Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker sålunda lagförslaget i propositionen med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Utskottet anser att målen för reformen är mycket viktiga. Genom samarbete mellan kommuner och specialisering kan man effektivisera övervakningen av lagstiftningen om miljö- och hälsoskydd och bättre utnyttja övervakarnas sakkunskap. Anlitande av utomstående tjänsteproducenter i större utsträckning än för närvarande bland annat för undersökningar i anslutning till boendehälsa frigör den kommunala hälsoövervakningens personalresurser för livsmedelsövervakning som har konstaterats ha brister. Resurserna för kommunernas livsmedelstillsyn, som hör till sektorn för miljö- och hälsoskydd, har under de senaste åren minskat trots att uppgifterna har ökat och blivit mera krävande. Samarbetet mellan kommuner förbättrar möjligheterna att skapa en viss typ av kunskapscentra.

Utskottet konstaterar att det är en central uppgift för miljö- och hälsoskydd och hälsoskyddsmyndigheternas övervakning att förebygga hälsoproblem. Det är också kostnadsmässigt förmånligare att förebygga skador och minimera riskerna än bara åtgärda följderna. Därför anser utskottet att man inte genom avgiftspolitiken skall minska hälsokontrollens förebyggande effekt. Enligt motiveringen till 50 § hälsoskyddslagen (763/1994) skall den första inspektion som den kommunala hälsoskyddsmyndigheten utför i en bostad eller i ett annat vistelseutrymme alltjämt vara avgiftsfri för fastighetsägaren. Enligt utskottets uppfattning kan man med små avgifter minska i och för sig helt onödiga inspektioner, men det föreligger risk att behövliga inspektioner inte blir utförda, om avgifterna inte är skäliga och om faktureringspraxis inte noggrant följer den praxis som beskrivits i motiveringen till propositionen.

Reformens mål, dvs. en bättre livsmedelssäkerhet är mycket viktigt. De senaste årens händelser i Europeiska unionen har visat att tryggandet av livsmedelssäkerheten gagnar såväl konsumenterna som alla som är verksamma i livsmedelsbranschen. Säkerställande av livsmedelsarbetarnas livsmedelshygieniska kompetens och utveckling av egenkontrollen är enligt utskottets uppfattning viktiga medel i strävandena att förbättra livsmedelssäkerheten. Den livsmedelshygieniska kompetensen står inte till alla delar på en tillräcklig hög nivå, vilket enligt sakkunniga har tagit sig uttryck i till exempel ett ökat antal fall av matförgiftningar. Bland annat ökad användning av hyrd arbetskraft i livsmedelsbranschen har lett till att det finns allt fler arbetstagare som saknar livsmedelshygienisk kompetens. Motsvarande problem gäller personer med sommarjobb. Enligt ett utkast till förordning som tillställts utskottet skall arbetstagare ha de kunskaper som avses i bestämmelserna senast när han eller hon har arbetat i tre månader. På grund av de kortvariga anställningarna och användningen av hyrd arbetskraft finner utskottet det motiverat att förordningen utformas så att en arbetstagare som har arbetat inom branschen i tre månaders tid skall ha kunnande trots att han eller hon inte varit anställd hos samma arbetsgivare. Utskottet understryker att det dock är verksamhetsidkaren som är ansvarig i alla situationer för livsmedelshygienisk kompetens hos personer som arbetar med livsmedel.

Utskottet föreslår att 40 § i hälsoskyddslagen preciseras i fråga om avgiftsskyldigheten. Verksamhetsidkaren skall enligt 2 mom. ansvara för avgiften för kompetenstest. Paragrafens 3 mom. ger testaren rätt att ta ut avgift för testet. Utskottet föreslår att 3 mom. utformas på ett sätt som klargör denna ansvarsfördelning.