt efter att ha avtjänat den tid av straffet
som utgör summan av den tid som skall avtjänas
av varje enskilt straff enligt den kvotdel som avses i 5 § 2
mom., 11 § 1 mom. eller 12 § 1 mom.
8 §
Övervakad frihet på prov
För att en fånges anpassning i samhället
skall främjas kan fången placeras i med tekniska
anordningar eller på annat sätt särskilt övervakad frihet
på prov utanför fängelset tidigast sex
månader före den villkorliga frigivningen.
Övervakad frihet på prov förutsätter
att
1) friheten främjar genomförandet
av den plan för strafftiden som avses i 4 kap. 6 § i
fängelselagen,
2) det med stöd av fångens uppförande
under strafftiden och den information som inhämtats om
fångens person och brottslighet kan anses sannolikt att
villkoren för friheten kommer att iakttas,
3) fången förbinder sig att avstå från
berusningsmedel och sådana dopningsmedel som avses i 44
kap. 16 § i strafflagen och förbinder sig att
genomgå kontroll av drogfrihet enligt 16 kap. 7 § 3
mom. i fängelselagen,
4) fången förbinder sig att iaktta
förpliktelsen att hålla kontakt samt nödvändiga
skriftliga villkor som hänför sig till vistelse
utanför anstalten och deltagande i sysselsättning,
5) iakttagandet av villkoren för friheten
på prov kan övervakas på lämpligt
sätt, och att
6) fången samtycker till att fångvårdsmyndigheterna
i behövlig utsträckning står i kontakt med
myndigheter, privata sammanslutningar och enskilda i frågor
som gäller utredningen av förutsättningarna
för frihet på prov eller iakttagandet av villkoren
för den.
Om villkoren för övervakad frihet på prov inte
längre uppfylls efter att beslutet fattats, skall friheten återkallas.
Om en fånge bryter mot villkoren i 2 mom. 3 eller 4 punkten,
skall fången ges en varning eller friheten återkallas
för en viss tid om högst en månad, eller
helt och hållet. Så förfars också i
en situation som avses i 5 mom.
Tiden från början av det dygn när
en fånge bryter mot den förpliktelse att hålla
kontakt som ålagts fången på basis av
2 mom. 4 punkten till slutet av det dygn när kontakten återupptas
eller fången grips för att återförpassas
till fängelset skall inte inräknas i strafftiden.
Om en fånge begår ett brott utanför
fängelset, iakttas bestämmelserna i 2 kap. 13 § 2
mom.
Bestämmelser om sökande av ändring
i ett beslut enligt 3 mom. finns i 20 kap. i fängelselagen och
bestämmelser om beslutanderätten när
det gäller övervakad frihet på prov i
21 kap. i nämnda lag.
9 §
Uppskov med villkorlig frigivning
Villkorlig frigivning av en fånge kan med dennes samtycke
uppskjutas, om nya fängelsestraff eller förvandlingsstraff
för böter kommer att verkställas eller
om fången av annan grundad anledning önskar att
frigivningen skall skjutas upp.
Villkorlig frigivning kan skjutas upp utan en fånges
samtycke, om det på grund av fångens beteende
eller hotelser finns en uppenbar fara för att fången
efter frigivningen kommer att göra sig skyldig till ett
brott som grovt kränker någon annans liv, hälsa
eller frihet och uppskov med frigivningen är nödvändigt
för förhindrande av brottet.
Ett beslut om uppskov enligt 2 mom. skall omprövas
minst var sjätte månad.
Bestämmelser om sökande av ändring
i beslut om uppskov med villkorlig frigivning finns i 20 kap.
i fängelselagen och bestämmelser om beslutanderätten
när det gäller uppskov i 21 kap. i nämnda
lag.
