Motivering

Av de orsaker som framgår av motiveringen till propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Regeringens förslag bygger på ett avtal som ordförandena för de dåvarande regeringspartiernas riksdagsgrupper ingick i december 2001 och som regeringspartiernas riksdagsgrupper godkände. Enligt avtalet justeras samordningen av de pensionstagares pensioner, vilkas arbetspension på grund av samordningen med folkpensionen en gång i tiden sänktes och vilkas folkpensionsbasdel gradvis har dragits av. På grund av ändringen av folkpensionslagen 1996 började basdelen sänkas för alla pensionstagare som 1995 endast fick folkpensionens basdel. Ändringen av folkpensionslagen baserade sig på regeringsprogrammet 1995 i vilket partierna hade kommit överens om att se över arbets- och folkpensionssystemet i sin helhet, bland annat på det sättet att folkpensionens basdel görs pensionsavhängig. Pensionstagarna har upplevt det som orättvist att den basdel som redan dragits av har verkat sänkande också på arbetspensionen. Regeringen föreslår alltså att arbetspensionernas belopp justeras och inte att basdelen återinförs. Utskottet konstaterar att beslutet inte bygger på en socialpolitisk bedömning utan främst på målet att säkra att den arbetspension pensionstagarna tjänat in betalas ut till fullt belopp och att förtroendet för arbetspensionssystemet på detta sätt bibehålls.

Utskottet påpekar att det i stor utsträckning låg statsfinansiella orsaker bakom beslutet 1995 att folkpensionens basdel blev pensionssänkande. På motsvarande sätt inverkar de statsfinansiella aspekterna på att det finns en maximigräns för förhöjningen av arbetspensionen och att förhöjningen betalas ut först från och med 1.10.2003 och att det inte sker retroaktivt. Utskottet menar att maximigränsen också påverkas av praktiska synpunkter, eftersom detaljerade tekniska kalkyler kan undvikas om en schablonmässig ersättning tillämpas från vissa penningbelopp uppåt och nedåt.

Enligt utskottets syn bör speciellt sådana åtgärder uppmärksammas som förbättrar de pensionärers ställning som har låga inkomster, t.ex. genom en nivåhöjning av folkpensionen.

I propositionen föreslås att lagen inte tillämpas på sådant i 11 § lagen om pension för arbetstagare eller i 11 § lagen om pension för företagare eller i 11 § lagen om pension för lantbruksföretagare, de två sistnämnda i enlighet med gällande lag 31.12.2000, avsett pensionsskydd som är bättre än vad minimivillkoren förutsätter, ifall pensionsarrangemanget innehåller en höjning av pensionsbeloppet. Lagförslaget gäller med andra ord tilläggsskyddet inom den offentliga sektorn men inte det privata tilläggsskyddet.

Tilläggsskyddet inom den offentliga sektorn ingår i lagförslaget eftersom det är ett tilläggspensionssystem för arbetstagare inom den offentliga sektorn och systemet uppfyller alla lagfästa villkor för tilläggspension. Tilläggspensionen inom den privata sektorn är däremot frivillig och bygger på ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren också i det fall att det är fråga om ett i arbetspensionslagen avsett registrerat tilläggspensionsarrangemang. Arbetsgivaren och arbetstagaren har haft möjlighet att komma överens om att folkpensionens basdel inte alls beaktas när tilläggspensionen bestäms. Å andra sidan har parterna också kunnat komma överens om ett arrangemang där basdelen antingen beaktas helt eller delvis. Eftersom det alltså från början blev arbetsgivarens och arbetstagarens uppgift att komma överens om hur folkpensionens basdel påverkar en registrerad tilläggspension kan bestämmelser om detta inte heller i detta sammanhang intas i lag.

Enligt vad utskottet erfarit har majoriteten av tilläggspensionsarrangemangen inom den privata sektorn varit sådana att basdelen inte alls har beaktats när tilläggspensionen har bestämts. I dessa fall har en eventuell minskning av basdelen i fråga om pensioner enligt grundskyddet i sin helhet kompenserats med tilläggspension.

Trots att den föreslagna lagen inte skall gälla tilläggspensionsskydd inom den privata sektorn är det möjligt att för dessa pensionstagares del komma överens om basdelsersättning om samordningen av basdelen har minskat deras pensioner enligt grundskyddet. Detta gäller också personer vilkas tilläggspension redan har ersatt basdelsminskningen.

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande ansett att det är skäl att bedöma om bestämmelserna i lagförslagets 6 § 2 mom. är lämpliga. Enligt 2 mom. skall dröjsmålsförhöjning inte tillämpas på utbetalning av förhöjning. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att denna begränsning stryks ur lagförslaget. På detta sätt bestäms dröjsmålsförhöjningen i enlighet med den normala bestämmelsen i arbetspensionslagarna. Rätten till dröjsmålsförhöjning börjar om en betalning blir försenad från och med 1.10.2003 och utbetalningen av dröjsmålsförhöjning kan således bli aktuell för första gången 1.1.2004.

I sitt förslag utgår regeringen från att pensionsanstalterna skall göra justeringen av pensionen på tjänstens vägnar utan särskild ansökan. Till denna del hänvisar social- och hälsovårdsutskottet till grundlagsutskottets utlåtande enligt vilket det är klart att en pensionstagare också kan anhängiggöra saken med en egen ansökan, exempelvis i det fall att pensionsanstalten inte självmant gjort justeringen.

Utskottet föreslår att lagförslaget i lagmotionen förkastas eftersom regeringens proposition och utskottets förslag avviker från förslaget i lagmotionen.

Genom propositionen tillgodoses åtgärdsmotionerna till vissa delar, varför utskottet föreslår att de förkastas.