Motivering

Rätten till utkomstskydd för arbetslösa

Propositionen förtydligar och utvidgar samtidigt arbetstagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa i vissa situationer. Avbrott i arbetet och löneutbetalningen med stöd av ett villkor i arbetsavtalet ska i lagen om utkomstskydd för arbetslösa anges som en orsak jämförlig med permittering och arbetstagaren ska under denna tid anses som arbetslös. I praktiken gäller ändringen framför allt rätten för skolgångsbiträden och timlärare som arbetar i skolorna till utkomstskydd för arbetslösa vid avbrott i skolarbetet. Motsvarande arbeten som avbryts under skolferierna finns också i församlingar och organisationer. Utifrån lagförslaget ska arbetslöshetsförmån kunna betalas till dem som har sådana arbeten under avbrott i arbetet, om övriga villkor för att betala förmånen finns på plats.

Utskottet konstaterar att den föreslagna ändringen stärker likabehandlingen av arbetstagare. Att tjänstgöringsskyldigheten enligt arbetsavtalet upphör beror i regel på skolornas normala arbetstider och arbetstagaren har inte till denna del möjlighet att påverka villkoren i arbetsavtalet. Därmed kan det anses brista i likställdheten när arbetesavtalet ingås. Dessutom varierar det i arbetsmetoder och avtalsvillkor i olika kommuner.

Skyddet för yrkesskickligheten

Att de berörda personerna får arbetslöshetsförmån av en orsak som kan jämföras med permittering betyder i regel att det inte finns arbete inom deras eget område, eftersom alla skolors ferier infaller vid samma tid. Lagförslaget fråntar dem därmed skyddet för yrkesskickligheten enligt 2 kap. 13 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om de här arbetssökandena hade ett normalt tre månaders skydd för yrkesskickligheten, skulle de inte kunna erbjudas annat arbete som de skulle vara tvungna att ta emot som ett villkor för att få arbetslöshetsförmån. Skolornas semesterperiod är typiskt högst tre månader lång.

Det är viktigt att kommunerna försöker ordna lämpligt kompenserade arbete för dem som blir arbetslösa under avbrott i verksamheten. Fortsatt löneutbetalning tryggar arbetstagarnas inkomster bättre än arbetslöshetsförmåner. Förslaget att slopa skyddet för yrkesskickligheten i de situationer som avses i lagförslaget ser i sig till att propositionen inte blir någon ny automat för utkomstskydd. Om en person inte tar emot arbete enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, bestäms en karenstid för honom eller henne och under denna tid har han eller hon inte rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Att arbeta är alltså primärt i jämförelse med arbetslöshetsförmån.

Utskottet noterar vidare att lagförslaget inte heller avser att göra det lättare att kompensera lön med utkomstskydd för arbetslösa. Därför är det nödvändigt att följa upp om reformen gör sådana arbetsavtalsvillkor mer frekventa som befriar från löneutbetalning under avbrott i verksamheten. Om det blir vanligare med sådana villkor, försvagar det löntagarnas ställning och snedvrider kostnadsfördelningen mellan arbetsgivarna på grund av arbetsgivarförpliktelserna.

Den föreslagna reformen i utkomstskyddet för arbetslösa innebär en förbättring inte minst i skolgångsbiträdenas situation. Utskottet menar ändå att deras situation i första hand bör hjälpas upp genom bättre anställningsvillkor. Det ökade antalet barn som behöver särskilt stöd ökar också behovet av skolgångsbiträden. För att göra skolgångsbiträdenas arbete mer attraktivt bör det omvandlas till heldagsarbete och grunda sig på permanent anställning. Dessutom bör de få yrkeskvalificerande utbildning.

Övriga förslag

Regeringens förslag om rätt till utkomstskydd för arbetslösa vid hinder i arbetet på grund av att arbetsplatsen har drabbats av en eldsvåda eller av någon jämförbar orsak är motiverade. Sådana fall är fåtaliga, men för den enskilda människan handlar det om viktiga förbättringar eller preciseringar. Propositionen förbättrar arbetstagarnas likvärdiga rätt till utkomstskydd om arbetet upphör på grund av avbrott i arbetsgivarens verksamhet. De föreslagna nya bestämmelserna om utbetalning av utkomstskydd för arbetslösa under avstängning från tjänsteutövning är nödvändiga.

Åldersgräns

Utkomstskydd för arbetslösa betalas enligt 3 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i regel till utgången av den månad då den sökande fyller 65 år. Bara i särskilda i lagen nämnda fall, i regel i fråga om permitterade på heltid eller deltid, kan förmånen betalas ut ända fram till 68 års ålder. Utskottet anser att de som blir arbetslösa av orsaker som kan jämföras med permittering i konsekvensens namn bör jämställas med permitterade också när det gäller åldersgränserna för förmånen. Följaktligen föreslår det en ändring i 3 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Den ändrade åldersgränsen inverkar inte nämnvärt på kostnaderna för utkomstskyddet. År 2008 betalades inkomstrelaterad dagpenning bara till 32 personer över 65 år. Det ska inte betalas någon statsandel för den inkomstrelaterade dagpenningen i de situationer som avses i propositionen, liksom inte heller för förmåner under permittering. Dagpenningarna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas arbetslöshets-försäkringsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier.

Utskottet ser helst att lagförslaget snabbt träder i kraft för att de aktuella löntagarnas villkor och sociala trygghet ska kunna förbättras redan från och med sommaren 2009.

Lagmotion

Utskottet har godkänt lagförslaget utifrån propositionen och föreslår därför att lagmotionen förkastas.