10 §
Villkorlig frigivning från fängelse på livstid
Den som dömts till fängelse på livstid
kan friges villkorligt tidigast när det förflutit
tolv år av fängelsetiden. En fånge som
dömts till fängelse på livstid för
ett brott som han eller hon begått före 21 års ålder
kan friges villkorligt tidigast när det förflutit
tio år av fängelsetiden.
När frågan om villkorlig frigivning prövas, skall
vikt fästas vid arten av det eller de brott som ledde till
fängelse på livstid, vid den dömdes eventuella
senare brottslighet samt vid de omständigheter som avses
i 9 § 2 mom. Genomförandet av den plan för
strafftiden som avses i 4 kap. 6 § i fängelselagen
och fångens uppförande under fängelsetiden
också i övrigt skall beaktas när frigivning
prövas.
Innan en fånge friges villkorligt från fängelse på livstid,
kan han eller hon försättas i övervakad
frihet på prov. Om Brottspåföljdsverket
anser att frigivning som avses i 2 mom. måste omprövas
för ett brott som fången begår under övervakad
frihet på prov, skall verket föra ärendet
till Helsingfors hovrätt för ny behandling.
Bestämmelser om behandlingen av ärendet vid
Helsingfors hovrätt finns i lagen om förfarandet
vid frigivning av långtidsfångar (
/
).
11 §
Avtjänande av hela strafftiden i fängelse
När en domstol dömer ut ett straff,
kan den på yrkande av åklagaren besluta att den
dömde friges från fängelset först
när han eller hon avtjänat hela den ådömda
strafftiden, om
1) gärningsmannen döms till fängelse
på viss tid, minst tre år, för mord,
dråp, dråp under förmildrande omständigheter,
grov misshandel, grov våldtäkt, grovt sexuellt
utnyttjande av barn, grovt rån, grovt sabotage, grovt krigföringsbrott,
grov kränkning av mänskliga rättigheter under
undantagsförhållanden, folkmord, grov människohandel,
tagande av gisslan, grovt äventyrande av andras hälsa,
kärnladdningsbrott, kapning, brott som begåtts
i terroristiskt syfte eller för försök
till något sådant brott eller delaktighet i det,
2) gärningsmannen under de tio år
som föregick brottet gjort sig skyldig till ett brott som nämns
i 1 punkten, eller det brott som nämns i 1 punkten
har begåtts inom tre år efter det att han eller
hon frigivits från avtjänande av hela strafftiden
i fängelse eller från fängelse på livstid,
eller han eller hon har frigivits villkorligt på det sätt
som avses i 12 § 1 mom., och
3) gärningsmannen på basis av de
omständigheter som framgår av brotten och en utredning enligt
17 kap. 45 § 3 mom. i rättegångsbalken skall
anses vara synnerligen farlig för någon annans
liv, hälsa eller frihet.
När ett gemensamt fängelsestraff på viss
tid döms ut för två eller flera brott,
förutsätter det beslut som avses i 1 mom. att åtminstone
ett av brotten är ett brott som nämns i sagda
moment och att straffet för detta brott skulle vara ett fängelsestraff
på viss tid i minst tre år om straffet dömdes
ut separat.
12 §
Ny domstolsbehandling
Den som förordnats att avtjäna hela strafftiden
skall friges villkorligt efter att ha avtjänat fem sjättedelar
av straffet, om han eller hon inte längre skall anses vara
synnerligen farlig för någon annans liv, hälsa
eller frihet. Villkorlig frigivning enligt detta moment kan ske
tidigast när det förflutit tre år av
fängelsetiden.
Innan en fånge friges villkorligt kan fången försättas
i övervakad frihet på prov. Om Brottspåföljdsverket
anser att frigivning som avses i 1 mom. måste
omprövas på grund av ett brott som fången
begått under övervakad frihet på prov,
skall verket föra ärendet till Helsingfors hovrätt
för ny behandling.
Om den som förordnats att avtjäna hela strafftiden
inte friges villkorligt, skall han eller hon försättas
i övervakad frihet på prov tre månader före
frigivningen.
