Motivering
Av de orsaker som framgår av motiveringen till propositionen
och på grundval av erhållen utredning finner utskottet
propositionen behövlig och lämplig. Utskottet
tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar
och ändringsförslag.
Regeringens förslag bygger på ett avtal som ordförandena
för de dåvarande regeringspartiernas riksdagsgrupper
ingick i december 2001 och som regeringspartiernas riksdagsgrupper
godkände. Enligt avtalet justeras samordningen av de pensionstagares
pensioner, vilkas arbetspension på grund av samordningen
med folkpensionen en gång i tiden sänktes och
vilkas folkpensionsbasdel gradvis har dragits av. På grund
av ändringen av folkpensionslagen 1996 började basdelen
sänkas för alla pensionstagare som 1995 endast
fick folkpensionens basdel. Ändringen av folkpensionslagen
baserade sig på regeringsprogrammet 1995 i vilket partierna
hade kommit överens om att se över arbets- och
folkpensionssystemet i sin helhet, bland annat på det sättet
att folkpensionens basdel görs pensionsavhängig.
Pensionstagarna har upplevt det som orättvist att den basdel
som redan dragits av har verkat sänkande också på arbetspensionen.
Regeringen föreslår alltså att arbetspensionernas belopp
justeras och inte att basdelen återinförs. Utskottet
konstaterar att beslutet inte bygger på en socialpolitisk
bedömning utan främst på målet
att säkra att den arbetspension pensionstagarna tjänat
in betalas ut till fullt belopp och att förtroendet för
arbetspensionssystemet på detta sätt bibehålls.
Utskottet påpekar att det i stor utsträckning låg
statsfinansiella orsaker bakom beslutet 1995 att folkpensionens
basdel blev pensionssänkande. På motsvarande sätt
inverkar de statsfinansiella aspekterna på att det finns
en maximigräns för förhöjningen
av arbetspensionen och att förhöjningen betalas
ut först från och med 1.10.2003 och att det inte
sker retroaktivt. Utskottet menar att maximigränsen också påverkas
av praktiska synpunkter, eftersom detaljerade tekniska kalkyler
kan undvikas om en schablonmässig ersättning tillämpas
från vissa penningbelopp uppåt och nedåt.
Enligt utskottets syn bör speciellt sådana åtgärder
uppmärksammas som förbättrar de pensionärers
ställning som har låga inkomster, t.ex. genom
en nivåhöjning av folkpensionen.
I propositionen föreslås att lagen inte tillämpas
på sådant i 11 § lagen om pension för
arbetstagare eller i 11 § lagen om pension för
företagare eller i 11 § lagen om pension för
lantbruksföretagare, de två sistnämnda
i enlighet med gällande lag 31.12.2000, avsett pensionsskydd
som är bättre än vad minimivillkoren
förutsätter, ifall pensionsarrangemanget innehåller
en höjning av pensionsbeloppet. Lagförslaget gäller
med andra ord tilläggsskyddet inom den offentliga sektorn
men inte det privata tilläggsskyddet.
Tilläggsskyddet inom den offentliga sektorn ingår
i lagförslaget eftersom det är ett tilläggspensionssystem
för arbetstagare inom den offentliga sektorn och systemet
uppfyller alla lagfästa villkor för tilläggspension.
Tilläggspensionen inom den privata sektorn är
däremot frivillig och bygger på ett avtal mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren också i det fall att det är
fråga om ett i arbetspensionslagen avsett registrerat tilläggspensionsarrangemang.
Arbetsgivaren och arbetstagaren har haft möjlighet att
komma överens om att folkpensionens basdel inte alls beaktas
när tilläggspensionen bestäms. Å andra sidan
har parterna också kunnat komma överens om ett
arrangemang där basdelen antingen beaktas helt eller delvis.
Eftersom det alltså från början blev
arbetsgivarens och arbetstagarens uppgift att komma överens
om hur folkpensionens basdel påverkar en registrerad tilläggspension kan
bestämmelser om detta inte heller i detta sammanhang intas
i lag.
Enligt vad utskottet erfarit har majoriteten av tilläggspensionsarrangemangen
inom den privata sektorn varit sådana att basdelen inte
alls har beaktats när tilläggspensionen har bestämts.
I dessa fall har en eventuell minskning av basdelen i fråga
om pensioner enligt grundskyddet i sin helhet kompenserats med tilläggspension.
Trots att den föreslagna lagen inte skall gälla tilläggspensionsskydd
inom den privata sektorn är det möjligt att för
dessa pensionstagares del komma överens om basdelsersättning
om samordningen av basdelen har minskat deras pensioner enligt grundskyddet.
Detta gäller också personer vilkas tilläggspension
redan har ersatt basdelsminskningen.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande ansett att
det är skäl att bedöma om bestämmelserna
i lagförslagets 6 § 2 mom. är lämpliga.
Enligt 2 mom. skall dröjsmålsförhöjning
inte tillämpas på utbetalning av förhöjning.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att denna begränsning stryks ur lagförslaget.
På detta sätt bestäms dröjsmålsförhöjningen
i enlighet med den normala bestämmelsen i arbetspensionslagarna. Rätten
till dröjsmålsförhöjning börjar
om en betalning blir försenad från och med 1.10.2003
och utbetalningen av dröjsmålsförhöjning
kan således bli aktuell för första gången
1.1.2004.
I sitt förslag utgår regeringen från
att pensionsanstalterna skall göra justeringen av pensionen
på tjänstens vägnar utan särskild
ansökan. Till denna del hänvisar social- och hälsovårdsutskottet
till grundlagsutskottets utlåtande enligt vilket det är
klart att en pensionstagare också kan anhängiggöra
saken med en egen ansökan, exempelvis i det fall att pensionsanstalten
inte självmant gjort justeringen.
Utskottet föreslår att lagförslaget
i lagmotionen förkastas eftersom regeringens proposition och
utskottets förslag avviker från förslaget
i lagmotionen.
Genom propositionen tillgodoses åtgärdsmotionerna
till vissa delar, varför utskottet föreslår att
de förkastas.