Bestämmelser om behandlingen av ärendet vid
Helsingfors hovrätt finns i lagen om förfarandet
vid frigivning av långtidsfångar.
13 §
Prövotid i villkorlig frihet
När den dömde friges villkorligt, börjar
en prövotid som till sin längd motsvarar det reststraff
som återstår vid tidpunkten för frigivningen.
Prövotiden är dock högst tre år.
För den som dömts till fängelse på livstid är prövotiden
i villkorlig frihet och reststraffet tre år. Om den som
förordnats att avtjäna hela strafftiden i fängelse
begår ett brott som avses i 14 § 1 mom.
inom tre år från det att han eller hon frigivits
från avtjänande av hela strafftiden, utgör
detta en straffskärpningsgrund.
Bestämmelser om verkställigheten av övervakning
av villkorlig frihet finns i lagen om övervakning av villkorlig
frihet (
/
).
14 §
Beslut om verkställighet av reststraff
En domstol kan på yrkande av åklagaren besluta
att ett reststraff skall verkställas, om den dömde
under prövotiden begår ett brott för
vilket han eller hon enligt domstolens prövning skall dömas
till ovillkorligt fängelse och för vilket åtal
väckts inom ett år från utgången
av prövotiden. Med iakttagande av bestämmelserna
i 7 kap. bestäms då ett gemensamt ovillkorligt
fängelsestraff för det reststraff som skall verkställas,
det straff som döms ut för det brott som begåtts
under prövotiden samt de fängelsestraff som samtidigt
döms ut för andra brott. Reststraffet skall emellertid
inte anses som det strängaste straff som avses i 5 § 2
mom. i nämnda kapitel. När domstolen bestämmer
längden av det reststraff som skall verkställas
skall den beakta det som föreskrivs i 2 mom.
Domstolen kan bestämma att ett reststraff
inte skall verkställas särskilt när
1) en stor del av prövotiden har avtjänats
innan det brott som avses i 1 mom. ägde rum,
2) reststraffet är kort,
3) det straff som döms ut för ett
brott som begåtts under prövotiden är
kort, eller
4) ett gemensamt straff skulle leda till ett oskäligt
resultat för gärningsmannen på grund
av annat som följer av ett brott som begåtts under prövotiden
eller av domen.
Domstolen kan också bestämma att ett reststraff
skall verkställas endast delvis, varvid den villkorliga
friheten fortsätter med oförändrad prövotid.
När domstolen beslutar att ett reststraff skall verkställas,
skall den meddela längden av det reststraff eller den del
av reststraffet som skall verkställas.
Denna lag träder i kraft den
20 .
Har en domstol innan denna lag träder i kraft beslutat
att ett reststraff skall verkställas, är reststraffet
lika långt som reststraffet, dock högst en månad,
om reststraffet verkställs efter ikraftträdandet.
Den som är internerad i tvångsinrättning skall
avtjäna hela reststraffet.
Bestämmelserna i denna lag tillämpas på fångar
som när lagen träder i kraft har dömts
för brott som begåtts före 21 års ålder.
Fångar som har förordnats att avtjäna
sitt straff i ungdomsfängelse kan dock friges villkorligt
efter att ha avtjänat en tredjedel av straffet.
Bestämmelserna i denna lag tillämpas på fångar
som har dömts till fängelse på livstid.
Bestämmelserna i 2 c kap. 12 § skall tillämpas
på fångar som är internerade i tvångsinrättning
när lagen träder i kraft. Kvotdelen 5/6
räknas av det straff som verkställs och reststraffet.
Om en allmän domstol har beslutat att en gärningsman
kan interneras i tvångsinrättning och fängelsedomstolen
skall avgöra frågan om internering, skall samma
allmänna domstol fortsätta behandlingen av ärendet,
om fängelsedomstolen inte har fattat beslut i ärendet
när lagen träder i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.